Academic literature on the topic 'Den första tiden'

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

Vid den här tiden förra året fick jag en förfrågan från Bloomsbury förlag om jag var intresserad av att göra en uppdatering av min bok ”Creating Tomorrow’s Schools Today” (”Att skapa morgondagens skola idag”) och publicera en ny utgåva. Jag hade mina tvivel först, men sedan insåg jag vilken tidpunkt det handlade om.

In the middle of the 16th century we get the first opportunity to a more detailed knowledge of reindeerpastoralism in Sweden. At that time the Sami lived in a hunter-gatherer economy. A family had in average about 10-20 domesticated reindeer, mainly used for transport. They could also be milked and used as decoys when hunting wild reindeer. During late 16th century the Swedish state and merchants bought large amounts of fur from the Sami. The common payment was butter and flour. This created a new prosperity, which lead to a considerable increase in population in Swedish Lapland. The population became too large for a hunter-gatherer economy. A crisis in early 17th century was the starting point for the transition to a large-scale nomadic reindeer pastoralism. Up to the middle of the 18th century intensive reindeer pastoralism was successful. But the pastoralism became gradually too intensive and diseases started to spread when the herds were kept too densely crowded for milking in summertime. During the first decades of the 19th century reindeer pastoralism in Sweden went through a major crisis. The number of reindeer herding mountain-Sami decreased considerably, mainly because they went to live permanently along the Norwegian coastline. Intensive reindeer pastoralism started to give way for extensive herding towards the end of the 19th century. In the north of Sweden influences from the Kautokeino Sami were an important factor, in the south extensive reindeer herding started to expand when the market for meat came closer to the Sami. During the 1920s the milking of reindeer ceased in Sweden, except in a few families. At that time Sami families from the north had been removed southwards. They further demonstrated the superiority of extensive herding to the Sami in mid- and southern Lapland. Reindeer pastoralism is basically a system of interaction between man and animal, but it has been heavily influenced by market forces and state intervention during hundreds of years. To a large extent these long-term external influences have made reindeer pastoralism what it is today. That aspect should not be overlooked when assessing the future prospects of reindeer pastoralism in Scandinavia.Renskötseln i Sverige 1550-1950Abstract in Swedish / Sammanfattning: Först vid mitten av 1500-talet finns det källmaterial som ger oss en tämligen detaljerad bild av renskötseln i Sverige. Vid den tiden levde samerna i en jakt- , fiske- och samlarekonomi. En familj hade normalt 10-20 renar som främst utnyttjades vid transporter. Tamrenarna kunde också mjölkas och fungera som lockdjur vid vildrensjakt. Under senare delen av 1500-talet köpte svenska staten och handelsmän stora mängder pälsverk av samerna. Den vanligaste betalningen var smör och mjöl. Detta skapade ett välstånd som ledde till en betydande folkökning i svenska lappmarken. Befolkningen blev för stor för att rymmas inom ramarna för en jaktochfiskeekonomi. En kris i början av 1600-talet blev startpunkten för övergången till en storskalig rennomadism.Fram till mitten av 1700-talet var den intensiva renskötseln framgångsrik. Men renskötseln blev efterhand alltför intensiv. Under senare delen av 1700-talet började det spridas sjukdomar i de tätt sammanhållna hjordarna. De första decennierna av 1800-talet innebar en allvarlig kris i renskötseln. Antalet renskötande fjällsamer minskade kraftigt, främst genom utvandring till norska kusten. Den intensiva renskötseln med mjölkning av renarna började ersättas av en extensiv renskötsel inriktad på köttproduktion de sista decennierna av 1800-talet. I norr var naturförhållandena och influenser från Kautokeino-samerna en viktig faktor, i söder utvecklades renskötseln i extensiv riktning främst därför att marknaden för renkött kom närmare renskötarna. Under 1920-talet upphörde mjölkningen av renar i Sverige, utom i några enstaka familjer. Då hade förflyttningarna av samer från nordligaste Sverige söderut påskyndat utvecklingen och ytterligare markerat den extensiva renskötselteknikensöverlägsenhet. Tamrenskötsel är ett samspel mellan människa och djur, men det är inte bara en fråga om renskötaren och hans hjord. Externa marknadsfaktorer, beskattning och lagstiftning har haft ett betydandeinflytande på renskötselns utveckling under hundratals år. De har till stor del format renskötseln till vad den är idag. Detta bör beaktas när man gör bedömningar av renskötselns framtid.

Många organisationer och enskilda aktörer inom svenskt kulturliv - och kanske i synnerhet biblioteken - har länge blickat västerut för inspiration och förebilder. Allra först var det naturligtvis den amerikanska public library-organiseringen som väckte intresse. Valfrid Palmgren, den svenska bibliotekspionjären (som förresten gifte sig med en dansk och flyttade till Köpenhamn), besökte ju det stora landet i väster för drygt hundra år sedan för att studera hur ett för den tiden helt modernt bibliotek skulle kunna formas och arbeta. All sådan inspiration var välbehövlig för ett svenskt biblioteksväsende, som nog knappast förtjänade namnet.

The aim of this experiment was to ascertain how different feeding strategies affect the rumen function of reindeer after nutritional deprivation. Rumen adaptation to various diets, after restricted feeding, was studied in 44 eight-month-old semi-domesticated female reindeer (Rangifer tarandus tarandus). All animals were initially fed a simulated winter diet based on lichens (lichen diet). A control group, continuously offered the lichen diet ad libitum, was compared to four groups of reindeer that were first restrictively fed (half the ad libitum ration) for eight days followed by one day without feed. The rumen content of restrictively fed animals had higher pH, lower dry matter content and volatile fatty acid (VFA) concentration, a changed composition of VFAs, and lower counts of bacteria compared to that of the control group. The effect was less dramatic than previously reported for reindeer starved for several days. On day 10, the four restrictively fed groups were introduced to different diets. One group was re-fed the lichen diet ad libitum and did not differ from the control group when the experiment ended after five weeks of feeding. Two groups were fed grain-based reindeer feed (pellets) combined with either lichens or grass silage, and one group was fed silage with a gradually increased addition of pellets. Diarrhoea and so called “wet belly” occurred initially in the three latter groups. After five weeks of feeding, the reindeer in the three pellet-fed groups had an altered composition of VFAs and higher counts of protozoa, and also tended to have higher total VFA concentration in the rumen, compared to the control animals and those re-fed the lichen diet. Only small changes were observed in the size of rumen papillae and these could be associated with energy intake. Protozoa decreased over time on the lichen diet. This study confirmed that rumen function was significantly affected by a relatively short period of restricted feed intake. The experiment also revealed a clear difference in rumen function between reindeer adapted to a lichen-based diet and those adjusted to basically grain-based diets. Bacteria that were utilising lichens were drastically reduced when the diet lacked lichens; consequently these bacteria may be regarded as a substrate-specific group.Abstract in Swedish / Sammandrag:Vomfunktionen hos ren (Rangifer tarandus tarandus) efter begränsat födointag och påföljande utfodring Ett försök utfördes med syfte att ta reda på hur olika utfodringsstrategier påverkar vomfunktionerna hos ren (Rangifer t. tarandus) efter en period med lågt näringsintag. Vommens anpassning till olika dieter studerades hos 44 åtta månader gamla honkalvar Alla renarna gavs initialt en simulerad vinterdiet baserad på lav (lavdiet). En kontrollgrupp, som fick äta fritt av lavdieten under hela försöket, jämfördes med fyra grupper renar, som först utfodrades restriktivt med lavdieten (halva fodergivan jämfört med fri utfodring) under åtta dagar och sedan var helt utan foder under en dag. Vominnehåll från de restriktivt utfodrade renarna hade högre pH, lägre torrsubstans, lägre koncentration av flyktiga fettsyror (VFA), förändrad sammansättning av VFA och mindre mängd bakterier än vad som uppmättes i kontrollgruppen. Effekten var inte så dramatisk som den som tidigare rapporterats för renar som svultit flera dagar. Dag 10 sattes de fyra restriktivt utfodrade grupperna på olika dieter. En grupp utfodrades åter med lavdieten i fri mängd, och skiljde sig inte från kontrollgruppen när försöket avslutades efter fem veckors utfodring. Två grupper gavs spannmålsbaserat renfoder (pellets) kombinerat med antingen lav eller ensilage gjort på gräs, och en grupp gavs först enbart ensilage och därefter pellets i gradvis ökande mängd. Flera renar i de tre senare grupperna drabbades av diarré och så kallad ”blöt buk”. Efter fem veckors utfodring hade renarna i de tre pelletsutfodrade grupperna en ändrad sammansättning av VFA och mer protozooer, och tenderade även att ha högre total VFA-koncentration, än de två grupper som fick lavdiet. Endast små förändringar observerades i storleken på vompapiller, och dessa kunde kopplas till energiintag. Protozooerna minskade med tiden på lavdieten. Denna undersökning bekräftar att vomfunktionerna påverkas signifikant av en relativt kort period med minskat födointag. Undersökningen visar också en klar skillnad i vomfunktion mellan renar anpassade till lavdiet och dem som är anpassade till en i huvudsak spannmålsbaserad diet. Bakterier som växte på lav minskade drastiskt när laven uteslöts ur dieten; dessa bakterier kunde följaktligen betraktas som en substrat-specifik grupp.

I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.

Abstract To construct a historical narrative in teaching content, teachers need subject-specific tools. This article explores how, in a history course taught in Sweden, different combi­nations of time and what can be called ‘space’ can operate as one such subject-specific tool. To collect data on how this might be done, semi-structured interviews were con­ducted with teachers who described the content of a history course they taught. Their statements in interviews, alongside examples of their teaching materials, were used to identify six different ways of combining time and space in history teaching. These combinations were then grouped into three categories: one, when time runs from the past to the present and where there is a strong emphasis on periodization and geo­graphical location; two, when time runs from the past to the present but there is less emphasis on periodization and geographical location and a greater emphasis on issues or themes across long periods of time; and three, when the time perspective is directed either forward or back in time and focuses on different aspects of the notion of ‘space’. The overall conclusion is that time and space categories can help to structure teaching content, mainly because they organize in specific ways the historical narrative on which that teaching content is based. The choice of time and space in teaching content can, therefore, shape the way history is taught as a subject. The results of this study contribute to a discussion of the subject-specific tools that are available for teachers when they construct narratives in their teaching of history. Keywords: history education, historical narratives, time and space, disciplinary concepts, subject-specific tool Att kombinera tid och rum: Tidrum som ett organiserande tankebegrepp för narrativ i historieundervisning Sammandrag I syfte att konstruera historiska narrativ i ett undervisningsinnehåll behöver lärare tillgång till tankebegrepp. I den här artikeln undersöks, i en svensk historiekurs för gymnasiet, hur olika kombinationer av tid och rum, benämnda tidrum, kan utgöra sådana tankebegrepp. Artikeln bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som beskriver innehållet i en kurs de genomförde innevarande läsår för intervjuerna. I lärarnas utsagor från intervjuerna, tillsammans med lärarnas undervisningsmaterial, har sex olika sätt att kombinera tid och rum identifierats i deras historieundervisning. De tidrum som identifierats kunde sedan delas in i tre olika kategorier. En första kategori där tiden rör sig från det förflutna till nutid med en tydlig indelning i tidsperioder och geografisk anknytning. En andra kategori med betoning på långa linjer i historien där olika frågor följs. Här läggs mindre betoning på periodisering och geografisk anknyt­ning. Slutligen ett tidrum med tidsperspektiv som växlande rör sig mellan nutid och dåtid med fokus på olika historiska frågor. Den övergripande slutsatsen som dras, är att de tidrum som identifierats på ett genomgripande sätt bidrar till att forma de historiska narrativ som väljs för undervisningen. Urvalet av tidrum i ett undervisningsinnehåll har därför potential att forma så väl historieämnets innehåll som syfte. På så sätt bidrar den här artikeln till en diskussion om vilka tankebegrepp som finns tillgängliga för lärare när de formulerar innehållet i skolans historiekurser. Nyckelord: historieundervisning, historiska narrativ, tidrum, disciplinära begrepp, tankebegrepp

Under tre terminer har hela utbildningsväsendet i Sverige varit hårt prövat av pandemin covid-19. Vi är fortfarande långt ifrån att kunna summera dess långsiktiga effekter. Utöver belastningen så har situationen också fört med sig nya sätt att arbeta, tänka och vara. Redaktionen för ATENA Didaktik vill med detta temanummer uppmärksamma och stödja det professionella lärande som under den senaste tiden har aktualiserats. I den här texten presenteras också hur skolan och forskning om undervisning har påverkats.

I denna studie har syftet varit att ta reda på Hur nya lärare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frågeställningar kring mentorskap, föräldrakontakt, administrativt arbete, påverkan från kollegor och ledning samt krav och förväntningar. Med insikt kring dessa områden ville vi skapa en ökad trygghet och förståelse för vår första tid som lärare.

Studien byggde på en enkätundersökning som besvarades av 32 lärare och 11 skolledare. Enkäterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

Resultatet av undersökningen visade att mentorskap inte är någon vanlig form av stöd och introduktion för nya lärare. I de flesta fall får däremot nya lärare stöd av hjälpsamma kollegor eller ett välvilligt arbetslag. Nya lärare behöver mer kunskap om föräldrakontakt. De anser sig ha haft goda kunskaper kring det administrativa arbetet då de började. Som ny lärare blir man väl bemött av sina kollegor. Skolledarna anser att social kompetens är ett av de mest primära kraven vid nyanställning.

Bakgrund: Årligen examineras ca 4400 nya sjuksköterskor trots det fortsätter behovet av dem att öka. Faktorer som en snabb vårdutveckling har förändrat villkoren för omvårdnaden vilket har satt högre krav på sjuksköterskornas kunskap. Det har visat sig att studenter i termin sex saknat kunskaper inför deras examen. Syfte: Var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design vilken baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Artiklarnas resultat gav fem teman vilka var; att vara förberedd inför sin nya yrkesroll, handledning/introduktion, relationer i yrkesrollen, arbetsmiljö samt att växa in i sin yrkesroll. Resultatet visade att övergången från skola till arbetsliv upplevdes svårt. De var oförberedda på allt ansvar och hade stort behov av stöd den första tiden. Bra relationer med kollegor gav trygghet och gynnade utvecklingen medan dåliga relationer upplevdes skrämmande. Arbetsbelastning och stress gav till en början osäkerhet, vilket de med tiden lärde sig att hantera. Slutsats: Resultatet visade att övergången från skolan till yrkeslivet var svårt. Faktorer som för lite stöd, hög arbetsbelastning samt dåliga relationer med kollegor var negativt för deras utveckling. Bra stöd och handledning, samt positiva relationer med kollegor gav dem bättre upplevelser vilket gynnade deras framtidsutveckling. Om upplevelserna i denna litteraturstudie uppmärksammas kan det både generera i mer och bättre forskning inom området men den kan även vara till nytta för chefer och övrig erfaren personal så att förbättringar på plats kan göras där det finns brister.
Background: Despite the fact that approximately 4,400 new nurses are examined annually, the need for them continues to increase. Factors that a rapid development of care has changed the conditions for nursing have placed higher demands on the nurses' knowledge. It has been shown that students in semester six have lacked knowledge prior to their academic degree. Aim: The aim of the present study was to describe newly graduated nurses’ experiences during their first time in practice. Method: A literature study of descriptive design which was based on 13 scientific articles. Main result: The results of the articles gave five themes which were; to be prepared for their new professional role, supervision / introduction, relationships in the professional role, work environment and to grow into their professional role. The results showed that the transition from school to working life was experienced as difficult. They were unprepared for all responsibility and had a great need for support at first. Good relationships with colleagues provided security and favored development, while bad relationships were perceived as frightening. Workload and stress initially gave insecurity, which they eventually learned to deal with. Conclusion: The results showed that the transition from school to working life was difficult. Factors such as too little support, high workload and poor relationships with colleagues were negative for their development. Good support and guidance, positive relationships with colleagues gave them better experiences, which benefited their future development. If the experiences in this literature study are noticed, it can both generate more and better research in the field, but it can also be useful for managers and other experienced staff so that improvements can be made on site where there are shortcomings.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen genererar både en yrkes- och en akademisk examen. Arbetet som sjuksköterska är komplext. Tidigare gjorda studier har visat att sjuksköterskestudenter upplevde att de inte blev tillräckligt undervisade om vad som skulle krävas av dem i den framtida yrkesrollen. Socialstyrelsen har påvisat att det saknas tydliga riktlinjer för vad som förväntas av en nyutexaminerad sjuksköterska efter avslutad examen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och resulterade i 15 utvalda artiklar. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedda för att utöva sitt yrke. Ett glapp mellan utbildningen och verkligheten påvisades. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar, vilket var tufft och skrämmande. Ett behov av stöd belystes som en viktig del av den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en känsla av dåligt självförtroende då de började arbeta efter examen. Det fanns en rädsla för att göra misstag som skulle bringa en patient skada. Konklusion: Det fanns faktorer som kunde underlätta anammandet av yrkesrollen och faktorer som försvårade. Underlättande faktorer innefattade goda relationer till kollegor, att få stöd och en känsla av utveckling. Försvårande faktorer beskrevs som oförberedelse, brist på erfarenhet och stöd samt rädsla. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns en påtaglig skillnad mellan utbildningen och verkligheten.
Background: The nursing education generates both a professional and an academic degree. The work as a nurse is complex. Earlier studies revealed that new graduate nurses felt that they had not been adequately trained for what would be required of them in their future profession. The Swedish National Board of Health and Welfare has revealed that there is a lack of clear guidelines for what is expected of a new graduate nurse upon completion of education. Aim: To uncover new graduate nurses’ experiences of the initial period in the profession. Method: A literature review. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used for the literature searches, which resulted in 15 selected articles. The articles were reviewed, analysed and compiled. Result: The new graduate nurses felt unprepared to carry out their occupation. There was a gap between education and the real world. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that they had a big responsibility, which was both tough and scary. The need for support was found to be important during the first period on the job. New graduate nurses experienced a feeling of low self-esteem when they started working after graduation. There was a fear of making mistakes that would harm a patient. Conclusion: There were factors that could facilitate the realisation of the profession and factors that made it more difficult. Facilitating factors included good relations with colleagues, getting support and a sense of development. Aggravating factors were described as unpreparedness, lack of experience and support as well as fear. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that there was an obvious difference between education and reality.

Den första tiden i yrkeslivet kan upplevas utmanande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Därför är det av stor betydelse att rätt förutsättningar ges från hälso- och sjukvården för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna ge patienten en god vård. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i yrket. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av kompetensutveckling för yrkesrollen och grundläggande resurser för god omvårdnad. Resultatet visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan var i behov av mer stöttning vid övergången, ett bättre arbetsklimat och fler resurser för att kunna utveckla kompetens och bedriva arbetet med hög vårdkvalité. Konklusion: Kontinuitet och tillgänglighet hos arbetsgivare och kollegor samt stöttning i form av stödprogram förhindrade en ogynnsam transition för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och bidrog till en bättre vårdkvalité för patienten.
The first time in working life can be experienced as challenging for the newly graduated nurse. Therefore, it is of great importance that the right prerequisites are provided to the newly graduated nurse by the healthcare, in order to give good care for the patient. Aim: The aim was to illustrate newly graduated nurses' experiences of the first time in the profession. Method: A literature study was conducted with an inductive approach based on ten scientific articles, four quantitative, five qualitative and one with a mixed method. The result articles were based on a content analysis. Result: Data processing resulted in four categories: the importance of a supportive transition into the professional role, the importance of the work climate during the first period in the profession, the value of competence development for the professional role and basic resources for good nursing. The results showed that the newly graduated nurse was in need of a better work climate, more support during the transition and more resources to be able to develop skills and conduct the work with high quality. Conclusion: Continuity and availability of managers and colleagues as well as support in the form of support-programs prevented the transition to become overwhelming for the newly graduated nurses and contributed to a better quality of care for the patient.

Bakgrund: Huvudämnet i de skandinaviska sjuksköterskeutbildningarna är omvårdnadsvetenskap kombinerat med teoretisk kunskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det är den legitimerade sjuksköterskan som har huvudansvaret över omvårdnaden. Målet med omvårdnaden är att utgå från en humanistisk människosyn genom att främja hälsa och välbefinnande, samt att förebygga ohälsa. Sjuksköterskorna kan uppleva det som en process att gå från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Processen kan ses som både en personlig och professionell resa. Syfte: Syftet var att belysa skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam efter examen. Metod: Litteraturstudien är baserad på 13 stycken vetenskapliga artiklar som var genomförda med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de tre kategorierna: Utmanande upplevelser, Betydelsefulla upplevelser och Utvecklande upplevelser. Sjuksköterskorna belyste att det upplevde att de var oerfarna, osäkra och oförberedda på att ha ansvar, samt att de hade svårt att hantera tid. Sjuksköterskorna belyste också att det var betydelsefullt att skapa relationer och att de utvecklades när de lärde sig hantera olika patientsituationer. Slutsats: Sjuksköterskorna kan uppleva den första tiden som utmanande. Sjuksköterskorna upplevde att de var oerfarna, osäkra och var oförberedda på att hantera omvårdnadsansvaret. Vidare forskning behövs för att undersöka om sjuksköterskeutbildningen ger sjuksköterskor tillräckligt med kunskap och förberedelse för att kunna bedriva omvårdnadsarbetet och skapa en vårdande relation till patienterna.

Inledning År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år. Metod Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar. Resultat Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel. Slutsats Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras.
Introduction In 2016, the National Agency for Education issued new sections in elementary school curricula. Among other things, assignments and purposes were clarified for teachers in the extended school. The amendments take an effect on the first of July of the same year. By these changes the role and status should be improved for the teachers, by giving them more time to the extended school. Purpose The purpose of this survey is to find out if teachers in the extended school consider that their daily work has changed since the new sections of the curriculum came out, to see how the implementation of the section paragraphs has worked and will continue to work, as well as to investigate how teachers in the extended school, if their status has increased or decreased compared with previous years. Method We used a quantitative method through a survey, there were 324 replies. Results What emerges from our results is that the status is perceived to increase slowly but surely. In order to strengthen the profession, more planning time, higher pay and better insight into the activities of colleagues and principals / mandator are needed. What is also evident is that teachers in the extended school have a variety of assignments during the school day, but more time would be needed for the extended school to complete the new chapter of the curriculum. Conclusion There is still not enough time for the extended school activities. We also think that the status is going in a positive direction.

The purpose of my essay is towrite about newly qualified elementary teachers during their first professional experience and their opinions of a teacher's identity. My interest is a result of that I myself am studying to be a teacher and am reaching the end of my studies. My purpose is mainly to examine how teachers first experience their role and if their education helped them resolve any problems they had. My aim was also to examine what the teacher’s identity and role and the question of leadership means for new teachers? I have used a qualitative interview method. The results showed that new teachers experience difficulties and that their training does not prepare them sufficiently. The results also showed that the teacher’s identity, the teacher’s role and leadership are factors that grow with time and experience in the teaching role and that it is not something that the beginner teachers acquire during their education.  I have achieved a clearer picture of what to expect and how to enter into the role of teacher with support and time.

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.