To see the other types of publications on this topic, follow the link: Delaktighet och inflytande.
Dissertations / Theses on the topic 'Delaktighet och inflytande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Delaktighet och inflytande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sandell, Therese. "Delaktighet och inflytande : Vad främjar elevers vilja till delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20070.
Full text
2
Idsalem, Azatam Fatima. "Undervisning och barns delaktighet och inflytande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74866.
Full textAbstract:
Studiens avsikt har varit att studera hur förskollärare konstruerar undervisningsbegreppet samt hur undervisning konstrueras i relation till barns delaktighet och inflytande. Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie. I kombination med fokusgruppintervjuer som metod för datainsamling, genomfördes två fokusgruppintervjuer med sju förskollärare, fyra- respektive tre förskollärare i varje grupp. Fokusgruppdiskussionerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, som vidare transkriberades, sorterades, reducerades, tematiserades och analyserades. Genom att socialkonstruktionistiska teorin utgjorde analysramen, har därför fokuset varit på deltagarnas gemensamma konstruktioner av undervisning som begrepp och undervisning i relation till barns delaktighet och inflytande. Resultatet indikerar att undervisning uppfattas som en sammanflätning av spontan- respektive planerad undervisning. Förskollärarna i studien betraktar inte införandet av undervisningsbegreppet i förskolan som en form av skolifiering av förskolan. Därmed anses undervisning och lärande som två skilda aktiviteter. I deltagarnas beskrivningar av undervisning vid rutinsituationer konstateras det en sammanblandning av undervisning och utbildning. Barns delaktighet och inflytande avseende undervisning framkommer i resultatet som en central del i planering av planerad undervisning för äldre förskolebarn. Däremot tenderar resultatet indikationer på att yngre barn har mindre förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de äldre barnen.
3
Karlsson, Liselott, and Mariann Karlsson. "Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet : En studie om femåriga barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7178.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.
I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.
Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.
Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler.
Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.
4
Klosinska, Paulina, and Anna Nohrstedt. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En enkätstudie om barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39857.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.
5
Sandberg, Jeanette, and Gulle Andersson. "Barns inflytande och delaktighet : En undersökning om hur barn och pedagoger ser på inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15245.
Full text
6
Lindström, Cecilia, and Malin Flakstad. "Delaktighet och inflytande : En kvalitativ studie om hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller elevers delaktighet och inflytande i fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43712.
Full textAbstract:
Based on the After-School Centers governing documents, the activities must stimulate the pupil’s development and learning and offer meaningful leisure time. A prerequisite for the pupils to experience meaningfulness is that they are made involved and have an influence on the design of the activity. Previous research in our subject shows that pupils 'influence and participation is limited, therefore the purpose of our study is to investigate how educators create and maintain participation and influence in after-schools, and what factors enable and limit pupils room for maneuver. We have chosen to use a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with three adults who work at different After-School Centers. Our empirical data is analyzed on the basis of a socio-cultural framework with a spatial perspective. In the spatial perspective, we take the help of different entrances based on a Foucault-inspired view of power, as well as Harry Shier's participation model. The result we came to from our study is that the educators enable the pupil’s participation and influence formally in various democratic forums, as well as informally in the free play and everyday conversations. Participation and influence are found in the After-School Centers, but are limited by the educators' double tasks as the after-school center is basically situation-controlled and child-initiated, where the pupils must be given participation and influence. At the same time, the educators have governing documents with goal formulations to relate to. Other factors that limit is the adults' perspective, which sets the framework for how much room for maneuver the pupils can get.Utifrån fritidshemmets styrdokument ska verksamheten stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Den tidigare forskningen i vårt ämne visar på att elevernas inflytande och delaktighet är begränsat, därför är syftet med vår studie att undersöka hur fritidshemspersonal skapar och upprätthåller delaktighet och inflytande i fritidshemmet, samt vilka faktorer som möjliggör och begränsar elevernas handlingsutrymme. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre vuxna som arbetar på olika fritidshem. Vår empiri analyseras utifrån ett sociokulturellt ramverk med ett rumsligt perspektiv. I det rumsliga perspektivet tar vi hjälp av olika ingångar utifrån en Foucaultinspirerad syn på makt, samt Harry Shiers delaktighetsmodell. Resultatet vi kom fram till av vår undersökning är fritidshemspersonalen möjliggör elevernas delaktighet och inflytande formellt i olika demokratiska forum, samt informellt i den fria leken och vardagliga samtal. Delaktighet och inflytande finns i fritidshemmen, men begränsas av fritidshemspersonalens dubbla uppdrag då fritidshemmet är i grunden situationsstyrt och barninitierat, där eleverna ska ges delaktighet och inflytande. Samtidigt har fritidshemspersonalen styrdokument med målformuleringar att förhålla sig till. Andra faktorer som begränsar är de vuxnas perspektiv som sätter ramarna för hur stort handlingsutrymme eleverna kan få.
7
Åman, Petra, and Carolina Eckerrot. "Inflytande och delaktighet : -ur barns perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15246.
Full textAbstract:
I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.
8
Lööv, Elias. "Inflytande och delaktighet ur fritidshemspersonalens synvinkel." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38150.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities. Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits.Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna. Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.
9
Bjarnevik, Sofia, and Clara Andersson. "Barns delaktighet och inflytande i stadsplaneringen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21460.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen har varit att öka och sprida kunskap kring hur nya perspektivimplementeras inom fysisk planering, mer specifikt hur planerare omsätter barns perspektiv. För att undersöka detta har expertintervjuer och en analys av en barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts. Studien har även baserats på dokument och rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med stadsplanering.Enligt barnkonventionen (SFS 2018:1197) ska barnet få möjligheten att höras och uttrycka sin mening i frågor som barnet berörs av. Genom att barnen får vara delaktiga i stadsplaneringen skapas en allsidig kunskap om områdets användning och beslutsunderlaget blir bättre. För att samhället ska utvecklas socialt hållbart krävs det att barnen inkluderas och är delaktiga i stadsplaneringen.För att barnets rättigheter ska tillgodoses i stadsplaneringen krävs att planerare och arkitekter får mer kunskap om hur arbetet med barnets perspektiv ska integreras i planeringen och att det är viktigt att se dem som politiska aktörer i samhället. Inom planeringen framställs barn som apolitiska objekt i behov av skydd. Barns perspektiv omsätts inte och deras deltagande kan ses som symboliskt. Det gör det svårt för dem att vara medskapare inom fysisk planering.The purpose of the thesis has been to increase and spread knowledge about how newperspectives are implemented in spatial planning, more specifically how planners implement children's perspective within spatial planning processes. In order to investigate this, multiple expert interviews and an analysis of a child impact assessment (CIA) have been conducted. The study has also been based on documents and reports from state authorities, municipalities, scientists and networks that work with urban planning.According to the Convention of the Rights of the Child (SFS 2018:1197), children have theright to be heard in matters that affect them. By involving children within spatial planningprocesses, a wider knowledge base for making better decisions is attained. Children need to participate within spatial planning processes in order for society to achieve a sociallysustainable development.In order for the child's rights to be fulfilled within urban planning, planners and architectsneed to gain more knowledge about how work with the child's perspectives should beintegrated into planning and that it is important to see them as political actors in society. Inplanning, children are presented as apolitical objects in need of protection. Children'sperspectives are not translated and their participation can be seen as symbolic. This makes it difficult for them to be co-creators in spatial planning
10
Abedalhadi, Iman, and Emelie Alakangas. "Elevers delaktighet och inflytande i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34708.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete. Strategier som nämndes var klassråd, kommunikation och elevernas medverkan i planerandet, genomförandet och utvärderingen av ett nytt arbetsområde. Vår slutsats visar att rektorerna och lärarna som intervjuades är medvetna om att delaktighet och inflytande är viktiga begrepp att ta tillvara på i skolan. Lärarna påpekade svårigheter att omvandla teorin till praktik gällande elevers delaktighet och inflytande. De nämnde även flera faktorer som begränsade möjligheten för eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande. Faktorerna som nämndes var tidsbrist, styrning från sina chefer, styrdokument och att eleverna inte vet i vilken omfattning de har möjlighet att påverka.The purpose of our essay is to examine what pupil’s participation and influence means in grades three and five at the Elementary Schools we visit for interviews. In the essay we also find out what the terms participation and influence means from the teachers and headmasters perspective, and how the teachers in a grade five and in a grade three claims to work with pupil’s participation and influence. The empirical data is collected from three different schools where interviews were conducted with two primary teachers and two headmasters. Furthermore, the empirical material has been linked with policy documents and previous research on the subject. The study shows various suggestions for strategies of pupil’s participation and influence that teachers and headmasters can use in their work. Strategies mentioned were class councils, communication and pupil’s participation in the planning, implementation and evaluation of a new subject matter.Our finding shows that headmasters and teachers interviewed are aware that participation and influence are important concepts to take in to consideration of in school. The teachers pointed out difficulties of converting theory to practice regarding pupil’s participation and influence. They also mentioned several factors that limited the ability of students to be involved and have a say in their learning. The factors cited were lack of time, the control of its managers, policy documents and that students do not know, to what extent they are able to influence.
11
Verngren, Amanda, and Linda Wåhlin. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33739.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.
12
Stenmark, Ida. "Inflytande och delaktighet i förskolan : En undersökning om barns möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24651.
Full text
13
Lundström, Ann. "Barns delaktighet och inflytande i sitt lärande : En studie om pedagogers tankar om barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26245.
Full text
14
Landin, Sebastian, and Alexander Valvassori. "Inflytande och delaktighet i fritidshemmet : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet i fritidshemmet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41643.
Full textAbstract:
I dagens skolor ska demokratiska medborgare formas, men vad uppfattar eleverna själva att de får vara med och bestämma samt hur delaktiga är de i beslutsfattande processer? Vad innebär inflytande och delaktighet för eleverna? Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar att de har inflytande och delaktighet i fritidshemmet. Utifrån ovanstående syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet? Hur uppfattar eleverna sitt eget inflytande i fritidshemmets verksamhet? Hur uppfattar eleverna sin egen delaktighet i fritidshemmets verksamhet? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Sex stycken elever deltog i intervjuerna. Studien utgår från barns perspektiv där elevers uppfattningar skulle synliggöras, tolkas och analyseras. Shiers (2001) modell som synliggör elevers inflytande och delaktighet användes som ett raster genom hela studien, med avsikt att synliggöra dess nivåer från inflytande till delaktighet i verksamheten. Analysen gav en övergripande bild av elevers uppfattningar utifrån de olika nivåerna. Resultatet visade att eleverna använde sig av en förslagslåda i fritidshemmet för att få sin röst hörd och såg förslagslådan som den största vägen till inflytande. Eleverna ville bli mer delaktiga i beslutsfattande processer som att få vara med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet samt när eleverna ska få vara inomhus och utomhus.
15
Berglund, Therése, and Alisa Muhovic. "Barns delaktighet och inflytande vid måltidssituationer : En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspektiv på barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54588.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.
16
Sofia, Sandström, and Åsevall Daniel. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger tolkar barns delaktighet och inflytande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54815.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.
17
Balder, Lina, and Sandra Persson. "Inflytande och delaktighet på förskolans utegård : En studie om förskollärares strategier för att möjliggöra inflytande och delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85035.
Full textAbstract:
This study aims to find and make visible strategies educators use to enable influence and participations for the children in the schoolyard. The purposewas investigated through an unstructed survey with qualitative questions to give educators space to formulate their experince and thoughts about children´s influence and paritcipation in the yard. Shier´s (2001) participation model was used when designed the questionnaire, as well as a theoretical starting point when analyzing data. The model is a tool to make participation and influence visible. Importent concepts is highlighted such as attitudes as it turns out to be a significant aspect of the children´s opportunities in the encounter with the adult. The results show that the educators listen to the children´s opinions and wishes, that they can largely meet the needs, but factors such as lack of time and lack of staff can stand in the way. We see that Shier´s (2001) model challenges the preschool, at the organizational level where the educators do not have the same opportunities to influence. The challenge also ends up with the educators, are they prepared for a change, for example in routine situations? The focus in this study is more on a here and now perspective where in the results part of the study, different strategies emerge that are useful for the educators in the work of increasing children´s participation and influence in the yard. In the study´s conclusion, we present our knowledge contribution to the presschool profesion where we, among other things, highlight a result that strengthens previous research and literature. One result that clearly emerged is how crucial the educator´s attitude is in the encounter with the children for what opportunities are given to them.
18
Tillman, Ida. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Pedagogers uppfattningar om begreppen inflytande, delaktighet och dess tillämpning i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66150.
Full textAbstract:
SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten.The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.
19
Nilsson, Lise-lott, and Jessica Persson. "Inflytande genom deliberativa samtal Elevers och lärares upplevelser av inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33475.
Full text
20
Pettersson, Evelina, and Lina Wahlman. "Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter : En observation- och samtalsstudie om barns möjligheter till inflytande och delaktighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23446.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.
21
Borg, Anna-Lena. "Delaktighet och inflytande : ungas definition, erfarenheter och upplevelser." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14226.
Full textAbstract:
The aim of this essay was to try to understand young people's experiences of participation and influence. The purpose has been to define participation and influence with young people's own words, and with the definition as a basis explore young people's experiences of participation and influence. The purpose has also been to seek understanding for young people's experiences of participation and influence by discuss young people's descriptions at different levels. There have been three research questions: How do young people define participation and influence?; Which experiences in life about participation and influence do young people narrate?; How do young people experience participation and influence and how do that come to expression? The first research question was answered by asking (n=13) secondary youth with methodological support of vignettes. The second and the third research question has been answered by collecting young people's narratives on the Internet. The (n=37) narratives were analyzed by support of content analysis and narrative analysis. The result was a definition of participation and influence put together from young people's own defining words. The result also shows that young people's experiences of participated and influence is about both having and not having participation and influence. Young people narrate more often about experiences of not participated and influence. Finally, the result show us that young people's experiences of participation and influence come to expression in three different ways were the young actor's agency has a central role.Den här uppsatsen har handlat om att försöka förstå ungas erfarenheter och upplevelser av delaktighet och inflytande. Syftet har varit att definiera delaktighet och inflytande med utgångspunkt i ungas egna utsagor, samt att med utgångspunkt i definitionen undersöka ungas erfarenheter och upplevelser av delaktighet och inflytande. Syftet har också varit att söka förståelse för ungas upplevelser och erfarenheter av delaktighet och inflytande genom att diskutera ungas beskrivningar på olika nivåer. Tre frågeställningar har undersökts inom uppsatsen: Hur definierar unga delaktighet och inflytande?; Vilka erfarenheter i livet berättar unga om, som handlar om delaktighet och inflytande?; Hur upplever unga att delaktighet och inflytande tar sig uttryck för dem i deras liv? För att besvara den första frågeställningen har (n=13) gymnasieungdomar tillfrågats med stöd av vinjetter. För att besvara den andra och den tredje frågeställningen har ungas (n=37) berättelser på nätet samlats in och analyserats med stöd av innehållsanalys samt narrativanalys. Resultatet har visat på en definition av delaktighet och inflytande som sammanställts utifrån ungas egna definierande ord. Resultatet har också visat att ungas erfarenheter av delaktighet och inflytande handlar om både avsaknad av och upplevd delaktighet och inflytande, det var vanligare att unga beskrev avsaknad i berättelserna. Resultatet har slutligen visat att ungas upplevelser av delaktighet och inflytande tar sig uttryck på tre olika sätt där den unges aktörskap innehar en central roll.
22
Melciu, Camelia. "Inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet : En studie av förskollärares uppfattningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40052.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.
23
Isaksson, Jennifer, Caroline Malmstedt, and Pani Hormatipour. "Delaktighet och inflytande i samhället, en verklighet för ungdomar? : En studie om ungdomars hinder och möjligheter till delaktighet och inflytande." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14478.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine how adolescents can participate and have influence in the society, by making obstacles and opportunities that are considered central for their possibilities to power visible. National and international research indicates that adolescents opportunities to participation and influence are limited by the structures of society. A qualitative method was chosen, in which group interviews were made with 14 youths in development areas in Örebro. Theories are presented which constitute tools for analysis of the obtained results and has been chosen based on power- and participation perspective. An analytical model has been used to illuminate what kind of participation adolescents have in different parts of the society, where the concepts from the theoretical perspectives, power and participation are inserted. The study shows that the youth today wants to participate and have influence but are limited of obstacles related to their age, ethnicity, socioeconomic status and residential area. The study illuminates these obstacles caused by the existing power structures in society and determines what kind of participation; actual, - sense of- and theoretical, adolescent may obtain at different levels in the society.
24
Norberg, Elin. "Barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan : Fem förskollärares uppfattningar om, och arbetet med barns inflytande, delaktighet och demokrati." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26255.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of this study was to contribute knowledge about the perceptions that pre-school teachers have of children’s influence, participation and democratic work in pre-school, and whether and if so how they work for the children to be able to have influence and to be involved in their daily lives at pre-school. To achieve this, I have done five interviews with five educated pre-school teachers. The results revealed that pre-school teachers think that democracy, influence and participation are concepts that are difficult to define. But it appears that the children can participate and influence their daily lives at the pre-school and also be involved in making decisions. To work with children's influence means that children get to choose what they want to play with and who they want to play with. They also come up with ideas and wishes for things they want to do, which the pre-school teachers then must try to meet. Pre-school teachers are trying to be sensitive and observant as they work to fulfill children's wishes and choices of activities. It was also revealed that children perspective is a large and important part of children's influence and participation in preschool. If you see children as small and ignorant, it becomes easy that they not get the chance to influence because they think they can’t do some things or that they are too small for various activities. It also appears that it is the adults who often set up the few barriers to children’s influence and participation. Key word: pre-school teacher, influence, participation, democracySammanfattning Syftet med detta arbete är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar pedagoger har om barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan, och hur de beskriver att de arbetar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. För att uppnå detta har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med fem utbildade förskollärare. I resultatet framkom det att förskollärarna tycker att demokrati, inflytande och delaktighet är begrepp som är svåra att definiera, men det framkommer att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan och få vara delaktiga i beslutsfattande. Arbetet med barns inflytande kan handla om att barnen får välja vad de vill leka med och vem de vill leka tillsammans med. De får också komma med idéer och önskningar om saker de vill göra, som pedagogerna sen får försöka uppfylla. Genom att pedagogerna försöker vara lyhörda och observanta så arbetar de efter att uppfylla barns önskningar och val av aktiviteter. Det framkom också att barnsynen är en stor och viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet på förskolan. Om man ser barn som små och okunniga så blir det lätt att de inte får chansen till eget inflytande eftersom man tror att de inte kan eller att de är för små för olika aktiviteter. Det framkommer också att vi vuxna ofta sätter upp de hinder som finns för inflytande och delaktighet. Nyckelord: förskollärare, inflytande, delaktighet, demokrati
25
Reinholdsson, Ulrika, and Lena Erlandsson. "Vårdnadshavares delaktighet, inflytande och förväntningar på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17996.
Full text
26
Ascard-Erlandsson, Lisa, and Liina Tuormaa. "Inflytande och delaktighet : Allt handlar om möten." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29108.
Full textAbstract:
Denna uppsats är ett examensarbete på 15 hp och behandlar hur förskollärare och barn, på en förskola, upplever barns inflytande och delaktighet i verksamheten. Studiens syfte är att få en inblick i och förståelse för hur förskollärare och barn upplever barns inflytande och delaktighet, på en förskola. Vi vill även undersöka förhållandet mellan deras upplevelser. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats och empiri har samlats in via intervjuer och fokusgrupper. Vår text är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en filosofisk hållning inspirerad av Reggio Emilia filosofin. I resultatet framkom det att förskollärarna upplevde olika påverkansfaktorer för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Barnen i studien upplevde sig nöjda med hur mycket de fick bestämma. I resultatet vid jämförandet av gruppernas upplevelser såg vi en likhet i att både förskollärarna och barnen menade att olika mötesplatser har en central roll gällande barns inflytande och delaktighet. Förskollärarna var dock oroade över att barnen inte ges samma möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Vårt resultat visar att barnen inte reflekterat över detta.
27
Vildenger, Emma, and Emelie Kahlström. "Samling i förskolan : barns delaktighet och inflytande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219131.
Full textAbstract:
I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.
28
Kurtic, Adisa, and Hassel Birgitta Ekbladh. "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32776.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning.The purpose of this essay is to examine how teachers reason about children's influence and participation in pre-school, and how teachers work with children's influence and participation in preschool everyday. Children's influence and participation is discussed more and more in the preschool world since the curriculum was revised 2010th It emphasizes the pre-school curriculum, to preschool teachers are responsible for the goals and guidelines in preschool. Therefore, we used qualitative interviews with twelve teachers and three managers in four kindergartens, two preschools is Reggio Emilia inspired. We chose to interview both preschool teachers and childcare workers to see if we could notice any difference in the responses to our interviews. We were also interested to see how the nursery managers look on children's influence and participation in everyday life in preschool and what they expect of teachers?The interviews showed how teachers worked with the children's influence and participation, through conversations and listening to the children and to give children choices. We could not detect any difference in our interview responses regarding whether it was nanny or preschool teachers who had responded. Our conclusion from this study is that all teachers were aware of the child's right to influence and participation, which means that the teachers emphasize children's interests, needs and desires. All the teachers were aware of the importance of the environment but the conditions differed significantly between the different preschools. Educators 'thoughts on how children to influence and participation differed to some extent depending on the teachers' age and experience. Preschool Managers' views on preschool teachers and childcare workers differed between the heads of which were due to individual perception.
29
Palmér, Johanna, and Sandra Siveryd. "Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33713.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.
30
Taha, Hassan Olga, and Melidona Thamnidou. "Hur används delaktighet och inflytande i förskolan?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27232.
Full textAbstract:
The study is about the influence and participation of preschool children in the everyday life at the preschool. We try to find out if the preschool children have chances to participate actively and to influence the routines and content of their school. Furthermore, we want to find out how the teachers experience the influence and participation of the preschool children at their work in connection with democracy.We made observations in different preschools in Skåne and we spoke with preschool teachers in order to hear their opinions about our subject. We based our analysis on Dewey’s theory to help us understand the situations we observed. The result of our study is that influence and participation are terms with similar meaning some times in the swedish preschools. The conversation helps the children by expressing their ideas to have more influence and to be active in activities that they can organise with the teachers. Documentation give the children another chance to reflect over the things they see in pictures and to develop their speech abilities. Lastly, the preschool's material and environment has a very big impact on the children's influence and participation.
31
Musa, Florina. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101117.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.
32
Mirzaei, Sedigheh. "Barns inflytande och delaktighet i förskolans samling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33506.
Full textAbstract:
Circle time is a worldwide spread phenomenon which simply refers to the activity where children in kindergarten and primary school gather in a circle to communicate or play with one and another. The entire concept can be originated to the german pedagogue Friedrich Fröbels (1782-1852) who invented the first kindergarten. Fröbels described the circle time as an important time of children's days as the element strengthens and develops community and confidence among the children. In this study I will analyze and discuss different pedagogue’s ideas and thoughts on the concept of circle time and I will highlight children's participation and influence in the circle time. I want to investigate the mindset of the preschoolers and their experiences of how they make the children involved, and teach them to be involved as an important part of the children's lives. Considering those children’s influence and participation according to Lpfö98 is a prerequisite for the children to be able to influence their situation at preschool. In order to investigate the purpose of the collection and the factors that may affect the children's opportunities for participation and influence, I have used the qualitative methodology which is the most important and useful material for answering questions that this investigation is about. The purpose behind my choice of qualitative method is the center for interviewing preschool teachers at the preschools. I have booked 2-3 preschools for this study and I have written down some supplementary questions as a means of reaching the purpose of the study. I have recorded the interview while noting some important points to help the conversation to roll forward. The result shows that circle time is a process of learning, where the values lay in the sense of community, interface and group feeling. The results of my empirical material indicate that circle time creates more and wider opportunities for the children to learn participation and influence among preschoolers. The pedagogues’ participation in this study, all came to the same conclusion that the learning process of participation and influence take place when the children are gathered around each other, as they are during circle time. According to them, the activity is the time and place where the children automatically, due to being surrounded by each other, get to learn affinity and community to a group.
33
Nanono, Catherine, and Juanita Klingberg. "Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En undersökande studie om förskollärares arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i projektarbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38207.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.
34
Juntti, Hanna. "Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
35
Mattsson, Sandra, and Emma Zetterholm. "Arbetet med barns delaktighet och inflytande : En studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små- och storbarnsavdelningar i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26016.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.
36
Carlström, Josefin, and Julia Hägg. "Barns delaktighet och inflytande vid konflikter : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att skapa delaktighet och inflytande vid konfliktsituationer." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49669.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.
37
Håkansson, Ylva, and Gabriella Frisk. "Barns delaktighet och inflytande i samlingen : En studie om förskollärares användning av samlingen för att ge barn delaktighet och inflytande." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34743.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det beskrivet att barnen ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Samlingen är en ritualliknande aktivitet som sker dagligen i förskolan. Med anledning därav har en skriftlig intervjustudie gjorts för att undersöka hur förskollärare använder samlingen för att ge barn inflytande och delaktighet. Resultatet visar att det är viktigt att en förskollärare eller annan i arbetslaget leder samlingen på ett intressant sätt och att innehållet är meningsfullt för barnen, annars vill de inte delta. Att barnens intresse ska vara grunden till innehållet i samlingen, att lyssna på vad barnen vill göra här och nu och att se deras intressen i både den fria leken och i andra situationer lyfts som viktigt. Barnen får välja sång eller saga i samlingen och får på så vis inflytande, menar respondenterna. Det lärande som framkommer i denna studie är att barnen lär sig det sociala samspelet i samlingen. Samlingens struktur och utformning bidrar till att förbereda barnen för deras framtida roll som samhällsmedborgare genom demokratiska handlingar så som turtagning, respekt för varandra och omgivningen, handuppräckning och röstning. Att vara en del av en gemenskap och att barn och vuxna tillsammans kommer fram till vad som ska göras i samlingen är ett av flera sätt att vara delaktig och att få inflytande i förskolans verksamhet. Slutsatser utifrån detta arbete är att förskollärarnas förhållningssätt påverkar hur och om barnen ges delaktighet och inflytande. Det är förskolläraren som styr samlingen och är den som ansvarar för att barnen får delaktighet och inflytande.
38
Österberg, Josefine, and Tilda Johnsson. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100932.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.
39
Pettersson, Sara. "Toddlars delaktighet och inflytande i samling : Observationer av barn mellan 15 till 42 månaders inflytande och delaktighet samt pedagogers bemötande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-320140.
Full textAbstract:
FNs barnkonvention innehåller bland annat barns rätt till delaktighet och inflytande som en av barns rättigheter. Under de senaste 20 åren har synen på barn och barndom förändrats inom forskningsområdet, och från att barndom setts som ett biologiskt fenomen ses barn allt mer ur ett barnsociologiskt perspektiv, där de har egna kompetenser och rättigheter (James & Prout, 1997:1-5; Hägglund, m.fl. 2013:21-27). Ett paradigmskifte där synen på barn gått från en bristdiskurs där barnen ses som tomma kärl som behöver lära sig all kunskap från vuxna, till att barn ses som egna aktörer med egna intentioner och viljor (James och Prout, 1997:1-5). Begreppet Toddlar används i denna studie i analysen och konklusionen. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning, när och hur toddlars delaktighet samt inflytande framträder i samling i relation till pedagogbemötande. Studiens metod har en kvalitativ ansats men presenteras även kvantitativt. Datainsamling har genomförts med hjälp av observationer, ett observationsschema som utformades efter studiens teoretiska utgångspunkter med bland annat Shiers (2001) modell för att öka delaktighet i beslutsfattande. De kvantitativa data som presenteras om toddlares deltagande i samling är bland annat ålder på deltagarna och storlek på barngrupperna och hur ofta toddlare fick möjlighet att vara delaktiga under samlingarna. Resultatet i denna fallstudie visar på hur toddlares delaktighet i samling ser ut i förhållande till om pedagoger använder sig av nivåerna i Shiers modell om ökat deltagande eller inte. Studien visade att barn blev lyssnade till vid alla samlingar förutom en. Den visade också att det fanns ett system för att göra toddlares delaktiga, en turordning, vid nästan samtliga. Men det fanns inget system för att ge barnen inflytande över samlingen, utan detta kom spontant och handlade om sånger eller behandling av rekvisita. Resultatet i denna fallstudie kan vara användbart i förskola där personalen vill öka barns delaktighet och spontana inflytande i samling. Bristen på barninflytande som denna fallstudie visar på i samling skulle vara intressant att utveckla i vidare forskning.
40
Panawong, Onuma, and Rania Kenaan. "Barns inflytande under måltiderna, en studie om små barns inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35664.
Full textAbstract:
Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.
41
Engman, Johanna, and Pernilla Johansson. "Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17804.
Full textAbstract:
BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt. Vi genomförde halvstrukturerade fokusgruppssamtal som utgick från några få, öppna frågor.ResultatResultatet visar att barns inflytande och delaktighet i förskolan är viktigt för förskollärare. Det visar dock att det finns vissa faktorer som rutiner, förhållningssätt och den pedagogiska miljön som påverkar barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan.Program: Lärarutbildningen
42
Blomqvist, Maja, and Anton Erickson. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41243.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.
43
Perhult, Victoria. "Förskollärares konstruktioner av vårdnadshavares samverkan, delaktighet och inflytande." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84336.
Full text
44
Nilsson, Söderberg Carin, and Möller Anna von. "Att synliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31723.
Full textAbstract:
I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barnsdelaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad påfokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetarmed inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar ochpedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerarpraktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen.Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod.Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ettresultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främstgenom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser,barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som engrund i förskolans dagliga verksamhet.Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogiskdokumentation.
45
Levin, Emma, and Julia Briger. "Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27716.
Full textAbstract:
Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.
46
Eriksson, Nicolas, and Gustav Wallin. "Informella förhandlingar : Barns delaktighet och inflytande i fritidshem." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43757.
Full textAbstract:
Informal negotiations "Children´s participation and influence in School-Age Educare centre” Within the activities at a School-Age Educare centre (SAE-centre), there are several formal occasions where the children participate and have influence. These occasions are most often initiated by educators. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The intention was to investigate the strategies and abilities used by children to influence informal situations. The study shows childrens reasoning, how negotiations and decisions can shift levels of participation as formulated in Hart's (1992) participation model. Earlier research shows how democracy is expressed in schools, but above all, how democracy, participation and influence relate to curriculum and the intention to turn children into able citizens of a democracy. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The result exposed four different abilities: the large mass, the benefits of compliance, the ability to see the mood and the skill of spotting the weak link. Impact capital as a concept is inspired by Bourdieu's theories of human capital. It gives a logical picture of children's different ways to get the upper hand in negotiations.Informella förhandlingar ”Barns delaktighet och inflytande i fritidshem” I fritidshemmets verksamhet finns det flera formella tillfällen där barn är delaktiga och har inflytande. Dessa tillfällen är oftast initierade av pedagogerna. Undersökningen försöker belysa hur barn orienterar sig och påverkar sin vardag i de informella arenorna under fritidshemstiden. Avsikten var att studera vilka strategier och förmågor som används av barnen för att påverka i informella situationer. Undersökningen syftar till att visa hur förhandlingar och beslut kan förskjuta nivåer av delaktighet med Harts (1992) delaktighetsmodell som utgångspunkt. Tidigare forskning visar hur demokrati tar sig i uttryck i skolan, men framför allt hur demokrati, delaktighet och inflytande relaterar till skolans styrdokument och skolans intention att forma barn till goda demokratiska medborgare. Tillvägagångssättet i undersökningen är att låta barn, genom gruppintervjuer, ge oss en insyn i hur de påverkar pedagogers beslut och vilka strategier de använder sig av i förhandlingar med pedagoger. Resultatet exponerade fyra olika påverkanskapital: den stora massan, följsamhetens fördelar, att skåda humör och konsten att se den svaga länken. Påverkanskapital som begrepp är inspirerad av Bourdieus teorier om humankapital. Det ger en logisk bild av barns olika sätt att förhandla till sin egen fördel.
47
Karlsson, Hanna, and Linnea Morge. "Yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59424.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.
48
Engström, Pauline. "Toddlare och demokratiarbete : om inflytande och delaktighet hos förskolans yngsta." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27526.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers’ views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult’s interpretation of a child’s often non-verbal expressions. Thus, I believe that young children’s opportunities to influence to a greater extent than older children are dependent on having teachers with a conscious child’s perspective. Based on the above-stated purpose I have found it particularly interesting to explore a specific teachers’ approach, that takes advantage of the youngest children’s competencies, but also to identify dilemmas related to this. For that reason, the research questions have partially been formulated in order to discover whether conflicts exist between a young child’s right to influence and their need for care. The study begins with a general historical survey followed by presentations of curriculum history with a focus on children's influence, selected developmental theories and definitions of concepts essential for this study. Developmental theories have been selected for their relevance to the study and focus on Daniel Stern's intersubjectivity theory, its conceptual determination and usefulness in studies such as this. Furthermore, the results of the survey’s qualitative empirical observational studies and interviews based on phenomenological grounds are presented. Its main results argue that young children have the opportunity to influence when teachers allow the child´s perspective to dominate over the adult perspective. In doing this, teachers often show an intuitive awareness of young children's competencies and therefore take a flexible and playful approach in their work. Conflicts between younger children's right to influence and their need for care can be largely avoided using this outlook on democratic work in preschool. Moreover, cultural differences between a teacher´s and toddler’s expressions can be overcome by an intercultural approach where both parties are seen as equal.
49
Melin, My. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Demokrati och barns rättigheter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43554.
Full text
50
Väätäjä, Malin. "Barnens delaktighet och inflytande i förskolan : En litteraturstudie på en del av läroplanen för förskolan och pedagogers syn på barnens delaktighet och inflytande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31619.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to describe and understand how children’s participation and influence is described in the curriculum of preschool. The purpose includes how educators perceive, working with and what opportunities and challenges they believe that there is in the process of participation and influence. The methods I used were qualitative text analysis and e-mail interviews. I studied text in the curriculum and interviewed four educators to find out their views on children's participation and influence. The results show that the curriculum states that it is important that children engage in cooperation, decision making and taking responsibility for their rights and obligations. Educators believe that it is important to take care of children's ideas, thoughts, and they will be listened to. Based on what emerges from the children, they want to continue working to increase participation and influence. They believe that a permissive environment creates a feeling of importance among children. As problems, they mention that younger children's perspectives are not taken in to consideration, large groups of children, different views among educators about participation and influence, and that it’s difficult to meet all the children's interests and needs.Syftet med examensarbetet är att beskriva och förstå hur barnens delaktighet och inflytande beskrivs i läroplanen för förskolan. Syftet inkluderar hur pedagoger uppfattar, arbetar och vilka svårigheter och möjligheter det finns med barnens delaktighet och inflytande. Metoderna jag använde mig av var kvalitativ textanalys och e-mejl intervju. Jag tolkade olika texter i delen om barnens inflytande i läroplanen och intervjuade fyra pedagoger för att få veta deras åsikter kring barnens delaktighet och inflytande. Resultatet visar att läroplanen uttrycker att det är viktigt att barn ska delta i samarbete, beslutsfattande och ta ansvar för sina rättigheter och skyldigheter. Pedagogerna anser att det är viktigt att ta vara på barnens idéer, tankar och att de blir lyssnad på. Baserat på vad som kommer fram från barnen vill de arbeta vidare för att öka delkatigheten och inflytandet. De tror att en tillåtande miljö skapar känslan att barnen får känna sig betydelsefulla. Som problem tar de upp att yngre barnens perspektiv inte tas tillvara på, stora barngrupper, olika syn bland pedagoger om delaktighet och inflytande, och att det är svårt att tillgodose alla barns intresse och behov.