Dissertations / Theses: 'Deskriptivní'

1

Kostelník, Martin. "Vnímání internetové reklamy v české internetové populaci a její segmentace." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-359950.

Full text

Abstract:

This master´s thesis aims to analyse the perception of online advertising by the Czech online population and its subsequent segmentation to provide recommendations on how to efficiently use online advertising tools in the Czech internet environment. The thesis is divided into three parts - theoretical, methodological and practical. The theoretical part describes the online advertising environment as such, defines the basic concepts and describes research methods used in the thesis. The methodological part delves deeper into these methods and justifies the reasons behind using them. Finally, the practical part offers detailed insights into the perception of online advertising through in-depth semi-structured interviews that have been further elaborated on and verified using the author´s own questionnaire-based quantitative research, representing the entire Czech online population. The obtained data is used to uncover segments in the Czech online population by means of factor and cluster analyses, after which the profiles of the segments are characterised using the contingency tables. Building on the findings, the final chapter provides recommendations on how best to use different types of online advertising and how to address the individual segments in the most efficient way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Jansson, Helena, and Ingalill Laurell. "Innebörden av god handledning bland sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5361.

Full text

Abstract:

Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility. The students felt secure with their supervisor and the environment in which supervision takes place, and have continuously moments for communication and reflection with their supervisor. A prerequisite is that the supervisor is involved and actively present. Good supervision also means that students have confidence to act independently, and have the opportunity to prepare for new situations. Finally good supervision means that the supervisor shows an understanding attitude to the students` lack of clinical experience.
Handledning har en stark påverkan på studentens professionella utveckling. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten ska få hjälp att knyta samman teori och praktik. Syftet med studien var att beskriva innebörden av god handledning bland sjuk- sköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. En kvalitativ design användes. Nio sjuksköterskestudenter i västra Sverige intervjuades, som alla hade erfarenhet av god handledning i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med en deskriptiv fenomenologisk metod. Fenomenet god handledning i verksamhetsförlagd utbildning visade sig som att studenten successivt lotsas till ett ökat ansvar. Studenten kände sig trygg med handledaren och i den miljö där handledningen skedde, och hade kontinuerligt möjlighet till kommunikation och reflektion med handledaren som var engagerad och aktivt närvarande. Studenten hade möjlighet att agera självständigt och förbereda sig inför en omvårdnadssituation. Slutligen visade sig god handledning när handledaren visade förståelse för studentens bristande erfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nápravníková, Hana. "Human-Computer Interaction - spolupráce člověka a počítače." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-359070.

Full text

Abstract:

The work is devoted to Human-computer interaction and its main goal is to get closer to the field. The first part describes two main areas, namely Cognitive Science and Cogni-tive Psychology, from which HCI is based on. The second part deals specifically with Human-computer interaction, the history of the origins, aspects of human factor, ele-ments of interaction and modeling of interaction together with examples from everyday life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Günther, Edeltraud, and Anke Sturm. "Environmental Performance Measurement (Umweltleistungsmessung) - Deskriptiver Auswertungsbericht." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2001. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1004017540921-08584.

Full text

Abstract:

Die deskriptive Auswertung und Darstellung der Ergebnisse aus der Studie "Messung des ökologischen Unternehmenserfolges" stellt einen ersten wichtigen Schritt zur empirischen Fundierung des theoretischen EPM-Modells dar. Die Ergebnisse zeigen, daß die theoretischen Erkenntnisse sowie wichtige Datengrundlagen für die Umsetzung des Modells in den Unternehmen bereits vorhanden sind; diese beziehen sich auf · die Notwendigkeit einer Prozeßorientierung, die allerdings durch entsprechende Instrumente, z. B. Prozessbilanzen, unterstützt werden muß, · die durch die Datenbasis gegebene Möglichkeit der Durchführung einer ökologischen Erfolgsspaltung, zur Unterstützung der Prozeß- und Steuerungsorientierung, · die Formulierung von unternehmenseigenen Umweltzielen, die auf die ökologischen Problemfelder des Unternehmens gerichtet sind und deren Erreichung mittels eines Soll-Ist-Vergleiches kontrolliert wird. Die Bereiche, in denen noch erhebliche theoretische und empirische Defizite bestehen, sind die Durchführung eines externen Benchmarking zur Ermittlung der relativen Umweltleistung bzw. des relativen ökologischen Erfolges eines Unternehmens sowie die Produktorientierung. Hinsichtlich des externen Benchmarking auf Grundlage von Produktionsprozessen kann für die bundesdeutsche Maschinenbaubranche festgehalten werden, daß dieses möglich wäre; dies wird u. a. durch die ähnliche Schwerpunktsetzung bei den Umweltzielen deutlich.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Schlegel, Ulrike. "Alkoholprobleme am Arbeitsplatz eine deskriptive Feldstudie /." [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11406765.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Sosnecki, Daniel, and Johan Sundblad. "Vrakbärgningar : En deskriptiv studie om vrakbärgning." Thesis, University of Kalmar, Kalmar Maritime Academy, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-724.

Full text

Abstract:

ABSTRAKT

Den här uppsatsen är en fallstudie och en deskriptiv uppsats i syfte att få överblick över de olika faktorerna som man överväger när man bärgar skadade fartyg.

Vidare inkluderade vi lite om de olika utrustningar som man använder när man bärgar fartyg. Som enskilt fall valde vi Skagern på 4451 grosston, som var inblandad i en kollision med ett Antigua-Bermuda flaggat fartyg, Samskip Courier, ett container fartyg på 7852 grosston.

Den deskriptiva metoden applicerad på den genererade informationen, angående bärgning, försåg oss med ett perspektiv på de olika metoder, faktorer och tekniker som används inom detta område.

När det kommer till fallstudiemetoden gav det oss en förståelse för hur dessa faktorer påverkar bärgningen i verkligheten samt en överblick hur de används i ett specifikt fall och av ett företag, nämligen Titan Salvage Company.

Detta arbete blir en deskriptiv studie (I detta fall blir fallstudien ett medium riktat mot samma syfte.) som ger mer utrymme för läsaren att göra egna tolkningar så slutsatserna blir i denna uppsats istället ägnade åt egna reflektioner från författarnas sida. Vi vill på det sättet uppmuntra till ytterligare teorier och frågor inom detta ämne. Ett problem är de potentiella faror som bärgarna ställs inför på grund av okända faktorer som härstammar från småsaker, som till exempel kopparplattorna som nämns i detta arbete .

ABSTRACT

The objective of this thesis was a case-study and a descriptive narrative with the purpose of getting an in-depth view of the different factors considered when salvaging damaged vessels.

Furthermore, we also included some of the different equipment utilized when salvaging. As a case we chose a Swedish dry cargo vessel, the Skagern of 4451 grosston, which was involved in a collision with an Antigua-Bermuda flagged vessel, the Samskip Courier a container vessel of 7852 grosston.

The descriptive method applied to the general information regarding salvaging, provided us with an angle for a good overview of the different methods, factors and techniques in this field of study.

In addition, the case-study allowed for an understanding of how these factors were applied and considered during a specific salvage and by a certain salvage company, i.e. Titan Salvage Company.

Since the nature of the descriptive case-study in this case was pre-defined as a narrative more than a means for reaching a conclusion it means that the conclusion(s) will be left mostly to the reader to draw from his or her perspective.

We have also included our own reflections in this thesis to encourage further theories and questions that may be of interest. The first is the potential danger posed to the Salvagers of unknown factors deriving from minor details.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Barro, Dominique-Stephane. "Herausforderung moderne maritime Piraterie Deskription und Ursachenanalyse /." St. Gallen, 2009. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/01648435101/$FILE/01648435101.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hajok, Daniel. "Jugend und Fernsehinformation eine explorativ-deskriptive Studie /." [S.l. : s.n.], 2004. http://www.diss.fu-berlin.de/2004/126/index.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bark, Josefin. "Adversativa och deskriptiva betydelserelationer i svenskt teckenspråk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157150.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur adversativa och deskriptiva betydelserelation markeras i satser och hur manuella och icke manuella signaler används för att markera dess betydelserelationer i det svenska teckenspråket. Olika områden i denna studie belyses för att de har betydelse för markering av adversativa och deskriptiva betydelserelationer och kan påverka för hur vi markerar tecken och icke-manuella signaler i teckenspråkssatser: teckenrummet, icke manuella signaler och ordföljd som kan variera. Det visar att det är både tecken och icke-manuella signaler som markerar de två betydelserelationerna beroende på kontexten i teckenspråkstexter. När man använder markörer för betydelserelationer så används tecknen i sina grundformer. Det kan också finnas några teckenvarianter på ett tecken. Tydliga markörer med icke-manuella signaler för betydelserelationer är blickriktning, upphöjda eller nerdragna ögonbryn och ögon som är uppspärrade eller kisande. Placering av tecken i teckenrummet kan betraktas som en markör.
This study examines how adversative and descriptive semantic relations is marked in sentences and how signs and non-manual signals are used to mark these important relations in Swedish Sign Language. Different areas of this study are highlighted because they are significant and may influence how we select sign and non-manual signals in sentences of sign language: sign space, non-manual signals and word sequence that can vary. It is shown that both sign and non-manual signals that mark the two semantic relationships depend on the context of the sign language text. When one uses markers for semantic relations, the signs are being used in its basics forms. There can also be phonological variants of one sign. Clear markers with the non-manual signals for meaning relationships are eye gaze, raised or furrowed eyebrows, and eyes that are widened or squinting. Placement of signs in the space can be regarded as a marker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Sandberg, John, and Stefan Lonne. "Offentligt samhällsarbete i Örebro - en deskriptiv studie." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14111.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhällsarbetet i Örebro kommun . Problemområdet var hur utförarna av samhällsarbete förklarar social problematik, hur samhällsarbetet utförs, samt på vilket sätt medborgarna är delaktiga. Empiri insamlades genom en kvalitativ intervjustudie. Respondenterna var fyra offentligt anställda samhällsarbetare i Örebro. Resultaten analyserades med utgångspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhällsarbete. Analysen visade likheter mellan respondenternas orsaksförklaringar till social problematik och marxistisk teori. Arbetssätten har vissa kopplingar till marxistisk teori, men inte i samma utsträckning som orsaksförklaringarna. Medborgarna är delaktiga i arbetet, men visst företrädarskap förekommer, något som svårligen kan betraktas som samhällsarbete på grund av att medborgarna ej är delaktiga i detta. Offentligt samhällsarbete i Örebro bedrivs huvudsakligen utifrån ett konsensusperspektiv. Nyckelord: Samhällsarbete, offentligt, områdesutveckling, delaktighet, marxism
The purpose of this study was to describe and seek to understand the public community work in Örebro municipality. The questions were how the community workers explain social problems, how the community work is executed and in what way the citizens participate in community work. This is a qualitative interview study. The respondents were four publicly employed community workers in Örebro. The results were analyzed with marxist theory and strategies and principels for community work. The analysis showed similarities between the respondents’ explainations of social problems and marxist theory. The strategies of community work have some similarities with marxist theory, but not to the same extent as the responents’ explainations of social problems. The citizens participate in the community work, but advocasy is used to some extent, and this can hardly be described as community work due to lack of citizen participation. Public community work in Örebro is mostly conducted with a consensus perspective. Keywords: Community work, public, community development, participation, marxism

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Fernlund, Anna, and Linda Johansson. "En deskriptiv analys av Europaskolan i Mol." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 1997. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4459.

Full text

Abstract:

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.

De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.

I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.

Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997. Linda har senare bytt efternamn till "Andersson".

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nyberg, Eiroff Gunilla, and Kiro Frank. "Informationssökning bland nyblivna mödrar : En deskriptiv tvärsnittsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225051.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap. Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierar mellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrar evidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem till högkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrars informationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning och olika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av en pilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödrar analyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna var barnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaserad information. Nästan lika populärt var dock att vända sig till familj och vänner och till Internetforum, där kvaliteten på informationen kan variera och ibland skapa missförstånd och oro. Slutsats: Barnmorskor bör därför hålla sig uppdaterade på det informationsflöde som finns, känna till vilka informationskällor deras patienter använder och vilken typ av information de hämtar. De bör också kunna guida sina patienter till högkvalitativ information.
Background: Pregnancy and early motherhood are periods when women are actively seeking new knowledge. The public access to health information is enormous but the quality of the content varies between different sources. To make informed health choices, mothers need evidence-based information, and midwives have a responsibility to guide them to highqualitative sources. Aim: The aim of this study was to explore new mothers’ information seeking and to investigate the relationship between information seeking and various sociodemographic background variables. Method: The study was based on parts of a pilot study prior to a wider European project, and data from 137 questionnaires to new mothers were analysed. Results: The most frequently used sources of information among the mothers were childcare centres and health sites on the Internet, thus sources that provide evidence-based information. Almost as popular was, however, to turn to family / friends and to Internet forums, where the quality of information can vary and sometimes create confusion and anxiety. Conclusion: Midwives should therefore stay updated on the predominant flow of information, know which sources of information their patients are using and what type of information they obtain. They should also be able to guide their patients to high-quality information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Jonsson, Annika, and Sofie Östergårds. "Att leva med KOL : En deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23018.

Full text

Abstract:

Bakgrund: KOL är en relativt vanlig och obotlig sjukdom som orsakar en gradvis försämring på andningen. Hur man upplever sjukdomen kan skilja sig åt mellan individer och mellan olika stadier av sjukdomen. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får insikt i dessa upplevelser för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. De 12 inkluderade artiklarna är av kvalitativ ansats och söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarnas resultat granskades för att urskilja likheter och skillnader samt de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien påvisade att personer med KOL upplevde psykiska, fysiska och sociala aspekter som påverkade personernas liv. Den psykiska påverkan gjorde att personerna fick göra många förändringar i livet. Andningssvårigheterna gjorde att den fysiska förmågan blev nedsatt. Sjukdomen påverkade även den sociala samhörigheten med andra människor. För att hantera och underlätta livet med KOL använde personerna sig av olika strategier. Den vanligaste datainsamlingsmetod som framkom i artiklarna var semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Personerna med KOL påverkades psykiskt, fysiskt och socialt av att leva med sjukdomen. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt liv med sjukdomen. Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om personernas upplevelser av att leva med KOL eftersom det gör att det blir lättare att bevara personernas integritet, värdighet, och autonomi som kan öka personernas välbefinnande.
Background: COPD is a relative common and incurable disease that causes a progressive deterioration of breathing. How to experience the disease may differ between individuals and between different stages of the disease. It is therefore essential that nurses gain insight into these experiences to provide good care to these people. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with COPD. Furthermore, the aim of this study was to describe the included articles data collection method. Method: A literature study with a descriptive design. The 12 included articles are of qualitative approach and sought out through the databases CINAHL and PubMed. The contents of the articles results were reviewed to identify similarities and differences and also the included articles data collection method. Main result: The results of the literature study showed that people with COPD experienced psychological, physical and social aspects that affect people's lives. The psychological impact was that the people had to make many changes in life. Breathing difficulties made the physical ability to reduce. The disease also affected the social affinity with other people. To manage and facilitate life with COPD people used different strategies. The most common data collection method that emerged in the articles were semi-structured interviews. Conclusion: The people with COPD were affected psychologically, physically and socially to live with the disease. The people used different strategies to manage their life with the disease. It is important that nurses having knowledge of people´s experience of living with COPD because it makes it easier to preserve people´s integrity, dignity, and autonomy that can increase people's well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sagli, Holte Mari. "Håndhygiene hos ansatte i barnehagen - en deskriptiv studie." Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3627.

