To see the other types of publications on this topic, follow the link: Diakonas.
Dissertations / Theses on the topic 'Diakonas'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Diakonas.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Mazrimas, Svajūnas. "Lotynų ir bizantinio rito apeigų diakonato ypatumai Katalikų Bažnyčios teisėje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110622_151750-55504.
Full textAbstract:
Diakonatas savo istoriją Bažnyčioje skaičiuoja nuo to meto, kai buvo parašyti Apaštalų Darbai, todėl visų pirma tai labai sena tarnystė. Diakonato tarnystės esmė – pagalba vyskupams bei kunigams liturgijoje, pastoracijoje ir karitatyvinėje veikloje. Diplominiame darbe licenciato laipsniui gauti Lotynų ir bizantinio rito apeigų diakonato ypatumai Katalikų Bažnyčios teisėje yra atkreipiamas dėmesys į keletą istorinių aspektų, dėl kurių yra pastebimas skirtumas tarp Rytų ir Vakarų Bažnyčiose tarnaujantiems diakonams suteiktų teisinių galių. Tai tapo Katalikų Bažnyčios vidaus reikalu po to, kai dalis Rytų Bažnyčių susivienijo su Šventuoju Sostu. Gerbdamas šias Bažnyčias, Šventasis Sostas nesiėmė iniciatyvos keisti jų vidaus tvarkos liturginėse tradicijose ir hierarchijoje, todėl jos vadovaujasi sava teise. Šios teisės skirtumai nuo Vakarų bažnytinės teisės yra Rytų ir Vakarų Krikščionybėje vykusių istorinių procesų pasekmė, todėl šiame darbe daug vietos skiriama diakonato raidai, ypač Baltarusijos graikų Katalikų Bažnyčioje bei Ukrainos graikų Katalikų Bažnyčioje. Skirtingai nuo kitų Rytų Katalikų Bažnyčių, šios abi Bažnyčios yra istoriškai tampriai susijusios su Lietuva bei Katalikų Bažnyčia Lietuvoje.<br>Deaconship has been present in the history of Church from the time The Acts of Apostles were written, therefore, it is regarded a very old service. The essence of this service is helping bishops and priests during liturgy, pastoration, and in caritative activities. The work The Peculiarities of Latin and Byzantine Rite Deaconships in the Law of Catholic Church addresses some historical aspects resulting in the differences between the legal rights awarded to deacons serving in Eastern and Western Churches. This became an internal issue of Catholic Church when a part of Eastern Church has unified with The Holy See. Respecting these Churches, The Holy See had not initiated changes are following their own law. The differences between this law and the law of Western Church is n outcome of historical processes having taken place in Eastern and Western Christianity, therefore, the major focus in this work is put on the development of deaconship, especially in the Greek Catholic Church of Belarus and Greek Catholic Church of Ukraine. As distinct from other Eastern Churches, both these Churches are historically closely related with Lithuania and Catholic Church in Lithuania.
2
Sjöberg, Lena. "Profet eller samverkanspart? : Diakonala strategier i Svenska kyrkans nya storpastorat." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392440.
Full textAbstract:
En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.
3
Bengtsson, Pernilla. "Hur fungerar diakonin? : En studie om Svenska kyrkans diakonala arbete." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120774.
Full textAbstract:
Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord. För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten. Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.
4
Henningsson, Marie. "Diakoners strategier för att hantera det diakonala arbetets utmaningar i möten och samtal med människor." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358492.
Full textAbstract:
Diakoner i sitt ämbete är kallade till att arbeta utifrån en kristen kontext med att stödja utsatta människor utifrån ett diakonalt förhållningssätt som ett komplement till välfärdssystemet. Att få ta del av och bära människors socialt utsatta livsberättelser och problem kan bli psykiskt känslomässigt belastande. För att diakoner ska kunna förhålla sig till spänningen mellan yrkesroll och ett autentiskt själv i arbetet som de på många sätt identifierar sig med använder de sig av olika profana återhämtningsstrategier, även tron på Gud används som ett aktivt redskap för att arbetet ska kännas hanterligt. Med avstamp i Erving Goffmans teorier om ramar, fasad och team samt kompletterande känslobegrepp av Arlie Russel Hochschild och Emma Engdahls teori om autencitet undersöker studien hur diakoner hanterar det själavårdande arbetets utmaningar och vad deras tro har för betydelse i deras arbete som människors medvandrare i ett samhälle där nöden upplevs som stor. Studien närmar sig fenomenet genom sex kvalitativa intervjuer med församlingsdiakoner anställda i Stockholms stift. Studien visar att det finns många olika faktorer som gör att de orkar arbeta vidare och känner balans i förhållande till sitt arbete. Arbetskollegor och handledning kan hjälpa dem att sätta gränser i sitt arbete. Att bli bekräftade och få utlopp för sin kallelse är av betydelse för att känna ork att arbeta vidare. I deras tro på Gud fungerar bönen som ett redskap för avlastning och sinnesro.
5
Scherer, Benjamin. "Att vara vigd åt socialt arbete : En kvalitativ intervjustudie om vigningens betydelse med diakoner i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8408.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse det kan ha för diakoner i Svenska kyrkan att vara vigd åt sitt uppdrag. Inom ramen för studien genomfördes nio kvalitativa forskningsintervjuer med diakoner från fem olika församlingar i Stockholms stift. Materialet bearbetades i hermeneutisk tradition och analyserades utifrån teorin om rollövergångar. Studien pekar på att vigningen innebär en identitet som medför en känsla av mening, kontroll och tillhörighet. Denna identitet genomsyrar inte bara diakonens sociala arbete utan diakonens hela liv. Vigningen kräver att diakonen lever ett integrerat liv, vilket innebär samstämmighet mellan vem man är på arbetet och vem man utanför arbetet, och för med sig förväntningar från olika håll som diakonen måste förhålla sig till. Studien pekar också på en ambivalens hos intervjupersonerna; samtidigt som diakonrollen genomsyrar diakonens hela liv måste diakonen sätta upp gränser av olika slag för att kunna kliva ur sitt arbete.<br>The aim of this study was to examine what significance it may have for deacons within the Church of Sweden to be consecrated to their mission. Within the framework of the study, nine qualitative research interviews were conducted with deacons from five different parishes in the Stockholm diocese. The material was processed in hermeneutical tradition and analysed based on the theory of role transitions. The study indicates that the ordination implies an identity that brings a sense of meaning, control and belonging. This identity permeates not only the deacon's social work but the deacon's entire life. The ordination requires that the deacon lives an integrated life, which means coherence between who one is at work and who one is off work, and brings with it expectations from different directions that the deacon must relate to. The study also indicates an ambivalence among the interviewees; while the role of the deacon permeates the deacon's entire life, the deacon must set boundaries of various kinds in order to be able to step out of her or his work.
6
Nordstedt, Emma, and Evelina Olsson. "Diakonalt arbete : Svenska kyrkans sociala arbete." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5761.
Full textAbstract:
<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>
7
Lind, Susanne. "Vad gör de där i kyrkan egentligen, mer än att hålla gudstjänst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i några kristna kyrkor i Gävle." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4411.
Full textAbstract:
<p>Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.</p><p>Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen.</p><p>Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.</p>
8
Aspberg, Simon, and Sandra Janoff. "Relationen mellan det sakrala och profana : en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att vara både diakon och socionom i Svenska kyrkan." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8963.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället.<br>The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.
9
Lundström, Erik. "”Kyrkans visselblåsare!” : Diakoners syn på profetiskdiakoni och vad de behöverför att stå på de förtrycktas sida." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-233326.
Full textAbstract:
I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen.<br><p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>
10
Klintberger, Helena. "Det diakonala arbetet i en senmodern tid." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24872.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka det diakonala arbetets utformning och roll i dagens samhälle i förhållande till samhällsförändringar uppkomna genom modernitetens framväxt. Det har belysts att kyrkan har andra logiker än de som råder i vår senmoderna tid och därmed en annan tröghet och stabilitet än övriga samhällsinstitutioner. Genom att inte ingå i det moderna samhällets logiker är kyrkan inte en del av modernitetens expertsystem, vilket också skiljer det diakonala arbetet från omsorgsarbetet inom den övriga välfärdsstaten. En följd av att inte ingå i expertsystemen är att diakonens roll gentemot människor som kommer till verksamheten i viss grad kan vara den av en medmänniska snarare än expert och att idealism kan ges ett annat utrymme i arbetet. I viss mån är dock också det diakonala arbetet en del av expertsystemen. Det diakonala arbetet har olika roller i förhållande till den offentliga välfärden. Resultatet visar att arbetet till största delen är alternativt och komplementärt, vilket innebär att kyrkan tar vid där välfärdsstaten slutar, eller utför samma arbete, fast med en annan karaktär. Men i delar har arbetet en ersättande roll och motsvarar det som välfärdsstaten utför. Det diakonala arbetet har också en påtryckande, opinionsbildande roll när de uppmärksammar brister inom den offentliga sektorn. Slutligen är diakonernas roll i förhållande till välfärdsstaten att vara en brygga, där diakonen bistår med hjälp i människors kontakt med välfärdsstaten. Förändringar i det omgivande samhället påverkar vilka grupper av människor som kyrkans sociala verksamhet arbetar med och hur arbetet utformas. En ökad ekonomisk och psykisk utsatthet och ökade flyktingströmmar har påverkat det sociala arbetet.<br>The purpose of this study has been to investigate the design and role of the diaconal work in todays society in relation to social changes caused by the emergence of modernity. It has been illustrated that the logic of the church is different to that prevalent in late modernity and thereby possess a different inertia and stability than other societal institutions. By not being a part of the logic of modern society, the church is not a part of the expert systems of modernity, which also differentiates the diaconal work from the care work within the rest of the welfare state. A consequence of not being a part of these expert systems, is that the role of the deacon in relation to the people who come to the agency can, to a certain extent, be that of a fellow human being rather than expert, and that a idealism may play a larger part in the work. To a certain extent, the diaconal work is however part of the expert system. The diaconal work can be said to have different roles in relation to public welfare. The study shows that the work to a large extent may be seen as alternative and complimentary, meaning that the work takes place outside the area of the welfare state, or that the same work is done, but with a different character. In parts the role of the work is that of replacing i.e. corresponding to that of the welfare state. The diaconal work also has an urgent, opinion-forming role, when it addresses public sector deficiencies. Finally, the role of the deacon in relation to the welfare state is that of a bridge, helping people in their contacts with the welfare state. Changes in the surrounding society affect what groups of people that the Church social work is directed towards and how the work is being done. Increased economic and psychological vulnerability and the increased flow of refugees has affected the social work.
11
Edebol, Maria. "Mjuk massage och diakoni : Ett holistiskt perspektiv." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4941.
Full textAbstract:
<p>Introduction</p><p>Tactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden.</p><p>Aim/Research questions</p><p>The aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden.</p><p>The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden?</p><p>Method</p><p>This study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context. The study follows Kvales method as seven steps of qualitative interview studies. 1) Aim and research questions were formulated according to the acquired theory. 2) Three respondents were chosen for in-depth interviews to be able to understand and describe experiences, possibilities and clarify difficulties with the use of Tactile massage within the Church of Sweden. 3) Qualitative interviews were carried out with the help of semi-structured questions. The interviews were recorded and observations were done. 4) The interviews were transcribed and re-read several times. In the process of research the material was coded and interpreted into experiences, possibilities and difficulties. 5) The process of interpretation and analysis of collected data and applied observations were carried out with the help of hermeneutical approach, ten theoretical perspectives and current research. 6) Results. The results were tested according to requirements of reliability, validity and generalization. 7) Report. In this study the results were reported with methodological, ethical and hermeneutical considerations.</p><p>Results</p><p>Tactile massage was described as an extraordinary tool where the experiences pointed out a general longing for touch in the lived body. The power of touch released courage, relaxation, new energy, pain relief and balance. Spiritual presence was experienced as Gods presence in the bodies of both massage-givers and massage-receivers. Possibilities with Tactile massage were described as practical care, where the non-verbal intervention could support the communication when words did not last. Quiet and relief was created through the freeing of the internal oxytocin-system of the body giving the massage-receiver social confirmation and renewal of the body. Difficulties in using Tactile massage within the deaconry were described as physical and mental vulnerability and unclear professional identity of the massage-givers. Difficulties where related also to integrity, boundaries and limitations of gender due to the majority of the female massage-givers and massage-takers in the present situation. One more difficulty was pointed out as the organizational unsecurity about what Tactile massage is and this difficulty was partly related to views of Deaconry and Church. ‘Deaconal Touch’ is the new concept and the practical result of this study. Deaconal Touch can be described as a deaconal tool to be handled in the context of the Church of Sweden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><br><p>Introduktion</p><p>Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för t.ex. beröringsmassage, effleurage, hudmassage, taktil stimulering, taktil massage och aromaterapimassage (SBU 2009). Forskning och erfarenhet visar att Mjuk massage genom stimulering av kroppens känselreceptorer och oxytocinsystem ökar välbefinnandet och bidrar till stress- och ångestreduktion samt möjliggöra smärtlindring. Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 möjliggör för varje församling att forma en egen diakonal profil. Efter år 2004 har enskilda diakoner och församlingar börjat använda Mjuk massage som ett diakonalt redskap i syfte att tillgodose människors kroppsliga, själsliga, andliga och sociala behov inom ramen för Svenska Kyrkans helhetssyn.</p><p>Syfte/frågeställningar</p><p>Syfte: Att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka användningen av och öka problemmedvetenheten om Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakonala arbete.</p><p>Frågeställningar: Hur används Mjuk massage och vilka är erfarenheterna av Mjuk massage inom Svenska Kyrkans diakoni? Vilka möjligheter och svårigheter kan vara förenade med användningen av Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakoni?</p><p>Metod</p><p>Studien är en första explorativ studie om Mjuk massage inom Svenska kyrkans diakonala kontext. Studien följer Kvales metod som sju steg för kvalitativa intervjustudier.<strong> </strong>1) Syfte och frågeställning formulerades utifrån inläst teori. 2) Tre respondenter valdes för att genom djupintervjuer förstå och beskriva erfarenheter, möjligheter och synliggöra svårigheter i användningen av Mjuk massage inom Svenska Kyrkan. 3) Kvalitativa intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och observationer gjordes. 4) Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger. I forskningsprocessen kodades och tolkades materialet utifrån huvudorden erfarenheter, möjligheter och svårigheter. 5) Bearbetning, analys och tolkning genomfördes utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av tio teoretiska perspektiv och vetenskaplig aktuell forskning. 6) Resultat. Här prövades resultaten inför kraven på reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. 7) Rapportering. I föreliggande arbete har resultaten redovisats med metodologiska, forskningsetiska och hermeneutiska överväganden.</p><p>Resultat</p><p>Mjuk massage beskrivs som ett extraordinärt redskap där erfarenheterna visade att beröringslängtan finns i den levda kroppen och att beröringens kraft frigör till mod, avslappning, ny energi, smärtlindring och balans. Andlig närvaro upplevdes av både givare och mottagare som Guds närvaro i kroppen. Möjligheter med Mjuk massage beskrevs som praktisk omsorg där den ickeverbala interventionen kunde stödja kommunikationen när orden inte räckte till. Lugn och lindring skapades genom att kroppens eget oxytocinsystem frigjordes och gav mottagaren social bekräftelse och kroppens upprättelse. Svårigheterna med att använda Mjuk massage inom diakoni beskrevs som kroppslig och själslig sårbarhet och oklar professionell identitet hos massagegivarna. Svårigheter relaterades även till integritet, gränssättning och könets begränsning, då majoriteten massagegivare och mottagare i nuläget utgörs av kvinnor. Ytterligare en svårighet utgjorde den organisatoriska osäkerheten om vad Mjuk massage är och denna svårighet hörde delvis samman med diakoni- och kyrkosyn. ´Diakonal beröring´ är det nya begrepp som utgör det praktiska resultatet av denna studie vilket beskriver Mjuk massage som diakonalt redskap i Svenska kyrkans kontext. Diakonal beröring tydliggörs i studien som ett värdefullt komplement till annan diakonal och själavårdande verksamhet.</p>
12
Axetun, Karin, and Nilsson Anna Rydberg. "Diakoni och välfärd. : En kvalitativ studie om relationen mellan diakoni och socialt arbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19820.
Full textAbstract:
This study discloses the responsibility of social work for the Swedish welfare state respective deacons in the Swedish protestant church, which roll the Swedish protestant church have in the existent welfare and also if deacons experience any expectations and how these expectations in that case are expressed.The aim of this study was to investigate the relationbetween deacons working within the Swedish protestant church and social work, as it appears for professional deacons. The method of investigating the questions raised by the aim of this study has been qualitative analysis of answers derived from six deacons working in different workplaces. The data derived from these interviews was then analysed through the theory of Gösta Esping-Andersen about welfare states and also through background research and earlier science research about the social work within the Swedish protestant church and other social work. The result of the study show that the welfare state in Sweden has the comprehensive responsibility for the citizens. Deacons working within the Swedish protestant church does not have the same responsibility. Instead deacons usually provided the supplementary social work as regarding existential questions. Different conditions, for example laws and regulations is something that is different regarding the social work that deacons and other authorities in the society performs. Our study also shows that sometimes when the official welfare is insufficient the deacons partly can fill up for this. The deacons in our study experience that there are high expectations from the people in society regarding the social work that deacons performs. There are also expectations from other performers of social work in the welfare as well as from the church itself, although these look a little bit different and are not as clear and explicit. The problem with the expectations is that they are not always realistic which depends on relatively bad knowledge about the social work the deacons perform. When the social work that deacons perform is within the church characterized by Christian ethos a result can be that in meeting with other social work a tension arise which leads to challenges for the different performers of social work.
13
Schweyer, Debra Louise. "The art of diakonia." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1999. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape8/PQDD_0015/MQ48834.pdf.
Full text
14
Haag, Hrabovsky Therese. "Härskarteknik och ledarskap inom ett stift i Svenska kyrkan : Påverkan på anställda och det diakonala arbetet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4974.
Full textAbstract:
Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.
15
Larsson, Anna, and Angela Bäckström. "Miljöutredning för Bräcke Diakoni." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15298.
Full textAbstract:
The environmental work in Sweden has developed a lot over the past fifty years. Today, most companies have some kind of environmental work. Environmental activities are regulated by the Environmental Code, which applies in parallel with other laws. This report is an environmental review for Bräcke Diakoni. The report aims to find out how much environmental impact Bräcke Diakoni has. The report will also be used as a basis for an environmental diploma. Bräcke Diakoni is a foundation that has existed in Gothenburg since 1923 and has its operations in health, care, rehabilitation, psychiatry, children, youth, elder care and hospice. They have an environmental diploma since 2005 and are actively working to reduce their environmental impact. Data were collected through interviews, surveys, and Intranet. The environmental review includes eight of Bräcke Diakoni units are located in Bräcke, Gothenburg. The report is general, covering the environmental impact of energy, water, travel, chemicals, waste, recycling and accidents. No indentations are made. The investigation shows that business trips, electricity, district heating, service vehicles and households waste have the highest environmental impact. Bräcke Diakoni generally has no impact on the environment that needs urgent help. At the end of the report there are suggestions for further environmental work, such as switching energy contracts, reward soft mobility among staff and reduce the missions through the purchase of video conference. Bräcke Diakoni has already taken steps to reduce their environmental impact. Among other things, they help to meet environmental quality objective "A non-toxic environment" by taking care of their hazardous waste. The fact that they use district heating contributes to the "Good Built Environment" and "Fresh air".<br>Miljöarbetet i Sverige har utvecklats mycket de senaste femtio åren. Idag arbetar de flesta företag med miljö på något sätt. Miljöarbetet regleras av miljöbalken som gäller parallellt med andra lagar. Den här rapporten är en miljöutredning för Bräcke Diakoni. Syftet med rapporten är att ta reda på hur stor miljöpåverkan Bräcke Diakonis verksamheter har. Rapporten ska även användas som underlag till miljödiplomering. Bräcke Diakoni är en stiftelse som funnits i Göteborg sedan år 1923 och har verksamheter inom hälsa, vård, rehab, psykiatri, barn, ungdom, äldreomsorg och hospice. De är miljödiplomerade sedan 2005 och arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Data har samlats in genom intervjuer, inventeringar och Intranätet. Miljöutredningen omfattar åtta av Bräcke Diakonis enheter som är lokaliserade i Bräcke, Göteborg. Utredningen är övergripande och omfattar miljöpåverkan från energiförbrukning, vatten, resor, kemikalier, avfall, återvinning och olyckor. Inga fördjupningar har gjorts. Högst miljöpåverkan fick tjänsteresor, el, fjärrvärme, tjänstefordon och hushållssopor. Bräcke Diakoni har överlag ingen miljöpåverkan som behöver akuta åtgärder. I slutet av rapporten finns förbättringsförslag för fortsatt miljöarbete, exempelvis byta energiavtal, belöna miljövänligt resande bland personalen och minska på tjänsteresor genom införskaffande av videokonferensanläggning. Bräcke Diakoni har redan vidtagit åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Bland annat bidrar de till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” genom att ta hand om sitt farliga avfall. Att de använder fjärrvärme bidrar till att uppfylla ”God bebyggd miljö” samt ” Frisk luft”.
16
Sagemo, Dan. "Specialpedagog, Diakon, Förskollärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34380.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva olika perspektiv på special-pedagogiskt stöd i ett arbetslag för skolår 8. Jag intervjuade elever, föräldrar, lärare och rektor för att se om jag kunde hitta några mönster som kan bidra till förbättring av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Jag fann tre nyckelbegrepp utifrån intervjuerna nämligen: syn på yrkesroll, syn på avskiljning och stigmatisering.<br>The purpose of this essay is to shed light on and describe different perspectives on special education in an eighth class in order to see if I through a discussion out of the results could improve the work with special education. I found three main ideas from the interviews with students, parents, teachers and headmaster, namely: different ways of looking at your profession, different ways of looking at dividing children in groups and stigmatization.
17
Gynning, Ida. "Diakoni - Svenska kyrkan som välfärdsaktör." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25858.
Full textAbstract:
Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor.<br>Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.
18
Glawatz, Anne-Ruth. "Die Zuordnung privatrechtlich organisierter Diakonie zur evangelischen Kirche : unter besonderer Berücksichtigung von unternehmerischen Umstrukturierungen in der Diakonie /." Frankfurt am Main ; Berlin ; Bern ; Bruxelles ; New York ; Oxford ; Wien : Lang, 2003. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=010456895&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
19
Leis, Annette. "Den kyrkliga diakonins roll inom ramen för två välfärdssystem : en jämförande fallstudie av två diakoniinstitutioner i Sverige och Tyskland /." Uppsala : Diakonivetenskapliga institutet : Teologiska institutionen, Uppsala universitet [distributör], 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4503.
Full text
20
Hansson, Ingegerd. "Diakoni i Sverige : diakonerna, samhällets stöttepelare?" Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3767.
Full textAbstract:
<p><p>Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation.</p><p>Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.</p></p>
21
Knoetze, Johannes Jacobus. "Teologiese motiewe vir 'n missionêr diakonale bediening van die kerk op weg na 'n begronding van die missionêr diakonale ekklessiologie /." Access to E-Thesis, 2005. http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-10242005-125004/.
Full text
22
Dressler, Axel von. "Diakonie und Spiritualität : Impulse aus der Welt der Kommunitäten /." Neukirchen-Vluyn : Neukirchener, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014831120&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
23
Goder-Fahlbusch, Sigrid. "Weiterbildung: Management in der Diakonie Führungskompetenz zwischen Komplexität und der Suche nach Gewissheiten." Heidelberg Winter, 2008. http://d-nb.info/987386417/04.
Full text
24
Tyell, Mikaela, and Matilda Andersson. "Maktlöshetens rum och det stora hoppet : En kvalitativ studie om diakonernas upplevelser av ett ökat socialt arbete." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45237.
Full textAbstract:
Sweden's welfare system has for many years been seen as the absolute safety net in the country, where every person who gets into social difficulties can fall back on the welfare system. Over the past many years, Sweden's welfare system has changed, and more and more people are applying to civil society and its organizations for financial help. One of the organizations that has served as the extended arm of social services is the Church of Sweden and its deacons. The purpose of this study is to create an understanding of how deacons experience the responsibility they take socially and economically in society. At the same time, we want to take a closer look at their thoughts and feelings in the role created by increased responsibility on civil society.In this study, eight qualitative interviews were conducted with deacons who work with people in social vulnerability in Sweden and who, for various reasons, have had to seek financial and material help in the Church of Sweden. In the study, we were able to see how all deacons carry out work that is far beyond their responsibilities, the contributions they make are grants collected through voluntary contributions and taxes paid by their members. Here we have a clear picture of how this actually affects the emotional work of deacons both behind and in front of the stage. The job gets tougher and there is a common feeling amongst the deacons, that they’re not enough for all those who don’t have what many people take for granted, the most basic things, like food or money to pay their bills. The role, responsibility and shortcomings that the deacons have been able to see in social services is also something they feel have affected the relationship between the two. In order to answer our questions, in addition to our qualitative interviews, we have enlisted the help of neoliberalism, concepts from Goffman's dramaturgical theory and Hochschild's emotional work.
25
Simonsson, Marie, and Mariette Hammarsten. "Lokalt diakonalt arbete - från syförening till företrädarskap : en kvalitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13577.
Full text
26
Hellberg, Patrik. "Svenska kyrkan och samhällsdebatten - En studie av Svenska kyrkans politiska röst åren 1945-2000." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75136.
Full textAbstract:
[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?
27
Hoh, Woo-Jung. "Theologie und Praxis der Diakonie in der SBZ und DDR 1945-1989 das Erbe der Diakonie im geteilten Deutschland mit Perspektive auf das geteilte Korea /." [S.l. : s.n.], 2005. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB12168052.
Full text
28
Alvarsson, Helen, and Johanna Resare. "Diakoni- ett komplement i välfärdssamhället? : En intervjustudie med församlingsdiakoner." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-503.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för diakonins funktion, diakoners roll och diakonins betydelse för det sociala arbetet. Detta utifrån diakoners och diakoniassistenters upplevelse av kyrkans sociala arbete idag. Fungerar det diakonala arbetet som komplement till eller ersättning för statlig social verksamhet i dagens rådande välfärdsstruktur? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med diakoner och diakoniassistenter omkring deras upplevelser av diakonins roll i en specifik stad. Resultatet i uppsatsen visar på att diakonerna upplever sig ha en viktig kompletterande roll i det sociala arbetet. De anser sig med sin kristna utgångspunkt ha en specifik profilering av själavårdande, stödjande samt gemenskapsbyggande karaktär. Diakonin ses som ett alternativ till och inte en ersättning för kommunal välfärdsservice och diakonerna/diakoniassistenterna vill inte ta över andra aktörers sociala ansvar.</p>
29
Pringle, Stephen F. "A project designed to train Diakonos counselors to integrate spiritual well-being development into depression treatment." Theological Research Exchange Network (TREN), 1998. http://www.tren.com.
Full text
30
Persson, Matilda. ""Är jag tillräcklig?" : - Diakoners hantering av möjligheter, begränsningar och inre konflikter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8516.
Full textAbstract:
In a press release from the Swedish church it says that the pressure from people who are in need is increasing on the deacons in Sweden and that it’s getting higher each year. This study contains the search of knowledge about the deacons of the Swedish church, if they actually feel an increasing pressure and in what way, how they are handling the possible pressure from people in need, if that pressure is too high and if the deacons feel that they can assist the people seeking their help. The study also aim to provide more knowledge about the deacons experiences of the opportunities and boundaries (or obstacles) they meet in their line of work and how they handle the boundaries when/if they can’t provide the help that the people need. This is a qualitative study, using interviews as a tool to get the appropriate information to answer the questions at hand. Six deacons in different parishes in Blekinge and Skåne participated and the interviews took place at the parishes. The empirical material has been analyzed thematically. The theoretical viewpoints has been liberation theology, solution focused approach and empowerment. The analysis shows that the deacons experience an increasing pressure from the people seeking help especially from some groups in the community, especially from people feeling lonely. It shows that the deacons especially feel like the people mostly turn to them because they have a need to talk to someone, for example about their difficulties in life. It also shows that the deacons want to be sufficient, enough, and when they leave their work at the end of the day they want to feel that they’ve done everything they can to help the people in need. It also shows that they want to see the boundaries more as challenges to find new solutions. The analysis also shows that the deacons seem to use empowerment and that they have a solution focused approach in their work with the people in need. They also seem to have a viewpoint that looks like liberation theology. When the deacons experience that they have internal conflicts the analysis shows that they use different ways to deal with these. For example retreat, their faith, supervision/tutoring and a balanced free time.
31
Jakobi, Tobias. "Konfessionelle Mitbestimmungspolitik : Arbeitsbeziehungen bei Caritas und Diakonie am Beispiel des Krankenhaussektors." Berlin Ed. Sigma, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3021846&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.
Full text
32
Fichtmüller, Matthias [Verfasser]. "Diakonie ist Kirche : Zur Notwendigkeit der Genese einer Diakoniekirche / Matthias Fichtmüller." Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2019. http://d-nb.info/1204706751/34.
Full text
33
Wickström, Joel. "Personlig kristen tro : Betydelse för beslut i S:ta Claras diakonala verksamhet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2493.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang. Slutsatserna har diskuterats och knutits till tidigare forskning. De är i korthet följande: Att personlig tro på ett objektivt, kausalt eller mätbart sätt skulle haft betydelse för de beslut som studerats går inte att säga utifrån denna studie. Informanterna uttalar för egen del att deras personliga tro haft betydelse för utformningen av praxis inom de fyra beslutsområden som studien omfattar. Besluten har påverkats av ett komplext samspel av beslutsfattarens värdemässiga och teoretiska antaganden i sin föreställningsvärld, i kombination med upplevelser av kyrkans organisationskultur och av verkliga situationer. Det samspelet omfattar, i denna studie, informanternas personliga föreställningar om bibeln och om delar av Sahlbergs forskning, det upplevda ”kallet” att leva ut sin tro i Clara, en önskan att sprida sin tro vidare samt tolkningar av verkliga situationer. Som avslutning framförs tanken att studien skulle kunna bidra till den epistemologiska kunskapskartan genom iakttagelsen att personlig tro inte är en oberoende beslutskomponent. Vid sidan av personlig tro redovisas i uppsatsen ett spektrum av andra faktorer som skulle kunna ha betydelse för beslut gällande diakonal praxis.
34
Hanselmann, Paul G. "Qualitätsentwicklung in der Diakonie - Leitbild, System und Qualitätskultur in dynamischer Wechselwirkung." [S.l. : s.n.], 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:16-opus-63506.
Full text
35
Thoms, Nellie. "Kyrkan som välfärdsaktör? Diakoners uppfattning av ekonomiskt stöd i svenska kyrkan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25608.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka hur diakoner ser på och arbetar med ekonomiskt stöd i Svenska kyrkan. Frågeställningarna som besvaras är: Vad anser diakoner att kyrkan borde ha för roll gällande ekonomiskt stöd? Hur resonerar diakoner i arbetet med ekonomiskt stöd och vilka krav ställs? Vilka svårigheter stöter diakoner på i detta arbete?Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod där fem personer som arbetar eller har arbetat med ekonomiskt stöd i Svenska kyrkans diakonala arbete intervjuats. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsstater samt dokumentet ”Vägledning för diakoni” framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet visar att några informanter önskar att kyrkan inte skulle behöva göra så mycket som de gör, medan andra tycker det är bra som det är men anser att det skulle behövas mer resurser. Informanterna resonerar på olika sätt när de beslutar om ekonomiskt stöd men verkar alla ha sin grund i diakonins teologi som handlar om att vara barmhärtig och full av nåd.Slutsatsen är att det är svårt att säga vilken välfärdsmodell Sverige tillhör idag men att Svenska kyrkans ekonomiska stöd främst har en kompletterande funktion. Det är svårt att leva upp till den teologiska grunden för diakoni och samtidigt ställa krav på dem som söker hjälp. Informanterna arbetar väldigt olika vilket överensstämmer med att diakoni ska vara kontextuellt.<br>The aim of this essay was to study how deacons view and work with financial support in the Church of Sweden. The questions answered were: What role do deacons consider the church should have in the welfare society concerning financial support? How does a deacon assess when it comes to decisions about financial support and what requirements are being made for the aid? What challenges do deacons face when working with distribution of financial support?The study was made with a qualitative method where five people that work or have worked with financial support in the Church of Sweden were interviewed. The gathered material was then analysed using Gøsta Esping-Andersens theory on welfare states together with a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results showed that some informants wished that the church shouldn’t have to be as involved as it is today, while others thought that it was good the way it was but wished for more resources. When it came to making decisions on financial support the informants reasoned in different ways but all seemed to have a base in the theology for diaconal work about being merciful and showing grace.In the end I found that it was hard to say which welfare model Sweden belongs in but that the financial support from the Church of Sweden mainly had a complementary function. It was hard to live up to the theological foundation for diaconal work and at the same time make demands for people looking for help. The informants worked very differently which corresponds to diaconal work being contextually.
36
Kim, Han-ho. "Beziehungen förderlich gestalten : eine diakoniewissenschaftliche Vergleichs-Studie zur Arbeit mit Behinderten in südkoreanischen und in deutschen Kirchen und Gemeinden /." Münster : Lit, 2010. http://d-nb.info/999311549/04.
Full text
37
Kim, Han-ho. "Beziehungen förderlich gestalten eine diakoniewissenschaftliche Vergleichs-Studie zur Arbeit mit Behinderten in südkoreanischen und in deutschen Kirchen und Gemeinden." Berlin Münster Lit, 2008. http://d-nb.info/999311549/04.
Full text
38
Hansson, Linda. "”Diakoni – ett yrke i gränslandet mellan kyrka och socialt arbete?”." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11489.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats behandlar diakonalt arbete utifrån yrkesverksamma diakoners erfarenheter och upplevelser, inom ramen för kyrkan i det traditionella sociala arbetets kontext. Uppsatsen beskriver grunderna för det diakonala arbetet och dess utformning. Vidare beskrivs hur beslutet år 2000, då kyrkan fick laglig rätt att ”konkurrera” med staten, har påverkat diakonernas arbete. Studien är uppbyggd utifrån ett kvalitativt perspektiv, där grunden ligger i intervjuer med tre diakoner från olika kommuner. Diakonernas tankar och uppfattningar om eventuella likheter mellan diakoni och traditionellt socialt arbete låg till grund för uppsatsens analys. Resultatet visade att diakonerna upplevde, att deras arbete kan liknas med traditionellt socialt arbete. Diakonerna uppmärksammade dock vissa skillnader, exempelvis tidsperspektivet, lagrummet och hur, var och varför insatser riktas.</p>
39
Diakonis, Konstantinos [Verfasser]. "Die Geringfügigkeitsvorschriften als Teil der Problematik der Kollision zwischen primären und sekundären Prinzipien des Rechts / Konstantinos Diakonis." Frankfurt : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2012. http://d-nb.info/1042425485/34.
Full text
40
Pruikkonen, Heli. "Ett ämbete i fångenskap : Diakoners erfarenheter av Svenska kyrkan som hierarkisk organisation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156795.
Full text
41
Olofsson, Susanne. "Diakonens roll i välfärdssamhället : En liten intervjustudie med församlingsdiakoner i en storstad." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1282.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.
42
Alfsdotter, Annika E. M. "En storstadsförsamlings diakonala arbete i början av 2000-talet : stabilitet och förändring." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1658.
Full text
43
Koch, Verena. "Kann das Ehrenamt den Sozialstaat retten? Möglichkeiten und Grenzen des diakonischen Ehrenamtes als eine Praxisform des Sozialstaates ; eine kritische Reflexion." Hamburg Diplomica-Verl, 2007. http://d-nb.info/986884782/04.
Full text
44
Kraus, Christof Rudolf. "Kleriker im späten Byzanz : Anagnosten, Hypodiakone, Diakone und Priester 1261-1453." Wiesbaden Harrassowitz, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2999961&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.
Full text
45
Wijaya, Wiking Nurdiana. "Socialt arbete och diakoni i Svenska kyrkan : En diskursanalys av församlingsinstruktioner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46456.
Full textAbstract:
Social work is a wide term but often presented as the form of activities done by public welfare organisations. This study aims to present an analys of social work done by the Church of Sweden congregations. The study uses a discourseanalys perspectiv to study local congregations’ instructional documents that describe their diaconia. The result shows that social work in diaconia is characterized by different hegemonies and conflicts of understanding and practices. The study shows how church of Sweden formulation can be influenced by history and political and ideological issues as well as economical issues for the church. The author means that we need more studies of how social work is understood by other welfare actors in Sweden in order to develop a deeper understanding of social work.
46
Kraus, Christof Rudolf. "Kleriker im späten Byzanz Anagnosten, Hypodiakone, Diakone und Priester ; 1261 - 1453." Wiesbaden Harrassowitz, 2002. http://d-nb.info/985519231/04.
Full text
47
Wiederkehr, Daniel. "Die Pfarrei als Raum diakonischen Wirkens eine empirische Untersuchung zu den Möglichkeiten und Grenzen der Pfarreidiakonie im Kanton Zürich." Fribourg Acad. Press, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3158289&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.
Full text
48
Boli, Theodora. "Olympiodor, Diakon von Alexandria Kommentar zum Ekklesiastes ; eine kritische Edition /." [S.l. : s.n.], 2004. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=972207724.
Full text
49
Hansson, Magdalena. "Svenska kyrkans roll i integration av flyktingar i Norrland." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-17390.
Full text
50
Eibisch, Frank. "Dein Glaube hat dir geholfen Heilungsgeschichten des Markusevangeliums als paradigmatische Erzählungen und ihre Bedeutung für diakonisches Handeln." Göttingen Ed. Ruprecht, 2007. http://d-nb.info/990172899/04.
Full text