To see the other types of publications on this topic, follow the link: Deltabot.
Dissertations / Theses on the topic 'Deltabot'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Deltabot.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Knapil, Josef. "Stavba a aplikace 3D FDM tiskárny typu deltabot." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-232111.
Full textAbstract:
The thesis describes design and aplication of 3D FDM printer type of delta. The first part describes methods of rapid prototyping. The second part describes 3D printers type of delta. The third part deals with construction and calibration of delta printer. In the fourth part are made suitable modifications to the design of the printer, to improve the quality of printing, which is then applied on a sample product. The final section is devoted to technical and economic evaluation.
2
Harandi, Ihab. "Barn & ungdomars upplevelser av att ha deltagit i ett kampsportsprojekt." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27610.
Full textAbstract:
Denna studie handlar barn och ungdomar upplevelser av sitt deltagande i kampsportsprojektet Golden Life av idrottsföreningen Golden Leaf. Uppsatsen har utförts på ett kvalitativts sätt där barn och ungdomar slumpmässigt har valts ut genom att delta via semistrukturerande intervjuer. Ändamålet med studien är att tolka och förstå de barn och ungdomar som har deltagit i ett kampsportsprojekt under hösten 2017. Hur var deras upplevelse under tiden som de deltog och hur gick det sedan när projektet avslutades. Frågeställningen för denna uppsats blir således hur kampsportsprojektet fungerade som socialisations arena. Den teori jag använder mig av är situerat lärande från Lave och Wenger (1991) där social inlärning kan appliceras på ett idrottsfenomen för hur människor anammar instruktioner och hur inlärning sker i socialt sammanhang i relation till sitt idrottsutövande. Men även legitima perifera deltagandet som handlar om hur man tar till sig kunskap där kunskapsbyggandet inte är det viktigaste utan förmågan att lära sig genom att ta in kunskap i en grupp som redan är etablerade i det som ska utövas. På så vis skapas legitimitet och det är inom denna ram som man lär sig det som ska genomföras.Resultatet i denna undersökning utgår från respondenternas egna berättelser där en analys görs i relation till teorin och i viss mån den tidigare forskningen som berör idrott och integration i relation till den sociologiska processen. Resultatet utifrån insamling av empirin visar även hur det finns samband mellan vad intervjudeltagarna beskriver i relation till teorin Legitimt perifert deltagande. Sambandet är tydligt för hur man beskriver utövandet av träningen. Där kampsportmiljön och omgivningens struktur av tränare och andra medlemmar i föreningen tydligt kan kopplas ihop med teorin. Genom att föreningen är öppna mot andra människor även om de inte tillhör den ordinarie verksamheten och bjuder in till deltagande. Detta medför att deltagarna känner sig välkomnade vilket leder till att man deltar och lär sig kampsport.Abstract This study involves the experiences of children and adolescents with regard to their participation in the Golden Life martial arts project of the Golden Leaf Sports Association. I have conducted qualitative research, in which I have randomly selected children and adolescents who have then participated in semi-structured interviews. The purpose of this study is to understand how children and adolescents experienced the martial arts project in the fall of 2017, and what happened to the participants after the project was over. The question of this paper thus becomes how the martial arts project served as an arena of socialization. The theory used is situational learning from Lave and Wenger (1991) in which social learning used in athletic contexts can be applied to people embracing instructions. Futhermore this theory relates to how physical activity in a social context facilitates learning. But also legitimate peripheral participation that deals with how to acquire knowledge where knowledge building is secondary to the ability to learn and acquiring knowledge in a group already established. In such a way, legitimacy is created and it is within this framework that one learns what is going to be performed.The result of this study is based on the respondents own stories, where an analysis is made in relation to the theory and, to a certain extent, the previous research relating to sport and integration in relation to the sociological process. The result from the gathering of the data also shows how there is a connection between what the interviewees described in relation to the theory of legitimate peripheral participation. The resemblance between how the excercise is described and the actual training is easily identified. The martial arts environment and the environment's structure of coaches and other members of the association can be clearly linked to the theory. Due to the association being open to other people, even if they do not belong to the regular business they do invite others for participation. This means that the participants feel welcome, which leads to the participation and learning of martial arts.
3
Savaloja, Johanna, and Frida Skoog. "Att lyckas eller misslyckas med amning efter att ha deltagit i amningsutbildning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136535.
Full textAbstract:
SYFTE: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av amning under barnets fyra första månader när de deltagit i amningsförberedande kurs under graviditeten. BAKGRUND: Amning ger hälsovinster för barnet genom att minska risker att drabbas av olika sjukdomar. För att lyckas med amning önskar kvinnorna stöd från omgivningen samtidigt som egna copingstrategierna har avgörande betydelse. Tidigare studier belyser utvecklingsbehov av amningsutbildningar. DESIGN: Retrospektiv tvärsnittsstudie där svaren på öppna frågor bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys METOD: Trehundratre kvinnor svarade på amningshjälpens enkätundersökning september, 2012- mars, 2014. Alla kvinnor hade deltagit i amningskurs som erbjudits på 32 orter i Sverige. Data analyserade med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Resultatet presenteras som två teman och fyra subteman med tillhörande kategorier. Första temat ”stärkt självkänsla när amning fungerar, trots amningsproblem som behöver hanteras” med subteman ”Känna stolthet över fungerande amning” och ”lösa övergående amningsproblem” beskrev kvinnornas erfarenheter av fungerande amningar. Andra temat ”Förlorad självkänsla när amning är en ständig kamp” med subteman ”Kämpa med amning trots amningsproblem som fortsätter, vilket leder till avveckling” och ”Uppleva krossade förväntningar” som visade kvinnornas erfarenheter av misslyckade amningar. KONKLUSION: Flertalet kvinnor var hjälpa av att ha deltagit i en amningsförberedande kurs under graviditeten. Återkommande amningsproblem sänker kvinnans självbild och upplevelse av misslyckande. Barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralerna har en viktig betydelse för kvinnor som behöver extra stöd med sin amning. Resurser bör satsas för att personal på barnavårdscentralerna ska ha uppdaterad amningskunskap och god förmåga att stödja vid amningsproblem. NYCKELORD: Amning, Amningsutbildning, Self-efficacy, Barnsjuksköterska, Stöd, BarnavårdscentralenBACKGROUND: Breastfeeding provides health benefits for children. In order tosucceed with breastfeeding, women need support from family and healthcareprofessionals, but their own coping strategies are crucial. Earlier studies highlight theneed for further development of breastfeeding education.DESIGN: A retrospective cross-sectional study with qualitative approach using openquestions to process the answers.METHOD: Between September 2012 and March 2014, 303 women responded toAmningshjälpen’s survey. All women had participated in breastfeeding education.The data was analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.RESULTS: The result is presented as two themes and four subthemes withassociated categories. The first theme, “Strengthened self-esteem when breastfeedingworks, despite problems during breastfeeding”, with subthemes “Feeling pride fromsucceeding with breastfeeding” and “Solving breastfeeding problems”, described theexperiences of women who succeeded with breastfeeding. The second theme, “Lostself-esteem when breastfeeding is a constant struggle” with subthemes “Strugglingwith breastfeeding, leading to decommissioning” and “Experiencing crushedexpectations” described the experiences of women who were unsuccessful withbreastfeeding.CONCLUSION: Participating in the breastfeeding education helped many women.Recurrent breastfeeding problems lower the woman’s self-esteem. Nurses have animportant role in supporting women who breastfeed. Resources should be put intomaking sure that pediatric nurses’ education in breastfeeding is up to date, and thatthey have the ability to support women with breastfeeding problems
4
Hellund, Eriksson Katarina. "Upplevelser av intensivundervisning : En intervjustudie med elever som deltagit i intensivundervisning i läsning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37144.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv. Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction. The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective. The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.
5
Haglund, Svensson Jeanette. "Att ha deltagit i föräldragrupp för anhöriga till beroende : en studie av klienttillfredsställelse." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7161.
Full textAbstract:
Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.
6
Hansson, Matilda, and William Bruce. "Staying Alive : Sjuksköterskans chans till reflektion efter att aktivt deltagit vid ett hjärtstopp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-72635.
Full textAbstract:
Bakgrund: Att vara närvarande vid ett hjärtstopp kan vara psykiskt påfrestande för vilken sjuksköterska som helst. Genom att kontinuerligt få träning och uppdatera sin kunskap gällande HLR ger det sjuksköterskan möjlighet att vid senare tillfälle reflektera över händelsen och därmed kunna släppa situationen. Syfte: Var att belysa allmänsjuksköterskans chans till reflektion efter att aktivt deltagit vid ett hjärtstopp. Metod: Var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Fem stycken sjuksköterskor intervjuades under november 2017. Intervjuerna transkriberades och efter en manifest analysmetod delades innehållet upp i fyra kategorier med två underliggande kategorier tillhörande varje kategori. Resultat: Det visade att chansen till reflektion var bristande. Vissa informanter upplevde att de fick chans till reflektion, medan andra ansåg att det var en brist. Resultatet visade även skillnaden på hur snabbt reflektionen skedde efter ett hjärtstopp mellan avdelningar. Informanterna uttryckte även detta som en brist, då de ibland inte fick utlopp för sina egna känslor och tankar. Slutsats: Efter avslutad studie syns bristen vara för stor då alla borde få samma chans till reflektion efter avslutad HLR.
7
Habtom, Fruta. "Reaktioner på krigsupplevelser och hanteringsstrategier hos eritreanska kvinnor som aktivt har deltagit i krig." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1137.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.
8
Berntsson, Sanna, and Erika Persson. "Medvetna studievanor : En fenomenografisk studie av upplevda studievanor hos elever som deltagit i lärandeprojektet Hjärngym." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28009.
Full textAbstract:
I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa. Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.
9
Röja, Julia. "Förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med FaR® som deltagit i motiverande samtal." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5755.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som deltagit i lotssamtal vid Friskvårdslotsmottagningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Frågeställningarna var: ”Har det skett en förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?”, ”Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?” samt ”Finns det ett samband mellan tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) vid baslinje och förändring av fysisk aktivitetsnivå?”. Metod Om förskrivaren av FaR® ansåg att patienten behövde ytterligare stöd för att bli mer fysiskt aktiv och/eller behövde hjälp med att hitta en lämplig fysisk aktivitet kunde lotsning på GIH erbjudas. Personer med FaR® som mellan år 2014 och år 2018 deltagit i minst ett lotssamtal (n = 187) inkluderades i studien [65 % kvinnor, medelålder 54,5 (21-81) år]. Lotsmottagningen bemannades under perioden av hälsopedagogstudenter och examinerade hälsopedagoger. Fyra lotssamtal erbjöds. Det första lotssamtalet genomfördes på GIH och de tre uppföljningssamtalen per telefon efter 1-, 3 och 6 månader. Motiverande samtal användes som samtalsmetod. Utgångspunkten var den skriftliga ordinationen om fysisk aktivitet men inga restriktioner fanns kring samtal om andra levnadsvanor. Självrapporterad fysisk aktivitet för variablerna vardagsmotion och fysisk träning samt tilltro till den egna förmågan samlades in genom frågeformulär. En sammanslagning gjordes av de två variablerna vardagsmotion och fysisk träning vilket genererade ett svar i aktivitetsminuter (total fysisk aktivitet). Vid uppföljning efter 6 månader var det ett externt bortfall på 71 % (n = 133). En intention-to-treat analys gjordes där Last observation carried forward (LOCF) användes som metod. Utöver LOCF gjordes en per-protocol analys (PP) för förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader (n = 54). Statistiskt signifikant när P < 0,05. Resultat LOCF, liksom PP-analysen, visade en ökning av aktivitetsminuter från baslinje till uppföljning efter 6 månader (P < 0,001 respektive P = 0,001). Vidare sågs att förändringen av aktivitetsminuter var större hos kvinnor (P = 0,004). LOCF visade inget samband mellan tilltro till den egna förmågan vid baslinje och förändring av aktivitetsminuter (R2 = 0,004, B = -0,123, P = 0,43). Slutsats Resultatet i denna studie tyder på att populationen som kommer till lotsmottagningen ökar sin självskattade fysiska aktivitetsnivå. Vald metod för att analysera bortfall, LOCF, kan dock medföra bias och resultatet bör således tolkas med försiktighet.
10
Fung, Chi-ming, and 馮志明. "History at the grassroots: rickshaw pullers in the pearl river deltaof South China, 1874-1992." Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 1996. http://hub.hku.hk/bib/B17537058.
Full text
11
Kuzmanovic, Branka. "Fyra vuxna personers upplevelse av att ha deltagit i ett projekt kring ADHD med fokus på samverkan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14415.
Full textAbstract:
ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD. Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.
12
Prestjan, Frida, and Johanna Borin. "Integration av nyanlända inom en arbetsmarknadsinsats : En studie av tre företag som deltagit i arbetsmarknadsinsatsen 100-klubben." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373955.
Full textAbstract:
Invandringen till Sverige har varit rekordhög de senaste åren och samtidigt råder kompetensbrist i flera branscher på arbetsmarknaden. Därtill skiljer sig sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda drastiskt. Uppsatsens syfte är att studera hur en arbetsmarknadsinsats kallad 100-klubben kan bidra till att utrikes föddas kompetens tas tillvara. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med representanter från tre företag som deltagit i 100-klubben och erbjudit olika typer av praktiktjänster. Resultaten visar att arbetsmarknadsinsatsen är en viktig del i arbetet med att integrera nyanlända, där nyanländas ökade språkkunskaper och arbetslivserfarenhet är två exempel. Projektet ökar praktikanternas landsspecifika humankapital och kan överbrygga vad som inom teori benämns strukturella hål och diskriminerande mekanismer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat hur företagen organiserat sina praktikprogram för att integrera nyanlända och vilka möjligheter och hinder som upplevts.
13
Johansson, Emma, and Susanna Björklund. "Ett lyft i vardagen: En beskrivning av äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38676.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’. Författarna valde en kvalitativ design. Intervjuer genomfördes för att beskriva information om deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’ i Nässjö kommun. Sammanlagt deltog 10 deltagare i studien mellan 70-90 år. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Slutsatsen är att samtliga deltagare fick positiva upplevelser som känslan av ökad delaktighet, känslan av ökat välmående och en ökad tro på den egna förmågan vilket bidrog till en aktivare vardag för många. Deltagarna upplevde hela projektet som ett lyft i vardagen då man fick komma ut mer om dagarna och få möjligheten att delta i sociala aktiviteter i grupp tillsammans med andra. Vidare uttryckte deltagarna en stark förhoppning om att projektet ’Äldre på vift’ borde få fortsätta även i framtiden för att fler äldre också ska kunna få ett lyft i vardagen.The aim of this study was to describe how older people experienced their participation in the project ’Äldre på vift’. The authors chose to use a qualitive design. Interviews were conducted in order to obtain descriptive information from the participants’ experiences of the project ’Äldre på vift’ in Nässjö county. The overall number of participants in this study were 10 older people aged 70-90 years old. The content analysis of the interviews were conducted in accordance with content analysis as described by Graneheim & Lundman (2004). The conclusion of all the participants were that they all got positive experiences, for example increased feeling of participation, increased feeling of well-being and an increased belief in their own self-capacity which contributed to a more active every day living. All of the participants experienced the project as to be rewarding as an elevating in their every day life. They all put an emphasis on the importance of being able to participate in group activities outside of their home. The participants also wished to see the project ’Äldre på vift’ to be continued in the future so that more older people like them could get a elevating in their every day life.
14
Norinder, Maria. "Patienters erfarenheter av vård och stöd i hemmet efter att deras närstående deltagit i en intervention under pågående palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5264.
Full textAbstract:
Background: Patients who receive palliative home care are in need of support from their family members who take on great responsibility related to the patients’ care but who often feel unprepared for the situation. An increasing number of interventions aimed at supporting family members in palliative care have been described and evaluated. It is not known whether and how these interventions actually affect the care or support provided to the patient. It has been suggested that family members are likely to provide better support or care with positive experiences for the patients after intervention participation. However, this has not been studied from the perspective of the patients themselves. Aim: The aim is to explore patients’ experiences after their family member participates in apsycho- educational intervention during palliative care. Method: This study has a qualitative approach and interviews were conducted with eleven patients whose family members had participated in a psycho-educational intervention during palliative home care. The interviews were analyzed with interpretive description. Results: Patients’ experiences are represented by three themes: Safe at home; A facilitated and more open communication; and Feeling like a unit of care. Patients experienced that their needs were better met and that their family members became more confident at home without risking their own health. Patients felt relieved when their family member was given the opportunity to talk and reflect with others in the same situation and hoped that the intervention would contribute to a more honest communication between them and their family member. Further, it was of great importance to the patients that their family members got the attention and were confirmed and supported by the healthcare professionals. Conclusion: These findings show how an intervention targeted at family members during palliative home care also benefited the patients. The findings are therefore useful when developing support to family members in palliative care.Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ hemsjukvård är i stort behov av stöd från sina närstående, som ofta tar ett betydande ansvar för patientens vård. Dock känner sig närstående ofta otillräckligt förberedda för situationen. Ett ökat antal interventioner som syftar till att stödja närstående i palliativ vård har beskrivits och utvärderats. Det är inte känt om eller hur dessa interventioner påverkar patienten men det har föreslagits att närstående troligtvis ger bättre vård och stöd med positiva erfarenheter för patienten. Detta har dock inte studerats från patientens perspektiv. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av vård och stöd i hemmet efter att deras närstående deltagit i en intervention under pågående palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt och är designad utifrån tolkande beskrivning. Intervjuer genomfördes med elva patienter vars närstående deltagit i ett stöd och informationsprogram under pågående palliativ hemsjukvård. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras genom tre teman: Trygghet i hemmet, En underlättad och mer öppen kommunikation och Känsla av att vara en enhet för vård. Patienterna upplevde att deras behov blev bättre tillgodosedda, deras närstående fick mer självförtroende hemma och vården skedde utan att riskera närståendes hälsa. Patienterna kände sig lättade över att deras närstående fick en möjlighet att tala och reflektera med andra i samma situation och hoppades att interventionen skulle medföra en förbättrad och ärlig kommunikation mellan dem och deras närstående. Vidare så var det viktigt för patienterna att deras familjemedlem fick uppmärksamhet och blev bekräftade och stöttade av vårdpersonalen. Slutsats: Dessa resultat visar hur en intervention riktad mot närstående under palliativ hemsjukvård även kommer patienten till nytta. Resultatet kan bidra med kunskap för utveckling av stöd till närstående i palliativ hemsjukvård.
15
Rahm, GullBritt. "Ut ur ensamheten : Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp." Doctoral thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3659.
Full textAbstract:
Bakgrund och syfte: Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG). Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) och har både kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Delstudie I (n=81) syftade till dels att mäta Känsla av Sammanhang, KASAM, hos kvinnorna, dels att analysera sambandet mellan KASAM-värde och frågor i ett formulär som konstruerats för delstudie I och II. Delstudie II (n=87) syftade till att mäta psykiska och psykosomatiska symtom (SCL-90-R) hos kvinnorna samt förekomsten av posttraumatiska stressymtom (IES-R). Delstudie III (n=10) hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och syftade till att undersöka om och hur kvinnorna verbalt uttryckte outtalad skam via kodord i intervjuer. I den kvalitativa delstudie IV (n=17) intervjuades kvinnorna om upplevelsen av att ha deltagit i en självhjälpsgrupp och om det medfört några förändringar i hälsa, livssituationer och relationer. Resultat: Kvinnorna uppgav attdet vanligaste skälet för att delta i en självhjälpsgrupp var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter, följt av att få hjälpa varandra. Medelvärdet på KASAM var 104,1 med de lägsta värdena för dem som inte mindes hur många år de varit utsatta (I). De hade en dålig psykisk hälsa och signifikant sämre än en jämförelsegrupp bestående av kvinnliga psykiatriska patienter med olika diagnoser. Resultaten från IES-R visade att 57,5 % av kvinnorna hade värden som indikerade risk för post traumatisk stress (PTSD). I delstudie III framkom att kvinnorna använde kodord som indikerade skambenägenhet. Affekten skam påverkade deras hälsa, syn på sig själva och relationer negativt. Kvinnorna beskrev i delstudie (IV) att självhjälpsgrupperna fungerat som en väg ut ur ensamhet, att deras självbilder förändrats positivt, att symtom som t.ex. depression och ångest minskat samt minskade PTSD-symtom. Dessa förändringar kan indikera att kvinnorna har uppnått empowerment. Konklusion: Problematiken kring sexuella övergrepp som sker under uppväxten är komplext. Att tänka hälsopromotivt – t.ex. genom ett helhetsperspektiv kring hälsa samt delaktighet – kring denna problematik är av vikt för dem som utsatts för övergrepp ocsom behöver adekvat hjälp att bearbeta detta. Detta är också viktigt för professionella behandlare för att kunna ge rätt hjälp. En av hälsopromotionens grundstenar, empowerment, tycks ha uppnåtts i de deltagarstyrda självhjälpsgrupperna. Men självhjälpsgrupper ska endast ses som ett komplement till professionell vård. Därför behöver kunskaper spridas och utvecklas i de sektorer där man möter problematiken. En ökad kunskap bör kunna leda till ökad benägenhet att undersöka om sexuella övergrepp ligger bakom de symtom kvinnor uppvisar. Det är den grund som krävs för att kunna erbjuda en adekvat och rättvis vård
16
Eitrem, Eva-Lott, and Jenny Gertonsson. "Patientjournalen på fickan : en studie som visar att handdatorn kan stödja distriktssköterskans yrkespraktik och hur det grafiska gränssnittet utvecklats när distrikttsköterskor deltagit i designprocessen." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1406.
Full textAbstract:
Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är. Vår studie visar att man med metoder som etnografiska studier, workshops, mock-uparbete och participatory/deltagar design kan få en inblick i ett så traditionellt yrke som distriktssköterskans och se var, när och hu r handdatorn kan användas i den dagliga verksamheten.
17
Liljeqvist, Maria, and Therese Nordqvist. "Vad har du för uppfattning? : en intervjustudie om vad en grupp inom det militära har för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt de deltagit i." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6329.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i. Ansatsen som uppsatsen inspirerades av var fenomenografi och metoden som användes var gruppintervju. Resultatet visade att informanterna inte var av uppfattningen att de genomgått ett projekt. De menade att de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts på deras arbetsplats varit en självklar del av verksamheten men att dessa inte ingått i något projekt. En av informanternas hälsa hade till stor del påverkats av ett av de moment som ingått i projektet och alla tre informanter ansåg att arbetsmiljön hade förbättrats.
18
Pålsson, David. ""Jag tror att våra ord är ingenting" : Om hur ungdomar som deltagit i upplopp beskriver sina livsvillkor, bakgrunden till upplopp samt använder hiphop som symboliskt motstånd." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-61606.
Full textAbstract:
The aim of this study is to describe and analyse how young men who have participated in a riot describe their life-situations regarding to their relations to the police, their neighbourhood, employment, the background to the riots and how they use hip-hop as a resistance to subordination. The study is conducted through three semi-structured qualitative group interviews and to some extent field studies. The theoretical points of departure are Slavoj Zizeks theory of violence, which is divided into subjective, symbolic and systemic violence, and subcultural theory. The results of the study show that the young men in their daily life are exposed to by both systemic and symbolic violence, feel secure within their neighbourhood and find themselves harassed by the police. A major finding is that the riot primarily can be understood as an act to get society conscious of their situations, while they found themselves marginalised, lacking employment and youth club. Another finding is that the hip-hop-group “Kartellen” describes how the young men experience their life-situations and that they e.g. are used as a “resistance through ritual” and to get society aware of their life conditions.
19
Mathisen, Martin. "Bærekraftig skoleutvikling : En kvantitativ studie av sammenhenger mellom prosessen i arbeidet og bærekraftig utvikling ved skoler som har deltatt i "Fra ord til handling" -programmet." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-14302.
Full textAbstract:
Denne oppgaven ser på sammenhenger mellom prosess og bærekraftig skoleutvikling og baserer seg på resultatene fra en kvantitativ undersøkelse rettet mot lærere som har deltatt i skoleutviklingsprogrammet “Fra ord til handling”. Ut fra dette er oppgaven forankret i teori om skoleutvikling, lærende organisasjoner og endringsprosesser i skolen hvor man også kan plassere det sentrale begrepet bærekraftig skoleutvikling. De deskriptive resultatene fra undersøkelsen kan innenfor mange av disse sentrale teoretiske områdene hevdes å være positive, og det kan virke som prosjektene har ført til dypere refleksjoner og høyere pedagogisk bevissthet hos lærerne. Gjennom de kvantitative analysene kan vi se at avsatte ressurser i form av tidsbruk og til dels økonomi har hatt størst påvirkning på varige, bærekraftige endringer på skolenivå.This thesis examines correlations between processes and sustainable development. By drawing on a quantitative study concerning teachers who have participated in the educational development program "Fra ord til handling", this enterprise is endeavored. The thesis is, accordingly, based on theories with regard to school development, leaning organizations, and processes of change in schools – a framework also apposite to situate the term sustainable school development. Descriptive results from the study can, in several of these theoretical areas, evince to be positive. Furthermore, the project can give the impression to generate deeper reflection and higher pedagogic consciousness for teachers involved. These quantitative analyses additionally demonstrate that allocated time resources and, to some extent, economy resources, have had the greatest affect on lasting and sustainable changes to schools.
20
Buttar, Sarpreet Singh. "Applying Machine Learning to Reduce the Adaptation Space in Self-Adaptive Systems : an exploratory work." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77201.
Full textAbstract:
Self-adaptive systems are capable of autonomously adjusting their behavior at runtime to accomplish particular adaptation goals. The most common way to realize self-adaption is using a feedback loop(s) which contains four actions: collect runtime data from the system and its environment, analyze the collected data, decide if an adaptation plan is required, and act according to the adaptation plan for achieving the adaptation goals. Existing approaches achieve the adaptation goals by using formal methods, and exhaustively verify all the available adaptation options, i.e., adaptation space. However, verifying the entire adaptation space is often not feasible since it requires time and resources. In this thesis, we present an approach which uses machine learning to reduce the adaptation space in self-adaptive systems. The approach integrates with the feedback loop and selects a subset of the adaptation options that are valid in the current situation. The approach is applied on the simulator of a self-adaptive Internet of Things application which is deployed in KU Leuven, Belgium. We compare our results with a formal model based self-adaptation approach called ActivFORMS. The results show that on average the adaptation space is reduced by 81.2% and the adaptation time by 85% compared to ActivFORMS while achieving the same quality guarantees.
21
Thorsø, Terese. "En kvalitativ studie i hvordan lærere som har deltatt i skole- og barnehageprogrammet "De utrolige årene" opplever at de utvikler relasjoner til elever med utagerende atferdsproblemer." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-24440.
Full textAbstract:
I min studie har jeg brukt kvalitativt forskningsintervju for å tilegne meg kunnskap om lærernes opplevelser, erfaringer, deres forståelse og utviklingen av relasjoner til sine elever etter lærernes deltakelse i skole- og barnehageprogrammet til ” De utrolige årene”, DUÅ. Problemstillingen i min studie har vært følgende:”Hvordan opplever lærere som har deltatt i DUÅ’s skole- og barnehageprogram at de utvikler relasjoner til sine elever med utagerende atferdsproblemer?” Denne studien bygger på opplevelsene til tre lærere ved en barneskole i en distriktskommune i Norge. Lærerne har en bred erfaring og kunnskap i arbeid med problematferd i skolen, og er engasjerte og motiverte lærere ved skolen. Denne skolen var en av de første barneskolene i sin kommune som fikk innføring i skole- og barnehageprogrammet til DUÅ. Etter innføring av programmet har skolen jobbet med dette i flere år. I arbeidet med datainnsamlingen i studien ble den gjennomført i form av et halvstrukturert intervju. Etter at intervjuene var gjennomført ble opptakene fra lydbånd transkribert og analysert i forhold til min problemstilling for å finne funn. I analyseprosessen var det fire kategorier som utpekte seg spesielt, og som viser til forskningsdeltakernes opplevelse av hvordan deltakelsen på skole- og barnehageprogrammet til DUÅ har påvirket deres relasjoner til elever med utagerende atferdsvansker. De fire kategoriene som utpekte seg var 1.) Opplevelsen og betydningen av en felles praksis 2.) Opplevelsen av muligheter knyttet til relasjoner og relasjonsbygging 3.) Opplevelser ved bruk av anerkjennelse og ros 4.) Opplevelsen av å forebygge utagerende atferd og proaktiv klasseledelse.
22
Eckerström, Mörtsjö Erik, and Sardou Odilon Tilly. "Coliving – en analys av affärsmöjligheter i Stockholm." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278168.
Full textAbstract:
Coliving är en ny delad boendeform som har haft en stark utveckling internationellt de senaste åren. Det som särskiljer coliving är främst att operatören erbjuder tjänster. En av de främsta fördelarna med denna boendemodell är att den minskar den boendes kostnader, tack vara mindre privat yta, utan att begränsa levnadskvaliteten tack vare större delade utrymmen. Upplägget ger potential för högre vinster både för operatör och fastighetsägare, på grund av högre kvadratmeterhyror. Coliving har utforskats tidigare men en mer djupgående studie av denna modell på Stockholmsmarknaden saknades. Uppsatsen utforskade olika aspekter av colivingmodellen för att se hur stor affärspotential denna erbjuder, specifikt i Stockholm. Först kartlades det juridiska läget i Sverige, genom en analys av lagtexten samt byggregler, och med intervjuer av specialister. Frågor som särskilt utforskades var kontraktsformer kopplat till brandskydd, besittningsskydd och hyressättning. Enskilt traditionellt kontrakt och blockuthyrning togs fram som lösningar till de problem som coliving kan stöta på. Hyressättningen kommer sannolikt ske efter bruksvärdesprincipen men jämförelseobjekt är få; dessa kan dock vara existerande colivingbostäder, studentboenden eller äldreboenden. Förhandlingen kommer att bli väldigt individuell beroende på fastigheten och på colivingoperatörens serviceerbjudande. Höga kvadratmeterhyror konstaterades för de som granskades, nämligen ett studentboende och tre colivingboenden i Stockolm. Kostnader granskades även, och dessa uppskattades öka med colivingmodellen. Det är dock oklart med hur mycket dessa skulle öka, då dem beror främst på den valda fastigheten och servicenivån som erbjuds. För att hitta colivings nisch i Stockholm togs studenter fram som målgrupp, utifrån intervjuer och litteratur. Detta användes för att skicka ut en enkät där respondenterna, som främst var unga studenter, fick ranka olika servicealternativ samt ange hur villiga de var att betala för dessa tjänster. Det som efterfrågas i Stockholm är främst låg servicenivå, med ett paketerat erbjudande med wi-fi, gym, tvätt av lakan och städning. Det bör understrykas att låg servicegrad även underlättar sänkning av hyror. Sammanfattningsvis ses en ljus framtid för coliving i Stockholm, då målgruppen är bred och intresserad, och potentiella intäkter är höga.Coliving is a new shared housing form that has seen strong growth internationally in recent years. What distinguishes coliving from other forms of shared housing is mainly that the operator offers services. One of the main advantages of this housing model is that it reduces the resident's costs, as a result of less private space, without limiting the quality of life, due to larger shared spaces. The arrangement offers potential for higher profits for both the operator and the property owner, due to higher rent per square meter. Coliving has been explored in previous research, but a more in-depth study of this model on the Stockholm market was lacking. Hence, this is the aim of this thesis. The thesis explored various aspects of the coliving model to study the business potential, specifically in Stockholm. First, the legal situation in Sweden was mapped out, through an analysis of the legal text and building regulations, and through interviews of specialists. Issues that were explored were contractual forms linked to: fire protection, security of tenure and rent. Individual traditional contracts and block rentals were concluded as solutions to the legal problems that coliving can encounter. Rents are likely to follow “bruksvärdesprincipen”, meaning that the rent is set given rents on comparable properties. Properties to compare are few though; however, these can be existing coliving homes, student housing or senior housing. The negotiation on this matter with “Hyresnämnden” will vary depending on the property and the coliving operator's service offers. High rents per square meter were noted for the comparable properties that were studied - one student house and three coliving houses. Operation and maintenance costs were also studied, and it was estimated that they would most likely increase in the coliving model. It is unclear by how much, aas these costs depend a lot on the chosen building and the level of service that is offered. Students were selected as the target group, based on interviews and literature. To find colivings’ niche in Stockholm, surveys were sent out to respondents, mainly young students, who were asked to rank different service options and indicate how willing they were to pay for these services. There is a demand in Stockholm mainly for low level of service, with a packaged offering with wi-fi, gym, laundry of sheets and cleaning. It should be emphasized that low service levels also facilitate lower rents. In summary, there is a bright future for coliving in Stockholm, the target group is broad and shows interest, and potential revenues are high.
23
Buttar, Sarpreet Singh. "Applying Artificial Neural Networks to Reduce the Adaptation Space in Self-Adaptive Systems : an exploratory work." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87117.
Full textAbstract:
Self-adaptive systems have limited time to adjust their configurations whenever their adaptation goals, i.e., quality requirements, are violated due to some runtime uncertainties. Within the available time, they need to analyze their adaptation space, i.e., a set of configurations, to find the best adaptation option, i.e., configuration, that can achieve their adaptation goals. Existing formal analysis approaches find the best adaptation option by analyzing the entire adaptation space. However, exhaustive analysis requires time and resources and is therefore only efficient when the adaptation space is small. The size of the adaptation space is often in hundreds or thousands, which makes formal analysis approaches inefficient in large-scale self-adaptive systems. In this thesis, we tackle this problem by presenting an online learning approach that enables formal analysis approaches to analyze large adaptation spaces efficiently. The approach integrates with the standard feedback loop and reduces the adaptation space to a subset of adaptation options that are relevant to the current runtime uncertainties. The subset is then analyzed by the formal analysis approaches, which allows them to complete the analysis faster and efficiently within the available time. We evaluate our approach on two different instances of an Internet of Things application. The evaluation shows that our approach dramatically reduces the adaptation space and analysis time without compromising the adaptation goals.
24
Palma, Rui Guerreiro Sales Brito. "Interface em smartphone para supervisão de um sistema de controlo de uma instalação solar térmica." Master's thesis, 2014. http://hdl.handle.net/10400.1/8384.
Full textAbstract:
Dissertação de Mestrado, Engenharia Elétrica e Eletrónica, Especialização em Sistemas de Energia e Controlo, Instituto Superior de Engenharia, Universidade do Algarve, 2014A grande penetração dos dispositivos móveis, normalmente designados por smarphones e tablets, em todos os setores da sociedade, a sua capacidade para ligações de dados e um cada vez maior poder de processamento fazem deles plataformas com grande potencial para aplicações de aquisição e supervisão de dados de sistemas de automação e controlo. Este relatório descreve o projeto e desenvolvimento de uma solução para monitorização do controlador de sistema solar térmico DeltaSol M da marca RESOL. A solução desenvolvida opera numa arquitetura servidor/cliente em que o servidor é composto por uma aplicação para computador com arquitetura x86 e sistema operativo Windows e o cliente por uma aplicação para dispositivo móvel com sistema operativo Android. Nesta solução o servidor atua como interface, sendo responsável pela comunicação com o controlador solar através do protocolo VBus e pela posterior transmissão dos dados à aplicação cliente instalada no dispositivo móvel. Nela são disponibilizados os dados do controlador DeltaSol M adquiridos em tempo real, bem como o acesso de leitura e escrita aos seus parâmetros de configuração. São descritos os vários estágios para concretização da solução, nomeadamente o desenvolvimento: do protocolo de comunicação com o controlador; da transmissão de dados em tempo real da aplicação servidor para a aplicação cliente; do método de apresentação dos dados na aplicação cliente; do sistema de menus que permite alterar e consultar remotamente parâmetros do controlador e da apresentação de dados de forma gráfica através de um sinóptico do sistema.