Academic literature on the topic 'Den globala skolan'

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

Artikkelen ser nærmere på den nye læreplanen for KRLE-faget med utgangspunkt i spørsmålet om hvordan en historisk dimensjon er ivaretatt. Planens første «Kjerneelement» lanserer en globalt orientert religionsforståelse som – trass i pretensjonen om å angi en «kjerne» – er videre og mer altomfattende formulert enn i noen tidligere læreplan for faget. Denne åpne bestemmelsen av hva man skal arbeide med, går hånd i hånd med en svekking av et historisk perspektiv som siden KRL-faget ble lansert i 1997, har spilt en viktig rolle i læreplanene. Et hovedspørsmål i artikkelen er om en slik dreining i forståelsesform bidrar til å styrke eller til å svekke en dypere forståelse av religion i skolen. Kan en slik dypere forståelse oppnås uten historisk arbeid med spesifikke religiøse tradisjoner? Nøkkelord: KRLE, Historie, Tradisjon, Religionskritikk

Denne artikel sætter fokus på den nye engelske skole og dens revitaliseredeforskningsprogram, herunder fem centrale bidrag: (1) relanceringen af verdenssamfundsdimensionenmed fokus på ikke-statslige aktører, (2) revisionen afsondringen mellem pluralistiske og solidaristiske internationale samfund, (3) differentieringenaf det internationale samfund til to niveauer, det globale og detregionale, (4) videreudviklingen af skolens forståelse af internationale institutionerog (5) den større metodiske bre dde. Artiklen argumenterer for en fortsat udviklingaf anvendelsesorienteret middle-range teori, herunder både fortolkende ogforklarende analysestrategier.

AbstractEducation for sustainable development (ESD) provides crucial opportunities for young people to be involved authentically in addressing socio-ecological challenges in their local and global communities. While many studies on education for sustainable development have documented efforts within higher education, few examples exist of large-scale programmes that engage primary and secondary students. Norway’s Sustainable Backpack programme is a notable exception. In this paper, we present insights from this nationwide professional development effort to support teachers to implement ESD. We describe design principles that guide the programme and present evidence of success through teacher interpretations of their experiences and those of their students. Data sources include teacher survey data and insights into the programme by the authors as participant observers. Our goal is to provide initial insights into important aspects of professional development at a large scale for ESD and recommendations for future work. Keywords: professional development, education for sustainable development, interdisciplinarity Den naturlige skolesekken:Utdanning for bærekraftig utvikling og profesjonell kompetanseutvikling i et nasjonalt nettverk SammendragUtdanning for bærekraftig utvikling (UBU) gir barn og unge muligheter til å få innsikt i, delta og påvirke komplekse bærekraftutfordringer lokalt, nasjonalt og globalt. Det er mange studier om utdanning for bærekraftig utvikling som dokumenterer innsats innen høyere utdanning, men få eksempler på storskala programmer som involverer grunnskole og videregående skole. Den naturlige skolesekken i Norge er et unntak i så måte. I denne artikkelen deler vi innsikt fra det nasjonale, faglige utviklingsarbeidet som støtter skoler, lærere og elever i å nærme seg UBU på en tverrfaglig måte. Vi beskriver designprinsippene som ligger til grunn for programmet, presenterer forutsetningene lærerne mener er viktige for å lykkes, deres egne erfaringer og den utviklingen de ser hos elevene sine. Datakildene inkluderer spørreundersøkelse blant lærerne og innsikt i programmet fra forfatterne som deltakende observatører. Vårt mål er å gi en innsikt i viktige aspekter og erfaringer fra profesjonsutvikling på nasjonalt nivå for UBU, samt å komme med anbefalinger for fremtidig arbeid på feltet. Nøkkelord: profesjonell kompetanseutvikling, utdanning for bærekraftig utvikling, tverrfaglighet

Utbildningen och dess funktion i ett land kunde länge förstås utifrån ett holistiskt, nationellt perspektiv. Verkligheten har emellertid förändrats väsentligt under de senaste decennierna – ofta på oförutsägbara sätt, främst på grund av den tilltagande globaliseringen. Utbildningssystemets huvudsakliga uppgift har varit att kvalificera människor för deras roller som producenter, konsumenter och medborgare. Men numera förväntas utbildningen också alstra humankapital som är konkurrenskraftigt globalt (Brown, Halsey, Lauder & Stuart Wells, 1997a, 1997b). Detta har förändrat villkoren för forskningen och undervisningen inom jämförande och internationell pedagogik (JIP) (Crossley & Watson, 2003). Under de sex, sju decennier som JIP existerat som en särskild disciplin har ämnet genomgått väsentliga förändringar – från spridda småskaliga (och ofta amatöristiska) fallstudier – ofta av något utbildningssystem eller några få skolor – och enstaka storskaliga och kvantitativt orienterade studier, till ett brett forskningsfält med alltmer heterogena objekt eller ämnen och en kombination av metodiska och teoretiska ansatser. Min forskning började med studier av utvecklingsproblematik och inlärning i låginkomstländer i Afrika och hamnade till sist i globalisering, omstrukturering och styrning av utbildningssystem. Den här artikeln försöker ge en schematisk översikt över utvecklingen inom JIP under de fyra, fem senaste decennierna. Först beskriver jag några av samhällsförändringarna och vilka begrepp, objekt, teman etccetera som tillkommit sen 1960- och 1970-talen på JIP:s forskningsagenda. Därefter tar jag upp några av JIP:s teoretiska och metodologiska ansatser.

Abstract This paper presents a survey of student perceptions of feedback in English writing in a context where formative assessment is mandatory. The study comprises 329 first year upper secondary school students from seven schools in eastern Norway, and uses a survey to examine their perceptions of and experiences with feedback in EFL writing instruction. Overall, the findings reveal that students receive varied feedback, on language as well as global errors, but primarily to finished and graded texts. There is little use of feedback between drafts, or of oral conferencing and peer-feedback. While many students do not follow up feedback at all, those who do tend to focus on language error correction and less on global errors. However, student follow up in general, and of global errors in particular, increases markedly with unfinished and ungraded texts, possibly because of available time and teacher support during the revision process. This indicates that feedback utilization can be improved by setting aside classroom time to work with texts between drafts during which students can receive teacher support, and by making this an integrated part of English writing instruction. Key words: L 2 writing instruction, feedback/formative feedback, formative assessment, multiple-sourced feedback. Elevers oppfatninger om og erfaringer med tilbakemeldinger de får i skriveundervisningen i engelskfaget i den vidergående skole Sammendrag Denne artikkelen presenterer en kvantitativ studie av tilbakemeldinger i engelsk skriveundervisning i en kontekst hvor formativ vurdering er læreplanfestet. Den undersøker hvordan 329 norske VG1-studenter fra syv videregående skoler i øst Norge opplever og følger opp tilbakemeldingene de får som del av engelskfagets skriveundervisning. Funnene viser at studentene får variert feedback, med god balanse mellom kommentarene på språkfeil som på mer generelle feil med teksten, men at tilbakemeldingene først og fremst gis til ferdige tekster med karakter. Det er lite bruk av feedback til uferdige, ikke karaktervurderte tekster, av muntlig veiledning og av feedback fra andre studenter. Mens mange studenter ikke følger opp feedback overhodet, øker oppfølgingen, av språkfeil og i enda større grad av såkalte «globale» feil, markant de relativt sjeldne gangene de får til å arbeide med uferdige, ikke karaktervurderte tekster. Dette tyder på at utnyttelsen av feedback kan bedres ved at elevene får arbeide med uferdige tekster og med lærerstøtte mens de reviderer, og dette gjøres til en integrert del av engelskundervisningen. Nøkkelord: L2 skriving, skriveundervisning tilbakemeldinger, formativ vurdering, vurdering for læring, ulike tilbakemeldingsmodaliteter

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.

För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.

Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling

”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.

Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue.

In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved.

My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.