Contents
Academic literature on the topic 'Det manliga geniet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Det manliga geniet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Det manliga geniet"
Johansson, Thomas. "Det globale gymet - Manligt og kvinnligt i simulakrats tidsålder." Kvinder, Køn & Forskning, no. 4 (December 29, 1997). http://dx.doi.org/10.7146/kkf.v0i4.28489.
Full textSchutte, J. L., A. B. Boshoff, and H. F. Bennett. "Towards establishing biographical and business background profiles of entrepreneurs from two ethnic and gender groups." SA Journal of Industrial Psychology 21, no. 3 (June 20, 1995). http://dx.doi.org/10.4102/sajip.v21i3.594.
Full textMeyer, J. C., and W. T. F. Braxton. "’n Vergelyking tussen die prestasie motiveringsvlakke van verskillende rasse en geslagsgroepe." SA Journal of Industrial Psychology 28, no. 3 (October 23, 2002). http://dx.doi.org/10.4102/sajip.v28i3.62.
Full textJanse van Rensburg, Christine, and Jhalukpreya Surujlal. "Gender differences related to the health and lifestyle patterns of university students." Health SA Gesondheid 18, no. 1 (October 4, 2013). http://dx.doi.org/10.4102/hsag.v18i1.735.
Full textNkwinika, Elizabeth, Lunic B. Khoza, Rachel T. Lebese, and Hildah N. Shilubane. "Refugees’ perceptions regarding HIV and AIDS in Ba-Phalaborwa Municipality in Limpopo Province." Health SA Gesondheid 19, no. 1 (October 20, 2014). http://dx.doi.org/10.4102/hsag.v19i1.711.
Full textWillemse, Juliana J., and Elma W. Kortenbout. "Undergraduate nurses’ experience of the family health assessment as a learning opportunity." Health SA Gesondheid 17, no. 1 (July 24, 2012). http://dx.doi.org/10.4102/hsag.v17i1.582.
Full textMathevula, Friddah R., and Lunic B. Khoza. "Nurse educators and student nurse neophytes’ perceptions of good interaction in the classroom setting." Health SA Gesondheid 18, no. 1 (June 3, 2013). http://dx.doi.org/10.4102/hsag.v18i1.669.
Full textDissertations / Theses on the topic "Det manliga geniet"
Tallstrand, Martina. "Det manliga subjektets självskrivna position : En undersökning av Kulturmannen som en konstruktion." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34823.
Full textNorling, Andersen Ebba. "Den manliga pedagogen i förskolan." Thesis, Karlstad University, Division for Culture and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1057.
Full textSammandrag
Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv.
Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter.
Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan.
Abstract
This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context.
The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks.
Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.
Sammelin, Johan. "Spornosexualitet : Män, maskulinitet och den manliga kroppen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35298.
Full textUnder slutet av förra seklet verkade både ”manlighet” och genusvetenskap ha förändrats. Med nya fält som maskulinitet och kritiska mansstudier breddades studier av genus och ny kunskap har producerats för att bättre belysa produktionen av genus och patriarkala maktrelationer. Samma årtionde som den ”metrosexuella” mannen dök upp, verkade homofobi ha minskat och attityder kring manlighet förändrats. ”Macho-idealet” från åttiotalet hade till synes givit vika för en mera öppen och mildare maskulinitet, och denna mjukare manlighet resulterade i föreställningar om ”den nya mannen”. Journalisten Mark Simpson, som myntade begreppet ”metrosexualitet”, föreslår nu att en ny generation av metrosexuella klivit upp på den internationella maskulina scenen. Han kallar dem ”spornosexuella”. Enligt Simpson är de arvtagare av metrosexualiteten, men istället för mode och hår- och hudvård fokuserar de spornosexuella på sina egna välformade muskulösa manliga kroppar. Denna uppsats försöker genom akademiska texter om män, maskulinitet och den manliga kroppen sociologiskt belysa spornosexualitet.
Droppe, Adam. "Konstitueringen av ett vetenskapligt objekt : Exemplet - det manliga klimakteriet." Doctoral thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33961.
Full textSchönfeldt, Miranda. "Att döda en mansnorm : Att döda en mansnormJakten ur ett genusperspektiv -den kvinnliga jägaren i den manliga jaktkulturen." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83150.
Full textRönnbäck, Julia. "vi som fotbollsspelare hamnar någonstans lite mittemellan kanske ibland det här manliga och det kvinnliga : - om fem damfotbollsspelares genusskapande." Thesis, Linköping University, The Department of Gender Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54243.
Full textUtifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.
Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.
I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.
Karlsson, Anna-Lena, Eva Lilja, and Annika Sandahl. "Pojkar har skägg, det har inte flickor, det är för att de ska vara lite finare : – Sexåringens syn på kvinnligt och manligt." Thesis, Jönköping University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-669.
Full textSyftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:
– Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?
– Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?
– Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?
För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.
Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter. De yrken som de flesta av barnen kopplar till kvinnan är förskollärare, frisör och affärsbiträde. De yrken flest barn kopplar till mannen är brandman, lastbilschaufför och bonde. Vidare visar resultatet av studien att flickorna i större utsträckning än pojkarna ansåg att både kvinnor och män skulle dela på aktiviteter och yrken. Barnen vet vad det är för skillnader mellan flickor och pojkar, som till exempel att flickor får barn och pojkar har skägg. Flickor och pojkar är överens om vad som kopplas till det egna könet och det motsatta i form av yttre attribut som kläder, leksaker och färger. Flickorna skulle enligt barnen bland annat ha klänning och glittriga kläder, medan pojkarna enligt barnen skulle ha kläder med dödskallar och eldsflammor. Leksaker som associerades till flickor, var dockor av olika slag, för pojkar var det bilar och krigsleksaker som gällde. Färgen barnen främst förknippade med flickor var rosa, medan färgen barnen främst förknippade med pojkar var svart.
Lundberg, Jenny. "Att se eller inte se genom genusglasögon, det är frågan? : En studie ur reklamskaparnas perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21786.
Full textA Swede spends on average 6 hours a day using media. Advertisements that appear in these media influence the audience’s perceptions of what it means to be men or women. Therefore, I wonder who should be considered responsible for the gender stereotypes that currently appear in the advertisements. The purpose of this study is to gain knowledge about the advertisement producers’ perspective on gender and gender-stereotyped advertising. The method that this study uses is qualitative interviews. The material gathered through the interviews shows a high level of gender-awareness among the interviewed producers of advertisements, as well as that they share a critical vision of the traditional stereotypes in advertisements. The informants say that many customers today too are aware of the stereotypes and want to change that. Despite this, the analysis of the informants’ interpretations of “male” and “female” based on the theories shows that advertisement producers continue to think somewhat stereotypically. The question that this study suggests for further investigation is who should act in order to make advertisements “genderless”?
Andersson, Andreas. "Det handlar om att höja statusen! : en studie om vad män som arbetar i grundskolans tidigare år tycker behövs för att få fler män att välja att arbeta där." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17878.
Full textBender, Alexandra, and Myrehed Sofie Graaf. "Man föds inte till sjuksköterska, man blir det : En litteraturstudie om manliga sjuksköterskors upplevelser av svårigheter i vårdandet - ur ett genusperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2588.
Full text