Academic literature on the topic 'Delaktighet och kommunikation'

The purpose of this study is to describe how the employee appraisal is perceived by managers, employees and representatives from human resources departments. The empirical material con-sists of 15 interviews: respondents were two representatives of the human resources departments, four unit managers and nine employees who work at a state institution or municipal management. In the study, I adopt a sociocultural perspective, with the communicative relational perspective. The latter is a special education perspective in which the interpenetration of participation, com-munication and learning emphasized. The result shows that the majority of employees would like to see that the talks will be held more frequently than once a year. One of the managers has in cooperation with his co-workers devel-oped a model based on that each year, in addition to salary talks, have an individual conversation, a conversation with each group and individual follow-up talks. Having a clear objective or goal of the discussions is also something that is requested and it is interesting that managers and employ-ees do not know what the management and staff units' purpose of the discussions is. The value of the talks could be that it is time to reflect and quietly get the chance to talk ready for what is set mode. Something that many had opinions about where the material used and they ex-pressed different views on how it could change.<br>Syftet med studien är att beskriva hur medarbetarsamtalen uppfattas av chefer, medarbetare och representanter för personalavdelningar. Empirin består av 15 intervjuer: respondenterna var två representanter för personalavdelningar, fyra enhetschefer och nio medarbetare, som arbetar på ett statligt verk eller en kommunal förvaltning. I studien utgår jag från ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det senare utgör ett specialpedagogiskt perspektiv där sammanflätningen av delaktighet, kommunikation och lärande betonas. Resultatet visar att flertalet av medarbetarna gärna ser att samtalen hålls tätare än en gång om året. En chef har tillsammans med sina medarbetare utarbetat en modell som bygger på att varje år, förutom lönesamtal, ha ett individuellt samtal, ett samtal med varje grupp och ett individuellt avstämningssamtal varje år. Att ha ett uttalat syfte eller mål med samtalen är också något som efterfrågas och det är intressant att chefer och medarbetare inte vet vad ledningens och personalenheternas syfte med samtalen är. Värdet av samtalen kan vara att det blir tid att reflektera och i lugn och ro få möjlighet att prata färdigt om det som är angeläget. Något som många hade synpunkter på var det material som används och det uttrycktes olika uppfattningar om hur det kunde förändras.

Sammanfattning Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.   För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.   Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.   Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.

Denna studie är en enkätstudie med syfte att undersöka hur personal i grundsärskolor med inriktning träningsskola runt om i landet använder surfplattan i verksamheten. Om surfplattan kan vara ett stöd för kommunikation och om detta kan leda till delaktighet. Vi utgår från följande frågeställningar.   -          Vilken erfarenhet har personal  av surfplattan som kommunikationsverktyg i grundsärskolans inriktning träningsskola? -          Hur används surfplattan för att skapa delaktighet för eleverna i grundsärskolans inriktning träningsskola? Vid analysen har vi tittat på resultaten kring kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån Claude Shannon och Warren Weavers teori inom kommunikation. Vi har även analyserat utifrån Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers modell kring delaktighet.   Studien visar på att surfplattan anses som ett bra verktyg för kommunikation främst inom ämnesområdet kommunikation. Den används till stor del som stöd i undervisningen men även som ett dokumentationsverktyg som främjar kommunikationen mellan skolan och hemmet. Studien visar även på att det finns flera fördelar med att använda surfplattan för att skapa möjlighet till delaktighet hos eleven och då främst genom kommunikation.

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat.Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen.<br><p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter.<br>The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

Background: Information, communication and participation between health professionals and patients is a central element in the person-centered care. Great part of the health damages are related to communications failures.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe hospitalized patients' experiences of information, communication and participation of their health, care and treatment.  Method: Quantitative non-exprimental cross-sectional study with descriptive design with qualitative elements. Participants were 36 patients hospitalized in a hospital in southern Sweden on medicine, surgeon, orthopedic, stroke or infection departments. The data collection took place in one week's time with the help of a survey. Data were analyzed with descriptive statistics.  Results: High results were shown for the total responses for requests for information, communication and participation. No significant differences were found between acute patients and elective. In the comparison between men and women´s experience, a significant difference was detected in terms of information on possible delays and if it was given enough privacy when the staff talked about his or her medical/health condition or care/treatment. For both questions, men estimated higher results. Conclusion: Positive results of the participants' perception of information, communication and participation regarding their health, care and treatment. To follow the developments that have occurred and still occurs on person-centered care need further research be done to ensure that patients understand the information communicated and feel involved in their care and treatment.<br>Bakgrund: Information, kommunikation och delaktighet mellan vårdpersonal och patienter är en central del inom den personcentrerade vården. Stor del av vårdskadorna är relaterade till kommunikationsbrister.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva inneliggande patienters upplevelser av information, kommunikation och delaktighet om sitt hälsotillstånd, vård och behandling. Metod: Kvantitativ icke-exprimentell tvärsnittsstudie med deskriptiv design med kvalitativa inslag. Deltagarna var 36 patienter inneliggande på sjukhus i södra Sverige på medicin, kirurg, ortoped, stroke eller infektionsavdelning. Datainsamlingen skedde under 1 veckas tid med hjälp av en enkät. Data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Höga resultat visades för de samlade svaren för frågor rörande information, kommunikation och delaktighet. Inga signifikanta skillnader påvisades mellan akut inlagda patienter och elektiva. I jämförelse mellan män och kvinnors upplevelse kan en signifikant skillnad påvisas i fråga om information vid eventuell försening samt ifall det gavs tillräckligt med avskildhet när personalen pratade om dennes sjukdom/hälsotillstånd eller vård/behandling vid båda resultaten skattar män sin upplevelse högre än kvinnorna. Slutsats: Positiva resultat av deltagarnas uppfattning av information, kommunikation och delaktighet rörande sitt hälsotillstånd, vård och behandling. För att följa den utveckling som har skett och fortfarande sker mot personcentrerad vård måste vidare forskning ske för att patienterna ska förstå den information som kommuniceras och känna delaktighet i sin vård och behandling.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare – elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna. Dessutom visar studien att elevernas motivation påverkas av om och hur eleverna blir sedda och görs delaktiga i kursen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete. Strategier som nämndes var klassråd, kommunikation och elevernas medverkan i planerandet, genomförandet och utvärderingen av ett nytt arbetsområde. Vår slutsats visar att rektorerna och lärarna som intervjuades är medvetna om att delaktighet och inflytande är viktiga begrepp att ta tillvara på i skolan. Lärarna påpekade svårigheter att omvandla teorin till praktik gällande elevers delaktighet och inflytande. De nämnde även flera faktorer som begränsade möjligheten för eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande. Faktorerna som nämndes var tidsbrist, styrning från sina chefer, styrdokument och att eleverna inte vet i vilken omfattning de har möjlighet att påverka.<br>The purpose of our essay is to examine what pupil’s participation and influence means in grades three and five at the Elementary Schools we visit for interviews. In the essay we also find out what the terms participation and influence means from the teachers and headmasters perspective, and how the teachers in a grade five and in a grade three claims to work with pupil’s participation and influence. The empirical data is collected from three different schools where interviews were conducted with two primary teachers and two headmasters. Furthermore, the empirical material has been linked with policy documents and previous research on the subject. The study shows various suggestions for strategies of pupil’s participation and influence that teachers and headmasters can use in their work. Strategies mentioned were class councils, communication and pupil’s participation in the planning, implementation and evaluation of a new subject matter.Our finding shows that headmasters and teachers interviewed are aware that participation and influence are important concepts to take in to consideration of in school. The teachers pointed out difficulties of converting theory to practice regarding pupil’s participation and influence. They also mentioned several factors that limited the ability of students to be involved and have a say in their learning. The factors cited were lack of time, the control of its managers, policy documents and that students do not know, to what extent they are able to influence.

Background: The meeting between the patient and nurses is the foundation of health care. It is important to get an understanding of the patient's experience of care in the emergency department from his perspective, to reduce dissatisfaction and suffering and promote good health for patients.     Aim: The purpose is to get a comprehensive picture of adult patients' experiences of communication and participation in the emergency department.     Method: A literature review with thematic content analysis using deductive approach, based on 14 qualitative articles.     Results: According to the patients affected their experience of communication and participation in the emergency department how they will be attending nurse and visibility they get in their care situation. There were four themes based on the result, which is "to get individualized information creates knowledge," A mutual dialogue builds trust and security "," To not understand the medical aspects causing concern "and" Being able to control their health situation provides a greater understanding of health situation ".<br>Bakgrund: Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden i hälso- och sjukvården. Det är av stor vikt att få en förståelse för patientens upplevelse av omvårdnaden på akutmottagningen ur dennes perspektiv för att minska missnöje och lidande och främja en god hälsa hos patienter.   Syfte: Syftet är att få en översiktlig bild av vuxna patienters upplevelse av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen.   Metod: En litteraturstudie med tematisk innehållsanalys och deduktiv ansats, baserad på 14 kvalitativa artiklar.   Resultat: Enligt patienter påverkas deras upplevelse av kommunikation och delaktighet på akutmottagning av hur de blir behandlande av sjuksköterskan samt den insyn de får i sin vårdsituation. Det uppkom fyra teman utifrån resultatet, vilka är “Att få individualiserad information skapar kunskap, “En ömsesidig dialog skapar tillit och trygghet”, “Att inte förstå de medicinska aspekterna skapar oro” och “Att kunna kontrollera sin vårdsituation ger ökad förståelse för vårdsituationen”.   Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att kommunikation och delaktighet på akutmottagningen påverkas av patientens upplevda trygghet och kontroll över sin vårdsituation samt av förtroenden för sjuksköterskan. Patientens rädsla och oro under sin vårdtid kan minska när informationen är mer individanpassad eftersom denne känner sig mer delaktig och känner större kontroll över sin vårdsituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan lyssnar till patientens behov och bjuder in denne till en god och ömsesidig dialog. Det är lika viktigt för sjuksköterskan att förstå vikten av att involvera patienten i alla aspekter som rör patientens vårdsituation samt att kunna identifiera varje patientens behov av god omvårdnad.