Relevant bibliographies by topics / Dialekter / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Dialekter.

Dissertations / Theses on the topic 'Dialekter'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Dialekter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Spathon, Daniel. "Dialektens retorik : En studie om dialekter som retorisk resurs." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19657.

Full text
Abstract:
This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu’s theory of Field and Habitus. From this discussion, conclusions are drawn about whether dialect may be used as a means of persuasion. However, the values and attitudes presented from the survey represents only the survey participants, and cannot be regarded as a general opinion. Altough it is a small-scale survey, certain conclusions can be made. The author of this essay concludes that dialect may be used as a means of persuasion, based on the survey results and rhetorical theories presented above. Finally, a critical component for this rhetorical agent is the adjustment of the audience. Without knowing the audiences values and attitudes to the dialect, the outcome of the effect may be hard to predict.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gunnarsson, Astor. "De där dialekterna : En undersökning av undervisningen om dialekter i gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385190.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ehn, Jana, and Ronja Lindgren. "Dialekter i arbetslivet." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för arbetsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78001.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Jonas, and Daniel Larsson. "Dialekter och röstigenkänning : Ett röstigenkännings-API:s förmåga att uppfatta svenska dialekters kännetecken och röstkombinationer." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18701.

Full text
Abstract:
Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer. Dessa kännetecken och ljudkombinationer låg till grund för de ord vi valt ut till att testa API:et med. Varje dialekt fick alltså ett ord uppbyggt för att vara extra svårt för API:et att uppfatta när det uttalades av just den aktuella dialekten. Därefter utvecklades en prototyp, närmare bestämt en android-applikation som fungerade som ett verktyg i datainsamlingen. Då arbetet innehåller en prototyp och en undersökning så valdes Design and Creation Research som forskningsstrategi med datainsamlingsmetoderna dokumentstudier och observationer för att få önskat resultat. Data samlades in via observationer med prototypen som hjälpmedel och med hjälp av dokumentstudier. Det empiriska data som registrerats via observationerna och med hjälp av applikationen påvisade att vissa dialekter var lättare för API:et att uppfatta korrekt. I vissa fall var resultaten väntade då vissa ord uppbyggda av ljudkombinationer i enlighet med teorin skulle uttalas väldigt speciellt av en viss dialekt. Ibland blev det väldigt låga resultat på just dessa ord men i andra fall förvånansvärt höga. Slutsatsen vi drog av detta var att de ord vi valt ut med en baktanke om att de skulle få låga resultat för den speciella dialekten endast visade sig stämma vid två tillfällen. Det var istället det ord innehållande sje- och tje-ljud som enligt teorin var gemensamma kännetecken för alla dialekter som fick lägst resultat överlag.
As the development of applications and systems progress so does the ways in which we interact with the application or system. So far, the navigation and usage of applications and systems have been made by hand, through keyboard and a mouse. Recently navigation through touch-screens and voice has been more common. When you are going to navigate the application with your voice, it´s crucial that anyone can navigate the application despite their dialect. To be able to see how a voice recognition API (Application Programming Interface) understands Swedish dialects a study on the characteristics on Swedish dialects were made. These characteristics and combinations of sound were the foundation to the words used for testing the API. Each dialect got a specific word that were supposed to be difficult for the API to understand when the word was pronounced by the actual dialect. A prototype of an android application was developed as a tool for data generation. This thesis contains a prototype and a research and therefore the strategy used for this thesis is Design & Creation Research, with document studies and observation as data generation methods to achieve the desired result. The data were collected through observations with the prototype as a tool and also through studies of documents. Our empirical data that has been registered through the observations and with the help of the application proved that some dialects were easier to understand correctly by the API. In some cases the results were expected because some words were made of combinations of sounds according to the theory that were going to be pronounced in a special way from a certain dialect. Some of the results were low on these certain words but in some other cases the results were surprisingly high. The conclusion we drew from this was that the words we chose with the intention of making it hard for the API to understand only proved to be working on two separate occasions. It was the word containing the combination of the sounds "sje" and "tje" that had common characteristics to all dialects, according to the theory, that got the lowest result.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Holmgren, Jonathan. "Dialekter i svenskämnet : En studie av dialekters utrymme i undervisning och läromedel i gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225924.

Full text
Abstract:
Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen.      Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter. Läromedlen uppvisar stora skillnader sinsemellan, men har generellt ett väldigt kort avsnitt om dialekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ericsson, Anna. ""Dialekter är charmiga" : Hagforselevers syn på sin egen och andras dialekter- en enkätstudie." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7798.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Heiskanen, Sini. "Finska dialekter i Sverige : En kvantitativ undersökning om sverigefinska skolans elevers syn på finska dialekter och tvåspråkighet." Thesis, Stockholm University, Department of Baltic Languages, Finnish and German, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7271.

Full text
Abstract:

The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students’ life nor their sense of identity. Their knowledge regarding dialects was limited to standard Finnish and the dialect of Helsinki Finnish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Karlsson, Vera-Linn. "He e huskut artut mä dialektan : En studie om underliggande attityder mot svenska dialekter i uppläst reklam." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384813.

Full text
Abstract:
Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Siwe, Jessica, and Vaia Tioukalia. "Dialekter i skolan : En dia- och sociolektiskt undersökning." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4040.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karlsson, Christa. "Dialekters påverkan på elevers språkbehärskning- en jämförande undersökning mellan rikssvenska och skånska." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1718.

Full text
Abstract:

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor. De fick även själva skriva ett brev till textens huvudperson. I deras egenproducerade texter räknades antalet fel. Dessutom analyserades vilka typer av fel de gjorde. Felen jämfördes sedan med en tabell över dialekttypiska drag, för att se om de fel som eleverna gjorde berodde på deras respektive dialekter. Resultatet är svårtolkat. De elever som talar dialekt hade genomgående sämre resultat. Varken deras fel eller de fel som de elever som talade rikssvenska gjorde kan dock härledas till deras dialekter. Därför är det rimligt att anta att skillnaderna beror på yttre omständigheter, såsom social status, motivation och tidigare undervisning. För att kunna dra några säkra slutsatser behöver undersökningen utvidgas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Horn, af Åminne Adam. "Viljen I veta? : Om verbens pluralböjning i sydvästsvenska dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255446.

Full text
Abstract:
Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning. Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats. Studien preciserar området där pluralböjning förekom vid 1900-talets början och definierar fyra pluralparadigm som förekom inom detta, som vart och ett kan anses spegla olika historiska skeden i pluralformernas historiska utveckling. Kronologiskt är det möjligt att urskilja en geografisk tillbakagång tillsammans med morfologisk förenkling. Den morfologiska utvecklingen sammanfaller med de för studien aktuella teorierna och visar på att mer markerade ändelser har ersatts av mindre markerade. Dessa processer skedde dock långsamt, och var inte anledningen till att pluralböjningen slutligen försvann, vilket i stället tillskrivs riksspråklig påverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lillkull, Rebecka. "Attityder till dialekter : En enkätstudie med språk- och humaniorastudenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38753.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka attityder till, samt användande av, dialektalt språkbruk bland studenter i olika årskurser på en språkinriktad högskoleutbildning. Undersökningen genomförs med en direkt metod i form av en enkätstudie. Resultatet visar att informanterna svarar enligt samma mönster men med lite olika värden på skalorna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Åk 1 är mer positiva till sin dialekt men visar mindre skillnader i sitt språkbruk i olika situationer och sällskap. Åk 3 visar en antydan till att vara neutrala till sin dialekt men visar även indikationer på en större variation av sitt språkbruk. Slutsatsen är att det inte finns påtagliga skillnader men att åk 3 visar tecken på en större medvetenhet om sitt språkbruk, sannolikt för att de har studerat längre på högskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Hammarlund, Jakob. "Elevers attityd till dialekter : – en kvantitativ och kvalitativ undersökning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66962.

Full text
Abstract:
Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Löfgren-Gustafsson, Maria, and Emma Johansson. "Tala är silver : …- En kvalitativ studie om synen på dialekter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14155.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING   Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens dialekt?   Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner?   Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter. De flesta intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som förväntningar och solidaritet då det kom till deras syn på den egna och andras dialekter.
ABSTRACT The purpose of this study, was to see if there were any connections between dialects and the listeners expectations on the identity of the person who speek the dialect. Are our expectations effected by earlier experience, that we tend to analyze a person, and judge him or her, on their dialect? What does the interview person think about his own dialect?   The questions were as follows: What does the interviewee think about his/her own dialect? In what way did the interviewed person get influenced by the dialects and which expectations can be found that are influenced by earlier experiences?   Methodologically a semi-structured interview-structure was used, following a frame which would represent different head-themes. The selected crowd consisted of twelve interview persons between the age of 20-30. The interviews lasted for approximately 30 to 40 minutes. The obtained result indicated that most of our interview persons where effected of themes as expectations and solidarity when it came to their vision of their own and other peoples' dialects.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Sami, Ahmad. "Dialekter och standardarabiska i arabiska modersmål : Lärarens språkbruk i klassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40877.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Eaker, Birgit. "Adjektivet [grann] i svenska dialekter : en semantisk och dialektgeografisk undersökning /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35610088j.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Öhlund, Lovisa. "Att tala ”på bätter” : En uppsats om studenters syn på dialekter." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7795.

Full text
Abstract:

Denna uppsats handlar om dialekter; hur de förändras, om det är mer

accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, om det finns något Uppsalaspråk och så tar den upp hur informanterna vill tala om tio år. Den här uppsatsen är baserad på enkätsvar från 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras dialekt har förändrats. De från Götaland har störst andel som uppger en förändring. Majoriteten av informanterna svarar även att det inte är mer accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, att det inte finns något Uppsalaspråk och att de är

nöjda om de talar ungefär som nu om tio år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Karbin, Agnes, and Sanna Funk. "Pjöller i radio : En undersökning om två radiokanalers attityder till dialekter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22255.

Full text
Abstract:
En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område och dialekter var tidigare inte tillåtna i radio. På 1970-talet började de dock bli mer accepterade och idag är dialekter vanligt förekommande i radio. Attityden till dialekter i radio har alltså förändrats. Utifrån det är syftet med undersökningen att resonera kring och dra slutsatser om vad mängden dialekt i två radiokanaler (P1 och P3) kan säga om kanalernas attityd till dialekter. Resultatet av undersökningen visade att dialekter var vanligare i P3 än i P1 men för att resultatet skulle vara representativt behövde antalet program och antalet programledare i respektive kanal undersökas i förhållande till mängden dialekter. Gällande samband mellan mängd dialekt och programkategori kunde endast tendenser urskiljas, då bland annat antalet program inom varje kategori skiljde sig för mycket mellan kanalerna för att det skulle bli jämförbart. Även i undersökningen av typ av dialekter kunde endast tendenser urskiljas, tendenser som visade på att sydsvenska är den vanligast förekommande dialekten i båda kanalerna. Resultatet av undersökningen kan visa på dialekters framtida spridning och omfattning i radio, men det är dock svårt att förutspå framtiden då ett flertal faktorer påverkar utvecklingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Skirgard, Hedvig. "Finns det dubbelnegation i svenska dialekter? : -inte...e i två Hälsingemål." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43367.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i två svenska dialekter. Det finns tidigare belägg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör också för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt språktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras på en parallell\-korpusundersökning med material från två svenska dialekter, Forsamål och Jarssemål. I undersökningen studeras syntaktiska mönster som är relevanta för distributionen av en andra negator, såsom satstyp, underordning, upprepning av subjekt med mera. Huvudresultatet är att e är mycket frekvent, särskilt efter huvudsatser. E är mycket ovanligt i bisatser, men annars finns det få tendenser till andra syntaktiska mönster i materialet. Olika teorier om vad denna andra negator skulle kunna ha eller ha haft för funktion presenteras. Vidare forskning om den syntaktiska distributionen av e i fler dialekter såväl som dess funktion i desamma behövs.
This bachelor thesis is a description of the syntactic distribution of a second negator, e, in two Swedish dialects. Previous research establishes the occurence of this e in clase-final position in non-standard dialects of Swedish, but does rarely provide in-depth analysis of e as a second negator. A background of previous research on a related phenomena in standard Swedish (inte... inte), research in swedish dialects and the linguistic field of negation and double negation is presented and used in the understanding of e. The data used is from a parallel corpus of Swedish dialects called ''Mormors katt'', the two dialects are Jarrsemål and Forsamål. This data is analyzed for syntactic patterns in the distribution on e, such as subordination, clause type, repeated subject etc. The most important finding is that e is very frequent in the data and that it is especially frequent in main clauses. Different theories on why this is and what function e has are put forward. Futher research on the distribution of e in even more dialects is required.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Brodin, Lennart. "Ord som vandrat : en studie över lågtyska lånord i svenska dialekter /." Göteborg : Göteborg Universitet, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37714489d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Liljegren, Emelie, and Daniella Glifberg. "Dialektbruk och dialektattityd : Hur lärare förhåller sig till dialekter i klassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216801.

