Relevant bibliographies by topics / Diakonas

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Diakonas'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Diakonas.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Diakonas"

1

Zagano, Phyllis, and Bernard Pottier. "Co wiemy o kobietach diakonach?" Studia Bobolanum 32, no. 1 (2021): 5–17. http://dx.doi.org/10.30439/2021.1.1.

Full text
Abstract:
Decyzja Papieża Franciszka o powołaniu Komisji ds. studiów nad diakonatem kobiet w sierpniu 2016 roku ponownie wzbudziła pytanie: co wiemy o kobietach-diakonach? Wiemy, że istniały. Jest wiele literackich, epigraficznych i historycznych dowodów na to, że kobiety-diakoni posługiwały przynajmniej do XII wieku na Zachodzie i dłużej na Wschodzie. To, że istniały, rodzi trzy pytania: co wiemy o obrzędach liturgicznych, podczas których biskupi ustanawiali kobiety diakonami? Co wiemy o zadaniach i obowiązkach kobiet-diakonów? Co wiemy o teologii diakonatu, która dopuszczałaby kobiety do święceń diakonatu lub je ograniczała?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Selejdak, Ryszard. "Niektóre aspekty prawne diakonatu stałego." Warszawskie Studia Pastoralne 3, no. 32 (2018): 25. http://dx.doi.org/10.21697/wsp.2016.11.3.32.03.

Full text
Abstract:
Podczas obrad Soboru Watykańskiego II zagadnienie stałej oraz odnowionej formy posługi diakona powierzone zostało najwyższemu Prawodawcy oraz Konferencjom Biskupów. Diakonat stały może być przywrócony jako właściwy i trwały stopień hierarchiczny, jeśli kompetentne władze kościelne uznają za słuszne wybranie diakonów, również spośród mężczyzn żonatych, dla zapewnienia wiernym należytej opieki duszpasterskiej. Zadania diakonów stałych sprowadzają się do potrójnej posługi: Słowa, liturgii i miłosierdzia. Diakoni wszystkie powierzone im przez biskupa zadania wykonują w ścisłej łączności z prezbiterami. Jako przynależący do stanu duchownego, diakoni stali związani są obowiązkami i prawami określonym przez Kodeks Prawa Kanonicznego w kanonach 273-289. Święcenia raz przyjęte przez diakonów, nigdy nie tracą ważności, choć w niektórych przypadkach mogą oni utracić stan diakoński.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Selejdak, Ryszard. "Formacja intelektualna kandydatów do diakonatu stałego." Studia Warmińskie 50 (December 31, 2013): 221–34. http://dx.doi.org/10.31648/sw.198.

Full text
Abstract:
Artykuł prezentuje formację intelektualną kandydatów do diakonatu stałego. Stanowi ona wymiar fundamentalny ich formacji integralnej. Zmieniające się warunki, w których diakoni pełnią posługę, przemiany społeczno-kulturowe, rozwój nauk kościelnych i świeckich, rozwój życia chrześcijańskiego na różnych etapach egzystencji wymagają od diakonów stałych właściwej formacji. Stanowi ona istotny warunek od którego zależy owocność przywróconego diakonatu stałego. Stąd ma ona bardzo ważne znaczenie dla Kościoła. Program formacji intelektualnej kandydatów do diakonatu stałego zawierają „Rationes institutionis diaconorum permanentium nationales”, opracowane przez Konferencje Biskupów poszczególnych krajów i zatwierdzone przez Kongregację ds. Duchowieństwa. Wspomniana formacja winna być solidna i obejmować wszystkie dyscypliny stanowiące część nauk kościelnych i innych z nimi związanych.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Menke, Karl Heinz. "Zweiten Vatikanischen Konzil und die triadische Einheit des Ordo und die Frage nach einem Diakonat der Frau." Revista Pistis Praxis 7, no. 2 (2015): 349. http://dx.doi.org/10.7213/revistapistispraxis.07.002.ds04.

Full text
Abstract:
Ist ein sakramental verstandener Diakonat der Frau möglich, ohne zugleich ihre Zulassung zur Priester- und Bischofsweihe auszusprechen? Theologinnen und Theologen, die diese Frage positiv beantworten, erklären, dass es zwar nur ein Sakrament des Ordo gebe, dass dessen Gestaltung (die Trias von Bischof, Priestern und Diakonen) aber veränderlich bis hin zur Schaffung eines Frauendiakonates sei. Die Gegenthese behauptet die Sakramentalität von Einheit und Trias des Ordo. Beide Parteien berufen sich auf dieselben Texte des Zweiten Vatikanischen Konzils. Deshalb blickt die vorliegende Abhandlung zurück in die Geschichte der Verhältnisbestimmung von Episkopat, Presbyterat und Diakonat, um so zu erweisen, dass die Väter des Zweiten Vatikanums eine jahrhundertelang ungeklärte Frage endgültig wie folgt entschieden haben: Die sakramentale. Repräsentation des ‚Voraus‘ Christi gegenüber der Kirche geschieht durch die drei Ämter von Bischof, Presbyter und Diakon. Wenn die Frau nicht zur Bischofs- und Priesterweihe zugelassen ist, dann auch nicht zum Diakonat des sakramentalen Ordo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Robra, Martin. "KOINONIA-DIAKONIA Schlüsselbegriffe ökumenischer Diakonie." Zeitschrift für Evangelische Ethik 38, no. 1 (1994): 280–99. http://dx.doi.org/10.14315/zee-1994-0135.

Full text
Abstract:
AbstractThe survey is an attempt to identify and systematically reconstruct the main line of the discussions on diakonia within the ecumenical movement, using the paradigm-analysis model suggested by Thomas Kuhn and applied to the ecumenical movement by Konrad Raiser. The subheadings indicate the key words which mediate in the successive periods between the theological concepts of that time and the actual situation. During the 1980s it became obvious that the ongoing paradigm-shift calls for an innovative change of concepts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bartocha, Waldemar. "Nałożenie rąk w liturgii święceń w pierwszym tysiącleciu (Część i: Starożytność chrześcijańska)." Roczniki Teologiczne 66, no. 8 (2020): 5–22. http://dx.doi.org/10.18290/rt.2019.66.8-1.

Full text
Abstract:
Nałożenie rąk należy, obok modlitwy święceń, do istoty obrzędów święceń biskupa, prezbiterów i diakonów. Gest ten występuje w ścisłej korelacji z następującą po nim modlitwą święceń. Modlitwa błogosławieństwa i prośby określa jego znaczenie. Posoborowa reforma liturgiczna obrzędów święceń na nowo wyakcentowała obrzęd nałożenia rąk, przywracając mu w ten sposób pierwotne znaczenie. Celem artykułu jest ukazanie genezy i sensu teologicznego gestu nałożenia rąk, jak również jego miejsca w strukturze celebracji święceń w pierwszym tysiącleciu. Gest nałożenia rąk ma korzenie biblijne. W Nowym Testamencie nałożenie rąk na kandydata oznaczało przekazanie mu charyzmatu właściwego dla danego urzędu. W schemacie obrzędowym zawartym w Tradycji apostolskiej gestu nałożenia rąk używa się do powierzenia urzędu biskupa, prezbitera i diakona. Odgrywa on centralną rolę w dynamice celebracji święceń.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Almeida, Antonio José de. "Os diáconos no Novo Testamento. Um mergulho nas fontes." Revista Eclesiástica Brasileira 71, no. 282 (2019): 349. http://dx.doi.org/10.29386/reb.v71i282.1031.

Full text
Abstract:
O Novo Testamento, dentre todos os termos à disposição para indicar o conjunto das funções eclesiais, optou pela linguagem diaconal. “Diakonía” não evocava nenhum tipo de autoridade, soberania, dignidade ou poder. Apontava, porém, para Jesus, que não veio “para ser servido, mas para servir”, e indicara o amor e o serviço como distintivos dos seus discípulos e discípulas. Partindo da análise do vocabulário do serviço nos mundos grego, judeo-helenístico e cristão, o texto se concentra no termo “diákonos” – que, no Novo Testamento, se refere a um universo muito variado de pessoas –, para concentrar-se, finalmente, em seu uso ministerial. A análise detida de Fl 1,1 e 1Tm 3,8-13 ajuda a individuar a origem, a identidade própria e algo das funções daquele ministério que, depois do Novo Testamento, em Inácio de Antioquia, estará suficientemente configurado para entrar na tríade bispo – presbíteros – diáconos que, diferenciadamente, sucederão ao ministério dos apóstolos.Abstract: From all the terms available to denote the collection of ecclesial functions, the New Testament chose the diaconal language. The Greek word “diakonia” did not evoke any type of authority, sovereignty, dignity or power. It did, however, point to Jesus who did not come “to be served, but to serve” and had indicated that love and service were a characteristic of His male and female disciples. Starting from the analysis of the vocabulary of service in the Greek, Jewish-Hellenistic and Christian worlds, the text concentrates on the term “diakonos” – that, in the New Testament, refers to a much varied universe of people – in order to concentrate, finally, on its ministerial use. A deep analysis of Phil 1:1 and 1Tm 3:8-13, helps to specify the origin, the identity and a something of the functions of that ministry, that, after the New Testament, in Ignacio of Antioquia, was sufficiently configured to become part of the triad bishop – presbyters – deacons all of whom would, in a different manner, take the place of the Apostles’ ministry.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hojda, Jan. "Diakonia as Participation of Human Beings in the Eternal Sharing of Trinitarian Love: The Theological and Anthropological Foundations of Diakonia in the Perspective of the Encyclical Deus Caritas Est." Studia theologica 18, no. 3 (2016): 131–46. http://dx.doi.org/10.5507/sth.2016.032.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Müller, Andreas, and Adam Kalbarczyk. "Motywy działalności charytatywnej w Kościele starożytnym." Teologia Praktyczna, no. 20 (December 30, 2019): 9–20. http://dx.doi.org/10.14746/tp.2019.20.01.

Full text
Abstract:
Niniejszy artykuł przedstawia w sposób systematyczny uzasadnienie dobroczynności, jakie dawało wielu ojców Kościoła – począwszy od Cypriana z Kartaginy – w swoich mowach i pismach na temat jałmużny i uczynków miłosierdzia. Kościół starożytny posługiwał się licznymi tekstami biblijnymi dla uzasadnienia dobroczynności. W wielu z nich znajdziemy bezpośrednie wezwania do indywidualnego zaangażowania charytatywnego. Taka motywacja czyni jednak z diakonii formę sprawiedliwości z uczynków, która jest nie do przyjęcia dla protestantów. Niemniej w nauczaniu ojców Kościoła znaleźć można również takie linie argumentacji, które zwrócone są przede wszystkim w stronę adresata dobroczynności, oparte na chrześcijańskiej antropologii. Obok takiej argumentacji spotkać można także uzasadnienia związane z diakonią instytucjonalną, w ramach której do działalności charytatywnej mogła pobudzać presja międzyreligijnej konkurencji, a także chęć zdobycia prestiżu u dostojników kościelnych i wywierania osobistego wpływu na życie Kościoła i społeczeństwa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Saragih, Erman Sepniagus. "Fungsi Gereja Sebagai Entrepreneurship Sosial dalam Masyarakat Majemuk." Kurios 5, no. 1 (2019): 12. http://dx.doi.org/10.30995/kur.v5i1.89.

Full text
Abstract:
There is a tendency that the church has not been maximal in carrying out its social functions when viewed from the issue of a pluralistic community context. The church must actively transform the deacon, specifically alleviating the social problems surrounded. This study aimed to describe the model of transformation deaconal mission into the form of Christian entrepreneurs. By using literature review and descriptive methods, the conclusions obtained is: The church must be able to foster a sense of solidarity starting from inside the church to outside through the economic empowerment of her people.AbstrakAda kecenderungan bahwa gereja belum maksimal dalam menjalankan fungsi sosialnya ketika ditinjau dari persoalan konteks masyarakat majemuk. Gereja harus giat bertransformasi diakonia, secara khusus pengentasan masalah sosial yang berada disekitarnya. Kajian ini bertujuan untuk mendeskripsikan model transformasi misiologis diakonial dalam bentuk entrepreneur kristiani. Dengan menggunakan kajian literatur dan metode deskriptif, maka kesimpulan yang diperoleh adalah: Gereja harus dapat menumbuhkan rasa solidaritas dimulai dari jemaat hingga ke luar gereja melalui pemberdayaan ekonomi uma
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Diakonas"

1

Mazrimas, Svajūnas. "Lotynų ir bizantinio rito apeigų diakonato ypatumai Katalikų Bažnyčios teisėje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110622_151750-55504.

Full text
Abstract:
Diakonatas savo istoriją Bažnyčioje skaičiuoja nuo to meto, kai buvo parašyti Apaštalų Darbai, todėl visų pirma tai labai sena tarnystė. Diakonato tarnystės esmė – pagalba vyskupams bei kunigams liturgijoje, pastoracijoje ir karitatyvinėje veikloje. Diplominiame darbe licenciato laipsniui gauti Lotynų ir bizantinio rito apeigų diakonato ypatumai Katalikų Bažnyčios teisėje yra atkreipiamas dėmesys į keletą istorinių aspektų, dėl kurių yra pastebimas skirtumas tarp Rytų ir Vakarų Bažnyčiose tarnaujantiems diakonams suteiktų teisinių galių. Tai tapo Katalikų Bažnyčios vidaus reikalu po to, kai dalis Rytų Bažnyčių susivienijo su Šventuoju Sostu. Gerbdamas šias Bažnyčias, Šventasis Sostas nesiėmė iniciatyvos keisti jų vidaus tvarkos liturginėse tradicijose ir hierarchijoje, todėl jos vadovaujasi sava teise. Šios teisės skirtumai nuo Vakarų bažnytinės teisės yra Rytų ir Vakarų Krikščionybėje vykusių istorinių procesų pasekmė, todėl šiame darbe daug vietos skiriama diakonato raidai, ypač Baltarusijos graikų Katalikų Bažnyčioje bei Ukrainos graikų Katalikų Bažnyčioje. Skirtingai nuo kitų Rytų Katalikų Bažnyčių, šios abi Bažnyčios yra istoriškai tampriai susijusios su Lietuva bei Katalikų Bažnyčia Lietuvoje.<br>Deaconship has been present in the history of Church from the time The Acts of Apostles were written, therefore, it is regarded a very old service. The essence of this service is helping bishops and priests during liturgy, pastoration, and in caritative activities. The work The Peculiarities of Latin and Byzantine Rite Deaconships in the Law of Catholic Church addresses some historical aspects resulting in the differences between the legal rights awarded to deacons serving in Eastern and Western Churches. This became an internal issue of Catholic Church when a part of Eastern Church has unified with The Holy See. Respecting these Churches, The Holy See had not initiated changes are following their own law. The differences between this law and the law of Western Church is n outcome of historical processes having taken place in Eastern and Western Christianity, therefore, the major focus in this work is put on the development of deaconship, especially in the Greek Catholic Church of Belarus and Greek Catholic Church of Ukraine. As distinct from other Eastern Churches, both these Churches are historically closely related with Lithuania and Catholic Church in Lithuania.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sjöberg, Lena. "Profet eller samverkanspart? : Diakonala strategier i Svenska kyrkans nya storpastorat." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392440.

Full text
Abstract:
En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bengtsson, Pernilla. "Hur fungerar diakonin? : En studie om Svenska kyrkans diakonala arbete." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120774.

Full text
Abstract:
Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord.     För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten.     Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Henningsson, Marie. "Diakoners strategier för att hantera det diakonala arbetets utmaningar i möten och samtal med människor." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358492.

Full text
Abstract:
Diakoner i sitt ämbete är kallade till att arbeta utifrån en kristen kontext med att stödja utsatta människor utifrån ett diakonalt förhållningssätt som ett komplement till välfärdssystemet. Att få ta del av och bära människors socialt utsatta livsberättelser och problem kan bli psykiskt känslomässigt belastande. För att diakoner ska kunna förhålla sig till spänningen mellan yrkesroll och ett autentiskt själv i arbetet som de på många sätt identifierar sig med använder de sig av olika profana återhämtningsstrategier, även tron på Gud används som ett aktivt redskap för att arbetet ska kännas hanterligt. Med avstamp i Erving Goffmans teorier om ramar, fasad och team samt kompletterande känslobegrepp av Arlie Russel Hochschild och Emma Engdahls teori om autencitet undersöker studien hur diakoner hanterar det själavårdande arbetets utmaningar och vad deras tro har för betydelse i deras arbete som människors medvandrare i ett samhälle där nöden upplevs som stor. Studien närmar sig fenomenet genom sex kvalitativa intervjuer med församlingsdiakoner anställda i Stockholms stift. Studien visar att det finns många olika faktorer som gör att de orkar arbeta vidare och känner balans i förhållande till sitt arbete. Arbetskollegor och handledning kan hjälpa dem att sätta gränser i sitt arbete. Att bli bekräftade och få utlopp för sin kallelse är av betydelse för att känna ork att arbeta vidare. I deras tro på Gud fungerar bönen som ett redskap för avlastning och sinnesro.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Scherer, Benjamin. "Att vara vigd åt socialt arbete : En kvalitativ intervjustudie om vigningens betydelse med diakoner i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8408.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse det kan ha för diakoner i Svenska kyrkan att vara vigd åt sitt uppdrag. Inom ramen för studien genomfördes nio kvalitativa forskningsintervjuer med diakoner från fem olika församlingar i Stockholms stift. Materialet bearbetades i hermeneutisk tradition och analyserades utifrån teorin om rollövergångar. Studien pekar på att vigningen innebär en identitet som medför en känsla av mening, kontroll och tillhörighet. Denna identitet genomsyrar inte bara diakonens sociala arbete utan diakonens hela liv. Vigningen kräver att diakonen lever ett integrerat liv, vilket innebär samstämmighet mellan vem man är på arbetet och vem man utanför arbetet, och för med sig förväntningar från olika håll som diakonen måste förhålla sig till. Studien pekar också på en ambivalens hos intervjupersonerna; samtidigt som diakonrollen genomsyrar diakonens hela liv måste diakonen sätta upp gränser av olika slag för att kunna kliva ur sitt arbete.<br>The aim of this study was to examine what significance it may have for deacons within the Church of Sweden to be consecrated to their mission. Within the framework of the study, nine qualitative research interviews were conducted with deacons from five different parishes in the Stockholm diocese. The material was processed in hermeneutical tradition and analysed based on the theory of role transitions. The study indicates that the ordination implies an identity that brings a sense of meaning, control and belonging. This identity permeates not only the deacon's social work but the deacon's entire life. The ordination requires that the deacon lives an integrated life, which means coherence between who one is at work and who one is off work, and brings with it expectations from different directions that the deacon must relate to. The study also indicates an ambivalence among the interviewees; while the role of the deacon permeates the deacon's entire life, the deacon must set boundaries of various kinds in order to be able to step out of her or his work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordstedt, Emma, and Evelina Olsson. "Diakonalt arbete : Svenska kyrkans sociala arbete." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5761.

Full text
Abstract:
<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lind, Susanne. "Vad gör de där i kyrkan egentligen, mer än att hålla gudstjänst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i några kristna kyrkor i Gävle." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4411.

Full text
Abstract:
<p>Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.</p><p>Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen.</p><p>Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Aspberg, Simon, and Sandra Janoff. "Relationen mellan det sakrala och profana : en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att vara både diakon och socionom i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8963.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället.<br>The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lundström, Erik. "”Kyrkans visselblåsare!” : Diakoners syn på profetiskdiakoni och vad de behöverför att stå på de förtrycktas sida." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-233326.

Full text
Abstract:
I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen.<br><p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Klintberger, Helena. "Det diakonala arbetet i en senmodern tid." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24872.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet.<br>The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Diakonas"

1

Abineno, J. L. Ch. Diaken, diakonia, dan diakonat gereja. 7th ed. PT BPK Gunung Mulia, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Diakonat und Diakonie in frühchristlicher und ostkirchlicher Tradition. Institut für Ökumenische Theologie und Patrologie an der Universität Graz, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Württemberg, Evangelische Landeskirche in, ed. Der evangelische Diakonat: Entwicklungslinien in Kirche und Diakonie am Beispiel Württembergs. Kohlhammer, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zur Theologie des Diakonats: Der Ständige Diakonat auf der Suche nach eigenem Profil. Kovač, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eurich, Johannes, and Heinz Schmidt, eds. Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordstokke, Kjell. Liberating diakonia. Tapir Akademisk Forlag, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Friedrich, Norbert, Klaus Baumann, Christian Dopheide, et al., eds. Diakonie-Lexikon. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783788731939.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Scholtissek, Klaus, and Karl-Wilhelm Niebuhr, eds. Diakonie biblisch. Vandenhoeck & Ruprecht, 2020. http://dx.doi.org/10.13109/9783788735081.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Studien zum Diakonat der Frau. [s.n.], 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Norbert, Friedrich, and Martin Wolff. Diakonie in Gemeinschaft: Perspektiven gelingender Mutterhaus-Diakonie : Festschrift. Neukirchener Theologie, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Diakonas"

1

Kumar, Pradeep, Patsy Kraeger, Anael Labigne, et al. "Diakonie." In International Encyclopedia of Civil Society. Springer US, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-93996-4_9060.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Oeming, Manfred. "1.1 Selig ist, wer sich um den Armen kümmert (Ps 41,2). Das Alte Testament als Grundlage des diakonischen Handelns." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hoburg, Ralf. "3.1 Theologische Begründungen der Diakonie." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.111.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bedford-Strohm, Heinrich. "3.2 Diakonie in der Perspektive »öffentlicher Theologie«. Gegenwärtige Entwürfe." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.145.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Maaser, Wolfgang. "4.1 Diakonie im Spagat. Gemeinnützige Wohlfahrtsverbände zwischen Solidarität und marktförmigen Modernisierungsstrategien." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.163.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eurich, Johannes. "4.2 Unternehmerische Diakonie." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.188.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hofmann, Beate. "4.3 Zivilgesellschaftliches Engagement von Diakonie und Kirche." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.220.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schmidt, Heinz. "4.4 Diakonie und verfasste Kirche." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.242.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hübner, Ingolf. "5. Diakonische Handlungsfelder." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.277.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wegner, Katharina. "6.1 Europäische Perspektiven der Wohlfahrtsentwicklung. Die Sozialpolitik in der Europäischen Union aus der Sicht der Diakonie." In Diakonik. Vandenhoeck & Ruprecht, 2016. http://dx.doi.org/10.13109/9783666620126.307.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Diakonas"

1

Sallmann, Martin. "Diakonie in der Schweiz des 19. Jahrhunderts." In 11. Internationale Emder Tagung zur Geschichte des reformierten Protestantismus. Vandenhoeck & Ruprecht, 2017. http://dx.doi.org/10.13109/9783788732332.125.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Meichenitsch, K. "Diakonie Kampagne: Eine von beiden hat Demenz." In 23. wissenschaftliche Tagung der Österreichischen Gesellschaft für Public Health (ÖGPH). © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1708953.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Diakonas' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography