Relevant bibliographies by topics / Demokrati i skolan

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Demokrati i skolan'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Demokrati i skolan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Demokrati i skolan"

1

Samuelsson, Martin. "Deliberativ demokrati i den norska skolan - Ger lärare uttryck för deliberativa uppfattningar när det kommer till demokrati och demokratiutbildning?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, no. 1 (January 1, 2013): 47–63. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.984.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Oliv Myhr, Rannveig. "Om å tre inn som en feil i samtalen." Prismet 71, no. 2 (June 2, 2020): 125–39. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8002.

Full text
Abstract:
I denne artikkelen drøfter jeg hvordan det kan være utfordrende for elever å skulle gi et språklig uttrykk for en religiøs tro i de sivile offentlige samtaler i skolen og hvordan det i sammenheng med det kan tolkes som en demokratisk handling å trekke seg ut av samtaler i skolen. Jeg benytter meg i artikkelen av eksempel på troserfaringer hentet fra skjønnlitteratur og essays for å billedliggjøre noen av de utfordringer elever med en religiøs tro kan stå overfor i skolens offentlige samtaler hvis religiøse troserfaringer skal språkliggjøres. Nøkkelord: Utdanning, demokrati, offentlige samtaler, motstand, religiøs tro
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Garme, Birgitta. "Skolan, proven och demokratin." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 12, no. 2 (January 1, 2003): 105–17. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v12i2.753.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wahlström, Ninni. "Vad krävs av en demokratisk skola? John Deweys Demokrati och utbildning i ett läroplansteoretiskt nutidsperspektiv." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, no. 3 (January 1, 2016): 51–67. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i3.1064.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mathé, Nora Elise Hesby. "Students’ Understanding of the Concept of Democracy and Implications for Teacher Education in Social Studies." Acta Didactica Norge 10, no. 2 (April 1, 2016): 271–89. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2437.

Full text
Abstract:
Tidligere studier viser at norske skoleelever er kunnskapsrike om og viser sterk støtte til demokrati, og gir uttrykk for sentrale demokratiske holdninger. Vi vet at det må arbeides aktivt for å opprettholde disse kvalitetene, selv i stabile demokratier. Vi vet imidlertid lite om hvordan elever forstår og forklarer demokrati som fagbegrep. Dette er kunnskap som kan være verdifull for lærere og lærerutdannere i arbeidet for å oppfylle læreplanens formål i samfunnsfaget. I samfunnskunnskap er ikke demokratibegrepet bare sentralt for forståelse og deltakelse i faget, men også for elevers demokratiske deltakelse utenfor skolen. Denne artikkelen undersøker norske 16-åringers forståelse av demokratibegrepet, og bygger på semi-strukturerte gruppeintervjuer med til sammen 23 elever fra tre videregående skoler. Et sentralt funn er at elevene først og fremst uttrykker en liberal forståelse av demokrati med fokus på stemmegivning i valg som den viktigste formen for politisk deltakelse. I tilknytning til dette kan elevene sies å vise mer eller mindre begrenset eller utvidet forståelse av begrepet. I tillegg til å presentere og diskutere elevers forståelse av begrepet demokrati, ser denne artikkelen på mulige implikasjoner for lærerutdanning i samfunnskunnskap. Én implikasjon er at lærerutdannere aktivt bør involvere lærerstudentene i å diskutere og definere sentrale begreper. Dette kan være med på å støtte lærerstudentenes profesjonelle utvikling, og, gjennom dette, utvikle ungdommers muligheter for demokratisk deltakelse. Et slikt dobbelt fokus kan bidra med en kunnskapsbase som hjelper lærerstudenter i deres første år som praktiserende lærere.Nøkkelord: demokrati, begreper, forståelse, lærerutdanning, samfunns-kunnskap, samfunnsfagAbstractAccording to recent studies, Norwegian students are knowledgeable about and show strong support for democracy, as well as demonstrate democratic attitudes. These qualities must be actively encouraged and maintained also in successful democracies. Little is known, however, about how students understand and explain democracy as a subject-specific concept. Such knowledge may be valuable for social studies teachers and teacher educators to fulfil the purpose of the social studies curriculum. The present article investigates 16-year-old students’ understanding of the concept of democracy. In social studies, the concept of democracy is essential not only for disciplinary understanding and discourse, but also for students’ out-of-school democratic participation. To investigate students’ understanding of this concept, semi-structured group interviews were conducted with a total of 23 students at three different Norwegian upper secondary schools. A central finding is that students primarily expressed a liberal understanding of democracy focusing on voting in elections as the main political activity. Students also demonstrated more or less limited or elaborate understanding. In addition to presenting and discussing students’ understandings of the concept of democracy, this article considers implications for teacher education in social studies. One implication is that teacher educators need to engage actively in discussing and defining core concepts with their students. This is related to supporting student teachers’ professional development and in turn developing adolescents’ opportunities for democratic participation. Such a dual focus can provide a knowledge base to help student teachers in their professional development in their first years as practicing teachers.Keywords: democracy, concepts, understanding, teacher education, social studies, democratic theory
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Solhaug, Trond, and Tone Dyrdal Solbrekke. "Kritiske blikk på skolens opplæring til demokrati." Norsk pedagogisk tidsskrift 92, no. 04 (July 3, 2008): 253–54. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2008-04-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Solhaug, Trond. "Kritiske blikk på skolens opplæring til demokrati." Norsk pedagogisk tidsskrift 92, no. 04 (July 3, 2008): 255–61. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2008-04-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Englund, Tomas. "Är demokratin hotad? Om privata intressen och skolans omvandling." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 1 (January 1, 2018): 115–35. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i1.1095.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Paulsen, Albert Chr. "Naturfag i skolen i et kritisk demokratisk dannelsesperspektiv." Nordic Studies in Science Education 2, no. 2 (October 26, 2012): 69–84. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.425.

Full text
Abstract:
Artikkelen har vært trykket i boka Naturfagdidaktikk – perspektiver, forskning, utvikling (Red. D. Jorde & B. Bungum, ISBN 82-05-31477-2), utgitt på Gyldendal Akademisk i 2003. Kapitlet gjengis i NorDiNa etter avtale med forlaget og forfatteren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Heldal Stray, Janicke, and Emil Sætra. "Skole for demokrati? En diskusjon av betingelser for skolens demokratidannende funksjon." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 1 (January 1, 2018): 99–113. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i1.1094.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Demokrati i skolan"

1

Almgren, Ellen. "Att fostra demokrater : om skolan i demokratin och demokratin i skolan /." Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis (AUU) : Uppsala universitetsbibliotek [distributör], 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6890.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Englund, Alvar. "Demokrati i skolan." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2117.

Full text
Abstract:

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Palmqvist, Edit. "Demokrati i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31909.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Axelsson, Lisa, and Madeleine Waaranperä. ""Demokrati finns knappast i skolan" : Demokratiuppdraget i den svenska skolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201720.

Full text
Abstract:
Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare. Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan. Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.   Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara. Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser. Detta kan även bidra till en skola där man inte har en gemensam bild av vad demokratiuppdraget innebär. Vilket i sin tur kan leda till en skola som saknar likvärdighet. I studien synliggörs även samtalets betydelse för att eleverna ska kunna känna trygghet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva demokratisk undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Larsson, Katja. "Demokrati i skolan : en studie av skolans styrdokument från 1878 till 1994." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-584.

Full text
Abstract:

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ. Det slutliga resultatet visar på skilda perspektiv på begreppet demokrati i olika styrdokument samt att vissa strömningar i samhället för varje tidsperiod har haft betydelse för hur demokratibegreppet uttryckts i respektive styrdokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ismaili, Ruhide, and Natalie Gavrlovic. "Demokrati i skolan – lärarperspektiv på elevdemokrati i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33893.

Full text
Abstract:
Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia. Längre ner i arbetet tillkommer resultatet av våra kvalitativa intervjuer med pedagoger som har varit verksamma en längre tid (från 27 år- 43 år). Vår baktanke var att även få deras åsikt om hur stor roll läroplanen har spelat i yrket. Teorierna som vi har med i undersökningen lyfter demokratins värde, tillvägagångssätt samt utveckling. Undersökningen visar att begreppet demokrati alltid har funnits i skolan men dess innebörd har utvecklats eftersom att samhället har lyft fram dess värde. Intervjuerna tyder på att demokratin tillämpas mera i skolan på grund av att begreppet lyfts fram tydligare i de nya läroplanen. Pedagogerna som vi har intervjuat anser att elevinflytandet har utvecklats delvis genom att skolorna har olika råd där eleverna får delta samt framföra deras åsikter. Deweys teorier menar att skolan är en institution som ska följa samhällets utveckling för att elever ska utvecklas som goda samhällsmedborgare. Detta sker med hjälp av lärarna som implementerar budskapet om demokratins värde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Molin, Helena, and Helen Röriksson. "Barns perspektiv på demokrati och elevinflytande i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28406.

Full text
Abstract:
Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor. De yngre ser även den formella formen som fördelaktig, där deras åsikter lyfts fram vid olika beslut.Läromedlet har en stark position, vilket innebär att det försvårar för eleven att påverka planeringen i undervisningen. Detta med tanke på att det inte är självvalt att gå i skolan, utan det är en plikt som man har som barn. Därför borde inflytandet ha en starkare position än vad den egentligen har. Som lärare ska synen på eleverna vara positiv, där man ser eleverna som självständiga individer som kan fatta egna beslut. De vuxna ska inte tro att eleverna är tomma på erfarenheter och kunskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Westlin, Sara. "Föräldrainflytande i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119920.

Full text
Abstract:
Föräldrainflytande i skolan har fått en ökad betydelse under senare år. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare och rektorer ser på föräldrainflytande i skolan. Jag har använt mig av intervju som metod. Sammantaget kan man säga att de åtta informanter som intervjuats är för föräldrainflytande, så länge det sker under vad de anser vara rätt förutsättningar. Föräldrainflytande anses vara som mest betydelsefull när det handlar om elever med särskilda behov. För att föräldrasamverkan ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt för alla involverade parter så måste rektorn, som bär huvudansvaret, vara lyhörd för både pedagogers och föräldrars behov, och därefter utforma en fungerande strategi för samverkan. För att denna samverkan ska fungera så krävs det att alla berörda parter strävar mot samma mål, och tillsammans vill samarbeta i en ”skola för alla”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gustafsson, Catarina. "Hur fungerar demokratin i skolan?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-602.

Full text
Abstract:

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Berg, Mikael. "Samhället i skolan, skolan i samhället : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten." Thesis, Högskolan Dalarna, Samhällskunskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3293.

Full text
Abstract:
Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Demokrati i skolan"

1

Carlsson, Ulla. Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: Skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom, The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Göteborgs universitet, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jarl, Maria. En skola i demokrati?: Föräldrarna, kommunen och dialogen. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nykänen, Pia Paulina. Värdegrund, demokrati och tolerans: Om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Thales, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ekman, Joakim. Unga demokrater: En översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ekman, Joakim. Unga demokrater: En översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Demokrati i skolan"

1

"Redaktørenes forord." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-00.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Breivega, Kjersti Maria Rongen, Toril Eskeland Rangnes, and Tobias Christoph Werler. "1. Demokratisk danning i skole og undervisning." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johnsen-Høines, Marit, and Helle Alrø. "2. Forskningsmetodologi og undervisningsmetodologi i utdanningsforskning." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Werler, Tobias Christoph. "3. Scenariodidaktikk, debatt og didaktisk risiko." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kolstø, Stein Dankert, and Kjellrun Hiis Hauge. "4. Fra klasseromsdebatt til didaktisk verktøy." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Høisæter, Sissel Margrethe. "5. Staden som topos i ungdomsskuleelevars argumentasjon." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Breivega, Kjersti Maria Rongen. "6. Elevars diskursive posisjonering i debatt." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Askeland, Norunn. "7. Metaforar om debatt, berekraft og klimakrise i eit klasserom." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Alrø, Helle, and Marit Johnsen-Høines. "8. Fasilitering av ungdommers demokratiske danning." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rangnes, Toril Eskeland, and Rune Herheim. "9. Lærers tilrettelegging for argument og agens." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-09.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Demokrati i skolan"

1

Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.

Full text
Abstract:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Demokrati i skolan' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography