Academic literature on the topic 'Det kompetenta barnet'

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av hur barns växtblindhet kan förebyggas genom en närstudie av hur barn uppfattar och använder en skogsträdgård. Det teoretiska ramverket utgår från barndomsforskning och dess antagande om det aktiva, sociala och kompetenta barnet. Studien omfattar 28 barn, varav majoriteten är 9 år, som medverkat via samtalspromenader med fotografering. Gibsons begrepp affordances har använts som analysverktyg. Analysen tar avstamp i de fotograferade företeelser som barnen anser är betydelsefulla, minnesvärda och speciella i skogsträdgården. Studiens resultat visar att växterna inklusive träd och buskar är framträdande företeelser genom de sinnliga, estetiska och emotionella affordances som de enligt barnens beskrivningar erbjuder. Denna studie indikerar att skogsträdgårdens miljö och skogsträdgårdspedagogernas edagogiska arbetssätt i olika miniprojekt med växter kan förebygga barns växtblindhet. Studiens slutsats är att det är dags att planera för att plantera i barns närliggande utomhusmiljö.

I denne artikkelen skal jeg gi et kritisk blikk på «det kompetente barnet» hva gjelder sosiale og biologiske prosesser i fedme og vektregulering hos barn. Innledningsvis presenteres biologiske og sosiale årsaker til utvikling av fedme, og hvorfor disse ikke kan forstås som separate prosesser. Vi skal deretter se hvordan forståelsen av «det kompetente barnet» innen pediatrisk fedmebehandling påvirkes av kulturelle forståelser av barn, barndom, «familie» og barns helse, og at barn i dag ikke får optimal innsikt i sin lidelse og behandling. Dette fører til at barn med fedme både forstås, og antagelig forstår seg selv, som ikke-kompetente i forhold til sin lidelse.

Denne artikkelen undersøker ontologiske og epistemologiske posisjoner som har hatt en ikke ubetydelig innflytelse på teoretisk perspektivering og metodiske overveielser i barne- og barndomsforskning, spesielt de siste 30 årene. Artikkelen er basert på en tematisk lesning av 4445 sammendrag av artikler publisert i fire tidsskrift (tre internasjonale og ett nordisk) i årgangene 2015, 2016 og 2017, og drøfter fire tema som gikk igjen i dette materialet. Disse temaene konfronteres med og utfordres av forskningslitteratur innen det tverrfaglige forskningsfeltet Childhood Studies med den hensikt å bedre kunne reflektere over og stille spørsmål ved perspektiver en som forsker kan ta for gitt. Temaene er barns stemmer, det kompetente barn, forholdet mellom struktur og aktør og sosial konstruksjonisme. Artikkelen gir innsyn i sentrale posisjoner og kontroverser og viser hvordan begreper som lett blir tatt for gitt, på ingen måte er tydelige eller nøytrale, men ofte både tvetydige og normative. Det argumenteres i artikkelen at dette er en utfordring for forskningsfeltets teoriutvikling.

Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.

Title: Looking for the competent childAbstract: From different documentation situation the aim of this study is to investigate the focus of the documentation as well as the communication between preschool teachers and children in these situations. The research questions are: What is the focus of the documentation? What characterizes the communication between the teachers and the children when these teachers at the same time are documenting? To interpret and understand this communication Habermas’ concepts of communicative and strategic action are used. Data consists of video observations, where 157 minutes of recordings have been analyzed. 30 children, 1–3 years, and their 7 preschool teachers have participated in the study. The results show that it is mainly children’s achievements that are documented and that the preschool teachers either become silent observers or eager advocators of a particular discovery. What is communicated and documented by the teachers have a high degree of abstraction, and the communication is of a strategic character.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent.
I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

 

Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning.

Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?

Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.

Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.

Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.

 

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

Detta examensarbete handlar om synen på barn som fyra pedagoger från två olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer från de båda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av våra informanters tankegångar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som ägde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lärarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frågeställningar var följande: Hur resonerar pedagoger på två olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen på respektive förskola? Vilken barnsyn återspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, där vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna. Vårt teoretiska ramverk består av Merleau-Pontys livsvärldsperspektiv och teori om den levda kroppen samt Dion Sommers resonemang om den senmoderna barndomen. Ur vår empiri kan man utläsa att våra informanter återger en bild av barnet som rikt och kompetent med inneboende möjligheter att söka och erövra nya kunskaper. Trots det pekar en del inslag både vid observationer samt intervjuer fortfarande på en bild av det inkompetenta barnet.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013. Uppsatsen bygger på en etnografisk ansats och insamlat material tolkas utifrån en hermeneutisk tolkningsram. Samtalen under observerade hämtningar handlar övervägande om omsorg varav endast fyra samtal berör lärande. De fyra samtalen om lärande handlar om flickor. När barnens kön skrevs ut även gällande samtal om omsorg, exponerades fler aspekter av hur kön konstrueras under observerade hämtningssituationer. Observationerna visar på en tendens där samtal om omsorg gällande pojkars mat och sömnrutiner beskrivs mer ingående än flickors. När det gäller kläder, som en del av omsorg, förväntas flickor ta ansvar för sina kläder men inte pojkar. Detta åskådliggör en tendens i observerade hämtningssituationer där pojkar i högre grad konstrueras som beroende av omsorg medan flickor istället konstrueras som kompetenta och ansvarstagande.
This essay is an attempt to investigate how conversations about learning and care are distributed in the pick-up situation in preschool. The intention is to analyse how that could be understood in constructing children and childhood. Education and care are in the text separated concepts to clarify aspects of care in an otherwise dominant discourse of learning. The theoretical viewpoint is based on social constructivism and partly on childhood studies. To reach the purpose of this essay, observations where done during four afternoons at two public preschools in Stockholm March- April 2013. This essay is based on an ethnographic approach, and understood from a hermeneutic view. The conclusion and result from the observations is that conversations during observed pick-up situations are mainly about care. Only four conversation concerns learning, these four conversations are about girls. When the children’s gender was written out in conversations about care as well, it exposed other aspects of how gender is constructed in observed pick-up situations. The observations reveals a tendency whereas conversations about care, understood as routines connected to eating and sleeping, are described more in detail about boys. When it comes to clothes, as an aspect of care, girls are expected to take responsibility over their clothes, but never boys. This elucidates how boys are more likely to be constructed as depending on care, whereas girls are constructed as reasonable and learning in observed pick-up situations.