Dissertations / Theses: 'Deliberativ'

1

Larsson, Kent. "Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet : överväganden kring en deliberativ didaktik." Doctoral thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1677.

Full text

Abstract:

The aim of this dissertation is to study learning through deliberative dialogue, the social climate of the classroom, and certain aspects of student participation in civic education in upper secondary schools, as well as aspects of deliberative didactics. It takes its theoretical point of departure in John Dewey’s texts on democracy and education. An additional perspective on the social and moral aspects of democratic life is provided by Axel Honneth’s studies on disrespect and a morality of recognition. An empirical study is presented in which students and teachers were interviewed in focus groups about their opinions and experiences, on the basis of the aim of the dissertation and the research questions addressed.

The analysis reveals a potential to learn civics thorough dialogue and discussion. A dialogue with deliberative qualities is characterized as one with a clearly defined purpose and relevant knowledge content. In the course of such a dialogue, the participants apply and develop certain abilities, some of which are identified in the study. Regarding the social climate in the classroom, especially during learning through dialogue and discussion, several difficulties and problematic situations were mentioned in the focus group interviews. These were problems related to “disturbing silence” and “troubling speech”. Honneth’s theory of moral recognition is in such situations seen as a basis for teachers’ professional reflections and for deliberative dialogues involving teacher and students. Concerning student participation and the civic education classroom as a form of democratic community and a public sphere, both students and teachers interviewed spoke of a balancing act between many different interests, some of which are discussed with a focus on the formation of interests. Other aspects studied are how a sense of community can be created and how the private and individualistic meet the public and common in civic education. It is concluded that the civic education classroom, considered as a public sphere, can be an arena for deliberation and thus develop a sense of community and a deliberative competence for use in a wider citizenship perspective.

In the final chapter it is concluded that deliberative didactics can be seen as a didactic dimension of reflexive cooperation. It is characterized as a reflexive approach whereby the teacher invites the students to deliberate on issues of subject content, ways of working, the social climate of the classroom, and different aspects of participation and common interests. It is also argued that the practical cooperation – the actions and their consequences – following from intersubjective speech are as important as the dialogue itself.

Keywords: citizenship education, deliberative communication, classroom climate, morality of recognition, reflexive cooperation, student participation, deliberative didactics, Dewey, pragmatism, focus groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gol, Elmira. "Local Hero : En studie av deliberativ demokrati." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7194.

Full text

Abstract:

När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete. Men förutom det har verktyget Local Hero fångat upp den allra viktigaste punkten som handlar om demokratisk träning. Verktyget tränar unga att bli mer aktiva och trygga samhällsmedborgare, och förhoppningvis ha en fortsatt ökat samhällsengagemang. Vägen dit är lång och kräver mycket arbete, både från ungdomarna själva men också från de vuxna deltagarna.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur verktyget Local Hero både som modell och i praktiken kan möjliggöra för ungdomar att delta i ett deliberativt samtal. Med hjälp av teoriramen deliberativ demokrati analyseras hur Local Hero kan främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar.

Frågeställningar:

• Hur har verktyget Local Hero fungerat, i syfte att främja delaktigheten för ett öppet samtal med ungdomar?

• I vilket syfte har Local Hero utvecklats och hur är verktyget tänkt att fungera?

• Hur bidrar Local Hero för att utveckla ett deliberativt samtal?

Deliberativa samtal kan kanske inte lösa kollektiva problem, lokalt eller i samhället. Men deliberativa samtal kan utveckla barn och ungdomars demokratiska kompetens, så att de på egen hand och tillsammans med andra värderar kunskap och normer, och skapar en förståelse om sig själva och andra människor. Genom att få utrymme och möjlighet i skolan eller i projekt som Local Hero för sina tankar och argument ges ungdomar en känsla av betydelse och en starkare självbild. Local Hero ska skapa mötesplatser och dialogtillfällen mellan ungdomar och vuxna i drogförebyggande arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Fridlund, Emilia. "Deliberativ demokrati i form av medborgardialoger : En diskursanalys om deliberativ demokrati på kommunal nivå." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28405.

Full text

Abstract:

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Åsell, Alva. "Demokrati i samhällskunskapsundervisningen : Deltagande eller deliberativ?" Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432077.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Persson, Weiss Lene. "Deliberativ Praktik : – Att skapa legitimitet genom dialog." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29602.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet.

Studien har först och främst visat att det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär. En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Tavio, Viera Natalie. "Demokratiuppdraget: ett viktigt uppdrag : En kvalitativ studie om hur fem lärare för årskurs 1 tolkar skolans demokratiuppdrag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27588.

Full text

Abstract:

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education? How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Pettersson, Marcus. "Medborgardialog : Ett demokratiexperiment i Örebro kommun." Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2146.

Full text

Abstract:

Abstract

In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic

experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The

representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the

process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the

closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to

answer.

The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians

of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the

local governance.

The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way

they formerly had planned.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Wilson, Maria, and Johanna Boman. "Få en röst, inte bara rösta : En litteraturstudie om hur ett deliberativt förhållingssätt kan främja skolans demokratiska uppdrag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166015.

Full text

Abstract:

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gustavsson, Elin. "Deliberativ demokrati och valdemokrati - i harmoni eller konflikt?" Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70793.

Full text

Abstract:

How a citizen dialogue or planning consultation is conducted can be a root cause of planning contests in new construction projects. The aim of the paper is to study the effects of the citizensial dialogue in connection with the local development “Muminlandet” theme park at Skutberget. This study explores how the citizen dialogue have been done in Karlstad and tries to look at it in different democracy perspectives. The method used is qualitative semi-structured individual interviews with politicians, civil servants and citizens in order to gain their view of the process. The study analysis shows that the development of Skutberget area in Karlstad municipality has been divided into two separate plans. In one part, which is the outdoor recreational area, citizen dialogue has taken place with deliberative aspects in the form of focus groups and direct dialogues with the citizens. The second part is about “Muminparken” and it has been planned for public consultation meeting. Citizens have only given comments on this plan, but have not had the possibility to have a direct dialog with the people in charge, so no deliberative talks have been achieved. The conclusion that follows is that there has been no opportunity for citizens to enter into dialogue with the municipality regarding the “Muminpark”. The conclusion that follows is that there has been a certain tension between the representatives from my interviews and the citizens. They see the building plan from two different perspectives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nilsson, Lise-lott, and Jessica Persson. "Inflytande genom deliberativa samtal Elevers och lärares upplevelser av inflytande och delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33475.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Leven, Felicia. "Deliberation i klassrummet? : En studie om det deliberativa samtalet i skolans klassrum utifrån ett deliberativt demokratiperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317176.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Johansson, Kajsa, and Julia Jarnås. "Perspektiv på allmänhetens deltagande : Fallstudie." Thesis, Södertörns högskola, Miljövetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37308.

Full text

Abstract:

In a democratic society, public participation will be realized when actions in the environment are to be implemented. Public consultation is a statutory process where the public shall be given the opportunity to transparency and influence, which can be provided to different extent. The aim of this essay was to examine perceptions of participation from a consultation meeting on a public plan for an area in a suburb of Stockholm that results in environmental changes. The experiences of officials and participants of the meeting were compared to provide an overview of the purposes of participation that existed for the two parties, and in which ways they were met. A qualitative approach was used to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. Since the consultation meeting was a delimited phenomenon, this essay was conducted as a case study, with interviews as the data collection method. The result was analyzed through the explanatory models of Arnstein's ladder of participation (1969), and identified goals with public participation by Glucker et al. (2013). The result showed in which ways and to what extent the public experienced participation. Similarities and differences in the perceived participation rate were compared to identify whether the parties’ experiences were equivalent. The causes and effects of similarities and differences were examined. The essay also addresses the obstacles and opportunities that contributed to the perceived degree of participation and what areas the parties considered in need of improvement in order to strengthen public participation.
Som en del av ett demokratiskt samhälle ska allmänhetens deltagande tillvaratas när åtgärder i miljön ska genomföras. Samråd är en lagstadgad process där allmänheten ges möjlighet till insyn och påverkan, vilket kan tillhandahållas i olika utsträckning. Syftet med denna uppsats var att undersöka uppfattningar om deltagande från ett samrådsmöte gällande en detaljplan för ett område i en närförort till Stockholm som innebär förändringar i miljön. Planansvarigas och mötesdeltagares upplevelser av delaktighet jämfördes för att ge en bild av vilka syften med deltagande som fanns för de båda parterna och hur dessa tillgodosågs. En kvalitativ ansats användes för att få en fördjupad förståelse för respondenternas upplevelser. Då samrådsmötet var ett avgränsat fenomen genomfördes uppsatsen i form av en fallstudie med intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet analyserades genom förklaringsmodellerna Arnsteins delaktighetstrappa (1969) och identifierade mål med allmänhetens deltagande av Glucker et al. (2013). Resultatet visar hur och i vilken utsträckning allmänheten upplevde delaktighet. Likheter och skillnader i den upplevda deltagandegraden jämfördes för att identifiera huruvida de båda parternas upplevelser överensstämde. Orsaker till och effekter av likheter och skillnader undersöktes. Uppsatsen behandlar också vilka hinder och möjligheter som bidrog till den upplevda graden av delaktighet samt vad parterna ansåg hade kunnat förbättras för att stärka allmänhetens deltagande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lewrén, Linnea. "Den deliberativa undervisningens kvaliteter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28386.

Full text

Abstract:

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Krikourian, Narine. "Demokrati mellan teori och praktik : En kvalitativ studie av hur deliberativ demokrati praktiseras i skolans tidigare år." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34142.

Full text

Abstract:

Titel: Democracy between theory and practice - A qualitative study on how deliberative democracy in the early school years is practiced Author: Narine Krikourian Supervisor: Johanna Pettersson The aim of this study is to examine how class council meetings occur in grades 1 and 3. To achieve the aim, have three questions been formulated: What does the class council's structure and pupils conversations look like during class council meetings? How are decisions taken during class council meetings and what dose pupils participation look like? What similarities and differences can be found between each year’s course in the practice of deliberative conversations? This study is qualitative and based on four observations in two different classrooms in grades 1 and 3. The theoretical frame work of the study is based on Forsberg's (2011) six criterias for deliberative teaching, and Wegerif and Mercer's (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom. The results of the study show that both Forsberg's (2011) criteria for deliberative teaching and Wegerif and Mercers (2001) seven basic laws for effective collaboration in the classroom were partly met. The results have also shown that there are both similarities and differences between how students practice deliberative conversation. Keyword: Deliberative democracy, class council, conversation, argumentation Nyckelord: Deliberativ demokrati, klassråd, samtal, argumentation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Larsson, Kent. "Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet : överväganden kring en deliberativ didaktik /." Örebro : Örebro universitetsbibliotek Örebro University Library, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1677.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johansson, Vennelin Jill, and Stina Gabrielsson. "En demokratisk organisation - ett klick bort? : En kvantitativ innehållsanalys som undersöker potential för demokratisk kommunikation via intranät." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193288.

Full text

Abstract:

Abstract Title: A democratic organisation - one click away? A quantitative content analysis which studies the potential of democratic communication through intranet use. Authors: Stina Gabrielsson and Jill Johansson Vennelin Purpose: The purpose of this study was to investigate whether there is potential for democratic communication within the NGOs through intranet use. Key questions to be answered were: To what extent is authority versus members represented on the intranet Klick’s discussion forum? What/which communication-related functions out of social function, knowledge transferring and debate are featured in the posts published on the intranet Klick’s discussion forum? Are deliberative discussions being practiced in the discussion forumthreads on the intranet Klick? The thesis is based on the theory of deliberative democracy. In order to substantiate the theory has theoretical perspectives concerning participation and involvement also been applied. These perspectives are derived from organizational theory and internal communication. Method/Material: This study consists of a quantitative content analysis of the 477 posts and the 129 discussion threads available on the NGO RFSU’s intranet Klick the 29th of november 2012. Main results: The results show that 63, 4 percent of those who were active in the discussionforum represented the category authority, while the category members were formed by 36, 6 percent. The result of the communicational functions of the forum’s posts were 75, 7 percent knowledge transferring, 33, 3 percent debate and 23, 3 percent social function. 86, 6 percent of the discussion threads were considered neutral, 13, 2 percent deliberative and no, 0 percent, were considered non-deliberative. The study has found many examples of the presence of democratic communication within Klick, showing that this is possible through intranet use. However, the low participation in terms of members as a whole and the over-representation of authorities can be argued to not form democratic communication with reference to the chosen definition of democracy, the model of participatory democracy with deliberative qualities. Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2012 Tutor: Josef Pallas Keywords: Employee empowerment, Employee participation, Intranet, NGO, Deliberative democracy
Sammanfattning Ansatsen med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns potential för demokratisk kommunikation inom frivilligorganisationer via intranät. Detta undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys av intranätet Klicks diskussionsforum, vilket tillhör frivilligorganisationen RFSU, med frågeställningen: I vilken utsträckning representeras auktoriteter respektive medlemmar på intranätet Klicks diskussionsforum? Vilken/vilka kommunikationsmässiga funktioner av social funktion, kunskapsöverföring och debatt har inläggen publicerade i intranätet Klicks diskussionsforum? Praktiseras deliberativa diskussioner i diskussionsforumets trådar på intranätet Klick? Uppsatsen utgår från teori om deliberativ demokrati. För att underbygga teorin har teoretiska perspektiv som berör medbestämmande och deltagande tillämpats, vilka härstammar från ämnesområdena organisationsteori samt internkommunikation. Resultatet visar att 63,4 procent av de aktiva på diskussionsforumet utgjordes av kategorin auktoriteter medan kategorin medlemmar utgjordes av 36, 6 procent. Resultatet för de kommunikationsmässiga funktionerna var att den kunskapsöverförande funktionen återfanns i 75, 7 procent av inläggen, funktionen debatt i 33, 3 procent och den sociala funktionen i 23, 3 procent av inläggen. För deliberativ diskussion studerades, istället för enskilda inlägg, hela diskussionstrådar. Den största delen av diskussionstrådarna bedömdes vara neutrala vilka utgjorde 86, 6 procent medan deliberativa diskussioner utgjorde 13,2 procent. 0 procent av diskussionstrådarna ansågs vara icke-deliberativa. Undersökningen har funnit många exempel på förekomst av demokratisk kommunikation på Klick vilket visar att denna är möjlig via intranät. Dock kan det låga deltagandet sett till medlemmar som helhet samt överrepresentationen av auktoriteter argumenteras för att inte tolkas som demokratisk kommunikation med hänvisning till den valda definitionen av demokrati, modellen deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter. Nyckelord: Employee empowerment, Employee participation, Intranät, Frivilligorganisation, Deliberativ demokrati

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Silfver, Sarah. "Skolan en demokratisk arena? : En kvalitativ undersökning av hur demokratiska förmågor får ta plats i SO-undervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30260.

Full text

Abstract:

The aim of this study is tos to make visible if and how teachers integrate democratic abilities in social studies education. I also want to examine what teachers experience enable or hinder the teaching of democratic abilities. The study is based on the following questions: Does deliberative and participatory democratic abilities apply in teaching and if so, how is this done in the actual teaching? What opportunities and challenges do teachers find in conversations-and participatory democratic abilities? The study examines how teachers teach deliberative and participatory democracy. This study is qualitative and based on interviews and observations offour teachers working in grade 3. The theoretical frame of the study is founded on the deliberative democracy model of Tomas Englund and Åsa Forsberg which is used to study how deliberative abilities take place in teaching. Furthermore, the theory formed by Roger Hart, called Ladder of participation,is used to study whether teachers invite studentsto participateand influencetheir own education. I also used Ljungberg and Unemar Öst theory about teacher's communicative strategies in connection with the controversy handling to give an understanding about how teachers handle controversy, but also how they in connection with controversy encourages deliberative conversations.The results of the study showed that the students did apply and practice conversations democratic abilities.Despite this, some deliberative democratic abilities were more prominent than others.On the other handthe application of participatory abilities were not as common as training deliberativ democractic abilites.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lucinda, Jazzar. "Dialog eller monolog? : En studie om medborgardialoger i samband med skolnedläggningarur ett deliberativt demokratiperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315485.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Byfeldt, Andreas. "Deliberativ demokrati i praktiken : Begränsning eller utveckling av den representativa demokratin." Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2145.

Full text

Abstract:

Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007

”The practice of deliberative democracy

- limitations or enhancements of representative democracy?”

Supervisor: Erik Amnå

The purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering.

The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study.

The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy. We can though, from the facts that are available, suppose that deliberative democracy can function as a complement to representative democracy by securing a representative interface of the population.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lundberg, Martin. "Om överläggande samtal och hållbar utveckling : en studie av deliberativ demokrati." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-32275.

Full text

Abstract:

Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Chappell, Zsuzsanna. "Deliberation disputed : a critique of deliberative democracy." Thesis, London School of Economics and Political Science (University of London), 2008. http://etheses.lse.ac.uk/2340/.

Full text

Abstract:

This thesis critically re-examines deliberative democracy from a rational and social-choice-theoretic perspective and questions its dominance in current democratic theory. I define deliberative democracy as reasoned, inclusive, equal and other-regarding debate aimed at making decisions collectively. The thesis examines both procedural and epistemic justifications for deliberative democracy. Procedural justifications are based on the normative values that underpin the theory of deliberative democracy: reasoned debate, equality and inclusion. The epistemic justification of deliberative democracy states that it will arrive at better outcomes or the truth more often than other democratic procedures. I conclude that the justifications offered for the claim that the model of deliberative democracy is superior to other models of democracy are not solid enough to warrant the strength of the conclusions presented in the literature. The thesis also examines whether deliberation is likely to produce the positive consequences that its proponents ascribe to it by using findings from deliberative experiments, political science, psychology and other social sciences. I find that many assumptions about human nature and motivation that deliberative democrats make cannot be supported by empirical evidence. They do not sufficiently consider problems of instrumental rationality, cognitive limitations, self-interested behaviour and a lack of motivation to participate in highly resource intensive activities. Furthermore, the model of deliberative democracy is based on a very particular conception of politics. This conception is somewhat apolitical, requires a high level of popular participation and conflicts with other, more adversarial or interest-based conceptions of politics. Through these findings I challenge the dominant position of deliberative democracy in the current literature on democratic theory and argue in favour of a more comprehensive theory of democracy that puts more emphasis on other democratic mechanisms, such as representation or interest group politics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bertilsson, Kajsa. "Alla ska få göra sin röst hörd : En kvalitativ studie om demokraiuppdraget och eleverna i grundskolans möjlighet till inflytande i musikklassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95827.

Full text

Abstract:

The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not. This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom.
Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet. Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Liedner, Viktor. "En ansats till en genrebaserad argumentationsanalys : Utifrån två klassrådsdiskussioner." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-4808.

Full text

Abstract:

I denna uppsats analyserar jag med hjälp av en framarbetad genrebaserad argumentationsanalysmetod två klassrådssamtal i årskurs nio. Min metod utgår ifrån ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har jag valt ut ett diskussionssegment där deltagarna behandlar samma spörsmål, vilket gör att sakfrågor inte skall skapa skillnader mellan de båda samtalen. Uppsatsen utgår ifrån ett hermeneutiskt tillvägagångssätt samt ett hermeneutiskt perspektiv på språk. Med denna utgångspunkt blev det nödvändigt att ta fram en ny metod för att analysera kommunikationen. En metod där hänsyn tas till uppsatsens ansats samt analysmaterialets specifika egenskaper. Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens andra projekt är att utifrån den genrebaserade argumentationsanalysen undersöka de två klassrådssamtalen. Detta gav tillfälle att utvärdera metodens funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna metodens tre olika talhandlingar (handlingsövervägande satser, handlingsbeskrivande satser och handlingsvärderande satser) genom ett syftes- och kontextorienterat perspektiv. Metodens tillämpning påvisade att handlingsbeskrivande satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel där ett resonemang förs kring orsaker till resultatet utifrån begreppen logos, enthymem, topos, doxa och distinktionen mellan samtycke/samförstånd. Resonemanget har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak. För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det tredje utifrån topikens roll för skapandet av slutsatser. För det fjärde problematiseras begreppet doxa samt de effekter det får på klassrådsdiskussionen. För det femte problematiseras avslutningsvis perspektivet på målet med det elevdemokratiska samtalet utifrån begreppen samtycke eller samförstånd. Avslutningsvis redovisas sammanfattande de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Svensson, Camilla. "Barnet, musiken och den demokratiska människan : En studie om demokratiarbete i förskolans musikaktiviteter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194114.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits. Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen. De bemöter också varandras uttryck på ett respektfullt sätt, bland annat genom spegling, samt möts i musikaliska dialoger där de söker gemensamma vägar i musicerandet. Här blir både överläggning och strävan efter enighet tydligt framträdande. Studiens resultat visar också att olika sammanhang kan främja eller hindra den deliberativa kommunikationens närvaro. Möjliggörandet av rörelse och instrumentspel i musikaktiviteterna är inslag som verkar gynnande för det deliberativa samtalet, samtidigt som verksamhetens regler på vissa sätt verkar hindrande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Axelsson, Lisa, and Madeleine Waaranperä. ""Demokrati finns knappast i skolan" : Demokratiuppdraget i den svenska skolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201720.

Full text

Abstract:

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare. Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan. Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever. Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara. Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser. Detta kan även bidra till en skola där man inte har en gemensam bild av vad demokratiuppdraget innebär. Vilket i sin tur kan leda till en skola som saknar likvärdighet. I studien synliggörs även samtalets betydelse för att eleverna ska kunna känna trygghet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva demokratisk undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Pettersson, Jenny. "Vindkraft i Markbygden : ett väl fungerande samråd?" Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2455.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Kristensson, Robin. "Förenliga motsatser? : En jämförande studie om aggregering och deliberation i två e-petitionssystem." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27265.

Full text

Abstract:

This essay sets out to compare political participation in two e-petition systems: The Malmö initiative in Malmö, Sweden, and Better Reykjavik in Reykjavik, Iceland. The main question of the essay concerns the aggregative and deliberative qualities of the Malmö initiative and Better Reykjavik, as well as the relationship between aggregation and deliberation. This main question is divided into four subqueries that lead the empirical analysis. These are: (1) Which similarities and differences in terms of design are there between the Malmö initiative and Better Reykjavik? (2) To what extent have these systems mobilized an aggregative political participation? (3) What similarities and differences are there concerning aspects of deliberation? and (4) What is the correlation between aggregation and deliberation like in the two e-petition systems? The method in use is a comparative cross-sectional study with a 'most similar research design'. The empirical material of the essay includes every petition published since the start of the systems in 2008, which makes it a total survey. The petitions are analyzed by way of quantitative content analysis. In addition, the essay includes a qualitative content analysis of the design of the e-petition systems. The empirical study shows that Better Reykjavik has engaged much greater political participation in both aggregative and deliberative matters than the Malmö initiative has. Most of the differences found concerning aggregation and deliberation can be explained with differences in the design of the e-petition systems. First, Better Reykjavik offers more opportunities for aggregative participation and deliberation than Malmö. Second, the likelihood of actually getting the petition read by local politicians is far greater in Reykjavik than in Malmö. Concerning the relationship between aggregation and deliberation, this study finds no signs of contradiction between the two. As this is not a zero-sum game, e-petition systems are considered to hold good potential for meeting Robert Goodins desire to unite aggregative and deliberative ideals under the slogan "First talk, then vote".

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lundberg, Martin. "Överläggningar om hållbar utveckling : En studie av studiecirkelsamtal." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19576.

Full text

Abstract:

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp.
In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Mikael. "Hur kan akademi organisera samverkan för tillväxt? : Deliberativ Organiserad Samverkan, DOS, en ny styrningsmodell /." Luleå : Avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion, Luleå tekniska universitet, 2006. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2006/69/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hellström, Josefin, and Jovanovska Isabella. "Grunden för våra demokratiska medborgare genom deliberativa samtal." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40511.

Full text

Abstract:

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Öhlin, Lovisa, and Josefine Rosengren. "Genus som den deliberativa kommunikationens utmaning : En klassrumsstudie av isärhållande och hierarki." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27356.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal – dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet. Detta har i klassen studerats genom observationer utifrån en etnografisk metodansats. Resultatet visar att den genusdikotomi som finns i klassrummet kring vem som pratar med vem ger brist på perspektiv i samtalen. Vidare avgör den genushierarki som finns vems röst som blir lyssnad till. Genus har också visat sig vara normerande för vem som får tala. Slutsatserna av studien är att genuskonstruerande är en utmaning i dubbel bemärkelse för den deliberativa kommunikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Uggla, Simon. "Medborgardialog - retorik eller praktik?" Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317165.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ryan, Alexander. "Skolans betydelse för vårt sociala kapital." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13444.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Since Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society’s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital. Yet, the question of what makes and breaks social capital remains in large part unanswered. Putnam became famous by arguing that engagement in civil clubs and unions has a causal tie to social capital. Many scholars has criticized that thesis and instead stressed the role of universal public institutions, economic equality and many other theories. This study focuses on the potential role of deliberative democracy, or more accurately put, deliberative didactics, for the strengthening of pupils social capital. Deliberative democracy is a form of governing that focuses on collective agreement through discussions on equal terms. According to the theory, deliberative discussions forces people to understand and respect each other’s differences, and teaches them to cooperate. This will, they argue, strengthen both the individual and the community’s social capital. This study focuses on what schools can do to stimulate a deliberative atmosphere and how a deliberative atmosphere correlates with the pupils’ social capital. I’ve done this by handing out question sheets to Swedish High school kids. I’ve then used SPSS to do a regression- and factor analysis of their answers. The result shows a correlation at R=0,444 between a student’s appreciation of the deliberative atmosphere at their school and their social capital. Other interesting results was the strong affect that being comfortable in speaking to the class had to kids social capital, to what extent teachers graded the group rather than each kid separately, how the kids trusted each other as well as people in general, and so on.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jorba, Galdós Laia. "Democràcia deliberativa: la transformació de preferències en el procés deliberatiu." Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2008. http://hdl.handle.net/10803/5090.

Full text

Abstract:

La investigació de la tesi doctoral s'emmarca en el camp de la "democràcia deliberativa". Aquesta és una proposta teòrica que advoca per l'aprofundiment democràtic en les societats contemporànies. El debat entorn la democràcia deliberativa ha captat una part molt rellevant de l'agenda de la teoria política, principalment en el món anglosaxó, essent el concepte de moda al llarg dels 80's i 90's del segle passat. La discussió entorn la deliberació democràtica contemporània s'ha dut a terme fins avui dia a un nivell essencialment teòric i abstracte. Tanmateix, des de finals dels anys 90 del segle passat, han començat a proliferar estudis que intenten distingir l'ideal deliberatiu, de les pràctiques que, sense ser ideals, apunten i fomenten formes deliberatives, per tal d'oferir avaluacions i prescripcions per a la realització i implementació d'un bon procés deliberatiu, alhora que també intenten valorar des d'una nova perspectiva nombrosos processos i espais democràtics.
L'objectiu d'aquest treball s'emmarca doncs en aquest darrer camp i ha tingut com a focus principal testar una hipòtesi llargament assumida, i encara poc contrastada, de la democràcia deliberativa, a saber, que una bona deliberació incentiva una transformació de les preferències personals o com a mínim una fonamentació més sòlida d'aquestes. Aquest canvi, s'augura, tendeix a produir-se en una direcció determinada, donat que el procés deliberatiu racionalitza i moralitza aquelles preferències.
La investigació que aquí es desenvolupa ve a sumar-se a d'altres estudis amb una perspectiva similar, estudis que en alguns casos confirmen i en d'altres rebutgen aquestes hipòtesis. Així, els resultats són sumatoris a un corpus teòric que s'està construint, aportant aquesta investigació elements d'anàlisi i de mesura genuïns. L'objecte d'estudi que aquí entomem és una enquesta deliberativa realitzada a Còrdova a finals del 2006 sobre l'oci nocturn juvenil, la primera que es realitza a l'estat espanyol i, per tant, única en el nostre context. S'ha analitzat tant la qualitat amb la qual es desenvolupa el procés, a través d'indicadors dissenyats per adaptar-se al cas d'estudi, així com els resultats als quals s'arriba, a través de les enquestes que els participants responen tant abans com després de la deliberació.
Hem comprovat com el marc de l'enquesta deliberativa no solament permet una deliberació de qualitat entre ciutadans, sinó que duu a una transformació de preferències de molta magnitud. Molt resumidament, la deliberació tendeix a produir una transformació de les preferències incentivant l'ampliació de les perspectives personals, augmentant el coneixement i la sofisticació dels ciutadans, estructurant les seves preferències i motivant el seu interès per la vida pública i, finalment, són canvis força estables en el temps.
The research of the doctoral thesis is framed in the field of the "deliberative democracy". This is a theoretical proposal that advocates for the democratic deepening of the contemporary societies. The debate around deliberative democracy took a very relevant part of the agenda of the political theory, mainly in the Anglo-Saxon world, being the most popular concept along the eighties and nineties of the last century.
The discussion of the contemporary democratic deliberation has been carried at a very theoretical and philosophical ground. However, from the ends of the nineties of the last century on, have proliferated studies that attempt to distinguish the deliberative ideal from practices far from away than the ideal model but that aim and foster deliberative processes, in order to offer evaluations and prescriptions for the realization and implementations of a good deliberative process, while they attempt to appraise numerous processes and democratic spaces from a new deliberative perspective.
The goal of this work is in accordance of last appointed approaches, having as a main focus the testing of the set of long theoretical assumed hypothesis of deliberative democracy, which have had little contrast in empirical literature. Mainly, that a good deliberations tend to the transformation of the personal preferences, being the postdeliberative preferences more informed, more structured and oriented to the public goals. This transformation, it is said, tends to be in a determinate directions, given that the deliberative process rationalizes and moralizes those preferences.
The research developed here adds more empirical evidence to previous studies, though sometimes beats off these hypothesis. Thus, the results are in relation with a theoretical and empirical corpus that is still in construction, contributing this research not only with more evidences, but also bringing genuine and innovative elements of analysis and measure. The case of study here is a deliberative survey carried out in Córdoba at the ends of 2006 about the night leisure of youth, the first in Spain and therefore unique in our context. There is assessed the quality of process though indicators designed and adapted to the case of study, and also there are analyzed the transformation of the personal preferences through the surveys that the participants reply before as well as after the deliberation.
We have confirmed that the experience of deliberative surveys not only allows a deliberation of quality among citizens, but also tends to producing a substantive and significant transformations in preferences. In sum, deliberation tends to producing the transformation of preferences encouraging the enlargement of the personal perspective, increasing the knowledge and the sophistication of the citizens, structuring their preferences and improving their motivation and interest in the public life. We also confirmed that these changes are quite stable as the time goes by.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ulldal, Simonsson Jessica. "Diskussion som demokratifostrande metod : Fyra samhällskunskapslärares perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6847.

Full text

Abstract:

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner. Detta för att få större kunskap om hur diskussioner kan användas i demokratiundervisningen för att nå målet om att fostra demokratiska medborgare. Resultatet visar att de fyra lärarna anser att diskussioner kan verka demokratifostrande, men de ser också flera hinder för att kunna använda diskussioner i klassrummet, såsom tidsbrist och bristande intresse från eleverna. Tre av de fyra lärarna anser dock att möjligheterna är större än hindren och jobbar därför aktivt med att överbrygga dem. Diskussionerna omfattar främst nyheter men även elevernas egna intressefrågor och syftet är att få dem att reflektera över svåra frågor och att lära dem argumentera för sin sak, de kan därför ses som deliberativa i vissa avseenden. När det kommer till könsskillnader i förmågan och intresset för att diskutera skilde sig lärarnas berättelser åt men det verkar som att flickor tycker om att diskutera då de är endast flickor i klassen eller åtminstone i majoritet medan pojkarna i blandade klasser har ett litet övertag. Rena pojkklasser på yrkesförberedandeprogram har enligt en lärare stora problem medan de i en annan lärares liknande klasser tycker om diskussioner och är duktiga på att engagera sig. Här finns utrymme för fortsatt forskning.
Recent research in democratic education has found that the education as it is today does not reach the goals of educating actively democratic citizens and we need to do something about this soon. Therefore, the purpose of this examination project is to learn more about the possibilities of discussions to make students more democratic and to do so by interviewing four social studies teachers at two high schools. I also want to know for what topics and purposes discussions are used. Since extensive research shows that deliberative discussions are especially beneficial for purposes of educating students to act democratically I will examine if the discussions held in the teachers classrooms according to teachers can be said to be deliberative. Finally, I aim to find if there are any differences between the genders when it comes to the will and ability to expressing themselves in structured discussions. The result shows that all of the four teachers find discussions to be a good method for making the students more democratically equipped. Nevertheless, there are obstacles according to all of them, such as lack of time and interest from the students but three of the four teachers consider the possibilities of discussions to be greater than the obstacles and therefore actively work to overcome them. The most common topic to take up for discussion is large news or the special interests of the students and the purposes are to make them reflect over dilemmas and educate them in making good arguments for their causes. These aspects can be said to be deliberative in some manners. When it comes to gender differences there are some but the results differ between the four teachers but it seems as if girls enjoy discussions as long as they do not have a boy in the classroom while boys have the upper hand in the mixed classes. One teacher expresses that his pure boy classes have large problems discussing while another teacher with similar classes do not have any great problems discussing democratic matters. These issues may make good ideas for further research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Theodorsson, Annika. "Samtala både länge och väl : deliberativ demokrati i tre föräldrakooperativ och dess effekter på deltagarna /." Göteborg : Kompendiet, 2003. http://www.gbv.de/dms/sub-hamburg/365441848.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Novaes, Flávio Santos. "Se Conselho fosse bom... A efetividade deliberativa de conselhos municipais de habitação na Bahia." Escola de Administração da Universidade Federal da Bahia, 2016. http://repositorio.ufba.br/ri/handle/ri/21428.

Full text

Abstract:

Submitted by Tatiana Lima (tatianasl@ufba.br) on 2016-10-11T20:53:21Z No. of bitstreams: 1 Novaes, Flávio Santos.pdf: 1569915 bytes, checksum: e2ec2286f432c8c17766d42d09e1b7f5 (MD5)
Approved for entry into archive by Tatiana Lima (tatianasl@ufba.br) on 2017-02-15T19:03:55Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Novaes, Flávio Santos.pdf: 1569915 bytes, checksum: e2ec2286f432c8c17766d42d09e1b7f5 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-02-15T19:03:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Novaes, Flávio Santos.pdf: 1569915 bytes, checksum: e2ec2286f432c8c17766d42d09e1b7f5 (MD5)
Esta pesquisa analisa a efetividade deliberativa de conselhos gestores de habitação em três municípios baianos: Salvador, Vitória da Conquista e Camaçari. Para tanto, recorre a técnicas qualitativas como entrevistas, pesquisa documental e observação, e se classifica como um estudo de caso múltiplo. O estudo discute os limites da democracia representativa brasileira, ainda com traços autoritários, conservadores e centralizadores do Estado, apesar dos esforços de movimentos sociais e de gestores públicos para ultrapassá-los, introduzindo instituições participativas na gestão pública. Para compreender os meios de ampliação da democracia representativa e o papel que os conselhos municipais de habitação podem exercer, este estudo utiliza conceitos como democracia participativa e deliberativa, deliberação pública e efetividade deliberativa. O objetivo é avaliar a efetividade deliberativa dos conselhos municipais de habitação, mediante a deliberação, aprovação e fiscalização de políticas públicas que supostamente contribuiriam para a universalização do direito à moradia e a solução de sérios problemas habitacionais dos municípios. Foram utilizadas categorias de análise como o contexto de criação desses fóruns e a ação da gestão municipal para assegurar seu caráter deliberativo, a ação de representantes da sociedade civil nas discussões e deliberações, a influência de interesses do capital imobiliário e da construção civil sobre as políticas municipais de habitação, e os efeitos das políticas habitacionais das esferas federal e estadual sobre as políticas municipais e os seus conselhos. Os resultados da pesquisa indicam que os conselhos de habitação não apresentam efetividade deliberativa na universalização do acesso à moradia de interesse social, pois carecem do apoio de gestões municipais, que não liberam recursos financeiros para os fundos de habitação, não convocam regularmente as reuniões ou não implementam integralmente suas deliberações. Os conselhos gestores e as políticas locais de habitação sofrem a influência indireta de interesses do capital imobiliário e da construção civil, interessados em projetos padronizados e de grande porte, a despeito de projetos diversificados de requalificação urbana em comunidades carentes. Os conselhos de habitação também perdem sua capacidade deliberativa quando os municípios dependem de transferências de recursos e se resumem à mera operacionalização de políticas habitacionais aprovadas por outros entes da federação. Assim, o caráter deliberativo dos conselhos de habitação é comprometido pelos resquícios autoritários e centralizadores do Estado brasileiro, pelo controle desses fóruns por representantes da gestão municipal, nem sempre comprometidos com sua democratização e com o seu fortalecimento, revelando uma assimetria de poder e de recursos, o despreparo técnico e político de conselheiros que representam segmentos da sociedade civil. Esses fatores impedem o avanço em direção a uma democracia participativa ou deliberativa, configurando o que conceituo como pós-participativismo na gestão pública.
This research analyzes the deliberative effectiveness of housing councils in three municipalities in Bahia: Salvador, Vitoria da Conquista and Camaçari. In order to accomplish this, it uses qualitative techniques such as interviews, documentary research and observation, and is classified as a multiple case study. This study discusses the limits of Brazilian representative democracy, still with authoritarian traits, conservative and centralized state, despite the efforts of social movements and public managers to overcome them, introducing participatory institutions in public administration. To understand the expansion of means of representative democracy and the role that municipal housing councils can exercise, this study uses concepts such as participatory and deliberative democracy, public deliberation and deliberative effectiveness. The objective is to evaluate the deliberative effectiveness of housing councils through deliberation, approval and monitoring of public policies that supposedly contribute to the universal right to housing and the solution of serious housing problems of municipalities. Further, categories of analysis were used as the context of creating these forums and the action of municipal management to ensure its deliberative character, the action of civil society counselors in their discussions and deliberations, the influence of interests of real estate capital on municipal housing policies, and the effects of housing policies at the federal and state levels on municipal policies and their councils. In addition, research results indicate that housing councils do not have deliberative effectiveness in universal access to housing of social interest because they lack the support of municipal administrations, which do not release budget for housing funds, do not regularly convene meetings or do not fully implement its deliberations. The management councils and local housing policies suffer the indirect influence of real estate capital interested in standard designs and large scale projects, despite diverse projects of urban regeneration in disadvantaged communities. Also, Housing councils lose their deliberative capacity when municipalities rely on funds transfers and reduce to mere operationalization of housing policies adopted by other federal entities. Thus, the deliberative character of housing councils is committed by Brazil's authoritarian remnants; the control of these forums by representatives of the municipal administration, not always compromised to democratization and its strengthening, revealing an asymmetry of power and resources, and civil society counselor’s lack of technical and political skills. These factors thwart progress toward a participatory or deliberative democracy, setting up what I conceptualize as ‘pós-participativismo’ in public management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Maersk-Möller, Matilda, and Maria Aros. ""@Mr T: Jag håller med..." : En studie av kommentarfälten till ledare ur ett demokratiperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9025.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal. Exempel på variabler som undersökts är huruvida kommentaren är relevant för ämnet i ledaren och huruvida personen som kommenterar har svarat på en annan kommentar i kommentarfältet. Studiens huvudresultat är att kommentarerna till stor del anknyter till ämnet i tillhörande ledare och att många som rör sig i kommentarfälten tar ställning för eller emot politiska partier. Vi tror att det senare till stor del beror på att just ledare ofta tar upp ämnen med politisk anknytning. Ett annat av studiens resultat är att det tydligt pågår diskussioner i kommentarfälten. Det framgår tydligt då en stor del av kommentarerna korresponderar med varandra och argumenterar mot varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ollila, Stina. "Formerandet av folkviljans förverkligande : En metodologisk uppsats om sociala handlingar i politisk nyhetsrapportering." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104604.

Full text

Abstract:

Den föreliggande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. För att åstadkomma detta förenas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering. Teknokratiseringen utgör ett nyhetsmässigt fokusskifte från kommunikativt handlande, som bidrar till åsiktsskapande nyhetsrapportering, till strategiskt handlande, som bidrar till instrumentell nyhetsrapportering. Empirin utgörs av politisk nyhetsrapportering i public service då oberoendet är strukturellt synonymt med god opinionsbildning. De påbörjade idealtyperna, som syftar till metodologisk utveckling och vetenskaplig diskussion, visar på behovet av konkretisering av Habermas teori om socialt handlande vid studium av nyhetsrapportering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

von, Ahlefeld Nisser Désirée. "Vad kommunikation vill säga : En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26234.

Full text

Abstract:

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lindstedt, Erica, and Benjamin Norburg. "”Men man måste ändå på något sätt kompromissa, det är lite det som är demokrati”." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40366.

Full text

Abstract:

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Wennhager, Lena. "Gruva eller renar? : En deliberativ analys av deltagande i beslutsprocessen vid en gruvetablering i Storumans kommun." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27213.

Full text

Abstract:

This thesis examines the conditions for participation in the decision making process of a possible mine establishment in Storuman municipality in the north of Sweden. This is done through a case study where the main actors are the mining company Nickel Mountain AB, the municipality Storuman and the Sami village Vapsten. As a theoretical framework Cecilia Eriksson’s division of democratic theories is used as a starting point. Methods as described in deliberative democratic theory, such as discussion by effected community members, are seen as a method within the participatory democratic tradition, not a theory of its own. To describe what happens where in the process in Storuman a model of analysis created by Hans Wiklund is used. The model divides different parts of the political system and the public into arenas where democratic deliberation and political actions can take place; the parliamentary complex, the administrative complex and the public sphere. Criteria for this democratic deliberation and participation are then applied to the deliberation and actions; generality, autonomy, power neutrality and ideal role-taking. The method used is qualitative textual analysis. The main question of this thesis is: Does the political decision making process around the establishment of a mine give any room for participatory democracy with deliberative elements? In order to answer this main question the following three questions are also asked: 1. Within which arenas were the three actors given the possibility to communicate? 2. What forms of participation exist within the decision making process? 3. Does the participation meet Wiklund’s criteria for democratic deliberation? The thesis concludes that the political decision making process surrounding a possible mine establishment gives little room for participatory democracy with deliberative elements. There are few ways of affecting the decision making process and important interests at stake; valuable minerals, minority rights for Sami people, job opportunities and regional growth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hansson, Måns, and Christofer Ingemansson. "Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring?
Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Flynn, Thomas William. "Debating deliberative democracy : how deliberation changes the way people reason." Thesis, University of York, 2011. http://etheses.whiterose.ac.uk/1466/.

Full text

Abstract:

The concepts of deliberation and deliberative democracy have attracted much attention in political theory over the past twenty years. At first seen as both highly idealised and unreflective of reality, they have now shed this accusation of impracticality, as practitioners and policy makers alike have attempted to institute deliberative principles on a national and international scale. Running alongside this has been the desire to both understand political deliberation and its effects more fully, and to then apply this new information back to deliberative democratic theory. This thesis sits in the latter tradition, presenting an empirical investigation of political deliberation and then discussing how it relates back to deliberative models of democracy. Where it departs from all of the contemporary experimental work, however, is the methodology and conceptual model it is founded upon. Embracing the decision and game theoretic approaches, I develop a three-fold framework to study the effects of deliberation on individual decision-making. After outlining two levels of 'preference' and 'issue', I focus on the third, which I term agency. I then compare a particular case of agency revision, which moves people from individualistic to team reasoning, before developing and putting into action an experimental test of the phenomenon. Finally, I then combine these results with the most recent drive in deliberative democracy towards a systemic approach, and derive an alternative, more positive argument for this recasting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Davidsson, Josefin, and Marlene Krivohlavek. "Utanförskap bland elever i fritidshem? : En studie om hur fritidspedagoger arbetar förebyggande mot utanförskap utifrån deliberativ demokrati." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23926.

Full text

Abstract:

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat. Kommande resultat som framförs i studien är: Utanförskap är inte vanligt förekommande bland elever i fritidshem, däremot är det många elever som frivilligt väljer att vara ensamma. Deliberativ demokrati är ett okänt begrepp bland fritidspedagoger men anses ändå vara centralt i deras dagliga arbete till viss del genom att elever får lov att samtala och diskutera om både aktiviteter, utvärdering samt kring personliga händelser. Både fritidspedagoger och resultatet ifrån observationer, tyder att det är möjligt att eleverna blir mer delaktiga i gemenskapen och verksamheten genom att inneha ett deliberativ demokratiskt synsätt i fritishemverksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Richard, Åse. "Tjafs och överläggningar : om (o)möjliga rum för påverkan i Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217133.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bågenmark, Jonas, and Peter Boberg. "Mangla motståndet : En studie i att motivera yrkeselever i ämnetsamhällskunskap." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149048.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har visat att det förekommer en ”motståndskultur”, bland manliga yrkeselever, som innebär att dessa elever intar en antites till skolans akademiska studiekultur. I detta motstånd, som yttrar sig genom att ha roligt på lektionerna, snacka strunt med kamraterna eller fuska med skoluppgifterna, skapar de sin egen identitet och plats i skolan. Forskningen har också visat att skolan i huvudsak använder sig av ”traditionella” undervisningsmetoder gentemot manliga yrkeselever. Traditionell undervisning innebär i vår studie lärarcentrerad undervisning och eget arbete. Studier har visat att deliberativ undervisning har potentialen att bryta motståndet och öka elevernas motivation till lärande. Deliberativ undervisning innebär ett samtalsstyrt och elevcentrerat arbetssätt, där eleverna diskuterar autentiska frågor som har kopplingar till deras livsvärld utan lärarens direkta inblandning. Syftet med denna studie var därför att undersöka den deliberativa undervisningens förmåga att motivera manliga yrkeselever. I och med detta har vi jämfört deliberativ undervisning med traditionell undervisning i två klasser vid sammanlagt fyra lektionstillfällen. Eleverna har observerats vid de olika undervisningsmetoderna och observationerna har följts upp med fokusgruppsintervjuer i båda klasserna. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv metodansats, med inspiration från den grundade teorins arbetsverktyg. Vidare har empirin tolkats utifrån pragmatismen och motivationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet har bekräftat vad tidigare forskning uppnått gällande traditionell respektive deliberativ undervisning. Under den traditionella undervisningen uppvisade eleverna i princip alla de motståndsstrategier som tidigare forskning noterat. Vid den deliberativa undervisningen minskade motståndet, men upphörde inte helt. De centrala fynden för denna studie är att manliga yrkeselever föredrar en diskussionsinriktad undervisningsform då elevernas ”skitsnackande” förflyttas från att vara en motståndsstrategi till att bli en medspelsstrategi. Även att eleverna slutade leka med sina mobiler under den deliberativa undervisningen indikerar att motståndskulturen avtog.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hansson, Edvin, and Emil Lindström. "Partnerskap och medborgardeltagande - En fallstudie om översiktlig planering i Ängelholm." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23762.

Full text

Abstract:

I dagens planering ökar antalet deltagande aktörer och privata byggherrar får allt mer inflytande i planeringsprocesserna. Privata markägare och byggherrar har en mer marknadsorienterad syn på planeringen och är i större utsträckning intresserade av snabb avkastning och effektivt byggande. I praktiken kan detta innebära att mer tid läggs på förhandlingar än medborgardialoger och att det allmänna inflytandet därmed får mindre utrymme. Detta avviker från Boverkets rekommendationer om en deliberativ deltagandeprocess vilket sätter planerare i en svårbedömd sits om hur de ska förhålla sig till partnerskapets krav på effektivitet och kraven på en välförankrad process hos allmänheten.Denna uppsats har som syfte att öka förståelsen för komplexiteten inom planeringsdemokratin genom att belysa och analysera motsättningar mellan partnerskapsplanering och medborgardialog. Uppsatsen är en kvalitativ studie och metodvalet har till stor del byggts på en fallstudie av Ängelholms kommuns översiktliga planering. Analysen förs fram med hjälp av intervjuer med representanter från de aktörer som är delaktiga i planeringsprocessen och teorier inom planering och demokrati. Resultatet visar på att motsättningarna mellan partnerskapsplanering och medborgardeltagande tycks ligga i bristande kommunikation mellan alla parter, vilket i sin tur leder till sämre förståelse för partnerskapets mål samt medborgarnas roll i planeringen. Ett mer deliberativt planeringssätt skulle kunna lösa en stor del av de problem vi identifierat.
Lately, the planning process has seen a significant increase of stakeholders and private builders are becoming more influential in the planning processes. Private landowners and property developers have a more market-oriented approach to planning and are more interested in quick returns and efficient construction. In practice, this may potentially lead to more focus on private interest and more time spent on negotiations rather than citizen dialogues, which limits the general public’s influence in the process. This differs from the recommendations of a deliberative participatory process put forward by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning. As a result, planners are put in difficult positions as they must conform to the partnership’s demands for efficiency, while still fulfilling the requirements for a planning process rooted in the public’s interest and based on citizen participation.This thesis aims to increase the understanding of the complexity of planning democracy by highlighting and analyzing the contradictions between partnership planning and citizen participation. The thesis is a qualitative study and the choice of method is largely built on a case study of the municipality of Ängelholm’s comprehensive planning. The analysis is presented through interviews with representatives of the actors involved in the planning, and through application of relevant theories in planning and democracy.The result of the study shows that the contradictions between the partnership planning and citizen participation seem to evolve from the lack of communication between the actors involved, which in turn complicates the understanding of the partnership’s objectives and the role of citizens in the planning process. A more deliberative planning method could solve a big part of the problems identified in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Jönsson, Jesper, and Erik Svensson. "Fördjupad delaktighet i stadsplaneprocesser - En fallstudie av stadsbyggnadsprojektet Bunkeflostrand i Malmö." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22418.

Full text

Abstract:

I Malmö stads översiktsplan fastslås en ambition om att i högre grad involvera medborgare i planeringen för att göra staden mer jämlik och socialt hållbar, samtidigt som planeringen kan bli mer effektiv när planer kan förankras genom att involvera medborgare i ett tidigt skede. Men för att involvera medborgare i planeringen, i ett tidigt stadie, krävs det att det görs ansatser som går utöver de lagliga krav som Plan- och Bygglagen ställer på planförfarandet om medborgerligt demokratiskt inflytande. Denna ansats benämner Malmö stad som fördjupad delaktighet. Men vad som ingår i de ansatser som går utöver lagens krav och möjligheterna för hur medborgare kan påverka planeringen, kan variera från en planprocess till en annan. Hur Malmö stad arbetar med att involvera medborgare med metoder som går utöver lagens krav ämnar denna studie studera. Detta har undersökts med en fallstudie som har studerat ett aktivt planeringsprojekt i Bunkeflostrand i Malmö. Fallstudien har kompletterats med en dokumentstudie samt en intervju som har genomförs med en nyckelaktör i planeringsprojektet, med ansvar för medborgardialog. Denna inhämtade information har sedan analyserats med hjälp av teorier som har sin grund i deliberativ demokratiteori, medborgarmakt, demokratiska innovationer och kommunikativ planeringsteori. Genom denna analys har vi identifierat att medborgare ges en större möjlighet att delta i planprocessen, men att detta inte översätts till att medborgare ges en medbestämmanderätt. Hur medborgares åsikter överförs till planarbetet försvåras av planutformningens teknokratiska natur, vilket innebär att det medborgerliga inflytandet kräver stöd från andra aktörer för att kunna förverkligas.
Malmö municipality’s general plan states an ambition to involve citizens, to a higher degree, in city planning to make the city more equitable and socially sustainable. By involving citizens in planning, it can become more effective when plans are thoroughly anchored with citizens at an early stage. But in order to involve citizens at an early stage in planning, it is necessary for city planning to make efforts that go beyond the legal requirements that Plan- och Bygglagen imposes on the planning procedure for civic democratic influence. This effort is defined in Malmö Municipality’s’ general plan as deepened participation. But what is included in the efforts that go beyond the requirements of the law and the possibilities for how citizens can influence planning can vary from one planning process to another. The purpose of this study is to understand how Malmö Municipality works to involve citizens with methods that go beyond the requirements of the law. This has been investigated with a case study that has examined an active planning project in Bunkeflostrand in Malmö Municipality. The case study has been supplemented by a document study as well as an interview conducted with a key employee in the planning project, responsible for citizen dialogue. This information has then been analyzed with the help of theories based on deliberative democracy theory, citizen power, democratic innovations, and communicative planning theory. Through this analysis, we have identified that citizens are given a greater opportunity to participate in the planning process, but that this is not translated into giving citizens a right of co-decision. How citizens' opinions are transferred to planning work is complicated by the technocratic nature of plan making, which means that civic influence requires support from other stakeholders to be realized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lundin, Julia. "Medborgardialoger – demokratisering för politisk jämlikhet? : En fallstudie av medborgardialoger i två svenska kommuner som uttryck av deliberativ demokrati." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443560.

Full text

Abstract:

Rätten till politisk delaktighet skapar möjligheter för medborgare att göra anspråk på sina mänskliga rättigheter, och därmed möjliggör för medborgare att påverka sina levnadsförhållanden. Frånvaron av möjligheter till att delta och att kunna påverka beslut är därmed ett betydande rättighetsproblem. Uppsatsen har sin start i den politiska ojämlikheten som har påvisats i Sverige, där den allmänna rösträtten inte verkar räcka till för att garantera politisk jämlikhet. I utredningar föreslås medborgardialog som en lösning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om medborgardialoger, initierade av Hallstahammars kommun och Västerås stad, kan förstås som ett uttryck av deliberativ demokrati. För att studera detta avgränsades deliberativ demokrati till fem normativa deliberativa ideal; argumentation, inkludering, jämlikhet, transparens och beslutspåverkan. Dessa ideal ses som rimliga villkor för deliberativ demokrati och har mätts mot kommunernas medborgardialoger med hjälp av en kvalitativ fallstudie med textanalys. Uppsatsens resultat visar på att medborgardialog kan förstås som ett uttryck för deliberativ demokrati när det gäller en del normativa villkor, men i det stora hela så brister medborgardialogerna i de utvalda deliberativa idealen. Hallstahammars kommun är ett uttryck deliberativ demokrati i större utsträckning än Västerås stad. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialoger är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer och strategier explicit för att främja den politiska jämlikheten för samtliga kommunmedborgare. Uppsatsen har resulterat i en sammanfattande guide för att genomföra medborgardialoger med deliberativa kvalitéer.
The right to political participation creates opportunities for citizens to claim their human rights, thereby enabling citizens to influence their living conditions. The absence of opportunities to participate and to be able to influence decisions is therefore a significant human rights problem. The paper starts with the political inequality that has been demonstrated in Sweden, where voting rights does not seem to be enough to guarantee political equality. In studies, citizen dialogues are proposed as a solution. The purpose of this paper is to investigate whether citizen dialogues, initiated by Hallstahammar municipality and Västerås municipality, can be understood as an expression of deliberative democracy. To study this, deliberative democracy was limited to five normative deliberative ideals: argumentation, inclusion, equality, transparency and decision-making influence. These ideals are reasonable conditions for deliberative democracy and have been measured against municipal citizen dialogues in a qualitative case study using text analysis as a tool. The result of the study shows that citizen dialogues can be understood as an expression of deliberative democracy when it comes to some normative conditions, but overall, the citizen dialogues lack in the chosen ideals. Hallstahammar municipality is an expression of deliberative democracy to a greater extent than Västerås municipality. The continued work of municipalities in developing citizen dialogues is therefore of the utmost importance and by developing guidelines and strategies explicitly to promote political equality for all municipal citizens. The study has resulted in a guide to conduct citizen dialogues with deliberative qualities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Deliberativ'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles