Academic literature on the topic 'Deliberativa samtal'

Abstrak Amelia Kartika. Analisis Pertimbangan Hakim Dalam Menjatuhkan Pidana Mati Terhadap Pembunuhan Berencana. Fakultas Keguruan dan Ilmu Pendidikan Universitas PGRI Yogyakarta. Juli 2020. Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui pertimbangan hakim dalam menjatuhkan pidana mati terhadap pembunuhan berencana di Pengadilan Negeri Sambas. Penelitian ini menggunakan metode kualitatif. Peneliti menggumpulkan data dengan melakukan observasi, wawancara dan dokumentasi untuk memperoleh data yang lengkap dan detail. Subjek Penelitian dengan teknik purposive atau hanya informan yang mengetahui Pembunuhan Berencana yaitu: (1) Hakim Ketua Pengadilan Negeri Sambas, (2) Panitera Pengganti, dan (3) saksi korban. Analisis data dilakukan dengan menggunakan teknik analisis deskriptif. Pemeriksaan keabsahaan data menggunakan teknik triangulasi. Hasil penelitian ini menyimpulkan Pertimbangan Hakim itu dari surat dakwaan yang menyatakan terdakwa bersama adiknya telah melakukan tindakan pembunuhan yang direncanakan dalam pasal 340 KUHP Jo. Pasal 55 ayat (1) ke-1 KUHP, bahwa terdapat unsur kesengajaan, ada perencanaan dalam perbuatan tersebut serta terdapat adanya kematian, Pasal 80 ayat (3) UndangUndang No. 23 Tahun 2002 tentang Perlindungan Anak serta menyebabkan anak mati, hakim melihat data, saksi, dan barang bukti yang ada, syarat-syarat terdakwa dipidana, dan hakim dapat memutuskan terdakwa dihukum pidana mati. Kata Kunci : Pertimbangan Hakim, Pidana Mati, Pembunuhan Berencana Abstract Amelia Kartika. Analysis of Judges’ Considerations in Imposing the Death Penalty Against Planned Murder (Case Study at The Sambas District Court). Faculty of Teacher Training and Education, PGRI University Yogyakarta. July 2020. This study to determine the judge’s consideration in imposing capital punishment against premedditated murder at the Sambas District Court. This study uses a qualitative method. Researcher collect data by making observations, interviews and dokumentation to obtain complete and detailed data. The research subjects used purposive technique or only imformant who knew planned killings were (1) Chief Judge of the Sambas District Court, (2) Substitute Registrars, and (3) victimwitnesses. Data analysis was performed using descriptive analysis techniques. Check the validity of the data using triangulation techniques. The results of this study concluded the Judge’s consideration from the indictment which stated the defendant and his younger brother had committednthe murder planned in Article 340 of the Criminal Code Jo. Article 55 paragraph (1)-1 of the Criminal Code, that there is a an element of deliberation, there is planning in the act and there is a death, Article 80 paragraph (3) of Law No. 23 of 2002 concerning Child Protection and causing children to die, the judge looks at the data, witnesses, and existing evidence,the conditions for the defendant to be sentenced,and the judge can decide that the defendant is sentenced to death. Keywords: Judge’s Consideration, Death Penalty, Planned Murder

Abstract Public discourse is increasingly polarised when it comes to contemporary political and controversial issues. The debating climate has been described as an “echo chamber” where we tend to find arguments supporting our own established truths rather than having our horizons broadened. Consequently, the challenge of taking the perspectives of others can be seen in classrooms when political discussions and topics surface within social science education. Teaching offers important arenas for deliberation, but class­rooms can be as homogeneous as online filter bubbles, particularly in highly segregated urban school settings. One way of challenging students’ one-sided views is to engage in, and practise, social perspective taking (SPT), a second-order concept engaging with different cultural and ideological understandings of political issues. This study examines two classroom interventions in an upper secondary school with the aim of contributing with empirical data about the components of SPT and how perspective taking can help students broaden their views on political issues. With a starting point in theory on SPT, students’ interactions and reflections in the classroom, collected in written students’ logs and follow-up interviews, are analysed. The results suggest that SPT segments can influence students’ understanding of standpoints other than their own and increase their engagement in class, but that contextualisation is specifically important in this process. Keywords: social science education, perspective taking, controversial issues Att öppna ekokammaren: Perspektivtagande i samhällskunskapsundervisningen Sammandrag Debattklimatet i samhället har kommit att bli allt mer polariserat och de politiska diskussionerna beskrivs som förda i ”ekokammare” där vi med likasinnade hittar argu­ment för våra egna synsätt, särskilt i kontroversiella frågor. Svårigheterna att ta andra perspektiv än sina egna återfinns också i skolans undervisning, särskilt i ämnen som samhällskunskap där aktuella och politiska diskussioner sker. Undervisningen erbjuder här viktiga nycklar, inte minst att diskutera politiska och kontroversiella frågor i samtal, men klassrum kan vara lika homogena i sin sammansättning som filterbubblor i digitala miljöer. Ett sätt att utmana elevernas förgivettagande är att öva socialt perspektiv­tagande – ett tankeredskap där eleverna i undervisningen tränas på att förstå olika kulturella och ideologiska perspektiv på politiska frågor. Denna studie undersöker två klassrumsinterventioner i en gymnasieklass och syftar till att empiriskt undersöka aspekter av perspektivtagande och hur undervisningen kan formas för att öka elevernas förmåga att skifta perspektiv. Studien utgår från teori kring socialt perspektivtagande och undersöker klassrumsinteraktioner, elevers skrivna reflektioner och uppföljande fokusgruppsintervjuer. Studiens resultat visar att övningar som fokuserar på att skifta perspektiv ökar engagemanget i undervisningen och påverkar elevernas sätt att se på innehållet, men att kontextualisering är ett av de viktigaste inslagen i socialt perspektiv­tagande. Nyckelord: samhällskunskapsundervisning, perspektivtagande, kontroversiella frågor

Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer.Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vihar sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkthar lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverketstexter och borde således återspeglas ute på skolorna.Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur ensocialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokratioch deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn påvilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla demål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkarströmningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokalnivå?Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande ärviktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltidsynliggöres i det praktiska arbetet. Vi har sett att den dolda läroplanen, dvs. vanor ochtraditioner, fortfarande är en kraft att räkna med innanför skolans väggar. Uppfattaslärarna som ”slappa” om de ger eleverna reellt inflytande? De har viljan, men saknarkunskapen och förståelsen för Skolverkets deliberativa ansats bakom läroplanen. Mankan inte förstå det man inte vet finns.
There is no abstract in english available.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur skolor i Sverige kan arbeta med att fostra eleverna till demokratiska medborgare, detta i relation till styrdokumenten. I dag lever vi i ett demokratiskt samhälle där samhällets uppbyggnad vilar på demokratins grunder som alla svenska medborgare ska ha kunskap om. Vi utgår därför från frågeställningen “Hur ser aktuell forskning på hur skolan bör arbeta med att utveckla elever till demokratiska medborgare i de lägre årskurserna, förskoleklass till årskurs 3?”. Genom sökningar på olika databaser och med hjälp av sökord uttagna från frågeställningen har vi funnit relevanta vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa sökningar har mynnat ut i fyra centrala begrepp som ger förståelse i arbetets betydelse vid användningen av dessa: demokratibegreppet, deliberativa samtal, medborgarskapsbegreppet och medborgarfostran. Forskningen poängterar kommunikationens betydelse genom deliberativa samtal. Den demokratiska grunden framkommer och kan appliceras till de lägre årskurserna genom att skapa klassrumsregler via diskussion, att undervisa med hjälp av pedagogiska spel och drama samt att ha klassråd som är anpassade efter elevernas ålder och nivå. Aktiviteterna ger en grund för det deliberativa samtalet där eleverna fostras till demokratiska. I slutdiskussionen för vi fram argument som berör arbetets resultat där en varierad demokratisk undervisning ger alla möjlighet att komma till tals oavsett värderingar. Med kunskapsöversikten hoppas vi kunna medverka till en större medvetenhet för en medborgarfostran av eleverna.

The aim of this dissertation is to study learning through deliberative dialogue, the social climate of the classroom, and certain aspects of student participation in civic education in upper secondary schools, as well as aspects of deliberative didactics. It takes its theoretical point of departure in John Dewey’s texts on democracy and education. An additional perspective on the social and moral aspects of democratic life is provided by Axel Honneth’s studies on disrespect and a morality of recognition. An empirical study is presented in which students and teachers were interviewed in focus groups about their opinions and experiences, on the basis of the aim of the dissertation and the research questions addressed.

The analysis reveals a potential to learn civics thorough dialogue and discussion. A dialogue with deliberative qualities is characterized as one with a clearly defined purpose and relevant knowledge content. In the course of such a dialogue, the participants apply and develop certain abilities, some of which are identified in the study. Regarding the social climate in the classroom, especially during learning through dialogue and discussion, several difficulties and problematic situations were mentioned in the focus group interviews. These were problems related to “disturbing silence” and “troubling speech”. Honneth’s theory of moral recognition is in such situations seen as a basis for teachers’ professional reflections and for deliberative dialogues involving teacher and students. Concerning student participation and the civic education classroom as a form of democratic community and a public sphere, both students and teachers interviewed spoke of a balancing act between many different interests, some of which are discussed with a focus on the formation of interests. Other aspects studied are how a sense of community can be created and how the private and individualistic meet the public and common in civic education. It is concluded that the civic education classroom, considered as a public sphere, can be an arena for deliberation and thus develop a sense of community and a deliberative competence for use in a wider citizenship perspective.

In the final chapter it is concluded that deliberative didactics can be seen as a didactic dimension of reflexive cooperation. It is characterized as a reflexive approach whereby the teacher invites the students to deliberate on issues of subject content, ways of working, the social climate of the classroom, and different aspects of participation and common interests. It is also argued that the practical cooperation – the actions and their consequences – following from intersubjective speech are as important as the dialogue itself.

Keywords: citizenship education, deliberative communication, classroom climate, morality of recognition, reflexive cooperation, student participation, deliberative didactics, Dewey, pragmatism, focus groups.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.

Idén bakom studien är sprungen ur tanken att hitta en aktivitet för studie- och yrkesvägledare där man i den vida vägledningen ges möjlighet att både arbeta med kunskap och värdegrundande arbete; skolans dubbla uppdrag. Det deliberativa samtalet blev den aktiviteten som kom att testas i denna studie och också det som blev syftet med studien. Vad jag ville undersöka var om elever upplever effekter i form av ökade kunskaper och ökad medvetenhet kring begränsningsfaktorn kön, vilket kan leda till ökad valkompetens och perspektivvidgning. Studien genomfördes som ett fältexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp där deliberativa samtal var den nyckelvariabel som testades. Genom ett kunskapsprov samt genom semistrukturerad intervju i en fokusgrupp har empiri samlats in och analyserats. Således begagnar sig studien både av kvalitativ samt kvantitativ ansats. Resultaten visar att deliberativa samtal är en gångbar pedagogisk metod att använda sig av i den vida vägledningen, främst kopplat till medvetandegörandet hos elever gällande rådande strukturella förhållanden vid val till gymnasiet. Detta eftersom elevernas perspektiv vidgas. Metoden har viss positiv inverkan på elevers självkännedom, vilket påverkar valkompetensen i positiv bemärkelse. Gällande ökande kunskaper är metoden inte sämre än andra pedagogiska metoder och för vissa till och med bättre.
The idea behind the study has sprung from the thought of finding an activity for career counselors, where you in school based guidance is provided with the opportunity to work with knowledge and value-based work; school's dual assignment. The deliberative conversation became the activity that was being tested in this study and also what became the purpose of the study. What I wanted to investigate was whether students experience effects in terms of increased knowledge and increased awareness about the gender as limitation factor, which could lead to increased career management skills and perspective enlargement. The study was conducted as a field experiment with an experimental group and a control group where deliberative conversations were the key variables that were tested. Through a knowledge test and through semistructured interviews in a focus group, empirics have been collected and analyzed. Thus, the study uses both qualitative and quantitative approaches. The results show that deliberative conversations are a viable educational method to use in school based guidance, primarily linked to make pupils aware of current structural conditions regarding their choice of further education. This is because the students' perspective is widened. The method has a certain positive impact on pupils' self-knowledge, which influences career management skills in a positive sense. Existing increasing knowledge, the method is not worse than other educational methods and for some even better.

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att utifrån en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfråganden och eventuella hinder för användningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. Frågorna som låg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spåra innehållet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehåller sig kring, samt skollagen, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och svenskämnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokusering på begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehåll begreppen får då man ser dem i ett skolperspektiv.

Deliberation och demokrati har en gemensam historia som sträcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap. Dagens skola ska bygga på demokratiska värderingar, och både skollagen och läroplanen framhåller vikten av det demokratiska förhållningssättet i skolan. Man kan också finna öppningar, och ibland rena efterfråganden av, det etiska övervägandet som kan ske i samspel med andra, exempelvis genom deliberativa samtal. Den kommunikativa kompetensen är något som framhålls som viktigt i styrdokumenten, dels för att eleverna ska klara sin skolutbildning, dels för att det är något som kommer att krävas av dem efter avslutad skolgång. Att få möjligheter att muntligt utveckla sin kommunikativa förmåga samtidigt som etiska överväganden görs skulle kunna ses som en demokratisk rättighet, då man sedan demokratin uppkom har sett talet som en viktig faktor för både påverkan och en väg att finna det etiskt riktiga, något som det demokratiska samhället efterfrågar.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.

Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat. Analysen görs huvudsakligen utifrån de tre kategorierna förpackningsformat, genre och diskurs samt utifrån vilket av Habermas giltighetsanspråk som kan tänkas gälla. Den textanalys som görs här visar vilka kännetecken det deliberativa samtalet kan ha enligt studerade texter, vad deliberativa samtal kan innebära, samt pekar på att deliberativa samtal inte används i någon större utsträckning.

This chapter examines the modern Roman Catholic appropriation of rights-talk, in order to see whether or not Catholic tradition has proven better than other ‘modern’ traditions at meeting the sceptics’ objections to natural rights. It focuses particularly on Rerum Novarum, Jacques Maritain, ‘Pacem in Terris’, and John Finnis and, in passing, it criticises Samuel Moyn’s construal of twentieth-century Catholic thought on rights. It concludes that, through its affirmation of a larger moral order (‘natural law’), Catholic thinking about rights has shown itself more ready to talk in terms of moral categories other than ‘rights’. It is also unusual in the prominence it gives to the concept of the common good, although typically without offering any exact explanation of how this relates to individual rights—except in the case of John Finnis. Finnis also identifies a common problem with much other ‘modern’ rights-talk: that, since the very concept of a right has an absolute, ‘conclusory’ force, rights-talk has the logical tendency to shut down wider deliberation about justice. Instead, he argues, rights should emerge at the end of deliberation about a range of factors—moral, social, and political—rather than be invoked at the beginning. This appears to affirm socially contingent positive rights rather than absolute natural ones. But that is not the whole story, because the Catholic rights tradition consistently asserts some absolute natural rights. These, however, are either tautologous or practically unilluminating.