Full text
Abstract:
Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet. För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning. Resultatet visar att trots en positiv attityd till den egna dialekten och dialekter generellt väljer respondenterna i sin yrkesroll bort den egna dialekten. Respondenterna har generellt en positiv inställning till elevers dialekter i klassrummet, men eftersom dialekten dels anses ha en negativ inverkan på skriftspråket och dels inte anses höra hemma i skriftspråket prioriteras dialekten bort. Elevers dialektala drag i skriftspråket korrigeras istället för att eleverna ges de förutsättningar som krävs för att kunna anpassa språkform till mottagare, oavsett om det är i tal eller skrift. Slutsatserna är att elevers identitetsutveckling tenderar att prioriteras bort samt att det finns en risk att elever väljer bort den egna dialekten för att undvika den förödmjukelse som en språkkorrigering innebär. Utifrån studiens slutsatser kan skolan fortfarande anses bidra till dialektutjämningen.
Dialects currently lose their distinct features, and linguistic characteristics have been neglected in modern society. A large contributor to the phenomenon of disappearing dialects can arguably be the school system. In the 19th century schools placed emphasis on the language at schools, at the cost of the personal development of not tolerating and accepting the use of dialects. Despite a current understanding and appreciation of the influence of dialects on identity on an individual level, the school system implemented the national Swedish language as the standard form, which continues to this day. The purpose of this study is to investigate how teachers cope with the contradiction between written language development, and continuously strengthening pupils’ self-esteem. Teachers’ attitudes towards dialects have been studied with the intention to an understanding of how they relate to dialects in academic settings. To investigate how teachers in primary education on Gotland handle dialects, a questionnaire was created along with a procedure of interviews. The results show a positive attitude towards the native dialect on Gotland, and other dialects in general. Among the results, there was an indication that the respondents have dropped their native dialects. Among the student population, dialects are generally received in a positive manner. However, due to a perceived negative impact on the written the use of dialects has been more and more disliked and treated as language usage in written assignments. Students’ individual dialects are corrected when used in the written form instead of being given the proper condition to adapt their language to the recievers, regardless if it´s in spoken or written form. One of the conclusions is that the students can experience a significantly decreased focus on the development of their feeling of self-esteem and identity. Another conclusion is that students may choose to avoid using dialects to hinder the risk of humiliation. Based on these conclusions, the school system still can be considered to contribute to dialect equalization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Renholm, Anna. "Koa at Stina : Omskrivning av genitiv med prepositionen åt i svenska dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313893.

Full text
Abstract:
Uppsatsen beskriver dialektala genitivuttryck omskrivna med prepositionen åt i nio svenska landskap. Syftet är att analysera sådana konstruktioner och se hur den geografiska distributionen ser ut. Materialet består främst av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter. Excerperade belägg har analyserats och ur resultatet av analysen kunde två mönster urskiljas. Det ena bestod enbart av släktskaps- och vänskapsgenitiv. I det andra, däremot, hittades belagda former med såväl släktskaps-och vänskapsgenitiv som possessionsgenitiv. I angränsande delar av Norge har belägg påträffats med sådana konstruktioner, vilket kan förklara det sistnämnda mönstret. Det framkom att de vanligaste kombinationerna för dessa genitivuttryck utgjordes av personbetecknande appellativ som kärnled och egennamn som rektion i attributet. I Värmland återfanns en konstruktion med ett egennamn i både kärnled och attribut. Denna konstruktion har inte kunnat påträffas i de övriga landskapen. Rektionen bestod främst av ett- och tvåordsuttryck. Prepositionen åt uttrycker främst relationer; om en dialekt har possessionsgenitiv har den även släktskaps- och vänskapsgenitiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Westerberg, Anna. "Utvecklingen av gammalt kort a framför ld och nd i svenska dialekter /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35496609t.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Karlholm, Annika. "Folkligt bildspråk en studie över djurbenämningar i metaforisk användning i svenska dialekter /." Uppsala : Kungl. Gustav Adolphs Akademien för svensk folkkultur, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb38876616s.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Wahlund, Emma. ""He gå som bra" : En undersökning av fyra markerade drag i norrländska dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-178049.

Full text
Abstract:
Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag – norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ’det’ – utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000. Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk. Oböjd predikativ i pluralis är vanligt på alla orter och står starkt emot eventuell utjämning. Norrländskt som används på alla orter och i högre grad av yngre än äldre, de yngre har även mer frekvent bruk. He/hä ’det’ finns hos nästan alla informanter på de nordligare orterna, däremot inte alls i Aspås och Anundsjö. Draget är starkt men används mer frekvent av de äldre. Dialektutjämning och regionalisering av dialekter sker i övre Norrland och olika drag klarar sig olika bra; norrländsk förmjukning ligger i riskzonen för att försvinna medan de övriga dragen står starka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Eklund, Gerd. "Vrist - brist - rist : utvecklingen av gammalt uddljudande "wr" i nordiska, särskilt svenska, dialekter /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35542109m.

Full text
Abstract:
Akademisk avhandling--Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum--Uppsala, 1991.
Mention parallèle de titre ou de responsabilité : Vrist - brist - rist : development of old initial "wr" in Scandinavian, particularly Swedish, dialects. Résumé en anglais.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Renman, Jeanette. "Ja prata int så mycke dialekt, tro ja i alla fall : Om attityden till den egna dialekten hos högstadieelever i Lycksele." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-179783.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Stålenbring, Sara. "När det mekaniska blir tradition : Om svenska dialekters förekomst i nyhetsprogrammet Rapport på SVT1." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5633.

Full text
Abstract:
Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service? Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik. Vidare kategoriseras de svenska dialekterna i större huvudgrupper där förekomsten mäts utifrån en veckas nyhetssändningar, både från rikstäckande samt från två regionala redaktioner. Analysen mäts utifrån fonologiska och prosodiska variabler som utmärker varje dialektgrupp, samt hur konsonant - och vokalanvändningen ser ut och vilken språkmelodi som kan höras. Undersökningen visar på en stor utbredning av sveamålen, där undergruppen stockholmska är i majoritet. Detta gäller såväl i rikstäckande sändningar som i Nord- och Sydsverige. Den visar även på en stor förekomst av en noterad teveröst, som bäst kan beskrivas som mekanisk och opersonlig. Slutligen kan konstateras att de regionala sändningarna innehåller till en tredjedel tal av sin regionala variant.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Persson, Elin. "Andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisning : En kvantitativ undersökning utifrån två aspekter: kursplan och lärarattityd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41738.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

André, Lovisa. ""Alltså 'trevlig', hon låter bara dum" : En intervjustudie om attityder till kronolekter, sexolekter och dialekter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100992.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön och dialekt påverkar attityderna. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur påverkar våra attityder mot olika företeelser. I studien genomförs intervjuer med öppna frågor där sex informanter beskriver sina intryck av talare i utvalda talprov. Talarna värderas också med en sexgradig bedömningsskala med värderingsorden kompetent, ordentlig, öppen, trevlig och pålitlig. Informanterna kommer från samma familj från Småland. Talproven är hämtade från Youtube och är framförda av fyra talare i olika åldrar och med olika kön och dialekter. För att analysera informanternas svar används en innehållsanalys med en induktiv ansats som metod. Resultatet visar att äldre talare bedöms mer positivt än yngre talare. De manliga talarna bedöms totalt sett mer positivt än de kvinnliga talarna. Informanterna har även samma bedömning av vilka egenskaper som tilldelas de manliga respektive de kvinnliga talarna. De äldre informanterna bedömer de manliga talarna mest positivt, medan de yngre informanterna hade en mer jämlik bedömning. Majoriteten av informanterna identifierar sig med eller föredrar en talare som har samma ålder och könstillhörighet som dem själva. Studien visar även att en talares dialekt har en stark påverkan på attityden till talaren, både positivt och negativt. Med bakgrund mot lekt-teorin kan det konstateras att skillnader i attityder beror på informantens idiolekt, som i sin tur består av en mängd olika faktorer som lägger grund för vår identitet, våra idéer och våra attityder mot vår omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Gomér, Gabriel. "Två passiver och en deponens : Om nutida och historiskt passivum och deponensverb i svenska, danska och dialekter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302096.

Full text
Abstract:
Här presenterar jag min undersökning av de ganska uppenbara skillnader som finns mellan svenska och danska språkets användning av de två olika passivumformerna perifrastisk och morfologisk, och därtill deponensverb. Jag har analyserat det flera forskare anser om passivumformernas (i synnerhet den morfologiska) och deponensverbens uppkomst och utveckling, i (riks-)språk och dialekter. Resultaten tydde på att denna skillnad språken emellan delvis är gammal, dock är det svårt att tala om någon definitiv brytpunkt, då man svårligen kan tala om riksspråk förrän tidigast långt in på 1800-talet. Jag kom också fram till att de moderna skillnaderna kan bottna i flera historiska anledningar, såsom begränsad användning av passivum pga. homonymitet med andra språkformer, eller negativ inställning till denna. Utöver det insåg jag att ingen allenarådande konsensus råder kring deponensverbens klassificering, och att olika försök att dela in dessa i undergrupper resulterar i att definitionerna ibland är vaga eller överlappar varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Gustafsson, Maria. "Bjursmålet : –attityder till en lokal dialekt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65485.

Full text
Abstract:
Dialekterna är i upplösning, i synnerhet de lokala. De lokala dialekterna är de som ligger längst ifrån standardspråket sett till uttal och förekommer främst i Dalarna. Bjursås är den sydöstligaste socknen som tillhör de egentliga dalmålen och den lokala dialekten bjursmålet är starkt hotad. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka vad eleverna på Bjursåsskolans högstadium har för attityd till den lokala dialekten bjursmålet samt se om det finns ett intresse för att bevara den genuina dialekten med hjälp av skolundervisningen. För att samla material används en kvalitativ metod i form av enkäter. Enkäterna besvarades via både pappersform och Google formulär av 123 högstadieelever samt två verksamma svensklärare på samma skola. Resultatet visar att ungdomarna generellt sett har en positiv attityd till bjursmålet och majoriteten av dem vill lära sig mer om dialekten. Trots det berör inte skolundervisningen ämnet, vilket dessutom ses som en av de större orsakerna till dialektupplösningen. Slutsatsen av undersökningen är att fler skolor bör arbeta med dialekter (framför allt de lokala) i undervisningen för att bevara kulturarvet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Beckman, Elsa, and Erica Domeij. "Dialektal medvetenhet hos barn : En jämförande studie mellan åldrarna 5, 8 och 11 år." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107006.

Full text
Abstract:
Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter. Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling. Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år. I studien deltog tre åldersgrupper, 5-, 8- och 11-åringar, med tio barn i respektive åldersgrupp. Testet är uppbyggt i tre delar som undersöker olika aspekter av dialektal medvetenhet. Studien är genomförd i Östergötland med barn som förväntas identifiera sig med östgötsk dialekt. Resultatet i föreliggande studie bekräftar att viss metaspråklig kunskap finns etablerad hos de femåriga barnen och att det sker en gradvis ökning i utvecklingen mellan åldrarna vad gäller att kunna avgöra om två personer låter som att de kommer från samma region. En liknande ökning av metaspråklig utveckling finns mellan respektive åldersgrupp och visas i barnens sätt att resonera kring olika sätt att tala. Föreliggande studies resultat visar även att barnen vid åtta år uppnått en god förmåga att urskilja sitt eget sätt att tala bland andra regionsdialekter, dock påvisas ingen ytterligare ökning av denna förmåga vid elva års ålder.
Awareness of accents is an ability derived from metalinguistic skills, which includes being able to reason about language and being able to handle small language units. An example of this may be to be able to use prosodic features in order to understand expressions of feelings and regional accents. There is not much research regarding regional accent awareness in Swedish children. There is, on the other hand, more research available about metalinguistic ability in children. Metalinguistic ability is associated with a more advanced language development in general, which means that metalinguistic capacity belongs to a latter phase of language development. Results from recent research have shown that metalinguistic ability starts to develop by the age of five regarding intonation and regional accents. The present study has produced a test battery to survey accent awareness in the ages five to twelve years. In the study participated three age groups of 5, 8 and 11 years with ten children from each age group. The test comprises three parts that investigate different aspects of awareness of Swedish regional accents. The study is carried out in Östergötland in Sweden, with children expected to identify themself with the Swedish regional accent Östgötska. The results of the present study confirm that certain metalinguistic knowledge is established by the age of five and that there is a gradual development between the age groups regarding the ability to decide if two persons sound like they are coming from the same region.  A similar gradual development of metalinguistic awareness in respective ages is shown in the children’s way to reason about different ways to talk. The results of the present study also indicate that children by an age of eight have achieved the ability to distinguish their own way of talking among other regional accents. No further development of this ability by the age of eleven is demonstrated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Pirani, Lucia. "”Oversatt fra siciliansk” : Dialektkulturen i Norge och i Sverige speglad i skönlitterära översättningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386281.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att spegla skillnaderna mellan norsk och svensk dialektkultur genom att undersöka översättningar av dialektala inslag i skönlitteratur. I Norge är dialekterna inte lika utjämnade som i Sverige. Dessutom har de hög status och används både i vardagslivet och i offentliga sammanhang. I studien undersöks huruvida norska översättningar av romaner som innehåller dialektala inslag är mer dialektala än svenska översättningar på grund av dialekternas särskilda ställning i Norge. Undersökningen består för det första av en kvalitativ och en kvantitativ analys av ett urval dialektala repliker, samt deras översättningar till norska och svenska. För det andra analyseras intervjuer med två av översättarna som utförde översättningarna ifråga. Analysen tar även hänsyn till talspråk, som ligger mellan dialekt och standardspråk i ett tänkt kontinuum och som kan användas för att översätta dialekt. Uppsatsen undersöker dessutom ifall översättningar mellan grannspråk är mer dialektala än översättningar från ett främmande språk på grund av deras språkliga och kulturella närhet. Därför excerperas de dialektala replikerna ur en norsk och en svensk översättning från italienska, en svensk översättning från svenska samt en norsk översättning från svenska. Analysen visar att de två översättningarna mellan grannspråk innehåller dialekt, medan de två översättningarna från ett främmande språk inte innehåller någon dialekt. Trots detta visar båda de norska översättningarna en större medvetenhet om dialekternas identitetsbärande roll. Den norska översättningen av den svenska boken innehåller ett stort antal dialektala markörer, än mer än den originella källtexten. Detta tyder på att texten anpassas till den norska dialektkulturen, som värdesätter användning av dialekt i alla sammanhang, och att läsaren förväntas förstå ett stort och varierat antal dialektala markörer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Eliasson, Andreas. "Språklig variation i svenskundervisning : En studie om hur språklig variation, dialekter och sociolekter behandlas i Svenska 1 av utvalda lärare och läroböcker." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99511.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Lindberg, Mikaela. "När man pratar, så dansar man med varandra : En kvalitativ studie om dialekter i yrken, som innebär kund- eller patientkontakkt via telefon." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83741.

Full text
Abstract:
Föreliggande studies syfte var att nå en förståelse för hur anställda, i yrken som innebär kundellerpatientkontakt via telefon, använder sig av och hanterar sin röst och dialekt i yrket.Vidare avsåg studien att utforska vilka strategier de anställda använder sig av för att hanteraden dialektala problematiken i yrket, samt hur de pendlar mellan ett privat jag respektive ettarbetsjag. Syftet konkretiserades till två frågeställningar. Studien är av kvalitativ karaktär, därintervjuer användes som metod för insamling av data. Urvalet av informanter gjordesstrategiskt, för att skapa variation och bestod av sju kvinnor, vars arbetsuppgifter är attleverera information till kunder eller patienter via telefon, i tre olika branscher. Genom detempiriska materialet framkom att dialekter, som fenomen, skapar positiva känslor hosmänniskor och att det är något som bör bevaras. Dialekter gör individer speciella och lättareatt kategorisera, vilket uppskattas av människor. I den privata sfären ges dialekter stortutrymme och det är en viktig markör för en individs identitet. Framförallt grundar det sig i attdialekter ger individen en plats i samhället och att därav en social identitet skapas, därindivider känner grupptillhörighet och samhörighet med andra människor. I yrken, som hartelefonen som arbetsredskap, finns det en problematik vad gäller hur dialekter ska hanterasoch om dessa bör eller inte bör användas. Det tycks inte finnas något rätt eller fel i dessafrågor och på så vis blir problematiken motstridig. För att hantera denna problematik, kan deanställda välja strategin att anamma en arbetsroll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Kassabgy, Reem, and Elham Shakhtour. "Vägen mellan arabiskt tal- och skriftspråk The Way between the Arabic speech and writing language." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31508.

Full text
Abstract:
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ”Stärk språket, stärk lärandet” och ”Lyft språket, lyft tänkandet. Leif Strandberg lyfter fram Vygotskijs kulturhistoriska teori som handlar om att omgivningen är avgörande för individens utveckling och lärande
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Blidstam, Linnea. "Vi har ingen direkt dialekt : En kvantitativ undersökning av attityd till den egna dialekten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47830.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökningen är att jämföra attityd till den egna dialekten beroende på var man kommer ifrån och vilken dialekt som talas på orten man växte upp. För att undersöka har följande frågeställningar använts: Hur skiljer sig attityden till den egna dialekten mellan olika områden och spelar faktorer som om informanten bor kvar på orten eller ej och om föräldrarna har samma uppväxtort någon roll? Även frågan om vilken skillnad i attityd till den egna dialekten i jämförelse med tidigare forskning kring attityder till olika dialekter kommer besvaras. För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökningen som delades på Facebook. Sammanlagt kunde det sammanställas resultat från tolv landskap och två större städer. Utifrån tidigare forskning var tanken att om många som flyttat från uppväxtorten vill flytta tillbaka till orten och om en eller båda föräldrarna kommer från samma uppväxtort som informanten har man antagligen en positiv attityd till den egna dialekten. Detta visade sig att det i vissa fall stämde, men dock inte i alla. En av de mest intressanta delarna var att undersöka om tidigare forskning kring attityder till andras dialekter stämde överens med attityden till den egna dialekten. Detta visade sig att det inte stämde. Många av de dialekter som klassas som dialekter som andra inte har en positiv attityd till hamnade i stället högt upp i denna undersökning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Lidström, Oscar. "Attityder till värmländsk dialekt : En dialektologisk studie angående värmlänningars attityder till den egna dialekten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66107.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken attityd värmlänningar har till den egna dialekten på allmän och lokal nivå. Den allmänna nivån handlar om hur respondenterna ser pådialekten i stort, medan den lokala nivån behandlar frågor kring de lokala varieteter som finns inom landskapet Värmland. Med detta jämförs även eventuella attitydskillnader beroende påkön och ålder, vilket i slutändan kommer att ställas emot tidigare forskning. Genom att använda mig av en webbaserad enkät nådde jag ett stort antal respondenter. Enkäten delades på det sociala nätverket Facebook där tanken var att erhålla en jämn fördelning mellan respondenter utifrån ett antal aspekter, dels sett till vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån, dels vilken ålderskategori utifrån fyra på förhand valda kategorier och dels utifrån vilket kön respondenterna förknippade sig med. Vad som visade sig vara problematiskt var fördelningen av vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån. Det centrala dialektområdet är överrepresenterat i studien medan dialektområdena nordmarksmål och glafsfjordsmål är underrepresenterade. En intressant aspekt som visas genom studien är att det verkar finnas ett stort allmänintresse förden egna dialekten, vilket visar sig genom antalet deltagare. Dessutom visar studien att respondenterna i stort har en positiv inställning till den egna lokala dialekten. Detaljer somtidigare forskning visat bekräftas också av studien, exempelvis att respondenterna ställer sigmindre positiva till dialekter som liknar granndialekterna, exempelvis närkingska. Att respondenterna dessutom svarat att de i lägre grad använder sig av dialektala inslag i mer formella sammanhang bekräftar vad tidigare forskning visat. Undersökningen visar att attitydskillnader mellan män och kvinnor inte skiljer sig i någon större utsträckning. Männen har i något högre utsträckning en positivare syn på den egna dialekten, både lokalt och allmänt. Skillnader som märks tydligast går att finna när det gäller respondenternas ålder. Attityden är mest positiv bland respondenterna i de äldre ålderskategorierna medan detta avtar en aning bland respondenterna i de yngre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Magdalena, Munther. "Inte vet jag vad jag håller på med e. : En beskrivning av partikel-e i dellboskan i två delar. Distribution och funktion." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8812.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Wiklund, Staffan. "Våtmarksord i lulemålen : en ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv." Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 1992. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67929.

Full text
Abstract:
The grass of wetlands in northern Sweden has been utilized for mowing and pasture even in our time. There are a large number of words and expressions, expecially in the dialects, to denote and describe the various types of wetlands.The chief aim of the thesis is to investigate some 40 wetland terms in a limited area - the old parish of Luleå, Norrbotten, in northern Sweden - in order to establish their distribution, meanings and use. The aim of the study is also to illustrate different semantic aspects, such as semantic features, semantic fields, the relationship between common nouns and place-names, as well as explanations based on the appearance of the wetlands. The material consists of words that derive from archives, the literature on the subject and interviews with 43 informants, and has been supplemented with studies of the wetlands themselves.Three semantically similar words, drävj, dröla and dovei, are scrutinized and compared with reference to their frequency and distribution, position, humidity, vegetation, form and depth of the ground. To illustrate the relationship between words and referents the author investigates what words are used about (small) muddy pools in a swamp (mire) and about the dry parts of a swamp (in technical language called flarkar and strängar, respectively). The words drävj and dröla are compared with five other words for 'depression/hollow' etc. and 'small pool' etc. Similarities and differences are illustrated in three figures on the basis of criteria like depression/hollow, humidity and size. The words are often explained with reference to special places in the area or to adjacent places, the names of which contain the word in question. With two pairs of words as examples, grande and skärpa, and drävj and dröla, respectively, the author investigates the meanings of the words and their referents and the explanatory strategies of the informants.The author stresses the dependence of word explanations and the learning of words on their contexts and functional situations. This aspect is illustrated in a chapter which summerizes how the author's semantic views of dövel, dröla and drävj have been formed. This is done with reference to the so-called prototype theory.
digitalisering@umu
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Marklund, Felix. "Monoftongeringen i Sverige och Danmark." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-362122.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen presenteras en undersökning om monoftongeringen av de fornnordiska diftongerna æi, ǫu och øy. Syftet är att ta reda på hur och varför dessa primära, fallande diftonger monoftongerades i Sverige och Danmark.  Studien begränsar sig till monoftongeringar som lett till en lång monoftong. För att förstå denna typ av monoftongering utarbetas en teori, vilken förklarar dess orsakssamband. Processen monoftongering till lång monoftong indelas i två huvudtyper. Den ena är evolutiv monoftongering, där den betonade komponenten i diftongen assimilerar den obetonade, t.ex. ei > ē. Den andra är adaptiv monoftongering, där en monoftong ersätter en diftong av rent språkexterna skäl, t.ex. ai > ē.  Materialet utgörs huvudsakligen av tidigare forskning av olika slag, t.ex. äldre ljudhistoriska dialektbeskrivningar. Genom materialet visas hur diftongerna har utvecklats i Sverige och Danmark: såväl vilka uttal de fått i dialekterna, som vilka ljud de har fallit samman med och inte. För att ta reda på om monoftongeringen i Sverige och Danmark har kontinentalt eller västligt ursprung undersöks även utvecklingen av urgermanskt ai och au i de olika germanska fornspråken samt i Norge och på västerhavsöarna.  Med hjälp av materialet och orsakssambandet att den betonade komponenten ger monoftongens uttal vid evolutiv monoftongering, fastslås att det finns flera monoftongeringsområden i Danmark och Sverige som går tillbaka på olika evolutiva monoftongeringar. Dessa har skett vid olika tidpunkter och utgått från olika uttal av de betonade diftongkomponenterna.  Det finns ett stort, sammanhållet område från Flandern, genom Nederländerna, norra Tyskland, Danmark ändå upp till Västerbotten i norr med monoftongering av de urgermanska diftongerna *ai och *au. Flera olika evolutiva monoftongeringar har skett inom detta område. Detta tyder på att monoftongering inte bara sprids adaptivt genom diffusion av monoftongeringsprodukten. Monoftongeringsprocessen i sig själv kan spridas vid språkkontakt. De monoftongerade diftongerna i Danmark och Sverige är en del av ett monoftongeringskontinuum med kontinentalt ursprung.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Karlsson, Carolina. "Dialektala val och attityder : En folklingvistisk studie av röstsättning till en animerad film." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44686.

Full text
Abstract:
This research aims to examine attitudes towards linguistic variations,in terms of dialects in Sweden. Previous research has shown that the Swedish population perceives particular dialects more preferable than others and that these attitudes are established at an early stage in their lives. In contrast to prior research, thisessay will focus on whether participants associate particular Swedish dialects with specific characteristics and whether their own dialectal affiliations influenced their viewpoints. To gather data, 218 speakers of various Swedish dialects were asked to complete a survey where they were assigned the task of pairing different characters, with distinct characteristics, featured in an animated film with seven different Swedish dialects. In short, the results show that the participants predominantly voted based on stereotypical notions associated with the various dialects. The dialect spoken in northern Sweden, “norrländska” was a majority of the time paired with the calm and shy character, while both “dalmål” and “gotländska” were often paired with the kind character. Furthermore, the evil, unpopular, beautiful, rich, and eager character was most frequently paired with “stockholmska.” Conversely, the playful and popular character was by a majority of the participants paired with “göteborgska.” The poor and scrawnycharacter was usually paired with “småländska” while most participants stated that “skånska” was the most suitable dialect for the unintelligent, ugly, and chubby character. Moreover, the results also suggest that the participants ́ dialectal affiliations influenced their attitudes as many perceived their own dialect as positive while a majority, regardless of dialect, perceived “göteborgska” as positive while they deemed “stockholmska” as unfavourable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Kleiner, Stefan. "Geschriebener Dialekt in Bayerisch-Schwaben ein Vergleich indirekt erhobener dialektaler Laienschreibungen mit ihren lautschriftlichen Entsprechungen /." Tübingen : Niemeyer, 2006. http://books.google.com/books?id=DaRiAAAAMAAJ.

Full text
Abstract:
Thesis (doctoral)--Universität Augsburg, 2003.
Mixed media; CD-ROM document continues pagination of book. Includes tables and reproductions of handwriting. Literaturverzeichnis: p. [277]-280; also bibliographical footnotes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Karlsson, Lovisa. ""Är det här ens svenska?" : En undersökning av förekomsten av dialektord i Kalmar och Mönsterås." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243612.

Full text
Abstract:
Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Westerlund, Rune. "Ljudstrukturen i dialekten i Rödåliden : Auditiv analys av fonemen i en norrländsk dialekt i början av 2000-talet." Licentiate thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43385.

Full text
Abstract:
This study investigates the sound structure of the dialect of the Rödåliden area in the province of Västerbotten in Northern Sweden. The aim is to describe the phonological system with a structural approach. The theoretical framework is based on the ideas that have developed from the Prague Linguistic Circle, where speech sounds are looked upon as functional units. One method used to determine phonemes is by way of commutation tests; another is the distribution method.The chief aim is to describe the phonemes of the Rödåliden dialect on the lexical level including prosodic features such as stress, tonal accent and quantity. The prosodic feature of short verbal phrases is also described. The material consists of words and phrases from a dictionary (not yet published) with more than 3 000 entries. The vocabulary in the dictionary was collected between 1988 and 2010 by a group of local people speaking the dialect. Thirteen informants have been interviewed and confronted with problems concerning phonological issues that are typical for the dialect in question. The study is based on auditory perception, i.e. the speakers’ idea of what is “right or wrong” or if there are alternative versions of a segment. The phonemes of the dialect are compared with the phonological system of standard Swedish. A thorough description of the phonology of the dialect is presented. Each phoneme is described as well as the most frequent allophones. Certain areas have been the focus of special interest. In standard Swedish as well as in the dialect the tonal accents acute (accent 1) and grave (accent 2) are used. In addition to these accent types, circumflex accent is used in the dialect. Circumflex is for example the only distinctive feature between the infinitive form [^fry:s] and the present tense form [fry:s] of the verb frys ‘to be cold’. The sequences ka- and ga- where /a/ is a front vowel reveal phonological distinction between velar k and g and palatal k and g, e.g. /kal:/ ‘old man’ ≠ /kal:/ ‘cold’ and /+gal:/ ‘was possible’ ≠ /gal:/ ‘infertile’. The cacuminal /ɽ/ and dental /l/ are in certain distributional contexts, e.g. after some long vowels, phonologically relevant. In other contexts, e.g. after short vowels, the different l-sounds are allophones due to complementary distribution. In standard Swedish the retroflex consonants (supradentals) are not considered to be phonematic but in the dialect in question they are phonologically relevant.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Dykta, Dominika. "Analisi cognitiva dell'alternanza e del cambio di codice in quanto atti linguistici nel dialetto talamonese." Doctoral thesis, Katowice: Uniwersytet Śląski, 2017. http://hdl.handle.net/20.500.12128/5772.

Full text
Abstract:
The aim of the thesis is to analyze, from the cognitive perspective, the phenomena of alternation (alternanza) and changing of code (cambio di codice) in the Talamona language. The choice of Talamonese, which is a local talk, takes into account historical, topographic-demographic aspects, its distance from italiano standard, and the language preservation. Both of this phenomena represent speech acts (atti linguistici) and are examined through the profiling the felicity conditions in particular communicative situations. The profiles that are applied present the Talamonese as a dialect that serves to alternate the codes and to change the code. The first chapter is dedicated to the dialectical study in Italy and in Poland, to the story of the Italian language, and to the variety of different perspectives of dialects relationship between Italian and the dialect with the particular focus on the alternation and changing of code in diglossia and bilingualism as well as placing the dialect in the Italian linguistic repertoire. The second chapter examines alternanza and cambio di codice, both seen as sociolinguistic phenomena and as speech acts. We were inspired by the articles of Kalisz [1994], Sokołowska [2001] who analyzed speech acts cognitively. The analytic method used is that of profiling of the construal of Langacker [1987, 2009]. The analytical part aims to describe examples of studied phenomena collected by means of a semi-structured interview and a sociolinguistic questionnaire. The respondents discussed the problems of dialect, which also emerged from previous sociolinguistic studies. Cognitive analysis of alternation has allowed to distinguish three profiles: functional, that of communicative competence, and habitual. In the part devoted to changing the code the profiles are the following: expressive, habitual, that of communicative competence, and functional. Each profile contains examples where only one of the felicity conditions is profiled. The analysis leads to the following conclusions: 1. the acts of alternation and changing of code in the functional profile are intentional, in the habitual and expressive profile are unintentional, in the communicative competence profile both intentional and not; 2. prototype can not be established for a concrete profile; 3. most of the examples are code-switching, while only a few examples relate to the code-mixing and loanword. From the analysis we could observe that Talamonese as a dialect of a little town is an important part of Italian culture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Teinler, Jannie. "Dialekt där den nästan inte finns : En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråksnära område." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-303855.

Full text
Abstract:
By approaching dialect and standard language from a folk linguistic perspective, this thesis aims to investigate how laypeople perceive, talk about and orient towards dialect and standard language in a dialect area close to the perceived linguistic and administrative centre of Sweden. It consequently focuses on dialect and standard language as socially meaningful entities, rather than as sets of linguistic features, and studies a dialect area as it is understood by those who identify with it. To explore these issues, group interviews, a set of quantitative tests among adolescents and a ‘mental mapping’ task were used. Participants’ descriptions of the local dialect suggest that many of them regard the dialect and the standard language as separate language systems. The standard language, strongly associated with writing, is perceived as formal and artificial. In contrast, dialect is understood simply as speech signalling local belonging. Variation expressing local belonging typically not regarded as dialect by dialectologists, is mentioned by participants more than once. The extent to which dialectal resources are described to be expected depends on the participants’ understanding of place, context and interlocutors. In some contexts, using dialect seems to be a way of overtly signalling one’s belonging to the local community. In this way the dialect is still important, perhaps even as a means of consolidating the local community’s existence. At the same time, however, the prototypical speaker is described as being old, indicating that spoken dialect is not particularly relevant today. By examining dialect and standard language as cultural phenomena in the area at the present time, it is shown how they can be used to construct one’s own group in relation to others, both regionally and locally within the area investigated. Although the local spoken language is considered close to the standard, the mechanisms controlling how language users determine their own dialect boundaries are arguably the same as in more complex dialect areas. Linguistic differences need not be large, or even in current use, to be perceived as distinct and important.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Spiekermann, Helmut. "Silbenschnitt in deutschen Dialekten /." Tübingen : M. Niemeyer, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39918115m.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Arnold, Werner. "Die arabische Dialekte Antiochiens /." Wiesbaden : Harrassowitz, 1998. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39079975m.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography