Dissertations / Theses on the topic 'Deskriptiv statistik'

Für ein vertieftes Verständnis der sozialwissenschaftlichen Datenanalyse werden in der vorliegenden Arbeit die Deskriptivstatistik (beschreibende Statistik) und die Inferenzstatistik (schließende Statistik als Instrument zur Charakterisierung der Grundgesamtheit aufgrund einer Stichprobe) integriert dargestellt. Im Zentrum der Darstellung steht die Analyse von Zusammenhängen von Merkmalen in Stichprobe und Grundgesamtheit in Abhängigkeit vom erzielten Messniveau. Anhand verschiedener sozialwissenschaftlicher Fragestellungen werden daher die Messniveaus und Skalierungsverfahren diskutiert, die Verteilung interessierender Merkmale in Stichprobe und Grundgesamtheit, die Grundlagen der Wahrscheinlichkeitstheorie, Auswahlverfahren zur Konstruktion von Stichproben, Schätz- und Testverfahren sowie insbesondere die verschiedenen Konzepte für die Zusammenhangsanalyse von Merkmalen.

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet. Eleverna från Bäcklösaskolan väljer i regel att gå kvar i anvisningsskolan och väljer sedan ett studieförberedande program. Gottsundaeleverna väljer i regel att stanna kvar på anvisningsskolan och väljer då i första hand studieförberedande program, men nästan lika ofta yrkesförberedande program. Dessa resultat kan delvis förklaras av mängden utbildningskapital i respektive stadsdel.

The aim of this Master thesis was to examine how libraries at Swedish colleges and universities make Open Access journals in physics available to users. We examined if, where, and how the 50 Open Access journals that are listed in the Directory of Open Access (DOAJ) under the heading Physics (General) were made available to the public at 19 Swedish colleges and universities. We also examined possible patterns regarding qualities in the Open Access journals and to what extent the libraries made them available. For this descriptive statistic was used. The selection of library portals that were included in the study were those Swedish colleges and universities that teach physics. The searches that form the basis for the results of the study were performed during the period 30/09/2008 -06/12/2008. The results of the study show that a majority of the libraries made at least 94% of the Open Access-journals available to users, and that this was achieved mainly by journal and/or e-journal lists. A majority of the journal lists were generated by SFX, a system libraries can use to make different e-journal packages available to the public, including the package that consists of the Open Access journals listed by DOAJ. This practice might explain the results of the study. Previous research that focuses on how e-journals are made available to the public show that the consensus regarding these resources previously was that they should be made available through library catalogues. This practice now seems to be changing, probably due to the fact that making e-journals available in journal lists instead of library catalogues demands less economic resources. These were the most consistent tendencies found in the material.

Vårdrelaterade infektioner kan leda till sjuklighet och för tidig död och påverkar många människor, inte bara individen själv utan även dennes familj och samhället i stort. Vårdrelaterade infektioner drabbar både patienter och sjukvårdspersonal. Med goda basala hygienrutiner och medvetenhet om hur infektioner sprids kan många fall förebyggas och mycket lidande förhindras. Denna studies syfte var att beskriva basala hygienrutiner vid sårbehandling på en avdelning vid ett sjukhus i norra Tanzania. Studien hade en kvalitativ och en kvantitativ ansats där det kvalitativa datamaterialet har bearbetats med innehållsanalys och det kvantitativa datamaterialet har redovisats med deskriptiv statistik. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna Kontaminering av omgivning/material, smutsig rutin och ren rutin. Slutsatsen visade att de basala hygienrutinerna brast vilket kan öka risken för vårdrelaterade infektioner samt att basala hygienrutiner inte tycks vara väl implementerade på avdelningen.
Health care-associated infections can lead to morbidity and premature death and affect many people, not only the individual himself/herself but also his/her family and the society at large. Health care-associated infections affects both patients and healthcare staff. With good basic hygiene and awareness of how infection spread many cases can be prevented and much suffering be avoided. The aim of this study was to describe the basic hygiene routines of wound care at a ward at a hospital in northern Tanzania. The study had a qualitative and a quantitative approach in which the qualitative data material was processed with content analysis and the quantitative data material was presented with descriptive statistics. Content analysis resulted in the categories contamination of the environment/materials, dirty routine and clean routine. The conclusion showed that the basic hygiene routines were rarely performed properly which increased the risk of healthcare associated infections and that basic hygiene routines did not seem to be well implemented on the ward.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att stödja personlighet, prioritera relationer, möjliggöra delaktighet i beslutsfattande samt att skapa ett positivt psykosocialt klimat. En förutsättning för personcentrerad vård är personcentrerat klimat. För personal kan personcentrerat klimat innebära trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Syfte: Att beskriva vård- och omsorgspersonalens uppfattningar av personcentrerat klimat på särskilt boende gällande dimensionerna trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Metod: En metodtriangulering genomfördes med en skala för personcentrerat klimat för beskrivning av personalens kvantitativa uppfattningar med deskriptiv statistik samt att kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med deduktiv innehållsanalys. Resultat: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat och mest framträdande var att patienterna var i säkra händer, att det var hemtrevligt för patienterna och att det var enkelt för patienterna att ta emot besök. Det som uppfattades förekomma i lägre utsträckning var att man inte kunde vara sig själv, att det inte fanns ett lugn och att patienterna inte hade någon att prata med om de så önskad. De flesta uppfattningar kunde relateras till personalen i arbetsgruppen, personal som individer eller till personal som vårdar de boende, men det fanns också uppfattningar som kunde relateras till den boende, anhöriga och till omgivningen. Slutsats: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat. Det fanns aspekter som uppfattades som personcentrerat klimat i högre respektive lägre utsträckning avseende trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap.

Lean production originates from the Toyota production system (TPS) and is commonly known as today's Lean. Lean Production consists of a multitude of concepts, values, principles and methods with the main purpose to continuously improve operations and productions. These concepts are known to improve long-term profitability.   The purpose was to investigate Swedish industries and their relation to internal Lean strategies and how well implemented these are in different types of industries. These are categorised as Other, Process- Manufacturing and engineering industry. In this study, the main focus is on analyzing dimensions of internal Lean production in industrial types. These dimensions are Pull System (PULL), Continuous Flow (FLOW), Time Reduction (SETUP), Statistical Process Control (SPC), Employee Involvement (EMP.INVOLV) and Total Productive Maintenance (TPM). These internal Lean dimensions derive from an empirical study by Shah & Ward (2007), with the aim to produce a deeper knowledge of the definition of Internal Lean production.   The study is based on empirical evidence and the data analysis is established from a previous data collection of the European manufacturing Survey (EMS) for Sweden in 2019, previously developed by Von Haartman, Niss & Bengtsson (2020). The used data is descriptive statistics and is limited to Swedish industries. In this study, the analysis will focus on 24 Lean questions and 6 internal Lean dimensions have been investigated and analyzed.    It is concluded, based on results and analysis, that two Lean perspectives are the basis for businesses to achieve Lean in production. In order to succeed in implementing Lean production, it is important that these perspectives interact with each other. By implementing practical methods, tools and at the same time allowing employees to be involved in the work, quality and efficiency are increased. This contributes to businesses creating improvements in production-related functions in production.   To a large extent the Swedish industries have a Low or Medium use of internal Lean dimensions. TPM is found to be the most commonly implemented dimension for most individual industry types while the dimensions SPC and EMP.INVOLV has the lowest implementation. For individual industry types, there is no major variance in how they answered the implementation of dimensions. All dimensions have a correlation without significant differences for all types of industries. It is found, implementation of dimension PULL differ from each type of industry and Engineering industry have implemented internal Lean dimensions to a higher extent.
Lean produktion härstammar från Toyota production system (TPS) och är grunden till det dem flesta känner till idag som Lean. Lean Produktion omfattar många begrepp som innebär värderingar, principer och metoder där huvudsyftet är att ständigt förbättra produktionen i verksamheten för att bidra till långsiktig lönsamhet.    Syftet var att undersöka hur svenska industrier förhåller sig till interna Lean strategier och hur välanvänt det är inom olika industrityper. Dessa är fördelade som Övrigt, Process-, Tillverkning och Verkstadsindustri. Denna studie fokuserar på att analysera dimensioner av intern Lean produktion hos industrityper. Dessa dimensioner är dragande system (PULL), kontinuerligt flöde (FLOW), Ställtidsreduktion (SETUP), Statistisk processtyrning (SPC), Medarbetarnas involvering (EMP.INVOLV) och Totalt produktivt underhåll (TPM). Dessa interna Lean dimensioner härstammar från en empiriska studie av Shah & Ward (2007), med syftet att skapa en djupare förståelse för definitionen av intern Lean produktion.   Studien baseras på empiriska belägg och grundas utifrån en tidigare datainsamling från European manufacturing Survey (EMS) för Sverige år 2019, tidigare framtagen av Von Haartman, Niss & Bengtsson (2020). Datan som används är deskriptiv statistik och avgränsas till Svenska industrier. I denna studie kommer endast 24 frågor och 6 interna Lean dimensioner att undersökas och analyseras.    Slutsatsen är att det finns två Lean perspektiv som är grunden till att verksamheten uppnår Lean i produktion. För att lyckas med implementering av Lean produktion är det viktigt att dessa perspektiv samspelar med varandra. Genom att implementera praktiska metoder, verktyg och samtidigt tillåta medarbetarna involveras i arbetet ökar kvaliteten och effektiviteten. Detta bidrar till att verksamheter skapar förbättring av tillverknings relaterade funktioner i produktionen.   Samtliga industrier i undersökningen har i utsträckning en Låg eller Medelhög användning av interna Lean dimensioner. TPM är den mest använda dimensionen hos de flesta enskilda industrityperna medan dimensionerna SPC och EMP.INVOLV har lägst användning. För enskilda industrityper finns det ingen större varians i hur de har besvarat användningen för dimensioner. Alla dimensioner har ett samband i korrelationer utan signifikanta skillnader för samtliga industrityper. Det konstateras, att implementering av dimension PULL skiljer sig från varje typ av industri och Verkstadsindustri har implementerat interna Lean dimensioner i högre utsträckning.

Das Lehrbuch ist als Vorlesungs­begleit­text zu einem einsemestrigen Modul 'Statistik und Wahrscheinlichkeitsrechnung' für Studierende Wirtschaftswissenschaftliche Bachelor-Studiengänge an der Universität Leipzig konzipiert. Der Text beinhaltet eine Einführung in die Deskriptive Statistik, die Wahrscheinlichkeitsrechnung und die Induktive Statistik. Darüber hinaus werden einige ausgewählte Aspekte thematisiert, die über den üblichen Inhalt einer Anfänger-Vorlesung hinaus­gehen, und interessierten Studierenden als Brücke zu Fortgeschrittenen-Kursen, insbesondere im Bereich Ökonometrie, dienen sollen.:1. Grundbegriffe der Statistik 1.1 Statistik und Wirtschaftswissenschaften 1.1.1 Bedeutung des Begriffs Statistik 1.1.2 Statistik als Hilfswissenschaft in den einzelnen ökonomischen Disziplinen 1.2 Statistische Daten und ihre Erhebung 1.2.1 Statistische Einheiten, statistische Massen und Merkmale 1.2.2 Daten, Merkmalsvariablen, Skalen 1.2.2.1 Klassifikationen von Variablen 1.2.2.2 Variablentransformationen 1.2.3 Aspekte der Datengewinnung 1.2.4 Klassifikation von Datensätzen 2. Deskription univariater Datensätze 2.1 Eindimensionale Häufigkeitsverteilungen 2.1.1 Häufigkeitsverteilungen bei diskreten Variablen (unklassierte Häufigkeitsverteilungen) 2.1.2 Klassierte Häufigkeitsverteilungen bei stetigen und quasistetigen Variablen 2.1.3 Empirische Verteilungsfunktion 2.1.4 Stem and Leaf Display 2.1.5 Typische Häufigkeitsverteilungen 2.2 Lagemaße 2.2.1 Modus 2.2.2 Median und weitere Quantile 2.2.3 Mittelwerte 2.2.3.1 Arithmetischer Mittelwert 2.2.3.2 Geometrischer und harmonischer Mittelwert 2.2.4 Weitere Eigenschaften der Lagemaße 2.2.4.1 Lagemaße und Transformationen 2.2.4.2 Ausreißer und Robustheit 2.2.4.3 Asymmetrische Verteilungen 2.3 Streuungsmaße 2.3.1 Spannweite und Quartilsabstand 2.3.2 Mittlere Abstände (mittlere absolute Abweichungen) 2.3.3 Varianz und Standardabweichung 2.3.4 Zusammenfassung (Aggregation) von statistischen Reihen 2.3.5 Streuungsmaße und Lineartransformationen 2.3.6 Relative Streuungsmaße (Variationskoeffizient) 2.4 Momente und Schiefemaße 2.4.1 Empirische Momente 2.4.2 Schiefemaße 2.5 Box-Plots und Vergleiche von Datensätzen 2.6 Konzentrationsmessung 2.6.1 Aufgabenstellungen der Konzentrationsmessung 2.6.2 Maße der relativen Konzentration 2.6.2.1 Lorenzkurve 2.6.2.2 Gini-Koeffizient 2.6.2.3 Variationskoeffizient 2.6.2.4 Kritik an den relativen Konzentrationsmaßen 2.6.3 Maße der absoluten Konzentration 2.6.3.1 Konzentrationsverhältnis und Konzentrationskurve 2.6.3.2 Herfindahl- und Rosenbluth-Koeffizient 3. Deskription bivariater Datensätze 3.1 Bivariate Häufigkeitsverteilungen und Randverteilungen 3.2 Bedingte Verteilungen 3.3 Maßzahlen für bivariate Verteilungen (Korrelationsrechnung) 3.3.1 Kovarianz und Bravais-Pearson-Korrelationskoeffizient 3.3.2 Rangkorrelationskoeffizient nach Spearman 3.3.3 Kontingenzkoeffizient nach Pearson 3.3.4 Lineartransformationen und Linearkombinationen zweier Variablen 4 Mess- und Indexzahlen 4.1 Messzahlen und Änderungsraten 4.2 Indexzahlen 4.2.1 Preisindizes 4.2.2 Mengenindizes 4.2.3 Wertindex 4.2.4 Gesamtindex und Teilindizes 4.2.5 Neubasierung, Umbasierung und Verkettung 5 Elementare Wahrscheinlichkeitsrechnung 5.1 Wahrscheinlichkeit 5.1.1 Zufallsvorgang, Ergebnis, Ereignis 5.1.2 Ereignisfeld 5.1.3 Wahrscheinlichkeitsmaß, Wahrscheinlichkeitsraum 5.2 Wahrscheinlichkeitskonzeptionen 5.2.1 Gleichmöglichkeitsmodell von Laplace 5.2.2 Statistische Wahrscheinlichkeit 5.3 Bedingte Wahrscheinlichkeit und Unabhängigkeit 5.3.1 Bedingte Wahrscheinlichkeit 5.3.2 Theorem von Bayes 5.3.3 Unabhängigkeit von Ereignissen 6 Eindimensionale Zufallsvariablen und deren Wahrscheinlichkeitsverteilungen 6.1 Zufallsvariable 6.2 Messbarkeit, Induziertes W-Maß 6.3 Verteilungsfunktion 6.4 Arten von Zufallsvariablen 6.5 Maßzahlen einer Wahrscheinlichkeitsverteilung 6.5.1 Mittelwert und Varianz 6.5.2 Momente einer Wahrscheinlichkeitsverteilung 6.5.3 Quantile 6.5.4 Lineartransformationen von Zufallsvariablen 7 Mehrdimensionale Zufallsvariablen und deren Wahrscheinlichkeitsverteilungen 7.1 Zufallsvektor und gemeinsame Verteilungsfunktion 7.2 Diskrete und stetige Zufallsvektoren 7.3 Randverteilungen von Zufallsvektoren und unabhängige Zufallsvariablen 7.4 Momente eines Zufallsvektors 7.5 Bedingte Verteilungen 7.6 Linearkombinationen mehrerer Zufallsvariablen 8 Spezielle Wahrscheinlichkeitsverteilungsmodelle 8.1 Diskrete Verteilungsmodelle 8.1.1 Binomialverteilung 8.1.2 Poisson-Verteilung 8.1.3 Geometrische Verteilung 8.1.4 Hypergeometrische Verteilung 8.2 Stetige Verteilungsmodelle 8.2.1 Exponentialverteilung 8.2.2 Normalverteilung oder Gauss-Verteilung 8.2.2.1 Definition und Eigenschaften der Normalverteilung 8.2.2.2 Bedeutung der Normalverteilung 8.2.2.3 Verteilungsfunktion 8.2.2.4 Quantile und zentrale Schwankungsintervalle 8.2.2.5 Zentraler Grenzwertsatz 8.2.3 Multivariate Normalverteilung 8.2.4 Stichprobenverteilungen 8.2.5 Exkurs: Zwei nützliche Beweishilfsmittel 8.2.5.1 Ungleichung von Tschebyscheff 8.2.5.2 Momenterzeugende Funktion 8.3 Tabellarische Übersicht einiger Verteilungsmodelle 9 Einfache Zufallsstichproben, Stichprobenfunktionen und Gesetze der großen Zahlen 9.1 Einfache Zufallsstichproben 9.2 Stichprobenfunktionen und Gesetze der großen Zahlen 10 Schätzen der Kenngrößen von Wahrscheinlichkeitsverteilungen 10.1 Punktschätzung 10.1.1 Kriterien für die Wahl einer Schätzfunktion 10.1.2 Rao-Cramér-Ungleichung 10.1.3 Gewinnung von Schätzfunktionen 10.1.3.1 Methode der Momente 10.1.3.2 Maximum-Likelihood-Methode 10.2 Intervallschätzung 10.2.1 Konfidenzintervalle für die Parameter einer Normalverteilung 10.2.1.1 Konfidenzintervall für den Mittelwert 10.2.1.2 Konfidenzintervall für die Varianz 10.2.2 Approximative Konfidenzintervalle für den Mittelwert nicht normalverteilter, insbesondere dichotomer Grundgesamtheiten 10.2.3 Anmerkungen zur Wahl des Konfidenzniveaus und zur Planung von Stichprobenerhebungen 11 Testen von Hypothesen 11.1 Parametertests 11.1.1 Grundaufbau eines Parametertests 11.1.2 Tests über die Parameter normalverteilter Grundgesamtheiten 11.1.2.1 Tests über den Mittelwert bei bekannter Varianz (Gauss-Test) 11.1.2.2 Tests über den Mittelwert bei unbekannter Varianz (t-Test) 11.1.2.3 Tests über die Varianz (Chi-Quadrat-Streuungstest) 11.1.3 Approximative Tests über den Mittelwert nicht normalverteilter, insbesondere dichotomer Grundgesamtheiten (approximative Gauss-Tests) 11.1.4 Kenngrößenvergleiche auf der Basis zweier unabhängiger Stichproben 11.1.4.1 Mittelwertvergleiche bei normalverteilten Grundgesamtheiten (Zwei-Stichproben- t-Test, Welch-Test) 11.1.4.2 Varianzvergleich bei normalverteilten Grundgesamtheiten (Zwei-Stichproben-F-Test) 11.1.4.3 Approximative Mittelwertvergleiche bei beliebig verteilten Grundgesamtheiten (approximative Zwei-Stichproben-Gauss-Tests) 11.1.5 Mittelwertvergleich auf der Basis zweier verbundener Stichproben 11.1.6 Gütefunktionen von Parametertests 11.2 Anpassungstests 11.2.1 Chi-Quadrat-Anpassungstest 11.2.2 Q-Q-Plot 12 Regressionsanalyse (Lineare Einfachregression) 12.1 Deskriptive Regression 12.1.1 Anpassung der Regressionsgeraden mittels Kleinste-Quadrate-(KQ)-Methode 12.1.2 Eigenschaften der empirischen Regressionsgeraden 12.1.3 Streuungszerlegung und Bestimmtheitsmaß 12.1.4 Lineare Regression in Matrixform 12.1.5 Nichtlineare Zusammenhänge 12.2 Das (klassische) lineare Regressionsmodell 12.2.1 Kleinste-Quadrate-Schätzung der Modellparameter 12.2.2 Konfidenzintervalle und Tests 12.2.3 Punkt- und Intervallprognosen 12.2.4 Theoretische Hintergründe 12.2.5 Ausblick: Lineare Mehrfachregression Literaturverzeichnis

Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.

Läromedel har en viktig roll i skolan, både digitala och analoga. Forskning visar att användandet av läromedel minskar, men att analoga dominerar över digitala i det digitaliserade samhället. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur engelsklärare i den svenska gymnasieskolan förhåller sig till läromedel i sin undervisning. Vidare undersöks förhållningssättet till analoga och digitala läromedel och vad anledningarna till användande av läromedel är. För att ta reda på detta har en enkätstudie utförts bland engelsklärare på gymnasienivå i Sverige. Med en deskriptiv statistisk analys visar resultatet att trots vikten av läromedel enligt styrdokument frångår många lärare användandet av läromedel. Anledningarna till varför man väljer att använda läromedel är främst tidsbesparing och struktur. Orsakerna till varför man väljer att frångå läromedel är främst begränsning. Analoga läromedel används och föredras mer än digitala läromedel, men många kompletterar de båda typerna med varandra. Grunderna till minskat användande av läromedel och olika typer av lärverktyg diskuteras. Huruvida ålder på lärare påverkar användandet av läromedel, både analoga och digitala, samt om hybridprodukter är framtiden vore intressant för vidare forskning.

Bei vielen Fragestellungen, in denen sich eine Grundgesamtheit in verschiedene Klassen unterteilt, ist weniger die relative Klassengröße als vielmehr die Anzahl der Klassen von Bedeutung. So interessiert sich beispielsweise der Biologe dafür, wie viele Spezien einer Gattung es gibt, der Numismatiker dafür, wie viele Münzen oder Münzprägestätten es in einer Epoche gab, der Informatiker dafür, wie viele unterschiedlichen Einträge es in einer sehr großen Datenbank gibt, der Programmierer dafür, wie viele Fehler eine Software enthält oder der Germanist dafür, wie groß der Wortschatz eines Autors war oder ist. Dieser Artenreichtum ist die einfachste und intuitivste Art und Weise eine Population oder Grundgesamtheit zu charakterisieren. Jedoch kann nur in Kollektiven, in denen die Gesamtanzahl der Bestandteile bekannt und relativ klein ist, die Anzahl der verschiedenen Spezien durch Erfassung aller bestimmt werden. In allen anderen Fällen ist es notwendig die Spezienanzahl durch Schätzungen zu bestimmen.

This dissertation called The Statistical Investigation of Time and Economical Development of the Extraordinary Incident Kind Selected deals with traffic accidents on roads within the Czech Republic. The goal of this work is to investigate a time and economical connection of traffic accidents. The theoretical part specifies basic terms which are related to road transport in the Czech Republic and which are mainly based on valid laws in the field of road transportation. There is also deeply analysed the term "traffic accident" which has to gain specific features in order to be classified as a traffic accident. Subsequently, there are also presented and discussed the most common causes of accidents. Impacts of economic damage to the state budget were described by a certified methodology for calculating losses from a traffic accident rate on roads. Within possibilities of a bigger kind of an extraordinary incident during which emergency could be announced, there is described a system of crisis management in transport and an operation of Crisis Management Department of the Ministry of Transport. In the last section of the theoretical part there are summarized the basic methods of descriptive and mathematical statistics which were used for processing of the practical part of the dissertation. In the practical part three hypotheses were being tested based on the collected data, which was drawn from statistical yearbooks of a traffic accident rate published on the website of the Police of the Czech Republic. The methodology provides basic methods of descriptive and mathematical statistics to whom the gained data has been subjected. To verify the hypothesis H2 the amounts of damage per a time unit have a distribution close to the normal distribution. It was used within the mathematical statistics of nonparametric testing of hypothesis. Through the non-parametric testing was allowed to prove normality of damage amount in traffic accidents in the period 2009 - 2013. For verification of the hypothesis H1 number of traffic accidents and the amount of damage are positively correlated and hypotheses H3 time development of traffic accidents per one time unit can be expressed by linear regression with negative correlation. Simple linear and correlation dependence was used in the context of mathematical statistics. The aim of the hypotheses H1 and H3 mentioned above was to find out a kind of regression, depending on given statistical features, to find suitable regression function and to determine tightness of correlation using an appropriate coefficient. A negative correlation coefficient was calculated for the hypothesis H1 so it was rejected. This result is possible to comment on the fact that, although there is less material damage, the number of incidents in particular time units does not reflect this fact. For the hypotheses H3 we can conclude that traffic accidents have been declining in a longer time interval and this leads to fulfilment of the goal of the national road safety strategy 2011 - 2020. For the short time period 2009 - 2013 it is not possible to come to the same conclusion and the hypotheses H3 has to be rejected. In the context of a deeper research of the impact of economic damage to our state, it would be good to work e.g. with the amount of money which insurance companies have to pay to persons involved in an accident. We could also work with the amount of costs which the state has to spend on activities of organs of emergency service for dealing with all consequences of any emergencies associated with an accident. Determination of the total amount of economic damage from a traffic accident rate and from a number of traffic accidents helps us to realize the seriousness of this issue. Just as other indicators of traffic safety, economic damage and a number of traffic accidents are important indicators of prevention and effectiveness of traffic-safety measures.

The aim of this thesis was to conduct a statistical survey and the measurement of statistical dependences of time development of the traffic accident rate at transportation of dangerous solid, liquid and gaseous substances, including their total number and also in case of leakage of these substances in a selected region "the Czech Republic". The purpose of the thesis was to verify statistical data, or more precisely, verification of two basic hypotheses H1 and H2, and five sub-hypotheses H11, H12, H13, H14, H15. For these verifications methods of descriptive and mathematical statistics were used, especially regression and correlation analysis in hypothesis H1. To verify hypothesis H2, nonparametric normality test as a technique of mathematical statistics was applied. Verification of hypotheses H1 and their sub-hypotheses H11, H12, H13, H14, H15 enabled to prove linear regression associated with negative correlation within the development of traffic accidents at transportation of dangerous substances in annual units of time (2002 to 2011). Verification of hypothesis H2 enabled to demonstrate normality in distribution of the number of accidents at transportation of dangerous substances within individual months of the monitored period from 2007 to 2011. As benefits of this thesis both the proposal of the sequence of statistical methods for examining the research topic and the application of the mentioned statistical methods to the number of traffic accidents at transportation of dangerous substances can be considered Based on the results of this study, possible follow-up research work may be suggested. A research is proposed which would survey the ways of prevention or other factors leading to negative correlation dependence. Another possibility of follow-up research work could be, for example, statistical surveys and the measurement of statistical dependences in regions of the CR or investigation of the theoretical distribution of the number of traffic accidents at transportation of dangerous substances within a different time unit.

The main practical output of this Thesis is a concrete specification of regression and correlation dependences for Liberec region and for the Czech Republic within one year and also within the ten year time period. The possibility of other researches was suggested in this Thesis. Finally there is a possibility to continue in other specialized work. There could be a prolongation of regression and correlation dependences in years 2010 and 2011. Thanks that the prognosis for the years 2012 and 2013 could be more specific. There could be also comparison of moment parameters of number of fires with a European and a world moment parameters. This verification of both theories and their partial theories also enables to suggest the way of how to enrich processing of statistical data within databases of Firefighters rescue in Liberec region as a base of a theoretical output of this Thesis.