Full text

Abstract:

Bakgrunn: Barn som går i barnehage er mer utsatt for infeksjoner enn andre barn, og den vanligste årsaken til at barn er hjemme fra barnehagen er smittsomme sykdommer. Infeksjonssykdommer er nesten dobbelt så vanlig hos yngre barnehagebarn sammenliknet med barn som ikke går i barnehage. Infeksjonssykdommer hos barnehagebarn kan gi samfunnsmessige konsekvenser, og ett høyt forbruk av antibiotika kan bidra til resistensutvikling. Håndhygiene er et vell dokumentert og effektivt tiltak når det gjelder å hindre smittespredning, og nasjonale og lokale retningslinjer for håndhygiene i barnehagen er utarbeidet. Hensikt: Hensikten med denne studien var å kartlegge forutsetningene for, og å måle etterlevelse av rutiner for håndhygiene hos ansatte som jobber i barnehagen. Metode: Studien er en deskriptiv studie, der resultatet ble analysert med kvantitativ metodikk. Data til studien ble insamlet ved kartlegging, observasjon og spørreskjema. Resultat: De fysiske forutsetningene for å utføre håndhygiene etter gjeldende retningslinjer var tilstede. De ansatte i barnehagen hadde ulik kjennskap til gjeldende håndhygienerutiner, og det var store variasjoner i svarene som ble rapportert i spørreskjema. Etterlevelsen av håndhygiene hos ansatte etter gjeldende retningslinjer var på 49%. Konklusjon: Den totale etterlevelsen av håndhygiene hos ansatte i barnehagen er ikke tilfredsstillende og kan ha betydning for hyppigheten av infeksjoner hos barna. De ansatte har forutsentninger for å utføre håndhygiene etter gjeldende retningslinjer, men det krever at de får opplæring i og kjenner retningslinjene for håndhygiene
Background: Children in kindergarten are more prone to infections then other children, and the most common reason for children to be home from kindergarten is due to contagious diseases. Infectious diseases are almost twice as common with younger children who attend kindergarten compared to children who are not in kindergarten. Infectious diseases among kindergarten children can cause social consequences, and a high consumption of antibiotics can cause resistance development. Hand hygiene is a well-documented and efficient method for preventing the spread of infections, and both national and local policies for hand hygiene in kindergarten is developed. Aim: The aim with this study was to map the prerequisites for, and to measure the compliance of routines for hand hygiene among kindergarten caregivers. Method: This study is a descriptive study, where the results have been analyzed with a quantative method. Data from the study was collected through mapping, observation and questionnaires. Results: The physical prerequisites for hand hygiene complied with current policies. However, kindergarten caregivers reported varied levels of knowledge about such policies. Importantly, only 49% of caregivers followed hand hygiene guidelines. Conclusion: The total compliance of hand hygiene among kindergarten caregiversis unsatisfactory, and can have a importance for the frequency of infectiousdiseases in kindergarten. The caregivers have prerequisites to conduct hand hygiene according to current guidelines, but it requires that they have knowledge of the policies and follow them in their work to prevent the spread of infections in kindergartens.

ISBN 978-91-86739-93-5

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hofman, Maja, and Jennifer Olsson. "Kravprofil för basketlandslagsungdomar i Sverige : en deskriptiv studie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74208.

Full text

Abstract:

Introduktion/bakgrund: Genom att testa basketspelarens fysiska prestation belyses eventuella brister och förenklar skadepreventionsarbetet för fysioterapeuter. Alla ungdomslandslagsspelare mellan 16-20 år kallas av Svenska basketbollförbundet (SBBF) för att göra Fysprofilen. Det saknas kravprofil baserat på ungdomars prestation, vidare behövs en kravprofil utifrån tidigare ungdomslandslagsspelares testresultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de svenska ungdomslandslagsspelarna i baskets kravprofil ser ut i styrka, kondition och power beroende på deras längd, kön och landslagskategori; U16, U18 samt U20. Metod: 1343 ungdomslandslagsspelare i U16, U18 och U20 som testats i Coopers, knäböj, bänkpress, CMJ (a), 30m sprint år 2005-2017 inkluderades. Testresultaten bearbetades i Microsoft Office Excel och samlades in av en anställd åt SBBF. Datan avidentifierades innan det nådde författarna. Resultat: Resultatet har ställts upp i fem tabeller . Generellt sett var de längre personerna svagare, sprang långsammare och hoppade kortast jämfört med de korta både för herrarna och damerna. Standardavvikelsen var stor för alla grupper i alla test. Konklusion: Det behövs en kravprofil som är anpassad efter landslagsungdomarnas fysiska kapacitet som är uppdelad efter de olika positionerna i basket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Liss-Svedlund, Max, and Petra Björvall. "Omvårdnadsstuderandes fysiska kapacitet : En deskriptiv och jämförande studie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27252.

Full text

Abstract:

Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Segerblad, Fredrik. "Patienter som förts till närakut : en deskriptiv studie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2388.

Full text

Abstract:

Riktlinjer har senaste åren tagits fram i syfte att erbjuda patienter som omhändertas av ambulanssjukvården en alternativ vårdnivå i stället för den sjukhusanslutna akutmottagningen, i syfte att ge patienten god vård utifrån dennes behov. Riktlinjer har sedan 2013 på projektbasis upprättats i en storstadsregion i Sverige där ambulanssjuksköterskan i samråd med patient kan erbjuda patienten ett adekvat och i många fall snabbt omhändertagande på fyra av regionens närakutmottagningar utifrån en rad kriterier. Under 2013 har 566 patienter enligt regionens journalsystem förts enligt detta arbetssätt till närakut. Syftet med denna studie var att beskriva patienter som av ambulanssjuksköterskan styrts till en närakut, samt styrningsprocessen för patienterna. Den valda metoden var retrospektiv journalgranskning behandlad med deskriptiv samt inferentiell statistik. Resultatet pekar på genusskillnader bland patienterna som förts till närakut, såväl i utlarmningsprioritet som i bedömd allvarlighetsgrad hos patienterna. Resultatet tyder även på skillnader i orsak till kontakt med närakut i mellan könen. Ambulanssjuksköterskan visade sig även göra avsteg från de kriterier som riktlinjerna för närakutstyrning baseras på. Studien ger en inblick i en förhållandevis ny patientgrupp, som visar på variationer i så väl demografiska data som orsak till vårdkontakt. Skillnader förelåg rörande jämställdhet mellan könen, såväl från alarmeringstjänstens och från ambulanssjukvårdens sida, men bakomliggande orsaker till dessa kräver fördjupad forskning. De riktlinjer som ligger till grund för detta nya arbetssätt följs inte till fullo av ambulanssjukvården vilket tyder på att ytterligare forskning kring beslutstödens utformning och ambulanssjuksköterskors attityder behöver bedrivas.
In recent years, regional guidelines have implemented to provide patients’ cared for by Emergency Medical Services [EMS] care alternatives to the traditional transport to the closest hospital. The purpose for this is to provide the most appropriate level of care based on the patients’ needs. Since 2013, these guidelines have been tested on a project basis in a region in Sweden. Providing that certain criteria are met, the ambulance specialist nurse, in agreement with the patient, is able to offer the patient an adequate level of care, often with a quicker admittance at four walk-in centers in the region, During 2013, 566 patients have been brought by EMS to these walk-in centers, according to the EMS journal system. The purpose was to describe the patient that has been brought to walk-in centers by the EMS and describe the management process. The study was a retrospective journal review where results were presented by descriptive and inferential statistics. The results indicate differences among patient demographics concerning gender, as well as differences in priority set by emergency dispatch and severity of the patients’ condition according to the EMS. Furthermore, the EMS was shown to deviate from the criteria that the regulatory guidelines were founded on. The study gives insight to a relatively new patient group, illustrating variations in demographic data as well as reasons contact with the EMS. There were differences concerning equality between genders, both from emergency dispatch as well as the EMS. The cause for these differences requires further research. The guidelines providing the basis for this new approach were not followed to the full extent, motivating further research into the content of these guidelines, as well as attitudes of the EMS personnel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Östergren, Jonny, and Gunilla Sjöberg. "Sjuksköterskors upplevelse av moralisk stress : En deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34278.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande hos yrkesverksamma sjuksköterskor och nämns som en grundläggande orsak till psykisk ohälsa och ökat antal sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket rapporterar in yrkesrelaterad stress som den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland vårdpersonal. Moralisk stress definieras som situationer då vi vet vad som är rätt att göra, men institutionella begränsningar gör det i princip omöjligt att göra det rätta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod som utgår från 13 vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte. Huvudresultat: Resultatet visade att när det finns brister i behandlingen som patienterna erhåller och kvaliteten på vården sviktar upplever många sjuksköterskor moralisk stress. Det visade även att samarbetssituationer, kommunikationsbrister och kontakter med anhöriga kan vara källor till moralisk stress. Den moraliska stressen utlöstes i de situationer där sjuksköterskor upplever att patienterna blir lidande och då sjuksköterskan upplever att hon inte kan agera på det sätt som är bäst för patienten. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera varierande negativa känslor, där frustration är den mest frekventa känslan. Slutsats: Upplevelser av moralisk stress är vanligt förekommande bland kliniskt arbetande sjuksköterskor. Den moraliska stressen uppkommer i situationer där sjuksköterskor inte kan agera på det sätt som sjuksköterskorna anser är rätt. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera olika negativa känslor. Genom att få en förståelse för vad moralisk stress är, hur den uppkommer och hur den yttrar sig känslomässigt kan sjuksköterskor lättare hantera sina egna reaktioner då de upplever moralisk stress.
Background: Stress is common among nurses and is mentioned as a fundamental cause of an increased number of sick leaves and mental illness. The Swedish Work Environment Authority reports occupational stress as the most common cause of sick leave among healthcare professionals. Moral distress is defined as situations when we know what is right to do, but when institutional limitations make it impossible to do the right thing. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of moral distress. Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 13 scientific articles that answer the aim. Main results: The result revealed that deficiencies in the treatment that patients receive and the quality of care declines, many nurses experience moral distress. It also revealed that cooperation situations, deficiencies in communication and contacts with relatives can be sources of moral distress. The moral distress is triggered in the situations where nurses feel that the patients are suffering and when the nurse feels that she cannot act in the best way for the patient. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several varying negative emotions, where frustration is the most frequent emotions. Conclusion: Experiences of moral distress are common among clinically working nurses. The moral distress arises in situations where nurses can’t act in a way that the nurses think is right. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several different negative emotions. By gaining an understanding of what moral distress is, how it arises and how it manifests emotionally, nurses can more easily manage their own reactions when they experience moral distress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Järnkrok, Malin, and Len To. "Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer : En deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25883.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och i Sverige drabbas 9000–10000 personer per år. Antalet som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år och kvinnor mellan 65-74 år är den åldersgrupp som har den procentuellt största ökningen i antalet insjuknade. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som drabbats av bröstcancer skattade sin livskvalitet under behandling och efterkontrollsperiod samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design och innehåller totalt 11 artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PubMed. Huvudresultat: Kvinnorna skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde olika behandlingsrelaterade biverkningar som trötthet, sömnsvårigheter, brist på energi, ångest, oro, depression samt koncentrationssvårigheter. Vissa kvinnor skattade sin livskvalitet lågt när de upplevde hög yttre kontroll, att omgivningen påverkades av ödet, hade låg utbildningsnivå samt att om de drabbats av bröstcancer i yngre ålder. Högre skattad livskvalitet kunde ses bland de kvinnor som hade hög inre styrka, vände sig till sin tro eller andlighet. Kvinnorna skattade även sin livskvalitet högre om de var högutbildade, hade socialt stöd samt regelbundet utförde fysisk aktivitet. Slutsats: Kvinnor som drabbats av bröstcancer skattar sin livskvalitet lägre efter insjuknandet än innan. Vad som har inverkan på den lågt skattade livskvalitén är behandlingsform, hur de hanterar sina inre och yttre resurser samt socioekonomisk status. För de kvinnor som trots bröstcancerdiagnosen skattar sin livskvalitet högt har andlighet, stöd från familj och partner, information från sjukvården samt fysisk aktivitet varit avgörande.
Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden it affects 9000-10000 people per year. The number of people who gets ill in breast cancer increases every year, and women between 65-74 years are the age group with the highest percentage increase in the number of patients. Aim: The aim of the study was to describe how women affected by breast cancer estimated their quality of life during treatment and post-control period, and to investigate which data collection methods were used in the included articles. Method: The current study has a descriptive design and contains a total of 11 articles with quantitative approaches. Data collection has been carried out via PubMed. Main results: The women estimated their quality of life low when they experienced different treatment-related side effects such as fatigue, sleep difficulties, lack of energy, anxiety, depression and concentration difficulties. Some women estimated their quality of life low when they experienced high external control and felt that the environment was affected by fate, had low levels of education, and that if they had breast cancer at a younger age. Higher estimated quality of life could be seen among those women who had high inner strength, turned to their faith or spirituality. Women also estimated their quality of life higher if they were highly educated, had social support, and regularly performed physical activity. Conclusion: Women who suffer from breast cancer rate their quality of life worse after the onset of illness than before. What affects the low-estimated quality of life is the form of treatment, how they handle their inner and outer resources and socio-economic status. For those women who despite the breast cancer diagnosis rate their quality of life high, spirituality, support from family and partner, health care and physical activity has been crucial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Asplund, Karl, and Henrik Klerfelt. "Bostadsrättsföreningars årsredovisning : En deskriptiv studie utifrån ett intressentperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314793.

Full text

Abstract:

Kritik som uppstått mot årsredovisningar i bostadsrättsföreningar härstammar från att regelverken är likadana för bostadsrättsföreningar som för vinstdrivande organisationer vilket ger en svårtydig, och ibland, missvisande bild av ekonomin. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur årsredovisningen i bostadsrättsföreningar är utformad idag och på ett deskriptivt sätt förklara varför. Vidare undersöker vi hur intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår data har analyserats med hjälp av legitimitetsteori. Med hjälp av ansvarsmodellen förklarar vi även vilket ansvarstagande de olika intressenterna har. Därefter analyserar vi hur de olika intressenterna anser att årsredovisningen bör vara utformad. Vår slutsats är att intressenterna inte är nöjda med hur årsredovisningen ser ut idag. Utformningen kan till stor del förklaras av påtvingad normgivning samt imiterande processer för att uppnå legitimitet. Intressenterna anser att ett eget regelverk bör utformas med hänsyn till bostadsrättsföreningars säregna art.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ek, Ann-Christin, and Gina Larsson. "Personcentrerad omvårdnad vid demens : En deskriptiv kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23537.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Demens är en av de stora folksjukdomarna och vårdpersonal möter dessa personer med demens både inom akutsjukvård och kommunal vård. På slutet av sitt liv bor de flesta personer som drabbats av demens på institution. Personcentrerad vård beskrivs vara gynnsamt i vården av personer med demens och personalens erfarenhet av detta har stor betydelse. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors, enhetschefers och undersköterskors erfarenhet av personcentrerad omvårdnad inom kommunal hälso och sjukvård. Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats som har analyserats med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Deltagarna som inkluderades i intervjustudien kom från samma kommun. Det var tio personer och bestod av fyra sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två enhetschefer. De valdes ut av verksamhetschefen där inklusionskriteriet var att ha arbetat med personer med demens i minst fem år. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och 12 subkategorier. Personcentrerad omvårdnad ansågs relevant i samband med god omvårdnad av personer med demens. I arbetet med personcentrerad vård var fokus att; anpassa sig till personen med demens, att se till dennes identitet och personlighet. Vidare lades vikt vid anhörigas deltagande, bemötande och ett gemensamt arbetssätt, vilket bestod av att identifiera behov och se personen bakom sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att de flesta intervjupersonerna hade liknande erfarenheter i att arbeta med personer med demens. Det framkom i studien att bemötandet hade stor betydelse i omvårdnaden. Fokus i personcentrerad omvårdnad var de redovisade kategorierna och dess innehåll och ansågs betydelsefull och nödvändig för att personer med demens får ett så bra och värdigt liv som möjligt efter sjukdomsdebuten.
Background: Dementia is one of the major diseases and health professionals encounter these people with dementia both in emergency care and municipal care. At the end of life most people affected by dementia live in institutions. Personcentered care is described to be beneficial in the care of people with dementia and staff's experience of this is of great importance. Purpose: The aim was to study nurses, unit managers and staff nurses' experience of person-centered care in local health care. Method: The design was a descriptive study with qualitative approach which has been analyzed by means of an inductive content analysis. Participants enrolled in the interview study came from the same municipality. There were ten people and consisted of four registered nurses, four enrolled nurses and two managers for the organization. They were chosen by business manager and had worked with people with dementia in at least five years Results: The result showed four categories and 12 subcategories. Personcentered care was considered relevant in the context of good nursing care of people with dementia. In the process of person-centered care was the focus to; adapt to the person with dementia, to ensure the identity and personality. Furthermore, it was stressed relatives' participation, treatment and a common approach, which consisted of identifying the needs and sees the person Conclusion: The results showed that most interviewees had similar experiences in working with people with dementia. It emerged from the study that the patient specific approach had positive outcomes when caring for a person with dementia. Person-centered care was considered very important and necessary to ensure that people with dementia have good and dignified life after being diagnosed with the disease.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hänsig, Martin. "Deskriptive Verlaufsanalyse akustisch evozierter Potentiale bei Kindern unter Allgemeinanästhesie." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-67638.

Full text

Abstract:

Die Validierung und Etablierung einer zuverlässigen Methode zur Erfassung der Narkosetiefe bleibt bis heute, speziell in der Kinderanästhesie, problematisch. Ziel der vorliegenden Arbeit war die Erstellung einer deskriptiven Verlaufsanalyse akustisch evozierter Potentiale mittlerer Latenz (MLAEP‘s) im Kindesalter. Unter Allgemeinanästhesie wurde mit Hilfe des AEPex-Monitors die Validität, Reagibilität und Korrelation der MLAEP‘s im Vergleich zu den beiden wichtigen hämodynamischen Parametern Herzfrequenz und mittlerer arterieller Blutdruck untersucht. Ein besonderer Schwerpunkt hierbei lag auf der Untersuchung der Praktikabilität des eingesetzten AEP-Monitorings. Dazu wurden 56 Kinder, davon 29 unter total intravenöser Anästhesie und 27 unter balancierter Anästhesie in die Studie eingeschlossen. Die Steuerung der Narkosetiefe erfolgte nach rein klinischen Kriterien. Nachträglich wurden die zu analysierenden Patienten in 3 verschiedene Altersgruppen (2-<4, 4-<10 und 10-<17 Lebensjahr) unterteilt und auf Auffälligkeiten hin untersucht. Die Anwendung des AEPex-Monitors war unkompliziert und ohne größeren personellen oder zeitlichen Aufwand in den Anästhesiearbeitsplatz zu integrieren. Während unter inhalativer Anästhesie zum Teil eine Zunahme der Amplituden Na/Pa und Pa/Nb bei der visuellen Inspektion des Signals beobachtet wurde, waren die Ergebnisse unter total intravenöser Anästhesie denen Erwachsener vergleichbar. Sowohl die Veränderungen des Blutdruckes als auch des AEPex waren ein- bis eineinhalb Minuten nach Applikation eines Propofolbolus als zuverlässiges Korrelat für eine Veränderung im Sedierungslevel darstellbar. Zusätzlich konnte in dieser Studie gezeigt werden, dass akustisch evozierte Potentiale mittlerer Latenz mit dem mittleren arteriellen Blutdruck, aber nicht mit der Herzfrequenz, unter intraoperativ hämodynamisch stabilen Bedingungen korrelieren (HI: rs(xy•z) = 0,583; p = 0,003). Jüngere Kinder (2-<4 LJ.) zeigten entweder tendenziell oder signifikant höhere Werte. Nach der Integration altersspezifischer Besonderheiten in der Weiterentwicklung prozessierter AEP-Parameter und der Überwindung gerätespezifischer Unzulänglichkeiten scheint auch im Kindesalter eine Hypnosetiefenbestimmung möglich.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Müller-Cyran, Andreas. "Die peritraumatische Intervention: eine deskriptive Darstellung der psychosozialen Notfallversorgung." Diss., lmu, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-56410.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Werth, Dirk. "Kollaborative Geschäftsprozesse : integrative Methoden zur modellbasierten Deskription und Konstruktion /." Berlin : Logos-Verl, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2875261&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Wolf, Dennis [Verfasser], and Andreas [Akademischer Betreuer] Zirlik. "Deskriptive und funktionelle Charakterisierung der CD40L/Mac-1 Interaktion." Freiburg : Universität, 2012. http://d-nb.info/112347009X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hebenstreit, Gernot. "Die Terminologie(n) translationswissenschaftlicher Theorien eine deskriptive begriffsorientierte Untersuchung." Würzburg Ergon-Verl, 2008. http://d-nb.info/99109333X/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Schedlberger, Markus, Ulrike Schneider, Birgit Trukeschitz, and Manon Irmer. "Deskriptive Ergebnisse der Organisationsstudie "Arbeitsmarktpolitische Bildungsmaßnahmen in Österreich 2006"." Institut für Sozialpolitik, WU Vienna University of Economics and Business, 2007. http://epub.wu.ac.at/1014/1/document.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Barandun, Anina. "Gottfrieds Tristanroman : eine deskriptive Analyse seiner Strukturen und Figuren /." Zürich : Selbstverl, 2008. http://www.ub.unibe.ch/content/bibliotheken_sammlungen/sondersammlungen/dissen_bestellformular/index_ger.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sandrini, Peter. "Terminologiearbeit im Recht : deskriptiver begriffsorientierter Ansatz vom Standpunkt des Übersetzers /." Vienna : Internat. Network for Terminology, 1996. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/277815010.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Westman, Malin. "Kommunikation med hörselskadade patienter inom vården : en deskriptiv studie." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105923.

Full text

Abstract:

Objective: From the patient’s perspective describe communication difficulties, which can arise, and how they are handled in their contact with public health care and illustrate their needs of communication.

Method: A study of literature was carried out to receive a background and an insight in previous research concerning the subject area. Twelve women with hearing loss was asked to complete a questionnaire, with open questions, regarding communication difficulties in health care situations.

Sample: For the literature review, scientific papers were selected via the database, PubMed using relevant keywords. Seven were selected for closer review. For the survey study twelve women were asked to participate which ten of those responded.

Results: The study of literature shows that communication difficulties occur in public health care between patients with hearing loss and the nursing staff. These are mainly due to lack of information, lack of knowledge and comprehension regarding hearing disorders. Also, there is a lack of knowledge about methods in communication and factors regarding environment and surrounding. This affects the patients with a not sufficient quality of the care in comparison with the care for hearing patients. The causes of communication problems above are confirmed by the questionnaire study. Most of the participants experienced insecurity in their contact with public health care due to communication difficulties and they expressed that they often meet unsympathetic nursing staff. This can create dejectedness among the patients. The results from both literature review and the survey shows that education to all nursing staff, regarding communication and meeting of patient with hearing loss, can solve the problems.

Conclusions: Special education efforts to nursing staff regarding communication with patients with hearing loss are needed. That can give conditions to the health care service to achieve the goal about a good and high qualitative care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hallström, Erica. "Sjuksköterskors upplevelser av preoperativt omvårdnadsarbete : En jämförande deskriptiv enkätstudie." Thesis, Uppsala universitet, Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-182161.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra. Metod: Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod. Resultat: De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna. Den preoperativa medicineringen upplevde de ortopediska sjusköterskorna fungerade sämre på deras avdelningar i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna. De ortopediska sjuksköterskorna upplevde att det var mer oklart för dem vad som ska ingå i den medicintekniska utrustningen än de kirurgiska sjuksköterskorna. Att få ordinationer för att åtgärda avvikande provsvar upplevde de ortopediska sjuksköterskorna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna. De ortopediska sjuksköterskorna efterlyste tydligare ordinationer av premedicinering samt att anestesibedömningen är genomförd i god tid. De kirurgiska sjuksköterskorna önskade förbättrade rutiner kring inskrivning av de elektiva patienterna. Slutsatser: Hursjuksköterskorna upplever det preoperativa omvårdnadsarbetet varierar mellan olika avdelningar. Att utveckla specifika rutiner på respektive avdelning gällande det preoperativa omvårdnadsarbetet skulle vara av stort värde för att kvalitetssäkra vården och underlätta arbetet för avdelningssjuksköterskorna. Nyckelord: preoperativ omvårdnad, preoperativ förberedelser, sjuksköterska, anestesi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Wahlquist, Ragne. "Webbpublicering av elevaktiviteter : en deskriptiv studie av gymnasieelevernas upplevelser." Thesis, Linköpings universitet, Tema Kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-88184.

Full text

Abstract:

The aim of the present study is to describe the experiences of high school students as regards the effects of their activities, in and out of lessons, being published on the web. In addition, a further purpose is to acquire knowledge about whether a website could be used as means of increasing the students level of attention, and focus, to their activities in school; and, furthermore, how such a website should be designed to correspond with the students requests. The implemented methods are interviews with students, school administrators and teachers. A survey was conducted covering the student’s personal experiences and opinions. Furthermore, an interface test of the website was performed. Grades and absences from earlier students were also included in the study. According to the interviews the students experienced that they were affected by the increased level of attention but also that their fellow-students were more affected than they were themselves; and, furthermore, higher grades and fewer absences were registered. The study was conducted at a high school in Stockholm where courses in art and design, with concentrations in industrial design, architecture and urban planning are offered in the Technical Program. Altogether 62 students were included while doing their first year of a total of three years.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Anbo, Berglund Li, and Linda Skytesvall. "Patienters inställning till att dela rum : En deskriptiv tvärsnittstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177542.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka patienters inställning till att dela rum med patienter av motsatt kön och ålder. Metoden som användes var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utfördes på två akutkirurgiska avdelningar. Det var 33 inneliggande patienter som deltog i studien. En studiespecifik enkät delades ut med tio frågor och två frågor om kön och ålder. Frågorna rörde olika synpunkter om hur det är att dela rum med andra patienter och om hur det är att dela rum med patienter med motsatt kön och ålder. Enkäten innehöll även en öppen fråga där deltagarna kunde lämna övriga synpunkter. Materialet analyserades med beskrivande statistik. För att jämföra skillnaden mellan män och kvinnor användes Mann Whitney U test och för att jämföra skillnader mellan de olika åldersgrupperna användes Kruskall Wallis. Resultatet visade att kvinnor ansåg att det var något obekvämare att dela rum med motsatt kön än vad det var för männen. Kvinnorna ville också i större utsträckning få information om detta innan man blev tilldelad en sal och plats. Den yngsta åldersgruppen 18-30 år upplevde sig mest besvärad av störd nattsömn jämfört med de två äldre grupperna. Slutsatsen var att kvinnor tyckte att det var mer obekvämt att dela rum med personer av motsatt kön. De yngsta deltagarna ansåg att det var mest besvärande att dela rum med andra och då med tanke på störd nattsömn. Det som skapade mest oro på patientsalen var när medpatienterna inte visade hänsyn eller om det var medicinskt oroliga.
ABSTRACT The aim of this study was to investigate the patient´s views on their expirience and preference of sharing a patient room with other patients of the opposite sex en age. The metod was a deskriptive cross-sectional study with a quantitavie analyxix. A survey was conducted at two surgical departments. The sample consisted of 33 inpatients. The investigation included questions of gender and age in order to compare differances between men and women and between age groups. The differences between sexes were analysed using Mann Whitney U test and the Kruskall Wallis test was used to determine differances between age groups. The results showed that women felt it somewhat inconvenient to share a room with the opposite sex than men did. The women would also like to receive information about this before the were assigned a room and place. the youngest age group of 18-30 years was the most troubled by disturbed sleep compared with the two older groups. The conclusion was that women found it more uncomfortable to share a room with people of the opposite sex. Among age groups the youngest participants experienced that it was most embarrassing to share a room with others and especially when considering distrubed sleep. What created the most concern was when the other patients did not show respect or if they were medically worried.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Åberg, John. "Fotbollsmålvakters rörelsemönster : En deskriptiv videoanalys av herrmålvakter säsongen 2013." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3324.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Norèn, Ulf, and Sebastian Palmred. "Magnetresonanstomografi med diffusionsprotokoll vid stroke : En retrospektiv deskriptiv studie." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296220.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Aim: The aim of this retrospective study was to identify which indications prompted an MRI examination using the protocol ”Brain screening/Stroke” and whether the screening revealed recent infarcts and their localisation. Method: The data, which was subtracted from RIS (Röntgeninformationssystem), covered all consultation responses from stroke-rounds performed during 2015 at Akademiska Hospital in Uppsala (UAS). A total of 235 patients underwent an MRI-examination using the protocol ”Brain screening/Stroke”. Of this total population, 9 patients with a suspected or confirmed tumour were excluded. The information was collected at UAS during the period 11-22 April, 2016. Results: No indications were reported from the material collected. Hence, the method was insufficient to give an answer to the question at hand. In the final selection of 226 patients, no stroke could be detected in 42 % of the cases, 23 % had recent infarcts, 21 % had both recent and old infarcts and 14 % had only old infarcts. By gender the results were as follows: Of the total population, 85 patients were female. In 48% of these cases no stroke was detected, 21 % had recent infarcts, 20 % had old infarcts and 11 % had both recent and old infarcts. The remaining 142 patients were male. In 38% of these no stroke was detected, in 27% of the cases both an old an a recent stroke were detected , in 24% of the cases a recent stroke was detected and 11% had only old infarcts. Looking again at the total population, the consultation responses mentioned only recent infarcts and where these were located. The majority of the recent infarcts detected, 23 % were located in the Lobes of the brain, followed by 16% in the Cortex of the brain, 16% in the Brainstem, 13% in the Cerebellum, 10 % were locaded in ”Other parts of the brain”, 8 % were in the Talamus, 7 % were in White matter and the final 6 % in the Basala ganglia. The total number of recent infarcts detected was 189. Conclusion: The main question for this study was to see if it was possible to discover acute infarcts, using diffusion weighted MRI, and the localisation of those discovered. The method chosen worked well, but to get a better overview, more studies should be done, examining infarcts in greater detail. This knowledge may, in turn, be used as a basis for stroke diagnosis. It might also be of interest to complete this study, with a more in-depth analysis of the connection between different kinds of infarcts and the patient’s gender and age.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Khalil, Samer, and Omar Kadum. "Preparationstekniker i Skandinavien - likheter och skillnader. En deskriptiv enkätstudie." Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19828.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det föreligger skillnader i den prekliniska undervisningen för preparation av en metall-keramisk konstruktion mellan tandläkarutbildningarna i Malmö, Oslo och Köpenhamn, samt om studenterna tillämpar lärd preparationsteknik i sitt kliniska arbete.Metod: Studien utfördes i form av en enkätstudie, där enkäten lämnades ut till sista års studenter på tandläkarutbildningen i universiteten Malmö, Oslo och Köpenhamn. Universiteten valdes utifrån geografiska placeringar i syfte att representera tre skandinaviska länder. Exklusionskriterierna var legitimerade tandläkare och studenter som inte utfört kronterapi kliniskt. I enkäten fick studenterna svara på om de utfört protetiska arbeten i form av fast protetik samt typen av fastprotetik, typ av material de hade preparerat för samt vilken preparationsutformning de använt till respektive material. Resultat: Studentpopulationen var 173. Antal studenter på plast vid utlämningstillfällena var 110. Totalt besvarade 65% av studenter från Malmö, 71% av studenter från Oslo och 55% av studenter från Köpenhamn. Enkäterna lämnades ut vid obligatoriska föreläsningar och samlades in vid samma tillfälle vilket gav en svarsfrekvens på 100%, baserat på antalet studenter som tilldelades enkäten. Vid Malmö universitet utförde 48,3% av studenterna en preparation för en metall-keramisk (mk) krona, 63% vid Köpenhamn-, och 83% vid Oslo- universitet. Antalet studenter som tillämpade chamferpreparation inför en metall-keramisk konstruktion kliniskt i Malmö universitet var 100%, 50% i Köpenhamn samt 51,7% i Oslo. För en mk preparation valde 36% av studenterna i Köpenhamn- och 38% i Oslo- universitet en kombinerad chamfer + slice-preparation. Konklusion: Det finns skillnader i val av klinisk behandling jämfört med utlärd preklinisk behandling vid utbildningar i Oslo och Köpenhamn. De prekliniska momenten stämmer bättre överens med det kliniska momentet i Malmö. Behandling bör i den grad det är möjligt vara baserad efter kliniska metoder som har vetenskapligt stöd.
Abstract The purpose: The purpose of this study is to investigate whether there are differences in the preclinical teaching for the preparation of a metal-ceramic construction between the dental education in Malmö, Oslo and Copenhagen, and whether the students apply learned preparation technique in their clinical work.Method: The study was conducted in the form of a survey study, where the survey was submitted to last year's students at the dental education in the universities Malmö, Oslo and Copenhagen. The universities were selected based on geographical locations in order to represent three Scandinavian countries. The exclusion criteria were certified dentists and students who did not perform crown therapy clinically. In the survey, the students were asked if they performed prosthodontic work in the form of fixed dental prosthodontic and the type of fixed dental prosthodontic, the type of material they had prepared for, and what preparation design they used for each material. Results: The student population was 173. The number of students on plastic at the time of extradition was 110. A total of 65% of students from Malmö, 71% of students from Oslo and 55% of students from Copenhagen answered. The survey was submitted at compulsory lectures and collected at the same time, which gave a response rate of 100%, based on the number of students assigned to the survey. At Malmö University, 48.3% of the students performed a preparation for a metal-ceramic (mk) crown, 63% at Copenhagen, and 83% at Oslo University. The number of students who applied chamferpreparation for a metal-ceramic construction clinically in Malmö University was 100%, 50% in Copenhagen and 51.7% in Oslo. For a metal-ceramic preparation, 36% of the students in Copenhagen and 38% in Oslo University chose to combine a chamfer + slice preparation.Conclusion: There are differences in the choice of clinical treatment compared to the non-clinical preclinical treatment of courses in Oslo and Copenhagen. The preclinical steps are more in line with the clinical stage in Malmö. Treatment should, as far as possible, be based on clinical methods that have scientific support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Perpåls, Adina. "Fosterskador i andra generationens atombombsoffer En deskriptiv systematisk litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-87236.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den 6:e och 9:e augusti 1945 fällde USA atombomber över Hiroshima respektive Nagasaki i Japan och dödade mer än 230 000 människor. Kärnvapen dödar både genom en enorm hetta och tryckvåg men också genom strålning och radioaktivt nedfall. Nedfallet ger strålningsskador utifrån samt av isotoper i kroppen. Strålningsskadorna kan nedärvas i senare generationer. Fosterskador kan ha en genetisk genes varför den här uppsatsen kartlägger fosterskador i andra generationens atombombsoffer för att se strålningens genetiska konsekvenser. Vidare görs även en kartläggning av fosterskador i F1-generationen efter parental strålningsexponering hos djur samt en jämförelse sinsemellan Syfte: Studien syftar till att öka kunskapen kring de genetiska konsekvenserna av kärnvapen. Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie där litteratursökningen har skett i databaserna PubMed och RERF. Resultat: Studier över atombomböverlevarnas barn har inte kunnat påvisa en genetisk konsekvens av kärnvapen, oavsett stråldos. Däremot har det konstaterats fosterskador i andra generationen efter strålningsexponering i alla djurstudier. Slutsats: Denna skillnad kan bero på att människor selekterar bort skadade foster via spontan abort i högre grad än djur, eller att exponeringen varit otillräcklig för att ge genetisk skada. Möjligtvis kan inte de analysmetoder som använts detektera de genetiska konsekvenserna till fullo. Vid användning av helgenomssekvensering hade troligtvis dessa skillnader mellan djur och människor blivit mindre än i tidigare resultat. Det är även möjligt att strålning ger upphov till recessiva mutationer vilka ses först i senare generationer. Det skulle i så fall indikera att strålning kan ge genetiska konsekvenser även hos människor, men då troligtvis i form av recessiva mutationer och i lägre grad än tidigare estimerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Forsberg, Frida, and Helena Jensen. "Patientstrålskydd : En kvantitativ deskriptiv studie av tillämpning av patientstrålskydd." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-322769.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd. Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter. Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning. Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nilsson, Ylva, and Camilla Wallberg. "Fysisk aktivitet och depressiva symtom/depression : En deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24500.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av sjukdomen depression, 25% kvinnor och 15% män. Uppskattningsvis lider 300 miljoner människor i hela världen av depression och antalet växer. Diagnosen depression är den mest återkommande och kostsamma diagnosen av psykiatriska sjukdomar som behandlas inom primärvården. Depression kan utvecklas till ett allvarligt hälsotillstånd vilket kan leda till att personen som drabbats av depression tar sitt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har som omvårdnadsåtgärd vid depression och depressiva symptom. Vidare var syftet att granska den metodologiska aspekten för litteraturstudiens ingående artiklar och beskriva deras urvalsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk litteraturöversikt, vetenskapliga artiklarna söktes via CINAHL och Medline via PubMed, även en manuell sökning genomfördes. Totalt ingick 16 antal artiklar i litteraturstudien. Huvudresultat: Fysisk aktivitet har en god förebyggande effekt samt symtomreducerande effekt vid depressiva symtom/depression. Fysisk aktivitet kan även bidra till förbättring i kognitiva funktioner. Slutsatser: Fysisk aktivitet har en förebyggande och reducerande effekt på depressiva symtom och depression patienterna bör definieras i tid och information, motivation och uppmuntran är viktiga åtgärder för sjuksköterskan att känna till i sitt hälsofrämjande arbete.
Background: Every fourth Swede is some time in life affected by the disease depression, 25 % women and 15 % men. Approximately 300 million people in the world are suffering from depression and the number is increasing. The diagnosis of depression is the most recurrent and expensive diagnosis of psychiatric diseases treated within the primary health center. Depression can develop into a severe health condition, which can lead to that the affected individual commits sucid. Purpose: The purpose of this literary study was to describe the impact of physical activity as nursing treatment for depression and depressive symptoms. Furthermore, the aim was to examine the methodological aspect of the articles in the literary study in detail and describe their selection method. Method: Descriptive literary study with systematic literary survey, the scientific articles searched in CINHAL and Medline by PubMed. One manual search was performed. A total of 16 articles were included in the literary study. Main result: Physical activity has a good preventive and symptom reducing effect on depressive symptoms/depression. In addition, physical activity can contribute to improvement in cognitive functions. Conclusion: Physical activity has a preventive and reducing effect on depressive symptoms and the patients should be defined in time. Information, motivation and encouragement are important measures for the nurse to be acquainted with in his/her health preventing work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Chienh, Robin. "Sjuksköterskans erfarenheter inom nutritionsomvårdnad : En litteraturstudie med deskriptiv design." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26021.

Full text

Abstract:

Bakgrund Undernäring är vanligt bland äldre personer i Sverige. Tydliga riktlinjer finns på vilka insatser som bör göras men ändå är det få åtgärder som utförs. Detta visar ett tecken på bristfällig organisation och ledning, eller att kompetens saknas hos personal som utför nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom nutritionsomvårdnad. Samt att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Sjuksköterskor hade begränsad kunskap och färdigheter inom nutritionsomvårdnad och kunde därför inte identifiera patienter som var undernärda. De var även motvilliga till att använda screening-instrument då det inte vet hur man gör. Stort ansvar ligger hos sjuksköterskan att utföra nutritionsomvårdnad som samtidigt måste prioritera andra uppgifter. Resultatet delades upp i tre delar som redovisas under rubrikerna, Otillräckligt kunskap, Attityd, Ansvar och prioriteringar. Slutsats Studier visar att sjuksköterskor har bristande kunskap inom nutritionsomvårdnad och användning av screening-instrument för att identifiera undernärda patienter. Sjuksköterskan behöver mera utbildning inom nutritionsvård och hur man använder screening-instrument för att bättre kunna bemöta undernärda patienter.
Background Malnutrition is common among elderly people in Sweden. There are clear guidelines on what kind of intervention should be made, yet there are few actions being taken. This shows a sign of inadequate organisation and management, or lack of expertise in staff performing nutrition nursing care. Aim The aim for this study is to describe nurses’ experience in nutritional nursing care. And describe the article’s data collection method. Method A descriptive literature study based on 10 scientific articles. Result Nurses had limited knowledge and skills in nutrition nursing care and therefore could not identify patients who were malnourished. They were also reluctant to use screening instruments because they do not know how to use it. The nurse has a major responsibility to perform nutritional nursing care, which at the same time must prioritize other tasks. The results were divided into three sections, which are listed under the headings: Insufficient Knowledge, Attitude, Responsibility and Priorities Conclusion Studies show that nurses have insufficient knowledge in nutrition care and use of screening instruments to identify malnourished patients. The Nurse needs more training in nutrition care and how to use screening instruments to better respond and treat malnourished patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Seipel, Solveig [Verfasser]. "Neuropsychologische Deskription von Maßregelvollzugspatienten mit einem pädophilen Delikt / Solveig Seipel." Ulm : Universität Ulm, 2020. http://d-nb.info/1206248610/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Sikström, Marie. "Att vikta sin information : hur signaleras biinformation i deskriptiva teckenspråkstexter?" Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för teckenspråk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-64040.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Målet med denna uppsats är att undersöka hur döva föreläsare signalerar vad som är biinformation i en deskriptiv teckenspråkstext. Materialet består av tre olika föreläsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN. Biinformation kan dels bestå av längre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. Längre utvikningar tycks kräva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet. Analysen visar att det är mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen åt ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. Då en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta få en spatial förskjutning åt höger (till skillnad mot i narrativa texter där parentetisk information placeras till vänster i teckenrummet). Den åtföljs även av höjda ögonbryn och ofta hålls parentesen samman med hjälp av teckenfragment. I de fall då man återgår till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istället använda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland även rynkad näsa och kisning. Spatial förskjutning åt höger verkar vara sällsynt i denna grupp. Däremot förekommer i några fall spatial förskjutning åt vänster men då tycks det krävas att man även byter aktiv hand så att vänsterhanden blir den primära artikulatorn. Det är även i denna grupp som man ibland återfinner en pekning hos vänsterhanden, en s.k. index-hold, vilken hjälper mottagaren att hålla huvudtemat i fokus. Slutsatsen är att döva talare klart och tydligt lotsar sina åhörare genom texten genom att signalera när man inleder och avslutar en utvikning eller ett parentetiskt inskott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Svedh, Martin. "Beskrivande figurmärken : Och särskiljningsförmågans nedre gräns." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-258935.

Full text

Abstract:

För att ett gemenskapsvarumärke ska kunna registreras krävs att märket uppfyller kravet på särskiljningsförmåga och därmed tillåts inte märken som endast är beskrivande att registreras. Deskriptiva varumärken anses inte kunna särskilja varor och kan därför inte uppfylla varumärkets grundläggande funktion, förmågan att ange ett kommersiellt ursprung. Vidare ska inte beskrivande termer kunna förbehållas enskilda näringsidkare eftersom det finns ett frihållningsintresse beträffande sådana beteckningar. Det är emellertid inte alltid helt enkelt att avgöra om ett figurmärke innehållande deskriptiv text bör anses uteslutande beskrivande eller ej. Logiskt sett ligger det nära till hands att utgå från att sådana märken bör tillåtas registrering i större mån än motsvarande ordmärken. Uppsatsens primära syfte är därför att utreda i vilken utsträckning det är möjligt att registrera gemenskapsfigurmärken delvis bestående av deskriptiva komponenter samt om det är möjligt att dra några slutsatser om särskiljningsförmågans nedre gräns i detta avseende. Utifrån en granskning av drygt 300 OHIM-fall kan jag konstatera att det under vissa omständigheter är möjligt att registrera beskrivande figurmärken, trots att korresponderande ordmärken säkerligen skulle ha nekats registrering. Deskriptiva figurmärken tycks dock endast undantagsvis beviljas registrering och i praktiken framstår det som att OHIM bedömer om ett figurmärke till störst del kommer att uppfattas som beskrivande, snarare än om det endast kommer att uppfattas på så vis. I regel verkar det krävas ”något extra” för att ett deskriptivt figurmärke ska tillåtas registrering, som ett visst mått av fantasifullhet, kreativitet eller åtminstone godtycklighet. Beträffande särskiljningsförmågans nedre gräns förefaller det sig inte möjligt att ange mer specifikt vad som krävs för att en deskriptiv text ska kunna varumärkesregistreras som en del av ett figurmärke, vilket bl.a. beror på att registreringsärenden oundvikligen präglas av ett visst mått av subjektivitet. Med det sagt går det ändå att skönja vissa egenskaper och faktorer som tillmäts stor vikt i registreringssammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Drügh, Heinz. "Ästhetik der Beschreibung poetische und kulturelle Energie deskriptiver Texte (1700 - 2000)." Tübingen Francke, 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2778130&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Blomqvist, Sara, and Johanna Thor. "Barnmorskans arbete kring kostråd till gravida kvinnor : En deskriptiv tvärsnittsstudie." Thesis, Uppsala University, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-105101.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer.

The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Holtmann, Dieter. "Deskriptiv- und inferenzstatistische Modelle der sozialwissenschaftlichen Datenanalyse. - 5., veränd. Aufl." Universität Potsdam, 2008. http://opus.kobv.de/ubp/texte_eingeschraenkt_verlag/2008/2018/.

Full text

Abstract:

Für ein vertieftes Verständnis der sozialwissenschaftlichen Datenanalyse werden in der vorliegenden Arbeit die Deskriptivstatistik (beschreibende Statistik) und die Inferenzstatistik (schließende Statistik als Instrument zur Charakterisierung der Grundgesamtheit aufgrund einer Stichprobe) integriert dargestellt. Im Zentrum der Darstellung steht die Analyse von Zusammenhängen von Merkmalen in Stichprobe und Grundgesamtheit in Abhängigkeit vom erzielten Messniveau. Anhand verschiedener sozialwissenschaftlicher Fragestellungen werden daher die Messniveaus und Skalierungsverfahren diskutiert, die Verteilung interessierender Merkmale in Stichprobe und Grundgesamtheit, die Grundlagen der Wahrscheinlichkeitstheorie, Auswahlverfahren zur Konstruktion von Stichproben, Schätz- und Testverfahren sowie insbesondere die verschiedenen Konzepte für die Zusammenhangsanalyse von Merkmalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Larsson, Ylva. "Skaparens dilemma : En deskriptiv studie om moralproduktionen på svenska reklambyråer." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Centrum för tjänsteforskning, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2190.

Full text

Abstract:

Advertising, as an industry, reflects contemporary values whilst creating new symbols and changing both behaviour and public opinion. In the last hundred years, advertising has pervaded most areas of life, and spaces that are commer-cial free are becoming rare. The aim of this dissertation is to explore and map various social objects that create the perception of morality that exists within an advertising agency. The approach can be described as qualitative, descriptive, analytical and constructionist. The study belongs within a research field that borders on business economics/business ethics and philosophy/descriptive eth-ics. Fundamental to my study is the exploration of stories told by different key advertising practitioners. Using a symbolic interactionist approach I iden-tify important meaning carriers that together create and identify the social object “morality”. The empirical material is based on a total of 36 inter-views conducted 1998-2000 with advertising practitioners from 15 Swedish advertising agencies. In addition to the interviews, an observational study was conducted for eight months in 1998 along with a literature study. In my analysis two related areas for morality emerged; one area focusing mo-rality related to clients/consumers, and one area focusing morality within the agency/branch. Two models illustrating the results were constructed. Ethics, economics and aesthetics often find themselves on opposing sides in various situations and at different levels in the work process at the agency. The need for profit gives precedence to the economic aspect mak-ing it superior to the other two aspects, ethics and aesthetics. However, advertising practitioners that prioritise the aesthetic aspects may find them-selves be awarded a golden egg at some yearly gala. Hence, to stretch a little on morality and sin with refinement may be quite rewarding. The dissertation was preceded by and builds on a licentiate dissertation in busi-ness economics by Larsson-Eklund (2002) - “Med skaparkraft som etiskt argu-ment. En explorativ studie om moral och yrkesetik inom reklambranschen ur ett internt relationsperspektiv” (enclosed in appendix 6).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Borelius, Charlotta. "Distriktssköterskors arbetstid i fokus : En deskriptiv tvärsnittsstudie och kvalitativa intervjuer." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4237.

Full text

Abstract:

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Holmgren, Erik, and Ulrika Paluch. "Livskvalitet efter intensivvård : Upplevelser ur patientens perspektiv, en deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15823.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier. Huvudresultatet visade att patienter upplevde sin livskvalitet som försämrad när de kommit hem efter utskrivning från sjukhus, men att den vanligtvis förbättrades succesivt med tiden. Hur livskvaliteten höjdes eller sänktes var beroende av patienternas copingstrategier. Typ av urval beskrevs tydligt i tio artiklar, resterande fyra beskrev inte urvalstyp. Bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen var att relationer och samspel med närstående var betydelsefulla copingstrategier och inverkade på patienternas livskvalitet. Information om realistiska förväntningar ansågs saknas i omvårdnaden. Författarna ansåg att mer information och stöd behövs till patienter och närstående angående realistiska förväntningar efter IVA. Författarna anser vidare att patienterna bör erbjudas personligt uppföljningsstöd.
The aim of this study was to describe how patients admitted to ICU experience their quality of life (QOL) after coming home. A further aim was to assess and describe the quality of the included articles according to the methodological aspect selection and nonresponse bias. The literature study had a descriptive design with a qualitative approach. For the literature study 14 articles were analyzed. The articles were found by searching Pubmed, Cinahl, PsycINFO and by manual search. The experience of quality of life was related to three main categories. The main results showed that patients experienced their QOL as impaired after coming home from the hospital, but usually improved gradually with time. How the QOL was raised or lowered, depended on the patients' coping strategies. Type of selection was described clearly in ten articles, the remaining four described no type of selection. Nonresponse bias was described in eleven articles. The conclusion was that relationships and interactions with relatives were important coping strategies and had an impact on patients QOL. Information about realistic expectations was found missing in nursing. The authors felt that more information and support to patients and relatives is needed about realistic expectations after ICU. The authors consider that patients should be offered a personal follow up support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Wigren, Lina, and Madeleine Gyllenskepp. "Insulinbehandlade diabetikers erfarenheter av nya tekniska hjälpmedel : En deskriptiv litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19266.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Deskriptivní'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles