To see the other types of publications on this topic, follow the link: Delaktighet och förskollärare.
Dissertations / Theses on the topic 'Delaktighet och förskollärare'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Delaktighet och förskollärare.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Berglund, Therése, and Alisa Muhovic. "Barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer : En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv på barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54588.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.
2
Pilt, Irina, and Linda Hedenberg. "Samverkan och delaktighet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28460.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien var att undersöka vårdnadshavarens upplevelser av delaktighet i förskolans verksamhet samt hur förskollärare skildrar delaktighet mellan förskola och hem i praktiken. Studien har genomförts med kvalitativ intervjumetod där fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare intervjuats. Resultatet i studien påvisar att vårdnadshavare har förtroende för förskollärarnas erfarenhet och utbildning. I resultatet framkommer det även att stress och tidsbrist är faktorer som gör att vårdnadshavare inte kan vara med i samverkansarbetet så som de annars hade velat om mer tid funnits. En likhet mellan förskollärarna och vårdnadshavarna var att de båda ansåg att ett nära samarbete är viktigt. Både förskollärarna och vårdnadshavarna menade att den dagliga kontakten var mest värdefull. Några viktiga aspekter i studien är hur samarbetet gestaltas i förskolas verksamhet. Centrala och återkommande mönster är att hallen tycks vara en betydelsefull plats för samverkan mellan förskola och hem.
3
Andrén, Amanda. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan - fyra förskollärare berättar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69993.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare barns delaktighet och inflytande? Hur möjliggör förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? Vilka hinder upplever förskollärare i arbetet kring barns delaktighet och inflytande? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande vilka också är viktiga centrala begrepp då de utgör teorin. Empirin i studien grundar sig på fyra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Data har inhämtats med hjälp av semi strukturerade intervjuer vilket har använts som metodverktyg i studien. Resultatet visar att förskollärarna tolkar barns delaktighet som att delta i en gemenskap där de interagera med barnen samt är inlyssnande och lyhörda inför deras uttryck. Inflytande tolkas som barns möjlighet att påverka, dels genom att de får göra val men också genom att förskollärarna tillvaratar barns intressen och behov i planering och utformning av verksamheten. De arbetsmetoder som förskollärarna menar möjliggör delaktighet och inflytande är att erbjuda barn val, involvera dem i beslut, skapa ett tillåtande klimat, samtala, lyssna och tillvarata deras intressen, arbeta i projekt samt dela in barn i mindre grupper. Den svårighet förskollärarna främst upplever är balansgången mellan barns inflytande och deras styrning, men svårigheter återfinns också i personalens olikheter.
4
Johansson, Emelie, and Marie Sundbohm. "PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN: HUR, VARFÖR OCH BARNS DELAKTIGHET : En studie baserad på förskollärares syn kring arbetet med pedagogisk dokumentation och barns delaktighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49466.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.
5
Carlström, Josefin, and Julia Hägg. "Barns delaktighet och inflytande vid konflikter : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att skapa delaktighet och inflytande vid konfliktsituationer." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49669.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.
6
Flink, Matilda. "Förskollärares synsätt på barns lek i förskolan : Intervjustudie om förskollärares delaktighet i barns lek och förhållandet mellan lek och lärande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29059.
Full textAbstract:
I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.
7
Juntti, Hanna. "Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
8
Norberg, Elin. "Barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan : Fem förskollärares uppfattningar om, och arbetet med barns inflytande, delaktighet och demokrati." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26255.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of this study was to contribute knowledge about the perceptions that pre-school teachers have of children’s influence, participation and democratic work in pre-school, and whether and if so how they work for the children to be able to have influence and to be involved in their daily lives at pre-school. To achieve this, I have done five interviews with five educated pre-school teachers. The results revealed that pre-school teachers think that democracy, influence and participation are concepts that are difficult to define. But it appears that the children can participate and influence their daily lives at the pre-school and also be involved in making decisions. To work with children's influence means that children get to choose what they want to play with and who they want to play with. They also come up with ideas and wishes for things they want to do, which the pre-school teachers then must try to meet. Pre-school teachers are trying to be sensitive and observant as they work to fulfill children's wishes and choices of activities. It was also revealed that children perspective is a large and important part of children's influence and participation in preschool. If you see children as small and ignorant, it becomes easy that they not get the chance to influence because they think they can’t do some things or that they are too small for various activities. It also appears that it is the adults who often set up the few barriers to children’s influence and participation. Key word: pre-school teacher, influence, participation, democracySammanfattning Syftet med detta arbete är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar pedagoger har om barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan, och hur de beskriver att de arbetar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. För att uppnå detta har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med fem utbildade förskollärare. I resultatet framkom det att förskollärarna tycker att demokrati, inflytande och delaktighet är begrepp som är svåra att definiera, men det framkommer att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan och få vara delaktiga i beslutsfattande. Arbetet med barns inflytande kan handla om att barnen får välja vad de vill leka med och vem de vill leka tillsammans med. De får också komma med idéer och önskningar om saker de vill göra, som pedagogerna sen får försöka uppfylla. Genom att pedagogerna försöker vara lyhörda och observanta så arbetar de efter att uppfylla barns önskningar och val av aktiviteter. Det framkom också att barnsynen är en stor och viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet på förskolan. Om man ser barn som små och okunniga så blir det lätt att de inte får chansen till eget inflytande eftersom man tror att de inte kan eller att de är för små för olika aktiviteter. Det framkommer också att vi vuxna ofta sätter upp de hinder som finns för inflytande och delaktighet. Nyckelord: förskollärare, inflytande, delaktighet, demokrati
9
Olsson, Sara, and Matilda Cederholm. "Förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13540.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka: - Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan? - Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation? I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in genom personliga intervjuer som byggde på ett semistrukturerat upplägg. I resultatet blev det tydligt att förskollärarna definierade begreppen barns delaktighet och inflytande som att inte bara vara närvarande utan barnen skulle få komma till tals och påverka upplägget. Dessa definitioner genomsyrade arbetet med barnen där olika faktorer som förskollärarens barnsyn, makt och barngruppens storlek påverkade barns möjlighet till delaktighet och inflytande.
10
Håkansson, Ylva, and Gabriella Frisk. "Barns delaktighet och inflytande i samlingen : En studie om förskollärares användning av samlingen för att ge barn delaktighet och inflytande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34743.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det beskrivet att barnen ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Samlingen är en ritualliknande aktivitet som sker dagligen i förskolan. Med anledning därav har en skriftlig intervjustudie gjorts för att undersöka hur förskollärare använder samlingen för att ge barn inflytande och delaktighet. Resultatet visar att det är viktigt att en förskollärare eller annan i arbetslaget leder samlingen på ett intressant sätt och att innehållet är meningsfullt för barnen, annars vill de inte delta. Att barnens intresse ska vara grunden till innehållet i samlingen, att lyssna på vad barnen vill göra här och nu och att se deras intressen i både den fria leken och i andra situationer lyfts som viktigt. Barnen får välja sång eller saga i samlingen och får på så vis inflytande, menar respondenterna. Det lärande som framkommer i denna studie är att barnen lär sig det sociala samspelet i samlingen. Samlingens struktur och utformning bidrar till att förbereda barnen för deras framtida roll som samhällsmedborgare genom demokratiska handlingar så som turtagning, respekt för varandra och omgivningen, handuppräckning och röstning. Att vara en del av en gemenskap och att barn och vuxna tillsammans kommer fram till vad som ska göras i samlingen är ett av flera sätt att vara delaktig och att få inflytande i förskolans verksamhet. Slutsatser utifrån detta arbete är att förskollärarnas förhållningssätt påverkar hur och om barnen ges delaktighet och inflytande. Det är förskolläraren som styr samlingen och är den som ansvarar för att barnen får delaktighet och inflytande.
11
Blomqvist, Maja, and Anton Erickson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41243.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.
12
Ewald, Pernilla, and Evelina Angel. "På jakt efter barns delaktighet och inflytande i högläsningen : en diskurspsykologisk studie om förskollärares berättande om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42717.
Full textAbstract:
Studien tar avstamp i vad förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Denna studies problemområde grundar sig i att det finns lite forskning om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna. Vidare har det blivit mer aktuellt sedan läroplanen reviderades och barnkonventionen blivit lag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under högläsningsstunderna i diskurserna. Syftet kommer att besvaras genom frågorna; Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen? Och vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden? Studien vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i diskurspsykologi och är analyserad utifrån centrala begrepp inom detta perspektiv. Studiens empiriska material samlades in i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes via mejl, där nio förskollärare deltog. De gemensamma tolkningsrepertoarerna som framkom i studien var: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i barngruppen, Förskollärarnas berättande om interaktion och Förskollärares resonemang kring delaktighet och inflytande. I resultatet av denna studie framkom det att demokrati är viktigt att förhålla sig till. Att möjliggöra så att barnen blir aktiva anses betydelsefullt för att främja delaktighet och inflytande i högläsningen. Vidare framkom det att förskollärare har olika uppfattningar om hur interaktion ska prioriteras i högläsningsstunderna. Det framkom också att begreppen delaktighet och inflytande är svåra och förhålla sig till. Slutsatsen av denna studie är att det finns en variation i förskollärarnas sätt att tala om begreppen delaktighet och inflytande samt hur de arbetar med dessa. Gemensamt framkom det i förskollärarnas berättande att det är deras uppgift att synliggöra delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.
13
Wennlund, Maria. "Förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan : En studie om förskollärares tankar och erfarenheter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36591.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan. I studien har fokus lagts på två frågeställningar: • Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? • I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet? Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan. I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun. Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde.The purpose of the study is to find out how the preschool teachers look at the children´s influence and participation in preschool. Two questions are chosen to focus on in this study:• What are the preschool teachers´ views of influence and participation? • In what situations do the preschool teachers think that they give children the best opportunity to influence and participation? The method chosen in this study is semi-structured interviews in purpose to find out the preschool teachers´ thoughts and experiences about their work with influence and participation in preschool. Five preschool teachers in two different areas in the same municipality in central Sweden was chosen to be interviewed in the study in purpose to see the differences and similarities between different areas in the same municipality. The results show that preschool teachers’ see the influence and participation as an everyday thing; all preschool teachers’ have the same thoughts about the influence and participation and how they work with influence and participation. What differed between preschool teachers’ about how much influence and participation they gave the children was due to the need in the group of children they have at the moment. What need has the group for the moment.
14
Liljedahl, Camilla, and Lina Nazar. "Vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om vårdnadshavares delaktighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49058.
Full textAbstract:
Studien beskriver förskollärares perspektiv på vårdnadshavares delaktighet i förskolans utbildning. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet visar att förskollärarna arbetar för att skapa goda relationer med vårdnadshavare för att få dem delaktiga i barnens utbildning. I resultatet framkommer att det kan vara utmanande att få alla vårdnadshavare delaktiga på grund av kulturella, sociala och språkliga skillnader. Slutsatsen är att förskollärarna använder olika verktyg för kommunikation mellan hem och förskola där samtalet får en betydelsefull roll. Samtal mellan förskollärare och vårdnadshavare kan leda till samförstånd över barnets utbildning och utveckling i förskolan.
15
Hellman, Anna-Lotta, and Nellie Larsson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : Det handlar om förskolläraren." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21862.
Full textAbstract:
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.
16
Nanono, Catherine, and Juanita Klingberg. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En undersökande studie om förskollärares arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i projektarbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38207.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.
17
Lilja, Maja, and Sofia Olsson. "Delaktighet och inflytande med digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med förskollärare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93070.
Full textAbstract:
I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.
18
Persson, Therése. "Lyssna på mig! : förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10341.
Full textAbstract:
I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte. Det material som insamlats har transkriberats och därefter har en analys inspirerad av fenomenografin genomförts. Slutsatser som undersökningen lett fram till är att förskollärarna i undersökningen anser att delaktighet är att vara med, det krävs inget aktivt deltagande. Att barnen har ett inflytande förutsätter dock, enligt förskollärarna, att barnen ger uttryck för sina behov och intressen, antingen via talspråk eller via kroppsspråk. Förskollärarnas intentioner är att ge barnen möjligheter till ett reellt inflytande men det finns vissa begränsningar som pedagogerna inte kan påverka.
19
Holmberg, Therese, and Elin Widroth. "Återvinning och återbruk i förskolan : Förskollärares och en förskolechefs perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38831.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.
20
Larsson, Elina, and Jane Ljungström. "Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.
Full text
21
Höglund, Emelie, and Towe Brunstedt. "Yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan : En studie utifrån förskollärares beskrivningar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53275.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka förskollärares förhållningssätt till yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och åtta förskollärares beskrivningar på tre olika förskolor där alla arbetar med 1 - 3 åringar. Analysen utgår från en tematisk analys där insamlade data har kategoriserats efter teman och har tolkats därefter. Resultatet visar att yngre barns delaktighet och inflytande är att delta, känna gemenskap, göra olika val och att erbjudas aktiviteter som bygger på deras intresse. Betydelse för barnens inflytande och delaktighet är förskollärares förhållningssätt. Hur lyhörd, närvarande och inlyssnande denne är för barnets signaler och uttryck och hur den tillgodoser barnets intresse och behov avgör. Relationen mellan barn och vuxen har en betydande roll och att yngre barn saknar det verbala språket ses som en svårighet för deras inflytande och delaktighet.
22
Selldén, Ulrika, and Emma Nilsson. "Vision och praktik : En studie om relationen mellan fyra förskollärares uttalade tankar och genomförda handlingar i bildskapandet tillsammans med barn i åldrarna ett till tre år." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17271.
Full textAbstract:
Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar. Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet. Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.
23
Jonasson, Sebastian, and Tomas Stål. "Förskollärares syn på användning av datorplattor i förskolan : En intervjustudie om förskollärares resonemang kring datorplattor och barns delaktighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34837.
Full textAbstract:
Datorplattor har i dagens samhälle en hög status och är något som många kommer i kontakt med till vardags och interagerar med. På grund av detta har den senaste läroplanen för förskolan dessutom uppdaterats och innehåller mer kring användningen av digitala verktyg än den föregående läroplanen. Barn ska i förskolans utbildning, enligt den gällande läroplanen, erbjudas möjligheter till att utveckla digital adekvat kompetens. Det betyder att barn ska få chanser till att utveckla de kunskaper som de behöver för att kunna möta de digitala verktygen som de stöter på i deras vardag. Denna studie har som syfte att ta reda på hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor och barns delaktighet vid användningen av datorplattor. Studien ska redogöra för hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet och hur detta påverkar barns samspel och samarbete.Metoden som användes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärarna resonerar och använder sig av digitala verktyg i förskolans verksamhet. Intervjuerna skedde via videosamtal och skriftligt via mejl med förskollärare i olika kommuner i Sverige. Resultaten i studien har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt, med fokus på datorplattor som ett kulturellt redskap som medierar och stöder lärande (scaffolding).Resultaten i studien visar på hur olika förskollärare arbetar med de digitala verktygen, och hur de får med barnens delaktighet i detta arbete. Majoriteten av förskollärarna uttryckte att de tyckte arbetet med datorplattor ska ske som ett kompletterande verktyg i deras undervisning och att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte i den pågående aktiviteten med datorplattor. Studiens resultat har lett in till en diskussion om hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolan. Diskussionen har varit i relation till den tidigare forskningen som behandlat arbetet med datorplattor i förskolans verksamhet och studiens forskningsfrågor.
24
Frykholm, Linn, and Anna Konstandeliasz. "Ett betydelsefullt samarbete mellan vårdnadshavare och förskollärare : En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar att genomföra förskolans uppdrag ur ett interkulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20823.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar förskollärare anser att de har för att kunna erbjuda vårdnadshavare som inte kan svenska och engelska delaktighet och inflytande i förskolan. I studiens tidigare forskning kan det utläsas att ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och pedagoger är grundläggande för att barnet ska kunna nå sina mål i förskola och skola (Sandberg & Vuorinen 2007). Förskolans läroplan framhäver betydelsen av att informera vårdnadshavare och barn om verksamhetens innehåll och mål, vilket ger dem förutsättningar att kunna påverka innehållet (Skolverket 2018). Utifrån vårt syfte har vi valt det interkulturella perspektivet som har hjälpt oss att tolka och förstå vårt insamlade datamaterial. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor i en skånsk kommun. Efter att våra intervjuer var genomförda transkriberade vi vårt material och analyserade resultatet. I vårt insamlade material kunde vi urskilja både likheter och skillnader i relation till syftet. Resultatet visade att alla förskollärare ges samma förutsättningar att presentera läroplanen via tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramötet. Skillnaden på förskollärares förutsättningar visade sig främst i den vardagliga kontakten, då vissa förskolor hade tillgång till kollegor som kunde översätta och andra inte.
25
Haukirauma, Marja, and Linda Amsköld. "Vi sätter oss i ring och tar varandra i handen : Samling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14090.
Full textAbstract:
I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation. Det framkom även i resultatet att barns inflytande inför och under samlingarna är begränsade
26
Ahrreman, Celina, and Nathalie Theander. "Demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan – med inriktning på de yngsta barnen." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37746.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.
27
Henriksson, Betzie. ""Både vi och föräldrarna vill ju göra det så bra som möjligt för barnet" : En studie i kommunikation i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268230.
Full text
28
Strandell, Maria, and Sara Jonsson. "Regler i förskolan : En studie om förskollärares och barns tankar." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15635.
Full text
29
Steinbichler, Lindahl Cecilia, and Ulrika Bogren. "Föräldrasamverkan i förskolan : Hur förskollärare och vårdnadshavare upplever föräldrasamverkan samt vilka föreställningar de har kring inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39081.
Full textAbstract:
Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien visar blandade svar av vad vårdnadshavare vill och kan påverka i verksamheten. Det synliggörs också vad förskollärare har för åsikter kring vårdnadshavares deltagande och vad de är delaktiga i. Ett dilemma som uppmärksammas i studien är vissa krockar med båda parters möjlighet till påverkan där kommunens direktiv och besluttagande hindrar. I studien diskuteras det också huruvida vårdnadshavares starka inflytande ibland kan komma att förhindra samt motarbeta förskollärares profession i yrket.
30
Norberg, Emma, and Rwaida Khalaf. "Att kunna berätta med digitala verktyg : förskollärares berättelser om deras användning och barns delaktighet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-87103.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar och med stöd av det sociokulturella perspektivet beskriva, analysera och diskutera de digitala verktygens användning i förskolans undervisning. Då förskollärarnas erfarenheter och upplevelser var en del av det insamlade materialet utgick studien från det sociokulturella perspektivet. Studien grundar sig på kvalitativ metod och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare i Västerbotten där intervjusvaren varit grunden till studiens resultat. Det insamlade materialet är indelat i dessa fem teman: Ett smidigt och lustfyllt komplement i undervisningen, Avtagande scaffolding och tilltagande självständighet, Målmedvetet lärande, Inneboende och påförda begränsningar och Större delaktighet i reflektion än produktion. Förskollärarna uttryckte att de såg de digitala verktygen som ett komplement och inte ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen. Även om det framkom i resultatet att förskollärarna inte såg de digitala verktygen som något självklart, hade de en positiv inställning och försökte integrera det i undervisningen. I resultatet framkom det att förskollärarna tillämpade tillvägagångssätten scaffolding och den proximala utvecklingszonen i undervisningen med digitala verktyg. Förskollärarna ansåg också att ett syfte måste finnas för att ett målmedvetet lärande ska ske, då risken utan ett syfte kan resultera i att det blir en barnpassning. Förskollärarna förmedlade även de ekonomiska och organisatoriska begränsningar de upplevde avseende digitala verktyg. Detta har i sin tur resulterat i att samtliga förskollärare känner rädsla och osäkerhet kring undervisning med digitala verktyg. I resultatet framträdde det att förskollärarna ansåg att reflektionen borde ha en större del än produktionen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen.
31
Alida, Ljunggren, and Saara Pettersson. "LEKPARTNER ELLER LEKFÖRSTÖRARE? : En studie för att synliggöra förskolepersonals roll och delaktighet i barns lek." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38037.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonals roll och delaktighet synliggörs i barns lek. Metoden som används är en kvalitativ undersökningsmetod vilket innebär att vi inte varit delaktiga i det som sker i miljön under observationerna. Genom att använda Vygotskijs sociokulturella perspektiv har vi analyserat och tolkat resultatet. Resultatet visar att personal intar olika roller när de deltar i barns lek. Förskollärare och personals delaktighet synliggörs genom att de ibland är delaktiga i leken och ibland finns tillgängliga för barnen som observatörer. Slutsatsen visar att barn i många fall uppskattar vuxna som är delaktiga i leken
32
Jakobsson, Jenny, and Caroline Glans. "”Det är barnen som gör innehållet” : En kvalitativ studie om barns delaktighet i samlingen och leken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58889.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns delaktighet i förskolan. Tre frågeställningar ligger till grund för studien: Hur ser förskollärare på sitt förhållningssätt för att främja barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att samlingen i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att leken i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Forskningsmetoden var kvalitativ och undersökningsinstrumentet var semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. Urvalet bestod av sex förskollärare. Det framkom i studien att samtliga respondenter anser att barns delaktighet är av stor vikt i förskolan och att den ofta främjas genom samtal. Det är genom samtal som respondenterna blir medvetna om vad barnen finner intressant. Barnens intressen används sedan för att utveckla verksamheten. Studien visar att det är förskollärarens förhållningsätt som till största del påverkar om barnen blir delaktiga i verksamheten. Ett gott förhållningssätt är enligt respondenterna lyhördhet, flexibilitet samt att kunna närma sig barnets perspektiv. Det synliggjordes även att mycket av barnens delaktighet är styrd till förutbestämda alternativ till exempel att placeringen är styrd till att välja plats på samlingsmattan. I leken styrs barnens delaktighet ofta utifrån förskolans och förskollärarens regler, exempelvis valet av material och att alla barn måste få vara med i leken.
33
Midenius, My, and Kristin Bengtsson. "Förskolebibliotek : Hur förskollärare skapar och använder litterära miljöer i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69679.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att synliggöra några förskollärares erfarenheter av att skapa och använda litterära miljöer i förskolan för att främja barns intresse för läsning och barnlitteratur. Studien utgår från begreppet förskolebibliotek, samt hur förskolorna arbetar för att skapa miljöer med fokus på läsintresse. Litterära miljöer är ett annat centralt begrepp som beskriver hur miljön samverkar med flera faktorer gällande läsning, detta för att skapa en förståelse kring hur flera faktorer samspelar i en lärmiljö. Frågeställningarna berör hur förskollärare utformar, planerar och genomför aktiviteter i förskolebibliotek med avseende på material samt tillgänglighet, men även hur barnen på egen hand och tillsammans med andra ska utforska den litterära miljön. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod, där fem biblioteksansvariga förskollärare från olika förskolor har deltagit. Forskningen i studien riktar sig till den litterära miljöns betydelse för barnen i verksamheten med fokus på hur material, barns inflytande och miljöns utformning samspelar på olika sätt. Under rubriken förskollärare, barn och miljö i samspel lyfts förskollärares förhållningssätt och kompetenser samt barnets motivation till att vilja lära. Forskningen tar även upp läsning och lärande som mer allmänt berör vad läsningen har för betydelse för barns framtida lärande. Resultatet visar att förskollärarna anser att den litterära miljön är viktig och påverkar barns läsintresse, genom att den ger möjlighet till att låta barnen utforska på egna villkor. Ramfaktorerna är en aspekt som tydligt visar sig påverkar arbetet med förskolebiblioteken, då dessa praktiska förutsättningar har inflytande över den dagliga verksamheten på förskolorna.
34
Altebo, Stenmark Erica. "Förändringar för barns rätt till delaktighet och inflytande på förskolan. : En jämförande dokumentanalys av Barnkonventionen och Läroplanen samt en intervjustudie med förskollärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29074.
Full textAbstract:
Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande.Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07
Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.
35
Jansson, Sofi, and Jessica Schjölberg. "Förskolans utomhusmiljö : En metaanalys av förskollärares beskrivningar av utemiljön och dess pedagogiska betydelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78686.
Full textAbstract:
Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte
36
Östensson, Malin. "Dokumentation eller pedagogisk dokumentation? : 18 förskollärares uppfattning av och arbete med pedagogisk dokumentation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129609.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.
37
Olsson, Sara, and Sumaj Vjollca. "Demokrati i förskoleklass : - En studie om hur förskollärare kan förhålla sig till demokrati i förskoleklassens verksamhet och hur demokrati kan synliggöras för barnen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14830.
Full textAbstract:
Denna studie syftar att få kunskap om hur demokrati kan se ut i olika förskoleklasser. Eftersom demokrati är ett brett område har vi valt att avgränsa begreppet till utbildning och samhälle. I vår undersökning har vi utgått ifrån teoretikern Johan Dewey som lyfter demokratins roll i undervisningen och i dagens samhälle. Undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer och observationer. Vi har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i olika förskoleklasser i samma kommun. Intervjuerna och observationerna har gått ut på att få en bredare bild av hur förskollärarna ser, förhåller sig och arbetar med demokrati i verksamheten tillsammans med barnen. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har en viss förståelse kring begreppet Demokrati, däremot tycker dem att det är ett väldigt stort och avancerat begrepp som innefattar många olika faktorer. I resultatet framkommer det att man inte samtalar om begreppet demokrati med barnen i förskoleklasserna utan förskollärarna agerar till viss del demokratiskt utan att reflektera över det. Deras synsätt kring demokrati är att involvera barnen i verksamheten, så att barnen känner sig viktiga och delaktiga i sin vardag, men i den praktiska verksamheten är det lätt att man glömmer bort de teoretiska aspekterna.
38
Mårtensson, Emmy, and Sophie Melander. "”Jag kan lära han ABC-sången, för den kan jag.” : En intervjustudie om hur barn och förskollärare upplever tillgänglighet och delaktighet i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428800.
Full textAbstract:
Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.
39
Gustafsson, Sofia, and Amalia Sörensson. "Lek och lärande i förskolan En studie om förskollärares tankar kring lek och lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31263.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin. Fem förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att lek och lärande hänger ihop samt att i leken har barn möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser de varit med om. Förskollärarna anser att lek med andra barn och vuxna gynnar barns lärande och allsidiga utveckling. Resultaten visar även att förskollärarna anser att det är viktigt att vuxna är närvarande och stöttar barn i deras lek och lärande samt skapar goda förutsättningar för deras lekaktiviteter. En majoritet av förskollärarna anser att miljön är en avspegling av pedagogerna samt att pedagogerna har den största betydelsen gällande miljön för barns lek och lärande.Det är viktigt att ta hjälp av barnen i utformningen av miljön för att ge dem inflytande.
40
Andersson, Viktoria, and Isabelle Koski. "En studie om hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande i skapandetav lärmiljön : En kvantitativ studie med inslag av kvalitativa frågor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54234.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv. En kvantitativ enkät med inslag av kvalitativa frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens datainsamlingsmetod utgick från en innehålls analysmetod. Resultatet visar att förskollärares vilja och tillvägagångssätt i att ta tillvara barns intresse i skapandet av lärmiljön varierar. Resultatet visar också att det i förskolans lärmiljö förekommer faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön exempelvis barns ålder och barnsäkerhet. Slutsatsen är att förskollärare behöver besitta en kunskap, och förverkliga den kunskapen till olika tillvägagångssätt, för att ge barn möjlighet att skapa en lärmiljö utefter deras intresse och behov.
41
Freiding, Lundberg Emilia, and Camilla Åström. "“Jag tycker också det är viktigt att man läser under kvalitetstid ... ” : Förskollärares uppfattningar kring högläsning i förskolan. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografiskt och sociokulturellt synsätt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82758.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring högläsning och dess betydelse i förskolan. Studien undersöker också vad förskollärare uttrycker angående hur de kan tillämpa en högläsningsaktivitet. Då utgångspunkten i studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring fenomenet högläsning i förskolan har därför fenomenografi valts som teoretisk utgångspunkt. Studien har sin grund även i ett sociokulturellt perspektiv då det varit av intresse att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar av språket och högläsningens betydelse. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där sex förskollärare från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades. Intervjuerna genomfördes både via telefon och mail. Telefonintervjuerna som utfördes spelades in och transkriberades ordagrant, därefter sorterades, reducerades, argumenterades, analyserades och kategoriserades den insamlade empirin. Bearbetningen av empirin bidrog till en egenkonstruerad modell som synliggjorde kategoriseringar som framträtt i resultatet. Resultatet identifierade skillnader och likheter kring förskollärares olika uppfattningar om syftet med högläsning i förskolan och hur högläsning kan tillämpas för att åstadkomma syftet. De slutsatser som synliggjorts är att högläsning ses som en betydelsefull och viktig del i barns liv. Högläsning är också viktig för barns språkutveckling något som gynnar dem senare i livet, därför är det av stor vikt att redan i tidig ålder lägga grunden för en god språkutveckling. En central aspekt som berörs i slutsatserna är betydelsen av variation och att inta ett barnperspektiv i läsningen för att på bästa sätt förstå och närma sig barns perspektiv och deltagande. Detta uttrycks som en viktig del för att högläsningen ska bli meningsfull för barn så att lärande och utveckling ska nå sin fulla potential.
42
Henriksen, Felicia, and Olivia Hedström. ""En förskola för ALLA" : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver att de arbetar med delaktighet och inflytande." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53756.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar för att möjliggöra delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte fullt ut behärskar det verbala språket. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare att deras förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande? Vilka förutsättningar behövs för att möjliggöra barns olika uttryckssätt, enligt förskollärarna? Studien har utgått från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. För att få syn på gemensamma teman i den insamlade empirin har en tematisk analys använts. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor ligger till grund för lärandet. I resultatet synliggörs två teman: Förskollärares förhållningssätt och Förutsättningar som behövs för att möjliggöra barns olika uttryckssätt. Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt har betydelse för när och hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visar även att det bör finnas förutsättningar för att möjliggöra barns olika uttryckssätt, för att alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga och påverka sin utbildning. Barnets ålder eller förmåga att behärska ett verbalt språk inte är ett hinder för att vara delaktig och utöva inflytande, utan det handlar om förskollärarens förhållningsätt.
43
Månsson, Jenny, and Clara Thorstensson. ""Skapa lärandemiljöer efter deras intressen, det är ju vårt uppdrag" : Fem förskollärares syn på barns delaktighet och inflytande i förskolans innemiljö." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17775.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.
44
Svensson, Jessica. "Barns inflytande, delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen : Ur ett förskollärarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36590.
Full textAbstract:
Abstract The aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children’s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children’s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don’t see so much of children’s participations and influence in the work of pedagogical documentation. One contributor to that they think is the less of time. The teachers however, would like to let the children take more part of and have more influence in the documentation. They also believe that documentation cannot be pedagogical until you’ve done something whit it. When it comes to children’s integrity in the pedagogical documentation, the teachers feel like they don’t see to it as much as they should do. The teachers have a clear view on what pedagogical documentation is and how children’s participation and integrity should be in it, but they aren’t there just yet.Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare tänker om barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, samt hur de tänker om barns integritet i samband med den. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie, där jag har intervjuat fem stycken förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av min studie visar att förskollärarna inte ser så mycket av barns delaktighet och inflytande i dagens dokumentation, en bidragande faktor till det anser de vara bristen på tid. Förskollärarna skulle däremot vilja låta barnen vara mer delaktiga och ha ett större inflytande i dokumentationen, då de anser att en dokumentation inte blir pedagogisk förrän man gjort något med den. När det kommer till barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, känner förskollärarna att de inte ser till den lika mycket som de kanske borde. Förskollärarna har en tydlig syn på vad pedagogisk dokumentation är och hur barns delaktighet och integritet i den borde vara, men de är inte riktigt där än.
45
Andersson, Josefine, and Amanda Tällberg. ""Att ge en röst till barnen" : Förskollärares beskrivningar av barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78429.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Studien har utgått från den sociokulturella teorin och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Enskilda kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visar att barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation både ses som en möjlighet och en utmaning för förskollärare. Möjligheterna med pedagogisk dokumentation är bland annat att synliggöra barns röster och förslag till fortsatt undervisning. Resultatet visar även att det finns en tvetydighet gällande dokumentation och pedagogisk dokumentation samt barns delaktighet och barns inflytande. Det krävs därmed en samsyn på olika begrepp i förskolan för att skapa möjligheter och inte hinder för barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Dialog, interaktion och reflektion mellan barn och förskollärare framstår som betydande för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen.
46
Sellin, Rebecca, and Patricia Johansson. ""De är ju inte med" : En kvalitativ studie om barns inflytande och delaktighet i förskolans dokumentationsarbete." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44414.
Full textAbstract:
Studien syftar till att beskriva de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärare att de dokumenterar med de yngsta barnen? Och hur beskriver förskollärare sitt ansvar i relation till barns delaktighet och inflytande i förskolans dokumentationsarbete? Studien har genomförts med sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med de yngsta barnen i förskolan. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analysmetod utifrån den insamlade empirin. Studiens resultat visar att förskollärare har ett ansvar vid ett dokumentationsarbete med de yngsta barnen då inte alla barn har ett fullt utvecklat verbalt språk. Förskollärare väljer vad som ska synliggöras för verksamheten utåt och väljer när, hur, vad och för vem som dokumentationsarbetet är till för. Hur förskollärare dokumenterar i verksamheten ger betydelse för barnens delaktighet och inflytande, barnens lärande och påverkan av utformningen av verksamheten. Slutsatsen av studien visar på att förskollärare har en medvetenhet om att deras tolkningar av de yngsta barnen görs, vilket medför svårigheter kring barns inflytande och delaktighet i förhållande till läroplanens riktlinjer. Förskollärare har en medvetenhet om att de måste få de yngsta barnen mer delaktiga och ha mer inflytande. Det som blir problematiskt är bara frågan hur.
47
Qvist, Ellinor, and Märtha Lundblad. ""Barn behöver ha inflytande i leken för att den ska bli fri" En studie om förskollärares förhållningssätt kring inkludering, inflytande och den fria leken." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34253.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och inkluderande arbetssätt i den fria leken. Våra teoretiska perspektiv är Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers teori om det kompetenta barnet och Sommers förklaring på Sterns teori om RIG-systemet. De centrala begreppen vi använt oss av är: Fri lek, inkludering/delaktighet, pedagogisk miljö och barns perspektiv. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie visar att leken är av stor betydelse i barns liv, för barns utveckling och att pedagogerna i förskolan är närvarande i barns lek. Vi har också kommit fram till hur viktigt det är som pedagog att vara insatt i aktuell forskning och arbeta efter förskolans styrdokument.
48
Jansson, Matilda, and Helena Strömbäck. "Var är vi, vart ska vi och hur gör vi? : En kvalitativ studie om pedagogisk dokumentation i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42686.
Full textAbstract:
Föreliggande studie går ut på att synliggöra hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation, vilket syftet är samt om det finns några svårigheter med arbetet och vilka de kan vara. För att ta reda på detta har vi nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att respondenterna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är att synliggöra verksamheten, sitt eget arbetssätt och förhållningssätt samt barns lärprocesser. Detta görs genom att observera, filma, fota och intervjua barn för att få syn på barnens intressen för att kunna följa upp, analysera och reflektera kring hur verksamheten ska planeras vidare för att gynna barns utveckling och lärande. Respondenterna upplever att svårigheterna med pedagogisk dokumentation är att skapa förståelse och samsyn hos kollegor om vad pedagogisk dokumentation innebär, att få tiden att räcka till samt att få barnen delaktiga i processen. Trots detta upplever respondenterna i huvudsak pedagogisk dokumentation som ett fördelaktigt arbetssätt.
49
Carlsson, Pontus, and Dzafic Almedina. "Barn i behov av särskilt stöd : Hur förskollärare bemöter och erbjuder delaktighet för barn i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69508.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om bemötande och delaktighet för barn i behov av särskilt stöd, samt hur normer kan påverka detta. Datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet av studien kategoriseras genom likheter i respondenternas svar som svarar på frågeställningarna utifrån syftet. Den första frågeställningen berör förskollärares uppfattningar om bemötande av barn i behov av särskilt stöd. Den andra berör hur förskollärare arbetar med delaktighet för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet påvisar att det inte finns ett sätt att bemöta alla barn i behov av särskilt stöd utan det är unikt för varje barn. Lyhördhet till barnet är av stor vikt för att kunna bemöta det enskilda barnet. Även verksamhetens fysiska miljö och oskrivna regler har påverkan för hur barnet reagerar och agerar i olika sammanhang. När det gäller delaktighet för barn i behov av särskilt stöd visar resultatet att det arbetet med delaktighet ofta sker i mindre barngrupper. Detta för att det underlättar för pedagoger att kunna se till varje enskilt barns behov.
50
Gustavsson, Marie, and Jessica Zederfeldt. "“Du kommer få välja, du får vänta på din tur” : En studie om förskollärares arbetet med yngre barns delaktighet och inflytande i förskolans planerade aktiviteter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40072.
Full textAbstract:
Förskollärares möjliggörande och begränsande i arbetet med yngre barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet är påverkat av flera aspekter. Tidigare forskning och egna erfarenheter har gett oss anledning att vilja skapa en förståelse för hur detta arbete kommer till uttryck i förskolan. Vårt syfte har varit att undersöka förskollärares arbete och uppfattningar om yngre barns delaktighet och inflytande i samlingen som planerad aktivitet. I ett försök att komma åt detta har vi gjort observationer och intervjuer med förskollärare. Utefter de mönster vi såg träda fram analyserade vi material med hjälp av Basil Bernsteins begrepp svag och stark klassifikation och inramning. Studien visar på hur barns delaktighet och inflytande står i relation till förskollärarens makt att ge barn just den delaktigheten och inflytandet. Resultatet har även gjort det betydelsefullt att i diskussionen lyfta aspekter som förskollärarna menar är faktorer som påverkar deras sätt att möjliggöra och begränsa barns delaktighet och inflytande i verksamheten. Vilket också gav oss nyfikenhet om fortsatt forskning.2019-12-20