Academic literature on the topic 'Deprivationsteori'

The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.

Den begränsade bild som medierapporteringen ger av islam och muslimer är en bidragande faktor till de stereotyper som florerar i samhället. Målet med denna studie är att lyfta fram en mångsidig bild av unga muslimer i Sverige genom att undersöka om och hur de utövar sin religion. Kvantitativ datainsamling med enkäter i fokus är den metod som valts för att bäst besvara arbetets frågeställningar. Materialet baserar sig på 55 enkäter besvarade av elever i årskurs 9. Enkäterna har jämförts utifrån aspekter såsom kön samt etnicitet och har sedan analyserats utifrån socialiseringsteorin och deprivationsteorin. Resultatet påvisade stora skillnader kring den religiösa aktiviteten mellan ungdomar som är födda i Sverige och ungdomar som är födda utomlands. Mellan könen påvisas inte lika tydliga skillnader utan snarare en rad likheter.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals
Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet. (1) Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? (2) Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? (3) Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Studien grundar sig på en kvalitativ metod där 5 arbetsförmedlare från olika kontor valts utifrån snöbollsmetoden. Resultatet tyder på att det finns stora skillnader i hur man arbetar med fas 3 deltagare beroende på vilket arbetsförmedlingskontor man arbetar på. Arbetsförmedlarna är överens om att fas 3 överlag är bra för deltagarna och att deltagarna i de flesta fall trivs väldigt bra med känslan av samhörighet som kommer med en sysselsättningsplats. För att analysera resultatet har jag använt tre teorier: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori.