Dissertations / Theses on the topic 'Diabetes nursing'

Abstract For decades, type 2 diabetes mellitus (T2DM) has been prevalent in various vulnerable communities in America. American Haitians are disproportionately affected by T2DM. Diabetes is the primary cause of death among elderly Haitians, most of whom have no knowledge of diabetes management. The purpose of the project is to determine if an educational intervention would increase compliance with diet and exercise, decrease blood glucose, and promote successful management of T2DM among elderly diabetic patients living in District 16. A trans-theoretical model (TTM) that emphasizes intentional behavior change guided the project. A convenience sample of five females and five males ( n = 10) between 65 to 82 years of age who had been diagnosed with uncontrolled T2DM participated in the project. Interviews were conducted via focus groups and were audiotaped and analyzed using the Krueger and Casey method to extract themes. The emergent themes of the project were the standard of care for diabetes, diabetes care support, access to services and resources, diabetes knowledge and self-management, the educational intervention of diabetes, and cultural beliefs. There were marked differences in pre-mean finger sticks values of the participants when compared to post-intervention finger stick values; mean finger stick values began at 244.55 and decreased to 129.85. The efficacy of the exercises and diet were based on the difference in Finger stick values. A paired t-test showed a significant decrease in finger stick values, indicating finger stick improvement, and a reduction in baseline finger stick values after diabetes education intervention (t = 14.76; p < 0.05). Thus, diet and exercises decreased finger stick levels in Haitian patients with uncontrolled T2DM. There is limited transferability of the project due to small sample size.

Background: Diabetes was recently declared the fifth leading cause of death in minority groups with minorities constituting 25% of all adult patients with diabetes in the United States (USDHHS, 2012). A 2007–2009 National Survey of people, aged 20 or older, diagnosed with diabetes demonstrated a prevalence rate of 7.1% for non–Hispanic whites, 8.4% for Asian Americans, 12.6% for non–Hispanics black, and 11.8% for Hispanics (CDC, 2010).

Problem: Decreasing avoidable risk factors for diabetes complications through effective culturally competent diabetes education can diminish diabetes related complications. Yet, culturally appropriate approaches for minority groups infrequently have been investigated (ADA, 2009).

Research question: Does Latino pastor delivered diabetes education increase diabetes knowledge in a Latino population?

Research Design and Method: This study used a two–group pretest posttest quasi–experimental design. A convenience sample of Latino patients volunteering from two different churches were recruited, n=40 non-intervention group n=42 intervention group. Outcome measurement included The Diabetes Knowledge Questionnaire (DKQ–24) level measured before and after the intervention. The nonintervention group had standard passive booklet distribution. The intervention group also had standard booklet distribution and active participation of a respected community leader.

Results: One hundred thirteen Latino volunteers completed the diabetes survey. Eighty–two respondents (non–intervention n=40, intervention n=42) were met the criteria of completing the surveys correctly. The independent–samples t–test comparing the mean scores of the non–intervention and intervention groups found a significant difference between the mean scores (t= -37.584; df= 65.547; p <0.00). The mean score of the posttest for the non–intervention group (m= 5.92) was significantly lower than that of the intervention group (m=19.14).

Importance: The significant findings from this study with the pastor as the health educator, underscores the potential force that lives within a community, and the need for health care professionals to engage and utilize the trusted community leaders to disseminate important health information.

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Resultatet visadeatt det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om omfattningen av kulturella skillnadersamt att vården individanpassas efter patientens önskemål och behov.

Society is becoming more multicultural and diabetes more and more common. Nursing is tocare for patients from many different cultures and religions. The nurse is faced with thechallenge of overcoming language barriers to be understood and to adapt the nursing care ofdiabetes to the culture of the patient. The aim of this study was to highlight the nursing care ofdiabetes patients with another cultural background than the nurse´s according to literaturefrom the patients and nurses´ perspective. With a study of scientific articles is a ground laidfor more studies in the future. A total of nine articles were analyzed and four different themesemerged that were relevant for the result according to the aim: how the patient´s cultureaffects the experience of diabetes and care, traditions and diabetes, the nurse´s role in thecare of the diabetic patient from another culture and communication between the nurse andthe patient . The result shows that it is important for the nurse to be aware of the extent ofcultural differences and to modify the care individually to suite each patient´s needs andwishes.

Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner. Somsjuksköterska är det av stor vikt att ha kunskap om sambandet diabetes och kognitivdysfunktion. Beteendeförändringar hos dessa personer bör vara ett observandum somleder till noggrant omvårdnadsstatus. Sjuksköterskan bör i planeringen av omvårdnadoch hjälp till egenvård uppmärksamma både personen och dess närstående. Detframkom i denna litteraturstudie inga kvalitativa artiklar som beskrevegenvårdsstrategier ur ett personcentrerat perspektiv. Önskvärt vore att empiriskastudier kommer till stånd för att belysa detta område.

The relationship between diabetes and cognitive dysfunction has been shown in severalstudies in last decade. The aim of this systematic literature review was to illuminatefactors that affect the nursing care of people with diabetes and cognitive dysfunction.Nine scientific articles were selected form the databases Cinahl, Clinical Evidence,Cochrane, ELIN@Kristianstad and psycINFO. These were assessed according to aquality review template. The articles were analysed deductively according to SuzieKim´s domains of nursing client, client-nurse, environment and practice. Four keyfindingswhere identified: importance for the person to adjust their lives and selfidentity,importance of engagement and support from spouse, the positive effect ofregular physical activity on cognitive ability and that teaching should be done in severalshort sessions. As a nurse it is of great importance to have knowledge about the linkbetween diabetes and cognitive dysfunction. Changes in behaviour of these individualsshould be detected and lead to careful nursing status. Nurses should be aware of boththe person and her/his spouse in the planning of care and assistance to self-care.Unfortunately, no qualitative articles were found in this literature study who describedself-care strategies from a person-centred perspective. It would be of great importancethat further empirical studies are performed to illuminate this field.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes. Sökorden som användes var diabetes, child*, adolescent, experience och living. Sammanställningen av resultatet visade att barn med diabetes hade en vilja att vara som andra. Att anpassa sig till sina jämnåriga var en viktig del i barnens liv. Trots anpassning erfor barnen att de behandlades annorlunda i vissa situationer. Stort ansvar och stor självständighet var något som barnen hade erfarenhet av. De flesta upplevde sig ha större mognad än sina jämnåriga. Barnen erfor även stort stöd från föräldrar, vänner, sjukvårdspersonal och andra barn med diabetes. De förträngde ofta sin sjukdom och dess konsekvenser. Barnen upplevde ofta frustration och kom ofta i konflikt med andra. Det är viktigt att sjukvårdspersonal bekräftar barnen genom att stödja och motivera dem i sin egenvård och därigenom också minska risken för att de misskötar sin diabetes och undviker komplikationer.

Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat presenteras som två kategorier: Kostrådgivning som utgår från patienten och Kostrådgivning som utgår från diabetessjuksköterskan. Studiens resultat följer väl tidigare forskning och lyfter fram betydelsen av individuella skillnader i patientens förutsättningar och diabetessjuksköterskans möjligheter att motivera patienten till förändring och möjlighet att nå uppsatta mål.

The purpose of the study was to describe experiences of diabetic nurses in primary health care of Skaraborg, giving diet advice to patients with diabetes type II. The study investigates questions around responsibility of diabetic nurses, influences from other professionals and patients, difficulties in motivating the patient and an assumed discrepancy between ”guide for care” and nurses’ own attitude. The informants were six diabetic nurses with long work experiences. The design of the study was qualitative. Data collection was made by interviews and where transcribed and analysed with a content analysis. The result of the study consist of two categories; Cost advice from the patient’s perspective and Cost advice from the diabetic nurses’ perspective. The result of the study correspond to earlier research and highlights the meaning of the individual differences in conditions for the patients and the possibilities for the diabetic nurse to motivate the patient to changes and possibility to reach described targets.