To see the other types of publications on this topic, follow the link: Dialekter.

Journal articles on the topic 'Dialekter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Dialekter.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Jansson, Denny. "Dialektala möten i skolmiljö." Nordlyd 47, no. 2 (December 21, 2023): 149–62. http://dx.doi.org/10.7557/12.7039.

Full text
Abstract:
I denna artikel undersöks hur ungdomar på två olika yrkesförberedande gymnasieprogram på en gymnasieskola talar om och talar på dialekt i ett geografiskt område där dialekten länge har haft hög kulturell och social status. Två fokusgruppssamtal analyseras för att undersöka både vilka uppfattningar om – och attityder till – dialekter och dialektalt språkbruk som uttrycks samt vilka dialektala varianter som deltagarna själva använder när de samtalar med varandra. Med utgångspunkt i en innehållsanalys och en dialektal språklig analys visar resultaten att deltagarna uttrycker tämligen bestämda uppfattningar om och attityder till dialektalt språkbruk, att en majoritet av dem betraktar dialekten som sin egen och att de även är stolta över den. Resultaten visar även att ungdomarna tenderar att positionera sig själva genom att hänvisa till den egna dialekten och uppfattningar om vem som är typisk dialekttalare. Den språkliga analysen visar hur ungdomarna även använder ett stort antal dialektala varianter när de diskuterar dialekter med andra ungdomar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Trondhjem, Naja Blytmann. "Grønlandske dialekter og retskrivningen." Nordlyd 47, no. 2 (December 21, 2023): 193–206. http://dx.doi.org/10.7557/12.7093.

Full text
Abstract:
I artiklen beskrives dialektale forskelle som er et resultat af migrationerne af Thulekulturen. Tre migrationer former dialekterne vestgrønlandsk, østgrønlandsk og nordgrønlandsk. Dialekterne imellem er der både leksikale og lydlige forskelle, hvor østgrønlandsk og nordgrønlandsk skiller sig meget mere ud end de vestgrønlandske dialekter. Centralvestgrønlandsk er basis for standardsproget og standardiseringen af sproget startede allerede i midten af 18-tallet, hvor det i dag bruges i det offentlige institutioner samt i skolerne, som undervisningssprog.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hidalgo, Margarita. "The Emergence of Standard Spanish in the American Continent." Language Problems and Language Planning 14, no. 1 (January 1, 1990): 47–63. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.14.1.04hid.

Full text
Abstract:
RESUMO La apero de norma hispana lingvo en la amerika kontinento: Implicoj por latinamerika dialektologio La cirkonstancoj, kiuj interven is en la formigo de norma speco de la hispana lingvo en la amerika kontinento, inkluzivis la esenc e urban karakteron de la Konkcro, la soci an kaj edukan fonon de la fruaj enmigrintoj el Hispanio, la prestigon de la hispana en la deksesa jarcento, kaj la forte pozitivan vidpunkton de la conquistadores koncerne sian gepatran lingvon. Tiu či artikolo skizas la fonologiajn aspektojn de la kastilia hispana lingvo plej rilatajn al la historic de hispanamerikaj dialektoj, la tradician kontraston de kulturaj kaj popularaj parolmanieroj, kaj la efikon de la hispanlingva skriba normo je la perceptoj de esploristoj pri hispanamerikaj dialektoj. Frontante la Iingvajn kaj socipsikologiajn fendojn inter la norma formo de la hispana kaj giaj respektivaj margenaj dialektoj en la amerika subkontinento, kaj substrekante la historie perceptatan nekontinuon inter norma kaj populara hispana lingvo, la artikolo supozigas (1) la ekziston de relative homogena dialekto uzata en la plej formalaj medioj de publika interagado en modernaj urbaj komunumoj, kaj (2) la lauŝtupan aperon de "kampurba" (rurban) dialekto kun aspektoj de klera kaj ankau neklera hispana. Fine, notante la rapidajn strukturajn Sangojn de la latinamerika socio ĝenerale, gi proponas novajn direktojn por la studo de sociaj kaj geografiaj dialektoj en la cefaj urbaj centroj de la kontinento. ZUSAMMENFASSUNG Zur Entstehungsgeschichte des Standardspanischen auf dem amerikanischen Kontinent: Auswirkungen für die latein-amerikanische Dialektologie Diese Arbeit erörtert die Umstände, unter denen die spanische Standardsprache auf dem amerikanischen Kontinen t zustande kam; die im wesentlichen auf die Stä'dte ausgeríchtete Eroberung, der gesellschaftliche Hintergrund, die Erziehung und Ausbildung der frühen spanischen Einwanderer, das Prestige der spanischen Sprache im sechzehnten Jahrhundert, und die höchst positive Einstellung der conquistadores, der spanischen Eroberer, gegenilber ihrer Muttersprache. Sie skizziert die wichtigsten phonologischen Merkmale des kastilischen Spanisch für die Geschichte der spanisch-amerikanischen Dialekte, die traditionelle Dichotomie von gebildeter und volksttlmlicher Sprech-weisc, und die Auswirkungen der geschriebenen Norm auf die Haltung der Sprachforscher bezüglich der spanisch-amerikanischen Dialekte. Der Artikel legt auf unorthodoxc Weise die linguistischen und soziopsychologischen Abgründe zwischen dem spanischen Standard und seinen entsprechenden Randdialekten auf dem latein-amerikanischen Subkontinent dar. Besondere Aufmerksamkeit kommt dem im historischen Zusammenhang gesehenen Hiatus zwischen der Hochsprache und der Volkssprache im Spanischen zu. Dabei gehe ich von der Annahme (1) der Existenz eines relativ homogenen Dialektes, der auf den höchst formalen Ebenen der öffentlichen Interaktion in modernen städtischen Gemeinden gebraucht wird, und (2) der progressiven Entstehung eines rurban (rural/urban = ländlich/städtischen) Dialektes mit Merkmalen sowohl des gebildeten als auch des ungebildeten Spanischen aus. Zulctzt, in Anbetracht des raschen Strukturwandels in der latein-amerikanischen Gesellschaft im Allge-meinen, gebe ich Anstöße für neue Richtungen im Studium von sozialen und geographischen Dialekten in den Großstadtzentren des Kontinents.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brogaard-Pedersen, Berit O., Ernst Hakon Jahr, and Olav Skare. "Nordnorske dialekter." Language 74, no. 2 (June 1998): 423. http://dx.doi.org/10.2307/417914.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Quist, Pia. "Multietnolekt da capo." Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 12, no. 36 (June 1, 2006): 55–59. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v12i36.114636.

Full text
Abstract:
I 1998 opsøgte jeg et gymnasium og to ungdomsklubber i København for at under- søge om der kunne registreres nye talesprogsvarieteter blandt unge i sprogligt og kulturelt blandede miljøer. På det tidspunkt kendte vi allerede til det stockholmske fænomen rinkebysvensk som Kotsinas havde skrevet om så tidligt som 1988. Kotsinas’ tilgang til rinkebysvensk var på mange måder sociolingvistens og dialektologens. Hun argumenterede for at de unges sprog i Stockholm-forstaden Rinkeby kunne betragtes som en ny svensk dialekt, og hun viste at der ikke var tale om dårligt tilegnet svensk, men om en ungdomsvarietet som burde betragtes på lige fod med andre svenske dialekter. (...)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Riad, Tomas. "Högt och lågt i skandinaviska dialekter." Scandinavistica Vilnensis, no. 9 (December 20, 2014): 123–42. http://dx.doi.org/10.15388/scandinavisticavilnensis.2014.9.10.

Full text
Abstract:
The typology of Scandinavian dialects is based on prosodic features, namely tone and intonation. We look at three variables that account for the variation between the large dialect groups: 1. The value of the lexical tone in accent 2, 2. Whether there is one or two association points for the tonal contour in compounds, and 3. Whether there is spreading or interpolation between the lexical tone and the prominence tone in compounds. The relevance of these variables is illustrated by comparisons of real pronunciations from several dialects, including Olso (East Norwegian), Göteborg (West Swedish), Stockholm (Central Swedish), Norberg (Dala Swedish), Skåne (South Swedish), and Luleå (North Swedish).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Aldrin, Viktor. "Högskolepedagogik som anpassning och motstånd i historia, nutid och framtid." Högre utbildning 3, no. 1 (January 15, 2013): 15–21. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v3.823.

Full text
Abstract:
Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – högskolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Erb, Dorottya. "Ungarndeutsche Dialekte und ihre Rolle in der deutschen Nationalitätenerziehung in Ungarn / German dialects in Hungary and their role in the learning process." Gyermeknevelés Tudományos Folyóirat 11, no. 1 (May 16, 2023): 197. http://dx.doi.org/10.31074/gyntf.2023.1.197.214.

Full text
Abstract:
In den ungarischen Rahmenlehrplänen für den Nationalitätenunterricht wird die Rolle der deutschen Dialekte in der Nationalitätenerziehung ausdrücklich formuliert. Laut dem Rahmenlehrplan für das Fach Deutsche Volkskunde sind „ein hohes Maß an Sprachkenntnis, die Pflege lokaler Dialekte und Bräuche, die Kenntnis von Geschichte und Gegenwart ein wesentlicher Bestandteil der Identität.“ (https://umz.hu/tantervek/) Der Dialekt ist einer der Bestandteile der deutschen Identität in Ungarn. Er kann als Instrument zur Stärkung oder Wiederbelebung der Identität eingesetzt werden und dazu dienen, um Brücken zwischen den Generationen zu schlagen. Immer mehr junge Familien halten es für wichtig, ihren Kindern die deutsche Sprache und den deutschen Dialekt beizubringen. Die Beschäftigung mit Dialekten hilft den Kindern, die große Vielfalt der gesprochenen deutschen Sprache besser zu verstehen. Die Arbeit liefert neben einem Überblick über die Sprache der Ungarndeutschen, den deutschen Nationalitätenunterricht an ungarischen Schulen und die Rolle des Dialekts in der Sprachvermittlung auch Empfehlungen für aktuelle Hilfsmaterialien zur Dialektvermittlung in den ungarndeutschen Schulen. In the framework curricula for teaching Hungary’s nationalities, the role of German dialects in nationality education has been explicitly formulated. According to the framework curriculum for the subject of German folklore, “a high level of knowledge of the language, the cultivation of local dialects and customs, knowledge of history and the present are an essential part of identity formation”. Dialect is one of the components of German identity in Hungary. Dialect can be used as a tool to strengthen or revive identity. It can be used to build bridges between generations. More and more young families consider it important to teach their children the German language and dialect. Studying dialects helps children to better understand the great diversity of the spoken German language. In addition to an overview of the language of Hungarian Germans, German nationality teaching in Hungarian schools and the role of dialect in language teaching, the article also provides recommendations for current support materials for teaching dialect in the schools of Hungarian Germans.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Maegaard, Marie. "Dekolonial dialektologi." Nordlyd 47, no. 2 (December 21, 2023): 17–32. http://dx.doi.org/10.7557/12.7241.

Full text
Abstract:
Artiklen præsenterer begrebet dekolonial dialektologi gennem først en teoretisk indramning i form af centrale postkoloniale og dekoloniale pointer, som dernæst illustreres med Grønland som case. Det vises hvordan kolonialisme både har haft betydning for den konkrete sproglige situation i Grønland i dag, samt det vi ved om den. Afslutningsvis præsenteres et netop påbegyndt forskningsprojekt om grønlandske dialekter hvor det forsøges at arbejde dekolonialt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kardelis, Vytautas. "Litauische Sprachinseln: problematische Aspekte." Lietuvių kalba, no. 8 (December 22, 2014): 1–18. http://dx.doi.org/10.15388/lk.2014.22648.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Beitrag widmet sich einigen allgemeinen Fragen, die mit litauischen Sprachgebieten außerhalb Litauens, den so genannten Sprachinseln, verbunden sind. Im Beitrag werden zwei Aspekte untersucht: a) ein terminologischer und b) ein klassifikatorischer Aspekt. Der erstere ist bereits in den Arbeiten der litauischen Dialektologie diskutiert worden, der zweite jedoch hat keine Beachtung in der einschlägigen Literatur gefunden. Dieser Aspekt ist aber nicht nur im Bereich der litauischen Dialektologie, sondern auch in einem breiteren Kontext von Bedeutung und sollte daher näher besprochen werden.Die wichtigste terminologische Schlussfolgerung ist, dass bei der Diskussion um litauische Sprachgebiete außerhalb Litauens nicht der Terminus periphere Dialekte der litauischen Sprache, sondern der der sprachlichen Inseln sich besser eignet, weil er klarer und verständlicher ist. Unter Berücksichtigung der Umstände und des Gegenstands der Untersuchung bzw. eines breiteren Kontextes lässt sich dieser Terminus eingrenzen und, falls nötig, der Terminus Dialektinseln der litauischen Sprache abgeleitet werden.Auch könnte man einen Vorschlag zur allgemeinen Klassifizierung von Sprachinseln unterbreiten, die jedoch noch nicht abgeschlossen ist und weiter diskutiert werden kann.SYNCHRONE KLASSIFIZIERUNG1) INNERE SPRACHINSELNDer erste Typ der inneren Sprachinseln und seine drei Untergruppen:1) die Insel des (Sub-)Dialekts A auf dem Gebiet des (Unter-)Dialekts B;2) die Insel der Standardsprache auf dem Gebiet des (Unter-)Dialekts X;3) die Insel des (Unter-)Dialekts X auf dem Gebiet der Standardvarietät.Der zweite Typ der inneren Sprachinseln und seine Untergruppen:1) die Sprachen Y, T, Z auf dem Gebiet der Sprache X;2) die Insel der Sprache X, die auf dem Gebiet Y, das sich im Territorium der Sprache X befindet, ist.2) ÄUßERE SPRACHINSELN UND IHRE GRUPPEN:1) eine Sprachinsel besteht aus der Sprachgemeinschaft, die nur Standardsprache spricht;2) eine Sprachinsel besteht aus der Sprachgemeinschaft, die nur Dialekt (bzw. Dialekte) spricht;3) eine Sprachinsel besteht aus der Sprachgemeinschaft, die sowohl Standardsprache als auch Dialekt (bzw. Dialekte) spricht.DIACHRONE KLASSIFIZIERUNGa) ALLOCHTONE (migirierende) SPRACHINSELN UND IHRE GRUPPEN:1) die Inseln der Sprache X auf dem Gebiet einer nahe liegenden (nicht weit entfernten, benachbarten) Sprache;2) die Inseln der Sprache X, die vom Gebiet der Muttersprache weit entfernt sind.b) AUTOCHTONE (assimilierte) SPRACHINSELNc) GEMISCHTE SPRACHINSELN
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Brogaard-Pedersen, Berit O. "Nordnorske dialekter Ed. by Ernst Hákon Jahr and Olav Skare." Language 74, no. 2 (1998): 423. http://dx.doi.org/10.1353/lan.1998.0189.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Chen, Ping. "Modern Written Chinese, Dialects, and Regional Identity." Language Problems and Language Planning 20, no. 3 (January 1, 1996): 223–43. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.20.3.02che.

Full text
Abstract:
La moderna skriba cina lingvo, dialektoj kaj regiona identeco La artikolo analizas la cefajn lingvajn kaj socipolitikajn kaŭzojn de la subevoluinteco de skribaj lingvoj baziĝantaj sur nemandarinaj dialektoj de la cina lingvo. Gi esploras nunajn lingvoplanadajn klopodojn normigi skriban lingvon surbaze de la cefa loka dialekto en Tajvano. Gi konkludas ke la tiucelan movadon instigis la politika afero ligita al pli forta emfazo pri regiona identeco, al kiu la lingva movado ankaŭ siaflanke kontribuas. Malgraŭ muite da entuziasmo kaj fervoro de kelkaj lingvistoj kaj verkistoj, tiuj klopodoj gis nun ne akiris generalan akcepton. Surbaze de komparo kun esplorrezultoj pri la rilato inter lokalingva verkado kaj regiona identeco en Eŭropo, la artikolo tezas ke la eduka, socia kaj politika prezo de sukcesa disvastigo de dialekta verkado eble estas pli alta ol ke gi iam povus esti akceptita en la cina socio.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Söderberg, Gunilla. "Den publicerbara bruden: Brur – bevarad feminin i-stamsböjning i svenska dialekter." HumaNetten, no. 34 (June 23, 2015): 26–28. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20153403.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Memisha, Valter. "Q. Murati, fjalor i fjalëve dhe shprehjeve nga trojet e Shqipes në Maqedoni, Shkup, 2015." Studime Filologjike, no. 3-4 (December 17, 2023): 195–224. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i3-4.3163.

Full text
Abstract:
Q. Murati veçohet për prurje shkencore, që rrokin disa fusha të gjuhësisë dhe trupëzojnë një punë shkencore profesionale të kurorëzuar suksesshëm. Ai tashmë është identifikohet si një leksikograf shumë prodhimtar në një rrugëtim 35-vjeçar (të cilin e ka nisur si bashkautor me veprën Fjalor i fjalëve të huaja, Prishtinë, 1987), duke zënë një vend të merituar veçanërisht në leksikografinë dialektore mbarëkombëtare shqiptare. Gjatë punës, për dekada të tëra, ai ka pasur për busull, siç pohon dhe vetë porosinë e akademikut E. Çabej se “Pasuria gjuhësore që rron nëpër dialekte vazhdon të përbëjë një gurrë ende të pashterur. Pa mbledhjen e leksikut dialektor dhe krahinor nuk mund të ketë gjuhë standarde shqipe dhe zhvillim të mëtejshëm të saj deri në nivelin e gjuhëve të tjera të përparuara të Evropës e të botës. Vetëm malësitë i ruajnë fjalët e shqipes se qytetërimi nuk ruan asgjë”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Mędelska, Jolanta. "O niemieckich kodach wyspowych w Imperium Rosyjskim." Prace Filologiczne 73 (January 20, 2020): 261–86. http://dx.doi.org/10.32798/pf.495.

Full text
Abstract:
Artykuł jest wprowadzeniem do słabo poznanego zagadnienia kodów językowych, którymi posługiwały się skupiska ludności niemieckiej w Imperium Rosyjskim. Procesy kolonizacyjne i migracyjne trwające od 2. poł. XVIII w. do rewolucji październikowej doprowadziły do powstania niemieckich wysp językowych. Ten okres autorka nazywa pierwszym etapem fazy stabilizacji i rozwoju, modyfikując nieco propozycję niemieckiej badaczki N. Berend. W artykule przedstawiono główny środek komunikacji Niemców rosyjskich: dialekty lokalne. W koloniach zamieszkanych przez przybyszów mówiących przy osiedleniu tym samym dialektem kody te przechowywały pewne cechy archaiczne, jednocześnie ewoluując zgodnie z wewnętrznymi regułami, w koloniach zaś założonych przez przesiedleńców posługujących się różnymi dialektami wymieszały się. W zasadzie każda kolonia miała swój dialekt. W szkole, kościele, w kontaktach oficjalnych Niemcy używali też ukonstytuowanego w Rosji wariantu języka niemieckiego zbliżonego do niemczyzny standardowej.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Plangarica, Tomorr. "Bahri Beci, gjuhëtari me kontribute të shquara në fushën e Studimeve Albanologjike." Studime Filologjike, no. 3-4 (December 3, 2023): 185–89. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i3-4.3050.

Full text
Abstract:
Më 20 gusht 2023 u nda nga jeta gjuhëtari me kontribute të shquara në fushën e studimeve albanologjike, akademik Bahri Beci (lindur në Shkodër më 6 mars 1936). Profesor B. Beci ia kushtoi jetën e tij studimit të gjuhës shqipe, duke u angazhuar në fusha e kahe shqyrtimesh nga më të larmishmet. Prurjet e tij shkencore janë të lidhura me studime të thelluara për sistemin gjuhësor të shqipes, të historisë së zhvillimit të kësaj gjuhe, të veçantive përdorimore të saj në plan diakronik e sinkronik, të standardizimit të saj dhe veçantive të historisë së atij standardizimi, të përvetësimit të kësaj gjuhe në moshat shkollore nga nxënësit shqiptarë në Shqipëri, Kosovë, Maqedoninë e Veriut dhe Malin e Zi. Ai përshkroi dhe interpretoi mbi baza të qëndrueshme teorike dialektet e të folmet e ndryshme të shqipes, historinë e formimit të dialekteve, strukturën dialektore të shqipes dhe historinë e strukturës dialektore të shqipes, lidhjet e shqipes me gjuhët e tjera ballkanike, teza dhe hipoteza të lidhura me to (të shprehura nga studiues e albanologë shqiptarë e të huaj), duke përvijuar njëherazi qëndrime vetjake për çështje të caktuara.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Goll, Sabrina, Steffen Höder, Sarah Paetzke, and Nina Sternitzke. "Nordisk-nordtysk kontakt i backspegeln." Nordlyd 47, no. 2 (December 21, 2023): 91–107. http://dx.doi.org/10.7557/12.7087.

Full text
Abstract:
Dialektologisk forskning har traditionellt fokuserat på individuella språk. Tvärspråklig areallingvistik har å andra sidan sällan tagit hänsyn till inomspråklig variation. Projektet GrammArNord (Grammatisk arealitet i Norden och norra Tyskland) kombinerar ett dialektologiskt med ett arealtypologiskt och ett kontaktlingvistiskt perspektiv. Det syftar till att identifiera och kartlägga grammatiska drag som är gemensamma för både nordiska och nordtyska varieteter (både standardspråken och icke-standardspråkliga varieteter såsom dialekter och regiolekter) samt att identifiera typiska areala mönster som återspeglar karaktäristiska historiska språkkontaktscenarion. Projektet bygger på ett arealitetsbegrepp som innefattar inte bara den geografiska utan även den sociala och den situationella dimensionen. Dess empiriska bas utgörs av befintliga grammatiska dialektbeskrivningar och andra dokumentariska resurser. Artikeln presenterar projektets teoretiska och tekniska bakgrund samt diskuterar ett exempel på vilken typ av analys det möjliggör.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Braunmüller, Kurt. "Brodin Lennart. Ord som vandrat. En Studie över lågtyska lånord i svenska dialekter." Indogermanische Forschungen 106, no. 1 (January 1, 2001): 341–44. http://dx.doi.org/10.1515/if-2001-0130.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Goblirsch, Kurt Gustav. "Aspiration und Lautverschiebung: Zur Typologie des Niederländischen." NOWELE / North-Western European Language Evolution 68, no. 2 (July 21, 2015): 187–225. http://dx.doi.org/10.1075/nowele.68.2.04gob.

Full text
Abstract:
Im Anschluss an mein Buch Lautverschiebungen in den germanischen Sprachen (2005) verteidigt dieser Aufsatz die Rekonstruktion der Aspiration als bewegendes Moment bei der Ersten und der Zweiten Lautverschiebung. Eine vergleichende Untersuchung über das Vorkommen der Aspiration in den modernen germanischen Sprachen und Dialekten zeigt, dass die Aspiration ohne Zweifel eine entscheidende Rolle bei der Entwicklung des germanischen Konsonantismus gespielt hat. Fast alle modernen germanischen Dialekte, nicht nur die hochdeutschen, haben also in irgendeiner Form an der Zweiten Lautverschiebung teilgenommen. Dialekte, die keine Aspiration aufweisen, beruhen entweder auf Substrateinwirkungen oder bewahren noch den Zustand aus der Zeit vor der Zweiten Lautverschiebung. Besonders einschlägig in diesem Zusammenhang ist der Fall des Niederländischen, das für seine Aspirationslosigkeit bekannt ist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Kananaj, Anila. "“variacioni sintaksor në të folmet e shqipes: tipare dhe treva”, tryezë e rrumbullakët, 13 Dhjetor 2017." Studime Filologjike, no. 1-2 (December 26, 2023): 315–18. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i1-2.3213.

Full text
Abstract:
Instituti i Gjuhësisë dhe i Letërsisë organizoi tryezën e rrumbullakët “Variacioni sintaksor në të folmet e shqipes: tipare dhe treva”. Kjo tryezë shkencore u mbajt si një hap vijues mbas konferencës së vitit të kaluar “Variacioni sintaksor në të folmet dhe dialektet e shqipes” në rrugën drejt përgatitjes për projektin e një Atlasi të Sintaksës Dialektore të Shqipes. Tryeza i zhvilloi punimet në sallën “Aleks Buda” të Akademisë së Shkencave më 13 dhjetor 2017, nga ora 10 deri në ora 16. Kjo tryezë ishte konceptuar në formën e kumtesave dhe diskutimeve të përgatitura për tiparet, trevat dhe metodat e hulumtimit për hartimin e një Atlasi të Sintaksës Dialektore të Shqipes.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Керемидчиева, Славка. "Лексикографско представяне на диалектна кулинарна лексика." Prace Filologiczne 74 (January 20, 2020): 81–92. http://dx.doi.org/10.32798/pf.450.

Full text
Abstract:
W artykule przedstawiono najważniejsze zasady metodologiczne, na których sporządzono Słownik kulinarny dialektu bułgarskiego. Przedstawiono chronologiczne i geografi czne granice dialektów ukazanych w słowniku. Przedstawiono koncepcję struktury i sformułowania artykułów glosariusza: wybór podstawowego nagłówka, definicja i hierarchia znaczeń, materiał ilustracyjny, lokalizacja i sekcja geografi czna itp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Semėnaitė, Viktorija, and Nijolė Maskaliūnienė. "DIALEKTO VERTIMAS GROŽINĖJE LITERATŪROJE. ATVEJO ANALIZĖ." Vertimo studijos 10, no. 10 (January 19, 2018): 192. http://dx.doi.org/10.15388/vertstud.2017.10.11308.

Full text
Abstract:
Straipsnyje nagrinėjama dialekto vertimo problematika. Atvejo analizei pasirinktas pasaulio vaikų literatūros aukso fondui priskiriamos Frances Hodgson Burnett knygos „Paslaptingas sodas“ vertimas į lietuvių kalbą. Aiškinamasi, ar vertėjas perteikė originalo tekste vartojamą tarmišką šneką (dialektą) ir kokias jos vertimo strategijas rinkosi. Taip pat ieškoma atsakymo į klausimą, ar jam pavyko perteikti šiame kūrinyje dialekto atliekamas stilistines ir pragmatines funkcijas. Analizė grindžiama dialekto žymiklių (fonetinių, leksinių, morfologinių, sintaksinių) perteikimo strategijomis (pagal Leszek Berezowski, 1997). Nustatyta, kad vertėjas panaudojo mažiau dialekto žymiklių, negu jų yra knygos originale, nes dažniausiai vartojama dialekto vertimo strategija buvo jo neutralizacija. Verčiant vaikų literatūrą tokia strategija pasiteisina, nes vaikams aktualus pats pasakojimas, jo istorija, o ne kalbos ar kultūrinės realijos, kurių jie dažnai nesupranta. Vis dėlto tais atvejais, kai dialekto vartojimas aktualus pasakojimo raidai, atlieka tam tikras stilistines ar pragmatines funkcijas, vertėjas rinkosi leksikalizacijos ir vertimo šnekamąja kalba strategijas. Tokiu būdu jam pavyko perteikti kūrinio stilistiką, išlaikyti jo rišlumą ir išsaugoti tarmiškai kalbai priskirtas funkcijas tekste.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Peco, Asim. "Iz nasej antroponimiki." Juznoslovenski filolog, no. 64 (2008): 297–300. http://dx.doi.org/10.2298/jfi0864297p.

Full text
Abstract:
(ruski) V rabote govoritsja ob imenah tipa Muja, Brana, ob ih proishozdenii i rasprostranennosti. Osnovnoj ideej javljaetsja to, cto podobnye imena po proishozdeniju svjazany s mostarskim dialektom, ego musul'manskimi govorami i s ego bednymi predstaviteljami. ?ti imena mogli rasprostranit'sja za predely dannogo dialekta, no oni vse esce ne javljajutsja obsceupotrebitel'nymi, t. e. ne mogut ispol'zovat'sja dlja ljubogo lica.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Gemünden, Gerd. "Brecht in Hollywood: Hangmen Also Die and the Anti-Nazi Film." TDR/The Drama Review 43, no. 4 (December 1999): 65–76. http://dx.doi.org/10.1162/105420499760263534.

Full text
Abstract:
Working as a freelancer, Brecht thought he could work Hollywood so that itwould provide him with both a living and a platform for his ideas. But only oneof his more than screenplays made it into production—the ill-fated collaborationwith Fritz Lang, Hangmen Also Die. Die beste Schule für Dialektik ist die Emigration. Die schrfsten Dialektiker sind die Flchtlinge. —Bertolt Brecht, Flüchtlingsgespräche (1967, 14:1462)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Ozola, Ieva. "Rakstīts izloksnē: Lejaskurzemes izlokšņu teksti." Vārds un tā pētīšanas aspekti: rakstu krājums = The Word: Aspects of Research: conference proceedings, no. 25 (November 23, 2021): 127–36. http://dx.doi.org/10.37384/vtpa.2021.25.127.

Full text
Abstract:
Parallel zur Herausbildung der lettischen Schriftsprache entwickelt sich seit dem 18. Jahrhundert die lettgallische Schriftsprache, jedoch haben die anderen lettischen Dialekte und Mundartengruppen, darunter auch die niederkurländischen Mundarten, keine (normierte) Schriftsprache. Auf der Grundlage literarischer und publizistischer Texte der 2. Hälfte des 20. Jahrhunderts und des 21. Jahrhunderts wurde erforscht, wie mundartliche Texte, die die bekanntesten phonetischen Merkmale des jeweiligen Areals aufweisen oder in denen die für die Mundarten charakteristischen Parallelformen vorkommen, ohne schriftsprachliche Tradition verfasst werden. Es wurden folgende Texte untersucht: Gedichtsammlung von Nora Kalna „Die Sprache der Rucava. Ein Denkmal für das Dialekt“ (Rucavnieku valodiņa. Piemineklis izloksnei), sowie Artikel aus der Zeitschrift der Region Rucava „Die Nachrichten von Duvzare“ (Duvzares Vēstis) über die Tätigkeit der Kulturgruppe der Traditionen „Die Frauen von Rucava“ (Rucavas sievas) (2012–2015). Es wurde festgestellt, dass die Verfassung von Schriften in einer Mundart, die keine Tradition der Schriftsprache aufweist, individuell (persönlich) vollzogen wird. Sie gründet auf dem Verständnis des Autors über die Beziehung zwischen der gesprochenen und schriftlichen Sprache, sowie auf den überlieferten Konventionen der nichtgeschriebenen Mundarten, wobei die Varianten der Mundart mehr oder weniger erhalten bleiben. Die untersuchten Texte zeigen das subjektive Verhältnis des Verfassers zum System der Mundart: Man sieht, welche Elemente der Mundart der Verfasser für wichtig hält. Eine bewusste Verwendung der Mundart in der Schrift hängt auch vom Bildungsgrad des Verfassers ab – vom Beherrschen der Standardsprache, von den Kenntnissen der Grammatik, Phonetik und Lexik der Mundart. Die in einer Mundart verfassten Texte bewahren und verstärken die soziokulturelle Identität und fördern den Gebrauch des Dialekts, wobei die Kreativität im Dialekt eine wesentliche Rolle spielt. In Niederkurland vollzieht sich zurzeit die Verschriftlichung der Mundarten sporadisch, sie ist eng mit der Tätigkeit von ethnographischen Gruppen und Traditionsvereinen verbunden. Die polnische Forscherin Anna Mlekodaj stellt fest, dass in Mundarten verfasste literarische Texte eine Möglichkeit der Erhaltung von Mundarten darstellen, deswegen sollte sich die zeitgenössische Dialektologie ihr Forschungsfeld erweitern und auch belletristische Texte verschiedener Stilrichtungen einschließen. (Mlekodaj 2019).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Beci, Bahri. "Gjurmimi i te folmeve qendrore të dialektit të Veriut." Studime Filologjike, no. 2 (October 2, 2023): 109–16. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i2.2939.

Full text
Abstract:
Gjuhësia shqiptare e pasçlirimit, në kuadrin e përgjithshëm të stu- dimit të dialekteve të shqipes, ka arritur rezultate të rëndësishme edhe në gjurmimin e të folmeve qendrore të dialektit të veriut. Të folmet qendrore të dialektit të veriut shtrihen nga Orini e Malet e Sharrit në veri, deri në Malësinë e Tiranës, Martanesh e Çermenikë në jug. Këtu bëjnë pjesë të folmet e Fushë Krujës, Mirditës, Matit, Lumës, Dibrës dhe të folmet e krahinave veriperëndimore të Maqedonisë së sotme (të Tetovës, të Gostivarit, të Rekës dhe të rretheve të Shkupit). Në këtë artikull, në mënyrë të përmbledhur, do të parashtrojmë gje- ndjen e gjurmimeve dhe të studimeve për këto të folme, disa nga rezulta- tet e arritura si dhe detyrat që dalin për të ardhmen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ternes, Elmar. "Die Eifler Regel." NOWELE / North-Western European Language Evolution 70, no. 1 (April 10, 2017): 73–88. http://dx.doi.org/10.1075/nowele.70.1.05ter.

Full text
Abstract:
Der Artikel behandelt die sog. “Eifler Regel”, eine satzphonetische Erscheinung in westdeutschen Dialekten und im Luxemburgischen. Ein wortauslautendes -n wird unter bestimmten Bedingungen getilgt oder bleibt erhalten. Die Bedingungen, welche phonetischer, grammatischer und lexikalischer Natur sind, werden zum ersten Mal in ihrer vollen Komplexität beschrieben. Die Beispiele entstammen zum größten Teil dem Dialekt der Stadt Trier. Es wird aber auch auf einige geographisch bedingte Abweichungen eingegangen. Zum Schluß wird die Erscheinung in einen typologischen Zusammenhang im weiteren deutschsprachigen und germanischen Rahmen gestellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Crăciun, Radu. "Diellina, një bimë Trako-Dake me emër Proto-Albanoid." Studime Filologjike, no. 1-2 (December 5, 2023): 77–84. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i1-2.3089.

Full text
Abstract:
Termi trako-dak diellina, i cili i referohet emërtimit shqip “madërgonë, madërgonë e zezë (Hyoscyamus niger) dhe përmendet nga farmacisti grek Pedanius Dioskorides në listë ne tij të bimëve mjekësore, jo vetëm shfaq një lidhje të qartë etimologjike me fjalën shqipe diell, por shërben edhe si dëshmi për zhvillimin fonetik nga një velare palatale tek një dhëmbore, një shndërrim fonetik karakteristik për shqipen. Në pjesën qendrore-perëndimore të Gadishullit ballkanik, ku, sipas tezës së Eric Hamp-it, fliteshin të ashtuquajturat dialekte proto-albanoide, disa antroponime, toponime dhe glosa janë regjistruar me grafi alternative me dhëmbore dhe sibilante. Shembujt e emrave me grafi alternative që përdorin dhëmbore dhe sibilante jo vetëm mund të lidhen me një fazë më të vjetër të gjuhës shqipe por i japin dhe një mbështetje të fuqishme tezës së Hamp-it mbi dialektet proto-albanoide.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Stafecka, Anna. "Latvian dialects in the 21st century: old and new borders." Acta Baltico-Slavica 39 (December 31, 2015): 1–13. http://dx.doi.org/10.11649/abs.2015.001.

Full text
Abstract:
Latvian dialects in the 21st century: old and new borders Although historical regional dialects are still relatively well preserved in Latvia, nowadays one can no longer speak of dialects and sub-dialects in the traditional sense because, due to changes of administrative borders, the traditional sub-dialects are subject to attrition and gradual loss. In particular, the contact zone of Central and High Latvian dialect has changed markedly. The border of High Latvian dialect has moved to the east. Since 2013, a project “Latvian Dialects in the 21st Century: a Socio­linguistic Aspect” is being carried out in order to gain an insight into contemporary Latvian dialect situation, analyzing at least three sub-dialects in each dialect.However, we can speak of dialect borders in another aspect. For instance, the borders between the preservation of dialectal features and the impact of standard language, as well as the borders of maintenance of sub-dialectal feature among the speakers of different age groups. Attention is also paid to the use of sub-dialects in central and peripheral parts of territories. The first research results showed that people who live further from the centre use the sub-dialect more often – especially in communication with family members (including the younger generation), relatives and neighbours.The preliminary results show a different situation among dialects. In the sub-dialects of the Middle dialect, which is closest to Standard Latvian, the borderline between sub-dialect and standard language has almost disappeared, since the infor­mants practically do not feel any difference between them.In the Livonianized dialect, there are several features that are still more or less present in the speech of all generations – generalization of masculine gender, reduc­tion of word endings, etc. However, in this dialect, too, the language used by younger speakers is gradually losing the dialectal features.The situation differs in various sub-dialect groups of High Latvian dialect. The Selonian sub-dialects spoken in Zemgale show traces of dialectal features (syllable tones, irregular vowel shifts, etc.); they are found mainly in the speech of older generation. The Latgalian sub-dialects in Vidzeme are mainly spoken by older respondents and usually among family members; while in public spaces the sub-dialects practi­cally cannot be heard. However, many dialectal features have been retained in the speech of middle and even younger generations. The most stable are the sub-dialects spoken in Latgale because of their use not only in everyday speech but also in cultural activities. The presence of the Latgalian written language, too, helps to maintain local sub-dialects; it is also used in Roman Catholic church services in Latgale. In Latgale, the sub-dialects are spoken by all generations. However, the younger people sometimes use the standard language to communicate among themselves.This study provides new facts and might be the basis for further research. It might allow to predict the development of native language and its dialects as an important component of national and local identity respectively. Comparative analysis of mate­rial acquired at different periods allows us to conclude which dialectal features are more viable and which are more likely to change and disappear. Dialekty łotewskie w wieku XXI: stare i nowe granice Choć na Łotwie wciąż stosunkowo dobrze zachowały się historyczne dialekty lokalne, nie można już obecnie mówić o dialektach i gwarach w tradycyjnym znaczeniu. Zmiany granic administracyjnych sprawiły bowiem, że tradycyjne gwary ulegają dziś zatarciu i stopniowo zanikają. Znacząco zmieniło się zwłaszcza usytuowanie strefy styku dialektów środkowego i górnołotewskiego; granica zasięgu tego ostatniego przesunęła się na wschód. Kwestiom tym poświęcono projekt „Dialekty łotewskie w XXI wieku: aspekt socjolingwistyczny”, w ramach którego od 2013 r. badana jest sytuacja socjolingwistyczna gwar na współczesnej Łotwie. Analizowane są przynajmniej trzy gwary w obrębie każdego z dialektów.Pojęcie granicy ma jednak zastosowanie do opisu innych aspektów badań dialektologicznych. Można na przykład mówić o granicy między zachowaniem cech dialektów a wpływami języka literackiego, jak również o granicach podtrzymywania cech gwarowych w mowie użytkowników należących do różnych grup wiekowych. Badaniu poddano także kwestię używania gwar w centralnych i peryferyjnych częściach rejonu ich występowania. Wstępne wyniki sugerują, że ludzie mieszkający dalej od centrum używają gwary częściej – zwłaszcza w komunikacji z członkami rodziny (w tym z młodszego pokolenia), z krewnymi i z sąsiadami.Wstępne wyniki badań wskazują także na zróżnicowaną sytuację poszczególnych dialektów. Na obszarze występowania gwar dialektu środkowego, najbliższego literackiej łotewszczyźnie, niemal zanikło rozgraniczenie między gwarami a językiem literackim, skoro różnicy takiej nie odczuwają sami informatorzy.W dialekcie liwońskim występuje kilka cech dialektalnych, obecnych jeszcze w większym lub mniejszym stopniu w mowie wszystkich pokoleń, jak uogólnienie rodzaju męskiego czy redukcja wygłosu. Jednakże i tutaj język, którym posługują się młodsi użytkownicy, stopniowo traci cechy dialektalne.Inna sytuacja panuje w grupach gwarowych dialektu górnołotewskiego. Gwary seloń­skie z Semigalii wykazują ślady cech dialektalnych (tonalność sylab, nieregularne przesu­nięcia samogłosek itd.); występują one przede wszystkim w mowie starszego pokolenia. Gwarami łatgalskimi z Widzeme posługują się z kolei głównie starsi respondenci, zwykle w gronie najbliższej rodziny; gwar tych praktycznie nie słyszy się natomiast w przestrzeni publicznej. Wiele cech dialektalnych zachowało się tu jednak także w mowie średniego, a nawet młodszego pokolenia. Najstabilniejsze okazały się gwary Łatgalii, co wiąże się z ich użyciem nie tylko w mowie codziennej, lecz również w działalności kulturalnej. Zacho­waniu gwar sprzyja także istnienie łatgalskiego języka pisanego, jak również używanie miejscowego języka podczas nabożeństw Kościoła katolickiego. Wszystko to sprawia, że w Łatgalii gwarami posługują się przedstawiciele wszystkich pokoleń. Jednakże i tutaj ludzie młodsi niekiedy komunikują się między sobą w języku literackim.Studium to jest prezentacją nowych danych i jako takie może stanowić podstawę dalszych badań. Badania takie mogłyby umożliwić prognozowanie tego, jak rozwijać się będą język łotewski oraz jego dialekty jako ważne składniki odpowiednio narodowej i lokalnej tożsamości Łotyszy. Analiza porównawcza materiałów zebranych w różnych okresach pozwala na wyciąganie wniosków co do tego, które cechy dialektalne wyka­zują większą żywotność, które zaś prawdopodobnie ulegną zmianie lub zanikowi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Yuni Pangestutiani. "Kritik Terhadap Hegel." Jurnal Ilmiah Spiritualis: Jurnal Pemikiran Islam dan Tasawuf 4, no. 1 (August 8, 2020): 90–103. http://dx.doi.org/10.53429/spiritualis.v4i1.45.

Full text
Abstract:
Hegel merupakan puncak gerakan filsafat Jerman yang berawal dari Kant, Para filsuf akademik terkemuka baik di Amerika maupun Britania Raya sangat bercorak Hegelian. Hegel memandang bahwa hakekat realistis dideduksi dari pertimbangan tunggal bahwa realitas tidak harus kontradiktif diri. Corak pembeda lainnya (yang terkait erat dengan yang pertama) adalah gerakan tri tunggal yang disebut “dialektik” yaitu tesis, antitesis dan sintesis. Triade-triade dialektik itu misalnya : “ada-tidak ada-menjadi” dan “Hukum (lahiriah)-moralitas (batin)-kesusilaan (sinteksis dari lahir dan batin)”. Titik pangkal filsafat Hegel adalah keyakinan bahwa “ide yang dimengerti dan kenyataan”, itu sama saja. Maka tidak ada perbedaan antara bidang “rasio” dan bidang “realitas”. Rasionalitas dan realitas itu sama menurut Hegel, menurutnya yang dimengerti itu real dan yang real itu dimengerti. “Berfikir” dan “ada” itu sama seluruh kenyataan itu satu proses dialektis. Hegel menyatakan bahwa hukum dialektis ini memimpin perkembangan jiwa. Marx tidak puas dengan dialektika Hegel yang berpusat pada ide/roh. Hal ini bagi Marx terlalu abstrak dan tidak menyentuh realitas konkrit. Pengertian ini tidak sesuai dengan tesis Karl Marx bahwa filsafat harus mengubah cara orang bertindak. Marx membalik dialektika ide Hegel menjadi dialektika materi. Hegel menyatakan bahwa kesadaranlah yang menentukan realitas, maka Marx mendekonstruksinya dengan mengatakan bahwa praksis materiallah yang menentukan kesadaran. Pandangan Kierkegaard dapat dijelaskan melalui tema sentralnya mengenai apa yang dimaksud dengan “akal yang bereksistensi”. Perkembangan tema Kierkegaard ini merupakan reaksi keras terhadap rasionalisme Hegel F. Budi Hardiman menjelaskan : Kritik Kierkegaard atas Hegelianisme bukan sekedar sebuah minat teoritis, melainkan didasari oleh sebuah keprihatinan praktis terhadap perilaku keagamaan di Denmark. Pada titik inilah Kierkegaard lalu menunjukkan bahwa “biang keladi” kemerosotan penghayatan iman ini tak lain adalah filsafat Hegel. Menurut Kierkegaard, realita Hegel tidaklah memiliki relasi dengan realita keberadaan manusia.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Baur, Arthur. "Svisgermana diglosio." Language Problems and Language Planning 11, no. 3 (January 1, 1987): 350–52. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.11.3.07bau.

Full text
Abstract:
Schweizerdeutsches Wörterverzeichnis Die deutschsprachige Schweiz wird gewöhnlich zum deutschen Sprachgebiet ge-zählt. Dies ist aber eine Mystifikation, da die deutsche Standardsprache in der Schweiz zwar im schriftlichen Gebrauch durchaus vorherrscht, unter Schweizern im Gespräch nie gebraucht wird. Die sogenannte deutsche Umgangssprache, die bei den nörd-lichen und östlichen Nachbarn der Schweiz die Dialekte sehr stark zurückgedrangt und abgewertet hat, kommt in der Schweiz nicht vor. Das Schweizerdeutsche, das lin-guistisch gesehen ein Dialekt und politisch gesehen eine Sprache ist, beherrscht das öffentliche Leben in einem Masse, dass anderssprachige Schweizer, die in der Schule Deutsch gelernt haben, sich beklagen. Zum Schluss macht der Autor einige linguistische Vergleiche und halt fest, dass das Schweizerdeutsche (Schwyzertütsch) lautlich eine frühere Sprachstufe festhält, morphologisch aber einen moderneren Sprachtypus reprä-sentiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Gashi, Dr Sejdi, and Prof Dr Mustafa Ibrahimi. "Paralele hidronimesh midis Pelagonisë dhe Podgurit." Univers 19, no. 19 (September 10, 2018): 74–86. http://dx.doi.org/10.59164/univers.v19i19.2977.

Full text
Abstract:
Në këtë punim kemi paraqitur disa paralele hidrononomike midis rajonit të Pelagonisë së Maqedonisë dhe Podgurit të Kosovës. Jemi përcaktuar për këtë tematikë bazuar nga fakti se këto treva shqiptare në aspektin onomastik përgjithësisht, e në atë hidronimik janë shumë të pasura, sepse duke u gjendur në një hapësirë të izoluar nga folësit e tjerë shqiptarë të shqipes, kanë ruajtur shumë fjalë dialektore dhe mikrotoponime, të cilat shumë rrallë ose aspak nuk hasen në të folmet tjera shqipe. Mikrotoponimet, përkatësisht hidronimet e këtyre anëve janë analizuar edhe nga aspekti dialektologjik, duke treguar tiparet kryesore të këtyre të folmeve me shembuj konkret, prandaj, hidronimia e këtyre anaviseve është me peshë dhe interes të shumanshëm përgjithësisht për gjuhësinë shqiptare, e në veçanti për dialektologjinë, sepse ky rrip tokash, kundruar gjeografikisht, etnikisht, historikisht dhe në aspektin dialektor përbën një pjesë të konsiderueshme të truallit etnik shqiptar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Chromik, Grzegorz. "Wilmesau/Wilamowice – die noch existente Sprachinsel im schlesisch-kleinpolnischen Grenzraum und die Legende über ihren niederländischen Ursprung." Linguistica 60, no. 2 (December 30, 2020): 45–63. http://dx.doi.org/10.4312/linguistica.60.2.45-63.

Full text
Abstract:
Im Süden Polens liegt die Kleinstadt Wilamowice, deutsch Wilmesau, deren Einwohner einen germanischen Dialekt sprechen. Es handelt sich um eine schlesische Mundart des Deutschen aus der Gruppe der ostmitteldeutschen Dialekte, aber die meisten Einwohner und fast alle Polen sind von der flämischen Herkunft ihrer mittelalterlichen Vorfahren überzeugt. Dieser Beitrag verfolgt das Ziel, zu prüfen, inwiefern die mythenumwobene flämische Herkunft der Wahrheit entspricht. Es reicht jedoch nicht, die Ähnlichkeit der dortigen Mundart mit der deutschen und niederländischen Standardsprache zu vergleichen, man muss tiefer in die Vergangenheit greifen und sie mit älteren Perioden des Deutschen, insbesondere des Deutschen in Schlesien vergleichen. Dieser Vergleich zeigt weitgehende Ähnlichkeiten, die natürlich gegenüber dem Niederländischen nicht vorhanden sind. Vor allem trennt die im Wilmesaurischen durchgeführte 2. Lautverschiebung diese Mundart vom Niederländischen, wenn auch der Durchführungsgrad insbesondere im Bereich der Verschiebung von p zu pf nicht so stark ist, wie in der deutschen Standardsprache (wilmesaurisch: töp ‘Topf‘, troppa ‘Tropfen‘, fund ‚Pfund‘). Der Mythos erweist sich als ein attraktiver, exotischer Mythos ohne jegliche wissenschaftliche Begründung. Mittlerweile ist man sogar bemüht, die Mundart als separate germanische Mikrosprache anerkennen zu lassen. Schade nur, dass dieser Dialekt vom Aussterben bedroht ist, da die Zahl der aktiven Sprecher zur Zeit circa zwanzig beträgt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Lafe, Emil. "U nda nga jeta pProf. Dr. Jorgji Gjinari (1931–2020)." Studime Filologjike, no. 3-4 (May 29, 2023): 237–38. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v74i3-4.1009.

Full text
Abstract:
Më 7 gusht 2020 u nda nga jeta prof. dr. Jorgji Gjinari, gjuhëtar dhe dialektolog i shquar. Jorgji Gjinari kishte lindur në Berat më 1931, ku edhe kreu shkollimin fillor e më pas shkollën e mesme pedagogjike. Më 1951 filloi studimet e larta në Institutin Pedagogjik 4-vjeçar, që u çel atë vit në Tiranë. U diplomua në degën e Gjuhës Shqipe dhe të Letërsisë në atë institut më 1955. Po atë vit u emërua si punonjës shkencor në Institutin e Historisë dhe të Gjuhësisë, të themeluar rishtas në kuadrin e Institutit të Shkencave. Së bashku me Engjëll Angonin (1928–2017) dhe Anastas Dodin (1933–2008), ishte ndër gjuhëtarët e parë të shkolluar në Shqipëri. Fusha kryesore e punës së Jorgji Gjinarit si gjuhëtar ka qenë dialektologjia: hulumtimi në terren i të folmeve të gjuhës shqipe, brenda e jashtë kufijve të vendit, hartimi i punimeve përshkruese për këto të folme dhe më tej vështrime përgjithësuese për dukuri të veçanta dialektore dhe për struktura gjuhësore të dialekteve.J. Gjinari ndërmori një varg ekspeditash në vise të ndryshme të vendit, nga Jugu në Veri, po ashtu në Kosovë dhe te ngulimet arbëreshe të Italisë. Me vëzhgimet dhe materialet e mbledhura në terren hartoi një varg punimesh përshkruese për të folmet e hulumtuara, si e folmja e qytetit të Beratit dhe të folmet e disa krahinave, si Opari, Skrapari, Mallakastra, Myzeqeja, Devolli, Korça (qyteti dhe fusha e Korçës), Bregu i Bunës, Tropoja. Duke njohur gjithnjë e më mirë veçoritë e të folmeve territoriale dhe duke zgjeruar njohuritë shkencore në fushën e dialektologjisë në veçanti dhe të gjuhësisë shqiptare e të përgjithshme, J. Gjinari filloi të hartojë edhe studime për dukuri të veçanta të sistemit fonetik të shqipes dialektore si edhe disa punime përgjithësuese për toskërishten veriore, për grupimin e të folmeve të saj, për gegërishten jugore, për ndarjen dialektore të gjuhës shqipe, për historinë e strukturës dialektore të shqipes, duke i vështruar disa dukuri gjuhësore në lidhje dhe me historinë e trevave përkatëse dhe të popullit shqiptar në tërësi. Më tej ai kaloi në një sintezë përgjithësuese me veprën “Dialektet e gjuhës shqipe” (1989).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Grochowska-Reiter, Anna. "Gnomeo, Gnomeo, perché parli dialetto, Gnomeo? Uso del dialetto nei film d’animazione." Annales Universitatis Paedagogicae Cracoviensis | Studia de Cultura 9, no. 3 (June 28, 2018): 24–32. http://dx.doi.org/10.24917/20837275.9.3.3.

Full text
Abstract:
Il dialetto, oltre a essere sistematicamente sfruttato nei film nazionali e, dagli anni ’70, anche nel doppiaggio di quelli stranieri, ben presto approda nei film a disegni animati, assolvendovi tre principali funzioni: imitativa, quando il dialetto della versione doppiata ricalca una varietà diatopica sfruttata nell’originale; creativa, quando il dialetto viene usato dal personaggio nonostante nell’originale esso non sfoggi alcuna varietà diatopica; connotativa, quando si assiste alla ricostruzione del personaggio attraverso la lingua, e il dialetto connota tratti caratteriali stereotipici che conferiscono al protagonista una sorta di nuova identità.Gnomeo, Gnomeo, dlaczego mówisz w dialekcie, Gnomeo? Użycie dialektu w filmach animowanychW kinematografii włoskiej dialekt jest wykorzystywany zarówno w filmach rodzimej produkcji, jak i, począwszy od lat siedemdziesiątych, w postsynchronizacji filmów zagranicznych, w tym filmów animowanych. W kontekście tych ostatnich użycie dialektu spełnia trzy główne funkcje: imitacyjną – kiedy jego użycie w wersji dubbingowanej ma na celu naśladowanie wariantu regionalnego użytego w wersji oryginalnej; kreatywną – kiedy, pomimo że w wersjioryginalnej nie zachodzi żadne zróżnicowanie językowe, w wersji dubbingowanej dana postać posługuje się wariantem regionalnym; konotacyjną – kiedy w wersji dubbingowanej bohaterowi zostaje przypisany nowy wariant językowy związany ze stereotypowymi cechami charakteru, nadający bohaterowi nową tożsamość.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Vandermeeren, Sonja. "Dialektvitalität links und rechts der belgischen Sprachgrenze." Language Problems and Language Planning 17, no. 3 (January 1, 1993): 201–24. http://dx.doi.org/10.1075/lplp.17.3.01van.

Full text
Abstract:
SUMMARY Dialect Vitality Left and Right of the Belgian Linguistic Frontier This article deals with a sociolinguistic research project that was carried out in two adjacent Belgian villages with a Low Frankish-speaking population: Teuven - one of the six Voer/ Fouron communes - and Sippenaken. In 1962 the linguistic frontier was fixed between these two villages. Teuven then became officially Dutch-speaking, Sippenaken remained officially French-speaking. The research project in question aimed at measuring the impact that the fixation of the linguistic frontier between these two villages had on the language behaviour and attitudes of the local population. In order to achieve this goal a standardized interview questionnaire was designed with questions about the dialect command and frequency of dialect and standard language use by parents and children. In addition, questions were asked about the appropriateness of using these language varieties in the home. Information about the existing attitudes towards the local dialect was elicited by investigating the convergence of the results gained in the interviews. RESUMO La pluvivivo de la dialekto dekstre kaj maldekstre de la belga lingvolimo La artikolo raportas pri socilingvistika esploro en du apudaj belgaj vilaĝoj kies loĝantoj parolas malaltfrankan dialekton: Teuven (unu el la ses komunumoj de Voer/Fouron) kaj Sippenaken. En 1962 oni fiksis la lingvolimon inter tiuj du vilagoj. Teuven per tio farigis oficiale nederlandlingva, dum Sippenaken restis oficiale franclingva. La priraportata esplorprojekto celis mezuri la efikon de la establo de la lingvolimo inter la du vilaĝoj al la lingvaj konduto kaj sinteno de la vilaĝanoj. Tiucele estis kompilita norma intervjuenketilo kun demandoj pri la grado de rego de la dialekto kaj la uzofteco de la dialekto kaj la norma lingvo fare de gepatroj kaj infanoj. Krome estis demandite ĉu estas konvene uzi tiujn lingvaĵojn en la familio. Informoj pri la sintenoj rilate al la loka dialekto estis kolektitaj per studo de la konvergo de la rezultoj de la intervjuoj.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Rinke, Esther, and Cristina Flores. "Mehrsprachigkeit in Rio Grande do Sul: Zur Negation im Brasilianischen Hunsrückisch." Pandaemonium Germanicum 26, no. 49 (February 27, 2023): 68–84. http://dx.doi.org/10.11606/1982-8837264968.

Full text
Abstract:
Im vorliegenden Artikel wird anhand eines spontansprachlichen Korpus bilingualer Sprecher ein sprachliches Phänomen im brasilianischen Hunsrückischen genauer betrachtet: die Negation. Die Negation ist insofern linguistisch interessant, als sie in den beiden involvierten Kontaktvarietäten (deutsche Minderheitensprache, brasilianisches Portugiesisch (BP)) unterschiedlich ausgeprägt ist. Von Interesse ist insbesondere die Stellung des Negationswortes in Hinblick auf das finite Verb und das direkte Objekt sowie die Frage, ob zwei Negationselemente in einem Satz vorkommen können, ohne dass die negative Interpretation des Satzes sich in eine Affirmation wandelt (Negative Concord). Ziel der Analyse ist es, mögliche Sprachkontaktphänomene und sprachkontaktbedingten Wandel zu identifizieren. Es wird geschlussfolgert, dass die Negation im Hunsrückischen sehr stabil ist und deutschen Wortstellungsmustern folgt. Diese grammatische Stabilität beruht auf dem regelmäßigen Gebrauch des Dialekts. Dennoch finden sich wie im BP Phänomene von Negative Concord, das im Standarddeutschen nicht in gleicher Weise möglich ist. Im Gegensatz zum brasilianischen Portugiesischen handelt es sich allerdings nicht um ein kategorisches, sondern um ein variables Phänomen, das in ähnlicher Weise in anderen deutschen Dialekten existiert bzw. existierte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Kucharzyk, Renata. "Uwagi o germanizmach w gwarach polskich i problemach ich badań." Prace Językoznawcze 24, no. 4 (December 15, 2022): 115–26. http://dx.doi.org/10.31648/pj.8172.

Full text
Abstract:
Artykuł dotyczy wpływów języka niemieckiego na gwary polskie oraz metodologiietymologicznych badań gwarowych. Zostały omówione najważniejsze problemy badawcze,z którymi zmaga się etymolog zajmujący się słownictwem dialektalnym. Najistotniejsząkwestią jest ustalenie, które dialekty bądź gwary niemieckie są źródłem pożyczek orazczy germanizm dostał się do gwar wprost z niemczyzny, czy przez pośrednictwo innegojęzyka. Określenie etymologii leksemów gwarowych utrudnia brak odpowiednich źródełdokumentujących zwłaszcza starszy stan gwary. Wiele germanizmów obecnych w gwarachnie ma poświadczeń w tekstach pisanych, co oznacza, że pozostają poza obszarem analizjęzykoznawczych. Inne mają fragmentaryczną dokumentację, która nie informujedokładnie o zasięgu wyrazu, jego semantyce i brzmieniu. Ponadto w gwarach widoczna jesttendencja do przekształceń fonetycznych zapożyczanych wyrazów, co sprawia, że pożyczkaznacznie różni się od niemieckiego źródła. Zróżnicowanie dialektów, ograniczony zasięgposzczególnych gwar sprawiają, że możemy mieć do czynienia z zapożyczeniami będącymiswoistymi endemitami językowymi, które są trudne w analizie, ponieważ nie mają paralelani w języku ogólnym, ani w innych gwarach.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Baja, Orjeta. "Vështrim stilistikor i leksikut të veprës Lahuta e Malcis." Studime Filologjike, no. 3-4 (January 4, 2024): 93–102. http://dx.doi.org/10.62006/sf.v1i3-4.3345.

Full text
Abstract:
Shkrimtarët janë ata që mund ta zbulojnë thellësisht pasurinë e një gjuhe a një dialekti. Në këtë drejtim, Gjergj Fishta është një shembull i tillë. Si një ndër njohësit e mirë dhe lëvruesit e zellshëm të fjalës shqipe, ai zbuloi mjete e mundësi të shumta shprehjeje në truallin e pasur të shqipes. Kësaj pasurie gjuhësore, ai i bëri përpunim të vetëdijshëm mjeshtëror, duke shfrytëzuar me një ndjeshmëri të thellë gjuhësore burimet e gjalla të gjuhës shqipe. Fishta rrëmon në gjuhën e shkruar e të folur, në pasurinë e shqipes dialektore, në shqipen e pararendësve të tij dhe të autorëve të vjetër, me qëllim që të gjejë ato fjalë që e shprehin mendimin më bukur, më saktë, në mënyrë më mbresëlënëse, duke evokuar tek lexuesi dallueshëm mjedise historike, gjeografike e shoqërore. Në këtë trajtesë, po i referohemi kryeveprës së këtij shkrimtari, “Lahuta e Malcís”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Babič, Matjaž. "Studi di linguistica greca II, a cura di Emmanuele Banfi; Milano 1997, Francoangeli; Materiali linguistici. Collana a cura dell'Università di Pavia, Dipartimento di Linguistica." Linguistica 41, no. 1 (December 1, 2001): 167–76. http://dx.doi.org/10.4312/linguistica.41.1.167-176.

Full text
Abstract:
Die griechische Sprachwissenschaft galt noch bis vor kurzem als ein Bereich, in dem Methoden der modemen Sprachwissenschaft relativ selten angewendet werden. Wührend in den Forschungen des Lateinischen in allen geschichtlichen Perioden seiner Entwicklung schon seit einigen Jahrzehnten strukturalistische (zum Teil auch schon poststrukturalistische) Arbeitsweisen und Methoden ihre Annerkennung fanden, blieb die griechische Sprachwissenschaft von derartigen Versuchen weitgehend unberührt (oder wie manch einer Altphilologe sagen würde verschont). Dies dürfte unter anderem mit der Tatsache zusammenhüngen, daßß das Griechische vor allem im archaischen und klassischen, aber auch im hellenistischen Zeitalter als ein sehr komplexes Diasystem in Erscheinung tritt, in dem man selbst nach gründlicher Forschung und Darstellung kaum zu eindeutigen Ergebnissen von allgemeiner Gültigkeit kommt. In einer solchen Lage kann sichjede Schlußfolgerung allzu leicht als ein Trugschluß entpuppen, sobald man Material aus anderen Epochen oder anderen Dialekten, manchmal sogar aus einem anderen Schriftsteller zur Forschung heranzuzieht. Vor allem kann hier die Richtigkeit ('Grammatikalitüt') eines Satzes oder einer Phrase nur im Rahmen eines Dialekt, eines Zeitalters als "gültig" angesehen werden und dies sogar mit allen Einschrünkungen, die man für eine Korpussprache normalerweise in Kauf nimmt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Schreier, Daniel. "Dynamic mixing or archaic retention?" Diachronica 19, no. 1 (October 22, 2002): 135–76. http://dx.doi.org/10.1075/dia.19.1.05sch.

Full text
Abstract:
Summary This paper discusses the usage of done in ‘she’s done send the photographs’ as a marker of completive aspect in the variety of English spoken on the island of Tristan da Cunha in the South Atlantic Ocean. The article outlines the various positions scholars have taken with reference to the diachronic status of ‘completive done’ and discusses the structural properties of the (aux)+ done V construction in Tristan da Cunha English (TdCE). The aim of the analysis is twofold: first, to present a structural and semantic analysis of done as a marker of perfective aspect, with the aim of investigating if TdCE done has taken a different syntactic and semantic trajectory vis-à-vis its use in other varieties; and second, to explain the sociohistorical origins of done in this variety of South Atlantic English. The comparative analysis shows that particularly the structural properties of TdCE done differ significantly from those of other varieties; the diachronic examination shows the complexity of determining the contributions of transplant varieties, mixing of colonial varieties of English, and independent developments that originate in creolisation and/or language contact. Zusammenfassung Der folgende Artikel untersucht den Gebrauch des englischen Partizips done, zum Beispiel in ‘she’s done send the photographs’, als kompletiven Aspektmarker in einem auf Tristan da Cunha im Südatlantik gesprochenen Dialekt der englischen Sprache. Der Artikel fasst die diversen diachronischen Standpunkte zusammen, zu welchen andere Studien zu diesem Thema gekommen sind, und untersucht die strukturellen Eigenschaften der (aux)+ done V Konstruktion in Tristan da Cunha English (TdCE). Die Analyse hat die folgenden zwei Hauptziele: erstens, die strukturellen und semantischen Charakteristika von done als kompletiven Aspektmarker aufzuzeigen, speziell auf die Frage hin, ob die strukturellen Eigenschaften von TdCE done sich deutlich von anderen Dialekten unterscheiden; und zweitens, die soziohistorischen Ursprünge von done in diesem südatlantischen Dialekt darzulegen. Die Komparative Analyse zeigt, dass sich TdCE done hauptsächlich in seinen strukturellen Eigenschaften von anderen Dialekten unterscheidet. Die diachronische Untersuchung zeigt die Komplexität der Darlegung von individuellen Beiträgen verschiedener exportierter Sprachformen, von der Durchmischung von kolonialen Dialekten der englischen Sprache, und von unabhängigen Entwicklungen, die ihren Ursprung in Kreolisierung und Sprachkontakt haben. Résumé Le présent article examine l’usage du participe anglais done, par exemple ‘she’s done send the photographs’, comme marqueur d’aspect complétif dans un dialecte anglais parlé sur l’Île de Tristan da Cunha dans l’Atlantique Sud. L’article commence avec un résumé des positions prises par d’autres linguistes qui ont travaillé sur cet usage distinct de done; il présente les positions diverses sur le statut diachronique de ce marqueur, et ensuite examine les propriétés structurelles de la construction (aux)+ done V qu’on trouve dans l’anglais de Tristan da Cunha (TdCE). L’analyse vise (1) à présenter un examen structurel et sémantique de done comme marqueur complétif, qui vise surtout à éclairer la question suivante: est-ce que done en TdCE a suivi une trajectoire syntaxique et sémantique différente de done dans d’autres dialectes anglais? et (2) à expliquer les origines sociohistoriques de done dans cette variété d’Anglais sud-atlantique. L’analyse comparative montre que ce sont surtout les propriétés structurelles de done en TdCE qui le séparent de ce marqueur dans d’autres dialectes; l’examen diachronique démontre la difficulté de déterminer précisément les facteurs qui auraient contribué aux particularités de ce marqueur: les contributions des dialectes transplantés, le mélange de variétés coloniales d’Anglais, et des développements indépendants remontant á la créolisation ou au contact entre langues.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Waniakowa, Jadwiga, and Urszula Bijak. "Rec.: Todor Bojadžiev, Vladimir Žobov, Georgi Kolev, Maksim Mladenov, Darina Mladenova, Vasilka Radeva, Ideografski dialekten rečnik na bălgarskija ezik, T. 1: A–D, Sofija 2012, ss. 1055." Studia z Filologii Polskiej i Słowiańskiej 52 (December 31, 2017): 329–38. http://dx.doi.org/10.11649/sfps.2017.018.

Full text
Abstract:
Review: Todor Bojadžiev, Vladimir Žobov, Georgi Kolev, Maksim Mladenov, Darina Mladenova, Vasilka Radeva, Ideografski dialekten rečnik na bălgarskija ezik, Vol. 1: A–D, Sofija 2012, 1055 pp.The article is a review of the first volume of An ideographic dialectal dictionary of the Bulgarian language. One of the crucial distinguishing features of the dictionary are the entry words, which are lexemes of literary Bulgarian naming the particular concepts. The entries are listed alphabetically but in keeping with the conceptual, onomasiological order. The particular entries contain all the registered dialectal forms along with their phonetic and morphological variants and information on the variants’ geographical distribution. Such way of presentation is supposed to provide a full picture of the equivalents of the general-language lexeme (concept) and demonstrate the diversity, lexical richness and nominational capabilities of Bulgarian dialects, while the choice of particular motivational features in the formation of words is supposed to reflect the specifics of the language users’ culture. The dictionary also contains words with no equivalents in the general language, a fact that allows for establishing the thematic groups (or semantic circles) in which Bulgarian dialects developed lexis that is peculiar to them. Rec.: Todor Bojadžiev, Vladimir Žobov, Georgi Kolev, Maksim Mladenov, Darina Mladenova, Vasilka Radeva, Ideografski dialekten rečnik na bălgarskija ezik, T. 1: A–D, Sofija 2012, ss. 1055Artykuł stanowi recenzję pierwszego tomu Ideograficznego słownika dialektów języka bułgarskiego. Jednym z podstawowych wyróżników omawianego słownika są wyrazy hasłowe – leksemy języka literackiego, nazywające poszczególne pojęcia. Artykuły hasłowe są uporządkowane alfabetycznie, ale z zachowaniem układu pojęciowego, onomazjologicznego. Poszczególne hasła zawierają zarejestrowane formy gwarowe i ich warianty fonetyczne oraz morfologiczne z uwzględnieniem rozmieszczenia terytorialnego danych postaci. Taka prezentacja ma dawać pełny obraz ekwiwalentów gwarowych danego leksemu (pojęcia) z języka ogólnego oraz pokazać różnorodność, leksykalne bogactwo i możliwości nominacyjne gwar bułgarskich, a wybór określonych cech motywacyjnych w kreacji wyrazów ma oddawać specyfikę kulturową użytkowników języka. W słowniku można też odnaleźć szereg specyficznych wyrazów, które nie mają odpowiedników w języku ogólnym, co pozwala ustalić, w jakich grupach tematycznych (czy też kręgach semantycznych) gwary wykształciły swoją własną leksykę.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Weninger, Robert. "Zur Dialektik des Dialekts im deutschen Realismus: Zugleich Uberlegungen zu Michail Bachtins Konzeption der Redevielfalt." German Quarterly 72, no. 2 (1999): 115. http://dx.doi.org/10.2307/408368.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Pohl, Heinz-Dieter. "Slowenisch-deutscher Sprachkontakt gezeigt an der Sprachinsel Zarz/Sorica im Vergleich mit Kärnten." Linguistica 60, no. 2 (December 30, 2020): 179–91. http://dx.doi.org/10.4312/linguistica.60.2.179-191.

Full text
Abstract:
Der slowenisch-deutsche Sprachkontakt in Krain und der deutsch-slowenische Sprachkontakt in Kärnten sind einander recht ähnlich. In beiden Ländern ist es dann vielfach zum Sprachwechsel gekommen, so z. B. in Zarz schon vor 1941/45. Der Sprachwechsel nördlich und südlich der Karawanken ging spiegelverkehrt vor sich: Zuerst setzte sich im Norden der deutsche Wort­schatz und dann die deutsche Grammatik durch, im Süden zuerst die slowenische Grammatik und später erst der slowenische Wortschatz. Die angeführten Beispiele zeigen, dass das Erlöschen des Deutschen in Krain und des Sloweni­schen in Kärnten sehr ähnlich erfolgt ist. Auf Grund der deutschen und slowenischen Sprachstruktur ergeben sich durchaus vergleichbare und gleichwertige Übergangsstadien, die man oft als „Mischsprachen“ be­zeichnet hat, so in Kärnten als „Windisch“. Deren Sprecher hat man oft als „schwebendes Volkstum“ bezeichnet, doch dieses Wort hat allerdings auch andere (v. a. politische) Nebenbedeutungen. Doch realistisch gesehen handelt es sich hier um keine „Sprachen“, sondern um Sprachfor­men, die an Einzelpersonen gebunden sind, die sich im Status assimilationis befinden und im Grunde genommen „zweisprachig“ im wahr(st)en Sinn des Wortes sind, nicht aber um Gruppensprachen oder gar „Dialekte“ im engeren Sinn des Wortes. Somit ist der hier vorgestellte Dialekt ein gutes Beispiel für Sprachkontakt ganz allgemein, der letzten Endes zum Sprachwechsel führt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Vecchio, Sebastiano. "Quelques présupposés d’une politique linguistique. Grégoire et Manzoni." STUF - Language Typology and Universals 42, no. 5 (December 1, 1989): 572–80. http://dx.doi.org/10.1515/stuf-1989-0504.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Aufbauend auf der Darstellung der unterschiedlichen Lösungsangebote aus den Jahren 1790 bis 1794 für das Sprachproblem wird die Auffassung des Abbé Grégoire untersucht, der in seinem Bestreben, die politische durch sprachliche Gleichheit zu sichern, den als unausweichlich betrachteten Prozeß des Absterbens der Dialekte durch die Verbreitung iler Hochsprache beschleunigen will. Im Gegensatz dazu faßt der von ihm beeinflußte Manzoni die Dialekte als vollwertige, wenn auch lokal begrenzte Kommunikationsmittel auf; eine italienische Gemeinsprache ist nach ihm nur durch die Ersetzung der Dialekte durch einen von ihnen (den florentinischen) möglich.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Harnisch, Rüediger. "Johann Andreas Schmeller Zwischen Universeller Lauttheorie und Empirischer Dialektlautkunde." Historiographia Linguistica 19, no. 2-3 (January 1, 1992): 275–300. http://dx.doi.org/10.1075/hl.19.2-3.04har.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Johann Andreas Schmeller (1785–1852) gilt als Begründer der wissenschaftlichen Mundartforschung. Nach einem Zeitalter fast ausschließlich lexikographischer Beschäftigung mit Mundarten schreibt er mit seinen “Mundarten Bayerns” von 1821 die erste vollständige dialektale Flexionslehre und die erste Lautlehre nicht nur eines Dialekts, sondern des Germanischen überhaupt. Da die Mundartforschung bis weit ins 20. Jahrhundert hinein den historisch-vergleichenden Weg beschritt, gingen von Schmellers grundlegenden theoretischen und methodischen Ansätzen nur jene in die Forschungsgeschichte ein, die sich diesem Paradigma einordnen ließen. Dabei wurde zwangsläufig übersehen, daß Schmeller in seiner Lautkunde auf einem Wissensfundament steht, zu dem antike Klassifikationsversuche ebenso gehören wie Aussprachephysiologien und -pathologien des 18. Jahrhunderts, die aufgeklärte französische Grammatik und die Sprachpädagogik mit ihrer ‘Lautiermethode’. Nur so ist der starke universalistische und theoretische Strang zu erklären, der durch Schmellers empirische Dialektlautkunde läuft, und der wissenschaftsgeschichtliche Sprung zu ermessen, den Schmeller mit seiner explizit auf ‘Aussprache’ abgestellten Lehre vollzieht. ‘Buchstaben’ kommen darin nur als Transkripte für Laute vor. Mit Schmeller gelingt es damit endlich einmal einem Grammatiker, die Lautverhältnisse einer Einzelsprache umfassend und mit einem Apparat zu beschreiben, der den Ansprüchen einer wissenschaftlichen Phonetik genügt. Sein sprachgeschichtliches Wissen um den ‘organischen’ Zusammenhang von Lauten rezenter Dialekte und deren (‘etymologischen’) Vorstufen nutzt Schmeller weniger für eine lautgeschichtliche Darstellung denn als systematisches tertium comparationis für den synchronischen Vergleich von dialektalen Aussprachevarianten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Márkus, Éva, and Ágnes Klein. "Über die Zukunft der ungarndeutschen Dialekte." Germanistische Werkstatt, no. 12 (July 18, 2023): 109–18. http://dx.doi.org/10.25167/pg.5223.

Full text
Abstract:
Die aktuelle Situation der deutschen Dialekte in Ungarn wurde in letzter Zeit in mehreren Artikeln behandelt. Dieser Beitrag befasst sich mit der Zukunft der deutschen Dialekte in Ungarn im Minderheitenschulsystem. Er untersucht, wie dieses kulturelle Erbe an die jüngere Generation weitergegeben werden kann – vor dem Hintergrund von immer weniger Dialektsprechern. Sowohl die Lehrpläne der Minderheitenschulen als auch die Empfehlungen der Minderheitenorganisationen halten es jedoch für wichtig, dass Kinder im öffentlichen Bildungssystem die Sprache ihrer Vorfahren kennenlernen. Die Autorinnen argumentieren und befürworten auch die Entwicklung moderner Lehrmethoden, insbesondere von Plattformen und multimedialen Lehrmitteln, um die ungarndeutschen Dialekte den Kindern altersgerecht anbieten zu können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Kamusella, Tomasz. "The History of the Normative Opposition of “Language versus Dialect”: From Its Graeco-Latin Origin to Central Europe’s Ethnolinguistic Nation-States." Colloquia Humanistica, no. 5 (December 17, 2016): 164–88. http://dx.doi.org/10.11649/ch.2016.011.

Full text
Abstract:
The History of the Normative Opposition of “Language versus Dialect”: From Its Graeco-Latin Origin to Central Europe’s Ethnolinguistic Nation-StatesThe concept of “a language” (Einzelsprache, that is, one of many extant languages) and its opposition to “dialect” (considered as a “non-language,” and thus subjugable to an already recognized language merely as “its” dialect) is the way people tend to think about languages in the West today. It appears to be a value-free, self-evident conception of the linguistic position. So much so that the concept of “language” was included neither in Immanuel Kant’s system of categories, nor in the authoritative Geschichtliche Grundbegriffe: Historisches Lexikon zur politisch sozialen Sprache in Deutschland. This paper sketches the rise of the “dialect vs language” opposition in classical Greek, its transposition onto classical Latin, and its transfer, through medieval and renaissance Latin, to the early modern period. On the way, the Greek and Latin terms for “language” (and also for “dialect”) sometimes functioned as synonyms for peoples (that is, ethnic groups), which – importantly – contributed to the rise of the normative equation of language with nation in the early nineteenth century. It was the beginning of the ethnolinguistic kind of nationalism that prevails to this day in Central Europe. Dzieje normatywnej dychotomii języka i dialektu: Od greko-łacińskich źródeł po państwa etnicznojęzykowe Europy ŚrodkowejPojęcie języka jako jednego z wielu (Einzelsprache) stawiane w diametralnej opozycji do „dialektu” (czyli „nie-języka”, który normatywnie musi zostać przyporządkowany jakiemuś już wcześniej uznanemu językowi jako jeden z jego dialektów) stanowi formę pojęciową, poprzez pryzmat której postrzega się języki i dyskutuje o nich we współczesnym świecie Zachodu. Z powodu powszechnego uznania owa forma pojęciowa wydaje się tak oczywista i wolna od nacechowania ideologicznego, że Immanuel Kant nie uwzględnił języka w zaproponowanym przez siebie systemie kategorii filozoficznych, podobnie jak i autorzy niezmiernie wpływowego dzieła z zakresu historiografii i socjologii politycznej o znamiennym tytule Geschichtliche Grundbegriffe: Historisches Lexikon zur politisch sozialen Sprache in Deutschland. W niniejszym artykule przedstawiam wyłonienie się opozycji języka wobec dialektu w starożytnej grece oraz jego recepcję na gruncie łaciny od starożytności rzymskiej po okres nowożytny. W ciągu wieków utarło się używanie greckich i łacińskich terminów w odniesieniu do „języka” jako synonimów na określenie ludów (czy też grup etnicznych), co we wczesnym XIX stuleciu silnie wpłynęło na wykształcenie się normatywnego zrównania języka z narodem. Stanowiło to początek fenomenu znanego pod nazwą „nacjonalizmu etnicznojęzykowego”, który na poziomie państw dominuje po dziś dzień w całej Europie Środkowej.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

den Berg, Heleen Murre-van. "Die neuaramäischen Dialekte der Khabur-Assyrer in Nordostsyrien: Einführung, Phonologie und Morphologie Neuaramäische Texte in den Dialekten der Khabur-Assyrer in Nordostsyrien." Aramaic Studies 7, no. 2 (2009): 208–12. http://dx.doi.org/10.1163/147783509x12627760049994.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Boshku, Elsa. "Standardi dhe elbasanishtja." Revista Albanon 2, no. 3 (October 18, 2021): 93–103. http://dx.doi.org/10.54273/ra.v2i3.164.

Full text
Abstract:
Ravijëzimi i një varianti të përbashkët gjuhësor që do të shërbejë si standard i një gjuhe të caktuar, për nga vetë funksionet e shumëfishta dhe simbolikës që mbart, rrallëherë ka ndodhur të kalojë pa debate e diskutime. Një ndër mënyrat se si mund të përzgjidhet ky variant është edhe ajo e ngritjes në normë të njërit prej dialekteve të një gjuhe, gjë që ka ndodhur edhe në rastin e shqipes me dialektin tosk. Kuptohet që edhe në rastin e gjuhës sonë, rruga deri në përsosjen strukturore e funksionore të standardit, kushtëzuar edhe nga rrethanat jashtëgjuhësore, nuk ka qenë e lehtë. Ajo është karakterizuar nga debate, diskutime e propozime të ndryshme, ndër të cilat, edhe ajo e vendosjes së elbasanishtes, si e tillë. Një vështrim historik i rrugës nëpër të cilën ka ecur standardi i shqipes deri në finalizimin e tij, na lejon të shohim më specifikisht rolin e elbasanishtes në këtë proces. Qëndrimet, arsyet pse kjo e folme mund të ishte një variant i mundshëm, si dhe mospërzgjedhja e saj, përpos të tjerave, na ofrojnë edhe modelet e orientimet e nevojshme për të shmangur situata të ngjashme të ndodhura më parë, aq më tepër sot, kur debati rreth standardit është rihapur sërish.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography