Relevant bibliographies by topics / Demency / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Demency.

Dissertations / Theses on the topic 'Demency'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Demency.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Gaudencio, Mércia Maria Paiva. "QUEM ESTÁ AÍ, ONDE ANTES ERA ELE? Representações sociais do cuidar entre familiares de idosos portadores de demência." Universidade Estadual da Paraíba, 2002. http://tede.bc.uepb.edu.br/tede/jspui/handle/tede/2096.

Full text
Abstract:
Made available in DSpace on 2015-09-25T12:23:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MerciaMariaPaivaGaudencio.pdf: 1144653 bytes, checksum: f0d6c0e8db35907fc305c12615b0f453 (MD5) Previous issue date: 2002-11-22<br>The care/cared relations, even as old as men, remain current and central to the comprehension of the senses attributed to the health/diasease process. On this perspective and in conjunction with the factors related to the population aging, in the demented illness and about the necessary care, it arises the problem of the demented old people family care-talcer. One of the sides of this problem was investigated with the purpose of characterizing the care and the old people, as well as aprehend and analyze the care/cared representation elaborated by this group of subjects. So, the Social Representation Theory was the support and guarantee of a quanti-qualitative approach of multidiscipline charater. The method used resulted in the organization of a coupus compounded by discursive material collecled with the help of twenty care-takers who live in the city of Campina Grande, PB. To collect data it was used a free-association test, semi-structured interview and a quiz to characterize the care-takers and the old sick people. To analyze it was uied a descriptive statistic treatment of the qualilied data and the technique of the collected speech content thematic analysis. Such procedures resulted in the characterization and context of the care-takers and old people and on the identification of 4 categories of care/cared: pragmatic manifestation, afective, philosophical aspect and temporal manifestation. These categories are representatives poles around cuhich articulate and structure representations that show the transformation of the strange, that the dement pictures involve, into a family. It indicales, yet, the results toward the social silence aroud the problem of the old demented people care-takers, and, simultaneously, toward to the necessity of carry on investigations about a theme so close to us, but still so invisible<br>As relações de cuidar/cuidado, embora tão antigas quanto o homem, permanecem atuais e centrais para a compreensão dos sentidos atribuídos ao processo saúde/doença. Ao refletirmos sobre esta perspectiva e associa-la aos fatores envolvidos no processo de envelhecimento comprometido por uma patologia, no caso a doença demencial, emergiu a problemática do cuidador familiar. Uma das faces deste problema foi investigada, objetivando caracterizar os cuidadores e os idosos, bem como apreender e analisar as representações do cuidar/cuidado elaboradas por este grupo de sujeitos. Para tanto, a Teoria das Representações Sociais foi suporte e garantia de uma abordagem quanti-qualitativa de caráter multidisciplinar. O percurso metodológico empreendido resultou na organização de um corpus constituído por material discursivo coletado junto a vinte cuidadores, residentes na cidade de Campina Grande, PB. Para a coleta de dados foram utilizados um teste de associação-livre, entrevista semi-estruturada e questionário para a caracterização dos cuidadores e dos idosos. Para a análise, recorreu-se ao tratamento estatístico descritivo e à técnica da análise temática de conteúdo. Tais procedimentos possibilitaram a caracterização dos cuidadores e dos idosos, e viabilizaram a identificação de quatro categorias do cuidar/cuidado: manifestações pragmáticas, afetivas, de cunho filosófico e manifestações da temporalidade. Essas categorias são pólos representacionais em torno dos quais se articulam e se estruturam representações que indicam a transformação do estranho, que os quadros demenciais comportam, em familiar. Apontam, ainda os resultados, para o silêncio social em torno da problemática do cuidador de idosos demenciados, e, simultaneamente para a necessidade de se empreender investigações sobre uma temática tão próxima de todos nós, mas ainda tão invisível
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cañabate, González Mª del Pilar. "La demencia senil, el Alzheimer y el demente. Nuevas categorías para antiguos significados." Doctoral thesis, Universitat de Barcelona, 2014. http://hdl.handle.net/10803/285003.

Full text
Abstract:
La senilidad no es un fenómeno nuevo. El cambio es la conceptualización de este estado de pérdida cognitiva como situación morbosa. El deterioro senil aparece, desde hace cuatro décadas, como un concepto nuevo, presente en la mirada médica y, por extensión, en la mirada social. Pero hasta hace unas décadas, la senilidad no era objeto de estudio de la medicina. Actualmente, sin embargo, goza de una gestión técnica, farmacológica y médica y su lugar natural es la clínica. El objetivo de este estudio es descubrir qué «condiciones de posibilidad» se están dando en este momento histórico para que la categoría demencia senil se esté elevando al rango de patología; para que se esté reemplazando la categoría senilidad por la de demencia senil como nuevo concepto, y para que los ancianos seniles se conviertan en enfermos. En definitiva hemos examinado cómo se ha pasado de la senilidad a la construcción de la demencia senil y del anciano demente, explorando la construcción histórica de esta nueva subjetividad vinculada a la vejez. Se ha considerado que el deterioro senil, caracterizado en tanto que síndrome patológico, es una invención que resulta de la estructura axiológica de la sociedad. El esquema de valores que conforman el marco de interacción social en el que nos movemos dificultan un encaje no problemático de la vejez en general y de la demencia en particular. La hipótesis de partida ha sido que la medicalización de la demencia senil legitima la exclusión social de los ancianos.<br>The aim of the present study was to determine which possibility conditions are currently taking place to uplift the category of senile dementia to the realm pathologies; and to point out why the category senility is being replaced by senile dementia as a new concept, altogether allowing the conversion from elders to patients. Briefly, we have investigated the conceptual transition from senility to senile dementia, and how this term and also the term demented have both been historically constructed, yielding, as a result of this process, a new subjectivity linked to the old age.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

MOREL-VULLIEZ, PASCALE. "Desorientation et demence." Lyon 1, 1990. http://www.theses.fr/1990LYO1M197.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

BELLIARD, SERGE. "La demence semantique." Rennes 1, 1994. http://www.theses.fr/1994REN1M092.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

GALAND, CHRISTOPHE. "Quelle prise en charge du sujet dement aujourd'hui ? essai de mise en place d'un dossier de soins structure de la demence." Lille 2, 1993. http://www.theses.fr/1993LIL2M304.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

GOEDERT, MICHELE. "Demence, depression et pseudodemence depressive." Aix-Marseille 2, 1993. http://www.theses.fr/1993AIX20119.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

TAILLARD, PHILIPPE. "Strategie therapeutique institutionnelle de la demence senile." Rennes 1, 1992. http://www.theses.fr/1992REN1M096.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

BOUTTEN, BRIGITTE. "Demence thalamique par infarctus thalamique paramedian bilateral." Lille 2, 1988. http://www.theses.fr/1988LIL2M144.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Thoresson, Jammis, and David Sandström. "Smärtskattning hos dementa." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-385.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas. Konsekvenser av användandet av ett smärtbedömningsinstrument visade signifikant minskade smärtbeteenden och ökade farmakologiska och ickefarmakologiska åtgärder.</p><p>Sammanfattningsvis finns det smärtbedömningsverktyg tillgängliga för att identifiera smärta hos personer med demens.</p><br><p>The aim of this study was to illuminate methods healthcare workers can utilize assessing pain among persons with dementia and what consequences it would bring. A literature review was made by analyzing sixteen scientific articles. The result showed that there are pain assessment tools available to identify pain among persons with dementia, who cannot verbally describe their pain. The instruments contained descriptions of behaviours that could be signs of pain. Some of the instruments contained suggestions of interventions that could be performed and evaluated. Consequences of using a pain assessment tool showed significant decrease in discomfort and increased pharmacological and non-pharmacological interventions. In conclusion there are pain assessment tools available to identify pain among persons with dementia.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

BILLAUD, ERIC. "Demences post-traumatiques." Nantes, 1990. http://www.theses.fr/1990NANT070M.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

CAULLET, CARL. "La maladie d'alzheimer : analyse interne des donnees cliniques de 53 cas probables et certains, comparaison entre formes seniles et preseniles." Lille 2, 1988. http://www.theses.fr/1988LIL2M150.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Fournier, Brigitte. "Denutrition, dysimmunite et demence senile de type alzheimer." Angers, 1991. http://www.theses.fr/1991ANGE1100.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

GLICENSTEIN, COPPET CLAUDINE. "La demence vesanique : une approche historique et clinique." Lyon 1, 1989. http://www.theses.fr/1989LYO1M353.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

DEBUSE, FRANCOISE. "Etude de la perte d'autonomie dans la vie quotidienne dans la demence de type alzheimer et la demence de type frontal." Lille 2, 1994. http://www.theses.fr/1994LIL2M252.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Lavonen, Petra, and Antonia Liljedahl. "Oral hälsa hos dementa." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41723.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

LEJEUNE, PASCAL. "Demence sous-corticale : apport de la tomographie d'emission monophotonique." Angers, 1993. http://www.theses.fr/1993ANGE1088.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

LEJARD, ERIC. "Incidence de la demence dans la pratique psychiatrique hospitaliere." Angers, 1989. http://www.theses.fr/1989ANGE1064.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Vermersch, Patrick. "Demence et maladie de parkinson : correlations cliniques et therapeutiques." Lille 2, 1990. http://www.theses.fr/1990LIL2M338.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Vial, Eric. "La démence frontotemporale : analyse clinique de 14 observations." Montpellier 1, 2000. http://www.theses.fr/2000MON11173.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Donnet, Anne. "Pseudodemences depressives et demences degeneratives : problemes diagnostiques ; revue critique et resultats d'une etude preliminaire." Aix-Marseille 2, 1988. http://www.theses.fr/1988AIX20359.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Dubos, Bruno. "Les syndromes pseudodementiels : a propos de 10 observations au c.h.s. de rennes." Rennes 1, 1992. http://www.theses.fr/1992REN1M081.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

MARLIERE, CATHERINE. "Aspects neuro-psychiatriques du complexe dementiel du sida." Amiens, 1991. http://www.theses.fr/1991AMIEM014.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Augustsson, Marie, and Mariana Sederevichute. "Musik och demens : Musikens inverkan på personer med demens - en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67284.

Full text
Abstract:
Introduktion: Demens är ett syndrom som förekommer i hela världen. Antalet insjuknade ökar på grund av medellivslängden stiger kontinuerligt. Musik rekommenderas att använda vid omvårdnad av personer med demens men musikinterventioner implementeras inte i alla verksamheter på grund av sjuksköterskors kunskapsbrist. Den senaste sammanställning av vetenskaplig litteratur som påvisade att musiken har effekt på personer med demens gjordes i 2006. Det behövs uppdatera kunskapen om musikens inverkan på personer med demens. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur musik kan inverka på personer med demens. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed och CINAHL databaser användes för genomförande av litteratursökningen. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Litteraturstudien bearbetades med induktiv ansats. Resultat: Databearbetningen resulterade i fyra huvudteman: ökad fysisk förmåga, förbättrad kommunikation, förändring i beteendemässiga och psykiska symtom och ökat välmående. Temat förändring i beteendemässiga och psykiska symtom uppdelades i två underteman: förändring i beteendemässiga symtom och minskade psykiska symtom. Slutsats: Användning av musik eller vårdarsång visade kan främja hälsa hos personer med demens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Clément, Jean-Pierre. "Graphisme et demence interet du test du dessin du personnage." Paris 6, 1998. http://www.theses.fr/1998PA066070.

Full text
Abstract:
La demence est devenue un important probleme de sante publique car sa prevalence ne fait qu'augmenter. Elle doit etre precocement depistee pour mettre en place des soins palliatifs et de soutien les mieux adaptes, mais aussi pour pouvoir envisager des therapeutiques curatives voire preventives. Le test du dessin du personnage (dp) est utilise dans le cadre d'une recherche dont le paradigme hypothetique postule que la maladie dementielle pourrait avoir une causalite psychogene et une relation psychopathologique avec la depression tardive. A cote de l'affaiblissement des fonctions cognitives, il faudrait aussi y reperer une desorganisation mentale de nature affectivo-emotionnelle en rapport avec les traumatismes vecus durant l'existence. Sans remettre en question les diverses voies de la recherche fondamentale (en particulier biochimique et genetique) qui sont abordees, il est propose d'y adjoindre une approche psychodynamique de cette affection qui, avec ses lesions cerebrales, correspond neanmoins a une desorganisation de l'appareil mental. Dans une perspective de depistage, les etudes anterieures utilisant le test dp ainsi que les instruments actuels d'evaluation cognitive et/ou des aspects projectifs n'ont pas propose d'elements suffisamment pertinents. Cette serie d'etudes a permis la mise au point et une contribution a la validation de trois grilles de lecture du test dp, d'utilisation rapide, facile et fiable, tenant compte a la fois de la dimension cognitive (dpcog) (reposant sur une comptabilisation d'items presents ou non), de la dimension psychodynamique (dpdyn) (appreciant la qualite alteree ou non de representations refletant la structuration mentale) et de la dimension projective de ce qui est verbalise (dpver) (revelee dans les commentaires accompagnant la tache graphique). En examinant sujets dements, sujets depressifs et sujets controles de facon transversale puis longitudinale, trois grilles definitives sont proposees. Elles comportent des scores-seuils et des indices specifiques de risque pathologique. Le test dp pourrait donc etre facilement utilise dans des etudes epidemiologiques a plus grande echelle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

DUCHEMIN, MARIE-HELENE. "Amenagement d'un lieu de vie pour personnes agees valides en perte d'autonomie mentale." Angers, 1991. http://www.theses.fr/1991ANGE1098.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

LAURENT-LASSEGNORE, CHANTAL. "L'etat nutritionnel dans les etats dementiels : etude prospective et controlee sur 45 personnes agees hospitalisees a l'hopital psychiatrique charles perrens." Bordeaux 2, 1988. http://www.theses.fr/1988BOR25308.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

BARBOLOSI, PIERRE. "Recherche d'une strategie diagnostique dans les etats dementiels." Aix-Marseille 2, 1989. http://www.theses.fr/1989AIX20404.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Axelsson, Annika, and Hanna Nilsson. "Problematiska beteenden vid demens." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24849.

Full text
Abstract:
Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen. Även faktorer såsom god kommunikation, känslomässig närvaro samt kunskap hos personalen om patientens livshistoria tas upp som viktiga. När det gäller behoven hos personalen för att kunna genomföra detta på bästa sätt utkristalliserade sig områdena handledning och utbildning.<br>The inhabitants of Sweden become older and older and following this an increase of the number of people suffering from dementia can be seen. Dementia is a progressive disease and the need for nursing care increases as the disease ad-vances. Difficulties in handling behaviours such as aggression and agitation displayed by people with dementia, has turned out to be a problem for nursing staff. The aim of this study has been to compile literature concerning different useful approaches towards people with dementia, in situations perceived as prob-lematic by nursing staff, and to examine what kind of support the staff need in order to deal with these people in a professional way. A systematic literature review was performed according to Goodman (SBU, 1993) where 13 scientific articles were used after searches in the PubMed and Cinahl databases. The result presents the importance of the nursing staff trying to find underlying reasons for the displayed problematic behaviours and also adjusting the nursing care accor-ding to the individual patient. Factors such as good communication, emotional presence and knowledge about the patients’ life history are emphasized. When it comes to the needs of the staff, the areas education and systematic guidance arose.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Bolin, Matilda, and Julia Henriksson. "Att leva med demens." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35886.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Custerson, Ann-Louise, and Monika Jansson. "Effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer : Systematisk litteraturstudie med empiriskt tillägg." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4026.

Full text
Abstract:
Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kunde noteras att massage kunde vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att massage/beröring gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var huvudfyndet att massage/ beröring hade bättre effekt för sömnen för dementa än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andres bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskap om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Andersson, Catarina, and Thomée Linda. "Hem ljuva hem? : Upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4600.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation. Slutsats: Personliga relationer är av största vikt för upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Utbildning och handledning av personal och närstående kan förhindra missförstånd och hjälpa till att undvika konflikter.<br>Background: Caring for a person with dementia in special care facilities requires resources like personnel, facilities and medicine. It takes adequate educated staff with personal qualities to create a long-lasting relationship with relatives and residents. Aim: The aim of this study was to examine the experience of being a relative to a person with dementia living in a nursing home. Method: A literature review was conducted in which ten scientific studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: Five themes emerged from the analyses describing relatives’ experiences of nursing home care, activities, surroundings and integrity as well as coping strategies. Conclusions: Personal relations are of outmost importance for the experience of being a relative to a person with dementia living in a nursing home. Education and guiding of staff and relatives might prohibit misunderstandings and may help to avoid conflicts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

LOUET, BRIGITTE. "La demence senile : sa prise en charge au chs de quimper." Rennes 1, 1992. http://www.theses.fr/1992REN1M034.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Trosic, Branka. "Att tolka dementa : Vårdpersonalens egna berättelser." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5129.

Full text
Abstract:
<p>Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet. För att svara på detta syfte har jag använt mig av fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in data, vilken sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de faktorer som påverkar vårdpersonalens tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt är (1) kunskap, (2) yrkeskompetens och (3) institutionella aspekter som psykosocial miljö och tid. Den föreliggande studiens resultat kommer förhoppningsvis att bidra till en bättre kommunikation mellan dementa och vårdpersonal.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Törner, Nylén Gunilla. "MALNUTRITION HOS DEMENTA PERSONER-ETT OMVÅRDNADSPROBLEM." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26374.

Full text
Abstract:
Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer. Slutsats är att det är väsentligt att det i sjuksköterskans omvårdnadsarbete läggs vikt på nutritionsfrågor både vad gäller riskbedömning och interventioner. Nutritionens betydelse behöver belysas starkare både i omvårdnads arbete men också under pågående utbildning.<br>Malnutrition is common among elderly with dementia and it is vital to focus on nutrition and care for this exposed group of individuals. The aim of this literary review is to illustrate malnutrition and risk factors among demented patients and describe what nurses should be observant of to prevent malnutrition and how to obtain better nutrition status. The method is a literary review in which 9 quantitative articles and 1 quantitative/qualitative article has been review with regard to scientific quality. The result is presented on the basis of three themes: nutrition problem and related factors,education and interventions. Altogether these three themes show presence of malnutrition and that it is possible through education and intervention to promote better nutrition status among patients with dementia. The conclusion is that it is important in nursing care to focus on nutrition issues both with regard to risk assessment and to interventions. The significance of nutrition needs to be illuminated both in nurse caring as well during the educational period.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Anania, Cárdenas Andrea, and Santelices Karen Günther. "La inimputabilidad del loco o demente." Tesis, Universidad de Chile, 2000. http://www.repositorio.uchile.cl/handle/2250/114095.

Full text
Abstract:
Memoria (licenciado en ciencias jurídicas y sociales)<br>No autorizada por el autor para ser publicada a texto completo<br>El objeto de nuestro trabajo es el análisis completo y un estudio acabado en primer término, de la imputabilidad y luego, en especial, de la inimputabiliddad del loco o demente en el derecho penal. La imputabilidad está regulada, mas no definida, en nuestro código penal en el libro I, título 1, párrafo2 llamado "De las circunstancias que eximen de la responsabilidad criminal". En el único artículo que contiene (art. 10) se refiere a ésta en forma negativa, es decir, señalando sólo las causales de inimputabilidad. En otras palabras, el legislador enumera en forma taxativa las causas por las cuales una persona no será responsable, al menos penalmente, por un delito cometido.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

FERRERO, THERESE. "Taux de declin des fonctions cognitives mesure par le mmse d'une population hospitalisee demente et non demente." Paris, 1991. http://www.theses.fr/1991PA05C122.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Ericsson, Iréne. "Välbefinnande och demens : Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demens." Doctoral thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Institutet för gerontologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15895.

Full text
Abstract:
Personer som lever med demenssjukdom såväl som mentalt friska människor behöver uppleva välbefinnande. Ett viktigt mål i vården och omsorgen av personer med demens är därför att hitta vägar för att försöka främja välbefinnande hos personen. Avhandlingens övergripande syfte varatt utveckla kunskap om aspekter av betydelse för att äldre personer med måttlig till svår demens ska uppleva välbefinnande. Avhandlingen baseras på empiriskt material från fyra delstudier. Den första delstudien, I(etnografi) genererade fältanteckningar från 31 observationstillfällen samt nio kvalitativa intervjuer med vårdgivare, så kallade kontaktmän till personen med demens. Delstudie II(testutveckling/tvärsnittsstudie) utgjordes av 336 testprotokoll som bearbetades statistiskt. Materialet i delstudie III (reformulerad grundad teori) innefattade 18 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt 18 observationsprotokoll från observation av icke-verbalt språk. Den sista delstudien (IV) (konstruktivistisk grundad teori) bestod av fältanteckningar från 24 videoinspelningar av Egentids-situationer och 24 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt åtta kvalitativa intervjuer med vårdgivare. Resultatet från avhandlingens studier visar att de kognitivt friska personerna som finns i personens närhet har en avgörande betydelse för upplevelsen av välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. För att interaktion ska vara önskvärd och ge välbefinnande måste den mentalt friska parten ha kunskap och insikt om att det finns en större medvetenhet hos personen med måttlig till svår demens än vad det omedelbara intrycket av förmågor ger. Om denna insikt saknas finns risk att interaktionen kan leda till kränkning i stället för välbefinnande. Det är förmodligen av betydelse att ha kunskap om och försöka fånga personens kvarvarande förmågor istället för att fokusera på brister. Kunskap om kvarvarande förmågor och till exempel överinlärda förmågor som fångas i anpassade test kan bidra till en mer positiv syn på personen och innebära att kvarvarande förmågor bättre tas tillvara, vilket kan bidra till välbefinnande. Personen med måttlig till svår demens kan kommunicera ett välbefinnande men det kräver lyssnarens förmåga och förmåga att tolka. Det kan också kräva en del praktiska ansträngningar med hänsyn till personens kognitiva nedsättningar som till exempel hjälpmedel i form av bilder och ting. Förmodligen ger interaktion som leder till en relation alltid en upplevelse av välbefinnande. Tid är en avgörande faktor för att upprätta relationer som ger välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. Det är därför viktigt att i vården avsätta tillräcklig tid, som vid till exempel Egentid, för att upprätta relationer och därigenom främja välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Johansson, Amanda, and Martina Wallin. "Musik : En omvårdnadsåtgärd vid demens." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17667.

Full text
Abstract:
Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom. Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik. Musiken gav även en bättre livskvalitet samt välbefinnande, främjade kommunikationen och förbättrade den sociala interaktionen med andra. Musiken hade även en positiv effekt på personernas rörelseförmåga samt lockade fram deras kreativitet. Musiken hade såväl en direkt som en fördröjd effekt på beteendeförändringarna.<br>Dementia is a disease which is increasing in the elderly population. Various specific behaviors such as anxiety, aggression and depression are often seen in people with dementia. Medicines are often used to moderate the symptoms but lead to negative consequences such as side effects and unnecessary costs. Music is an alternative to drugs to alleviate negative behaviors. Music can create a tranquil atmosphere and a meaningful life for people suffering of dementia. Therefore the purpose of this literature study was to describe the influence of music on people with dementia. The results showed that listening to music alleviated anxiety, physical- and verbal aggression, and depression in people with dementia. The music also provided a better quality of life and well-being, stimulated communication and improved the social interaction with others. The music also had a positive effect on the person’s ability to move and brought out their creativity. The music was found to have both a direct and a delayed effect on negative behavior patterns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Söderström, Elenor, and Sandi Bonde. "Humor och demens : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38618.

Full text
Abstract:
Med en allt äldre befolkning ökar insjuknandet i demenssjukdomar och allt tyder på en fortsatt kraftig ökning. Symtom som uppstår vid demens påverkar individen fysiskt, psykiskt och socialt. Det finns inget botemedel mot demenssjukdom men det finns läkemedel som lindrar symtom. Humor har visat sig vara användbart inom omvårdnaden för sjuksköterskor och patienter. Studiens syfte var att belysa humorns betydelse vid demenssjukdom, ur de demenssjukas, informella och formella vårdgivares perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet grundades på tolv resultatartiklar varav nio var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultatet visade på att humor i omvårdnad vid demens kan bevara vårdtagarens unika människovärde. Genom att stärka kommunikationen och relationen mellan demenssjuk och vårdare, främjas positiva känslor för både de med demens och deras vårdare, underlättar anpassningen till den nya situationen som demens innebär för de med demens och deras vårdare och lyfter fram det personliga och individuella. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan använda humor i omvårdnaden av patienter med demens. Det behövs dock ytterligare forskning inom området som kan ligga till grund för utbildning och användning av humor i vårdandet av personer med demenssjukdom.<br>With an aging population, the onset of dementia is increasing and all indicates a continued significant increase. Symptoms that occur in dementia affect the individual physically, psychologically and socially. There is no cure for dementia but there are medicines that relieve symptoms. Humor has proved useful in nursing care for nurses and patients. The purpose of the study was to highlight the importance of humor in dementia, from the perspective of individuals living with dementia, informal caregivers and formal caregivers. The method was a literature study where the result was based on twelve articles, of which nine qualitative and three quantitative. The result showed that humor in nursing in dementia can preserve the healthcare provider's unique human dignity. By strengthening communication and the relationship between dementia and caregivers, promoting positive feelings for both those with dementia and their caregivers, facilitates the adaptation to the new situation that dementia imply for those with dementia and their caregivers and highlighting the personal and individual. Nurses and other healthcare professionals can use humor in nursing patients with dementia. However, further research is needed in the area that can be used as a basis for education and use of humor in the care of people with dementia.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Söderberg, Karin. "Skyddar omega-3 mot demens?" Thesis, Umeå universitet, Farmakologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119800.

Full text
Abstract:
Det finns ett stort intresse för omega-3 idag på grund av dess många hälsogivande egenskaper. Brist på vissa typer av fett i kosten kan vara en viktig faktor för kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom. Dokosahexaensyra (DHA) är den dominerande omega-3-fettsyran i hjärnan. Det finns många faktorer som förklarar varför fettsyraintaget kan påverka kognitiva funktioner och risken att bli dement. Obduktionsstudier visar att patienter med Alzheimer har mindre mängd DHA i hjärnan än kognitivt intakta individer. Dessutom är serumkoncentrationerna av DHA reducerade i relation till sjukdomens svårighetsgrad. Vad som är orsak och verkan i denna process är dock inte klart. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka i vilken utsträckning omega-3 kan förebygga demens hos friska medelålders eller äldre (&gt; 50 år) personer. Av de sex studier som inkluderades var två randomiserade kliniska prövningar (RCT), tre longitudinella och en tvärsnittsstudie. Två av mina utvalda studier stödjer hypotesen att omega-3 skyddar mot demens hos friska äldre, två av studierna hittar inga bevis för att omega-3 skyddar mot demens. De två randomiserade kontrollerade försök som jag hittat undersöker inverkan av omega-3 på den kognitiva förmågan och det ena försöket hittar ingen generell effekt av omega-3 på den kognitiva förmågan och det andra försöket kommer fram till att omega-3 utövar positiva effekter på den kognitiva förmågan hos friska äldre. Inga näringsrekommendationer är möjliga att ge med hjälp av denna studie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

COLLART, MICHELE. "Manifestations neurologiques et demence curables de l'hypoparathyroidie et de la pseudo-hypoparathyroidie." Reims, 1988. http://www.theses.fr/1988REIMM066.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

GROSCLAUDE, SCHAEFFER ABAR MICHELE. "La reconstitution subjective dans la psychopathologie lourde (psychose et autisme, demence, reanimation)." Paris 7, 1996. http://www.theses.fr/1996PA070044.

Full text
Abstract:
La presente these couvre l'etude et l'elaboration d'une problematique generale commune a la clinique psychopathologique dite "lourde" (psychose et autisme, demence, reanimation), celle de la reconstitution subjective, psychique, identitaire (ou de sa constitution) dans des champs cliniques reputes desertes par la subjectivite, inabordables, et irreversibles (a l'exception, sur ce dernier point, de la reanimation). L'etude a des bases et des objectifs clinico-theoriques et d'application psychotherapique. Elle met en evidence les objectifs vises a travers une pratique menee dans les differents champs cliniques et sur la base d'une double option de base : l'existence d'une subjectivite (ou de sa potentialite) quels que soient l'etat et les apparences cliniques, et sa possible (re) constitution. La demarche implique un dispositif de moyens conceptuels permettant de penser cette psychopathologie et d'y intervenir sur la base d'options theoriques : existence et persistance d'une subjectivite au moins a l'etat de virtualite, de l'ancrage corporel de ses elements, de processus defensifs dans la destructuration, reference a des modeles eclairants issus de la psychanalyse (naissance de la psyche, concept d'originaire, etc. ). Le modele psychotique, bien que non assimilable aux autres cliniques de la destructuration (demence, reanimation) s'avere pertinent et eclairant tant aux plans theorico-clinique que psychotherapique<br>This thesis covers study and elaboration of a general problematic common to "heavy" psychopathologic clinic (psychosis and autism, dementia, intensive care), concerned by subjective, identity, reconstitution (or constitution) in domains reputed to be deserted by subjectivity, unapproachable and irreversible (except on intensive care). The study has clinical, theoritical bases and objectives and psychotherapeutic application. It shows them in different domains and on a double option : subjectivity existence (or its potentiality) in all states and clinical appearences and its possible (re) constitution. It implies conceptual ways to think this psychopathology : corporal anchorage, defensive process, psychoanalytic models (psyche origins, etc. ). Psychosis model shows pertinent on all levels, although not assimilated to other clinical problematics
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

XERRI, RAFFAELE MICHELE. "Approche phenomenologique de la pseudo-demence melancolique : a propos de trois cas." Aix-Marseille 2, 1993. http://www.theses.fr/1993AIX20039.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

EL-JAMMAL, ELIAS. "La discordance (selon ph. Chaslin) : etude historique et clinique." Lyon 1, 1992. http://www.theses.fr/1992LYO1M080.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

LACAN, NATHALIE. "Encephalopathie hypoglycemique : a propos d'un cas de demence chez un jeune patient diabetique." Besançon, 1991. http://www.theses.fr/1991BESA3025.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

BATARD, MONIQUE. "Troubles psychiatriques majeurs par hypoparathyroidie de l'adulte : a propos de deux observations personnelles dominees par un tableau dementiel." Nantes, 1991. http://www.theses.fr/1991NANT002M.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Gosselin, Olivier. "Les demences de type alzheimer : theories, modeles etiologiques et etude pharmacologique experimentale." Nancy 1, 1993. http://www.theses.fr/1993NAN11091.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Fleury, Véronique. "Aspects actuels de la détérioration mentale du sujet âgé." Montpellier 1, 1988. http://www.theses.fr/1988MON11276.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

DENIS, BERTRAND. "Analyse de l'architecture et du fonctionnement des unites specifiques de l'accueil des dements seniles : a propos de 30 etablissements en france." Angers, 1991. http://www.theses.fr/1991ANGE1094.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

David, Philippe. "Démences du sujet âgé : données actuelles : études de trente cas cliniques observés en secteurs gériatriques." Toulouse 3, 1990. http://www.theses.fr/1990TOU31003.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Demency' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography