Academic literature on the topic 'Dialogisk undervisning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Dialogisk undervisning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Dialogisk undervisning"
1
Vedeler, Gerdt Henrik. "Dialogisk undervisning." Fokus på familien 35, no. 03 (2007): 191–209. http://dx.doi.org/10.18261/issn0807-7487-2007-03-05.
Full text
2
Frederiksen, Lisbeth Lunde. "Læselog som middel til dybdelæring." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 6, no. 10 (2011): 52–57. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v6i10.5560.
Full textAbstract:
Denne artikel handler om læseloggen som et pædagogisk redskab til at facilitere dybdegående læringsstrategi, kreativ forståelse, distribueret kognition og som udgangspunkt for en reel dialogisk aktiverende undervisning. Argumentationen baseres på konstruktivistisk læringsteorii et sociokulturelt perspektiv og på Ramsdens teori om overfladestrategi og dybdestrategi i tilegnelse af fagligt stof.
3
Bundsgaard, Jeppe. "Krydsmodel for undervisningstilrettelæggelse." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 4, no. 7 (2009): 10–17. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v4i7.5592.
Full textAbstract:
I denne artikel præsenteres en krydsmodel over undervisningsformers organiseringstyper med modsætningen monologisk- dialogisk på den ene akse og lærerstyret-studenterstyret på den anden akse. Inden for hver kvadrant beskrives en typisk undervisningsform, og gennem en analyse af fordele og ulemper ved de forskellige undervisningsformer argumenteres for, at det er en fordel at variere undervisningsformerne ved tilrettelæggelse af universitetsundervisning, således at der finder undervisning sted inden for alle fire kvadranter. Denne argumentation underbygges af en empirisk undersøgelse af de studerendes opfattelse af læringsudbytte på et modul, der ertilrettelagt med undervisning inden for alle fire kvadranter i krydsmodellen.
4
Heldal Stray, Janicke, and Emil Sætra. "Hvordan kan evne til refleksjon og dømmekraft utvikles gjennom dialogisk undervisning?" Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, no. 2 (2016): 7–24. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i2.1055.
Full text
5
Eichberg, Henning. "The physical culture academy: People’s education through sport in Denmark." Grundtvig-Studier 57, no. 1 (2006): 188–209. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v57i1.16497.
Full textAbstract:
The physical culture academy: People’s education through sport in Denmark[Kropshøjskolens vej: Folkelig oplysning gennem idræt i Danmark]Af Henning EichbergI undervisningssituationen, der karakteriserer formal undervisning, sporger læreren ned til eleven eller professoren ned til den studerende, og eleven eller den studerende retter ryg og svarer. Svaret tjener til at sortere eleverne efter deres præstation. Folkelig oplysning som en dialogisk og mimetisk praksis er et alternativ til denne autoritære vej.Den undgår eksamen, karakterer og andre former for objektivering oppefra og ned. Dette har speciel betydning for idrætten. Hvis menneskets kropslige bevægelse ikke er tingsliggjort for at placere personens præstation pa en rangskala, idrætten bliver noget andet -men hvad?Artiklen giver et historisk overblik over de danske folkehøjskolers pædagogik i relation til idræt og bevægelseskultur, fra Grundtvig’s pædagogiske ideer over højskolernes såvel som den folkelige gymnastiks rødder i 1800-tallets sociale bevægelser hen til 1900-tallets specialiseringsprocesser. Efter fritidssamfundets udbredelse, græsrodsbevægelsernes oprør og højskolens integration i velfærdssystemet fulgte højskolens aktuelle krise.Gennem kropskulturens integration i den folkelige oplysnings praksis blev gymnastik og idræt omformet fra autoritære disciplineringsformer til praktikker af personlig udvikling, socialt mode og eksistentielt indlæring. Denne transformation afslørede nye muligheder for kropskulturel udfoldelse bade i den non-formale undervisning og i det civile samfund. Demokrati fik en dybere mening som kropsligt demokrati, men det kan aldrig tages for givet og sikret.Kropsligt demokrati forbliver altid en åben proces - lige som højskolens placering mellem staten, markedet og det civile samfund.
6
Østmoen, Jostein Paulgård, Lise Juritsen, Terese Wilhelmsen, and Berit Oddrunn Sletten. "Profesjonsveileder og barnehagelærerutdanner: et profesjonsdannende og etisk anliggende." Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 14, no. 2 (2020): 1–19. http://dx.doi.org/10.23865/up.v14.1990.
Full textAbstract:
Profesjonsveilederollen i barnehagelærerutdanningen er ny og lite utforsket. I denne artikkelen ser vi på hvordan denne rollen kan forstås og utøves av lærerutdannerne på campus, med utgangspunkt i et relasjonsetisk perspektiv på profesjonsdannelse. Studiet ble gjennomført som en longitudinell kollektiv selvstudie, med utgangspunkt i fire barnehagelærerutdanneres refleksjoner rundt profesjonsveilederrollen. Datagrunnlaget er basert på refleksjonsnotater, journaler fra undervisning og veiledning, samt lydopptak av planleggings- og selvstudiemøter. Basert på tematisk narrativ analyse av datamaterialet diskuterer vi to hovedtemaer: 1) profesjonsveilederen i møte med enkeltstudentene – et relasjonelt og etisk risikoprosjekt, og 2) profesjonsveilederen i møte med egen undervisningspraksis – en dialogisk og anerkjennende væremåte. I artikkelen belyser vi hvordan en systematisk refleksiv praksis samt etisk og relasjonell bevissthet får betydning for barnehagelærerutdanneres profesjonsutøvelse- og dannelse. Vi tematiserer også usikkerheten og navigeringen som kan følge en slik kollektiv bevissthet. Vi argumenterer for at hvis vi forventer at studenter skal utvikle reflekterende holdninger til deres fremtidige pedagog- og veilederrolle, er det viktig at vi modellerer en reflekterende og utforskende pedagogrolle i møte med studentene.
7
Wammen, Marie Louise. "”Er arabere også muslimer?” – fra revolutionær til national dannelse i persiskundervisningen i den iranske grundskole." Tidsskrift for Islamforskning 3, no. 3 (2008): 86. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v3i3.24576.
Full textAbstract:
Denne artikel skildrer, hvordan undervisningen af de yngste skoleelever i den iranske grundskole er præget af, at både det officielt udarbejdede undervisningsmateriale til faget persisk og den konkrete undervisningspraksis i samme fag lægger markant vægt på national og religiøs homogenitet, harmoni og konsensus. Jeg belyser denne tendens i en kontrast til tidligere tider, hvor skolebøgerne til faget i højere grad var præget af konflikt- og os-dem-retorik. Med udgangspunkt i Olga Dysthes begreber om monologisk og dialogisk pædagogik diskuterer jeg også, hvordan det iranske syn på kundskab og læring, i hvert fald på lærebogsniveau, tilsyneladende har bevæget sig i retning af det dialogiske de senere år. Indledningsvist gennemgår jeg, hvordan uddannelsespolitikken i sammenhæng med skabelsen af den nationale og religiøse identitet formede sig i Iran gennem det 20. århundrede.
8
Ulstrup, Eva, and Mai-Britt Haugaard Jeppesen. "Dialogiske læringsrum med plads til hjerne og hjerte." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 5, no. 9 (2010): 59–62. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v5i9.5573.
Full textAbstract:
På bachelormodulet, Kommunikation, RUC, er der tradition for at afprøve alternative måder at undervise på. Semestret er delt i tre dele: workshops, forelæsninger og projektskrivning.Foreløbige evalueringer viser, at størstedelen af de studerende vurderer udbyttet af hver workshop som »meget højt«. Desuden har modulet som helhed en gennemførelsesprocent på over 95 %. På dette modul er der udviklet forskellige didaktiske redskaber. I denne artikel præsenteres et lille udsnit af disse i håbet om at inspirere andre til at gå nye veje i undervisningen og at skabe dialogiske læringsrum.
9
Holm, Lars, and Nana Clemensen. "At lære sig "de kloge damers" sprog: Studerendes perspektiver på akademisk skrivning." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 12, no. 23 (2017): 37–51. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v12i23.23911.
Full textAbstract:
Mange steder i verden har universiteter gradvist forandret sig fra elite- til masse-institutioner. Også i Danmark har et stigende antal ”non-traditional students” (Lil-lis, 2001) affødt en tilsvarende interesse for akademisk skrivning, f. eks. i oprettel-sen af akademiske skrivecentre og udgivelsen af akademiske skrivehåndbøger. Med afsæt i en kvalitativ interviewundersøgelse, belyst i et sociokulturelt perspektiv på akademisk tekstproduktion, undersøger vi 12 studerendes erfaringer med konventioner for akademisk tekstproduktion på Pædagogisk Antropologi – en kandidatuddannelse, som overvejende optager professionsbachelorer. Studerendes erfaringer fra undervisning, opgaveskrivning og studiegrupper analyseres i et academic literacies-perspektiv (Lea & Street, 1998) med særlig vægt på begrebet writer identity (Ivanič, 1998). Undersøgelsen viser, hvordan de studerende generelt orienterer sig mod en autoritativ forståelse af akademisk tekstproduktion, som de selv har ringe indflydelse på. I forlængelse heraf argumenterer vi for en Bakhtinsk inspireret dialogisme (Lillis, 2003) som en mulighed for at åbne et mere demokratisk rum for såvel studerende som undervisere.
10
Jessen, Carsten. "Blogs og online-undervisning - Introduktion til et asynkront, dialogisk kommunikationsværktøj." Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV) 3, no. 5 (2005). http://dx.doi.org/10.7146/unev.v3i5.4958.
Full textAbstract:
<p>F&oslash;rste gang publiceret i UNEV nr. 5: Videndeling og samarbejde p&aring; nettet, februar - maj 2005, red. Simon Heilesen. ISSN 1603-5518.</p><p>Online-undervisning har ligesom tilstedev&aelig;relsesundervisning brug for forskellige dialogformer, og derfor er der behov for forskellige kommunikationsredskaber, fordi disse hver for sig st&oslash;tter bestemte former for dialoger og modarbejder andre. Blogs, der de seneste &aring;r har bredt sig hastig p&aring; internettet, tiltr&aelig;kker sig i forbindelse interesse som et supplement til bl.a. elektroniske konferencesystemer. Artiklen introducerer blogs og argumenterer for, at disse i kraft af et personcentreret udgangspunkt er velegnede til at skabe uformelle, l&oslash;st koblede netv&aelig;rk og st&oslash;tter en kommunikation, der har centrale tr&aelig;k til f&aelig;lles med den mundtlige samtale.</p>
Dissertations / Theses on the topic "Dialogisk undervisning"
1
Bazzazi, Sogol. "Dialogisk undervisning inom matematik : En fallstudie kring hur dialogisk undervisning framträder på låg-, mellan- respektive högstadiet." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301730.
Full textAbstract:
På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar.<br>Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers.
2
Bylund, Alexander. "Det dialogiska klassrummet : En studie av hur dialogisk undervisning kan realiseras och vilka attityder eleverna har till undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175644.
Full textAbstract:
I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning. Elevernas attityder till den dialogiskt organiserade undervisningen har visat sig vara positiv, framförallt eftersom eleverna i intervjuerna lyft fram flera olika element av den dialogiska undervisningen som de varit nöjda med. Gruppsamtalet var det moment som eleverna framhöll att de trivdes allra bäst med men de lyfte även fram fördelarna med att de tillåts samarbeta och interagera för att lära sig och att den dialogiska undervisningen gör att de känner sig engagerade i skolarbetet.
3
Jonsson, Christoffer. "Ett flerstämmigt klassrum : Lärares perspektiv på dialogisk undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45294.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.
4
Götesson, Maria, and Pernilla Olsson. "Dialogisk undervisning - en studie av sex pedagogers arbete med skönlitteratur." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3860.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. </p><p>Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation. Av studien kan det utläsas att pedagogernas arbetslivserfarenhet påverkar valet av arbetsmetoder. I utformandet av undervisningen tas dock stor hänsyn till elevgruppen, dess förutsättningar och behov.</p>
5
Lannerö, Johanna. "Musikalisk dialog – dialogisk instrumentalundervisning : En undersökning av kommunikation i instrumentalundervisning på musik- och kulturskolan." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27544.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kan förstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning. Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankar och forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsats hur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisning kan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observerats när denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har strukturerats och analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation. Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för att kunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och den individuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sig förekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med de redan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hur kommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande till tidigare forskning. Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningen från den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ av kommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektive ensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation i grupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något som resultatet av undersökningen underströk. Kommunikationen i de individuella lektionerna kännetecknas av en tät ord- eller yttrandeväxling mellan lärare och elev. Generellt sett kan sägas att huvuddelen av den kommunikation som förekommer i ensembleundervisning också förekommer i individuell undervisning, men i mer koncentrerad form i den senare undervisningsformen.
6
Lindgren, Pernilla. "Nyheter som grund för språkutveckling : News as a Base for Language Development." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14928.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen. För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande. Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk.
7
Antar, Jennifer. "Dialogisk religionskunskapsundervisning? : En studie om hur lärares muntliga frågor och respons skapar förutsättningar och hinder för dialog i religionskunskapsundervisningens åk 5-6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40541.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate whether and how three teachers’ ways of verbally asking questions and following up student’s utterances either create opportunities or hinderances for dialogue about religious related topics for grades 5-6. This study answers these questions: 1. What types of questions does the teacher ask in the classroom? 2. What types of response does the teacher give to the students’ answers? 3. Do the questions create opportunities or hindrances for dialogue in the classroom? The method used for this study is qualitative observations which were done in three different classes. Each class was observed three times. The theories used are Michail Bakhtin’s dialogic theory and Olga Dysthe’s theories about the monologic and dialogic classroom. Dysthe’s dialogic classroom is categorized into authentic questions, follow-up and positive assessment. IRE and IRU communication patterns are also used. The result differs in each class. Teacher A created opportunities for dialogue by asking authentic and closed questions, following up the students’ answers and giving a positive assessment. A reason for this could be that she sat down together with the students while initiating interaction and showing interest in students’ experiences. Teacher B created hinderances for dialogue by only asking closed questions and giving responses that indicated if students’ answers were right or wrong. Teacher C had possibilities to create dialogue by asking open questions. Instead, they hindered dialogue because the teacher gave a response that indicated if the students’ answers were right or wrong.
8
Kalmén, Lisa. ""Hur kommer ett paraply in i en dinosaurievärld"? - en studie om dialogen i ett klassrum." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34944.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår. Resultatet visar ändå en undervisning där dialoger mer eller mindre förekommer. Lärarens frågor varierar och har olika syften, men ställs främst för att kontrollera elevernas kunskaper. Uppföljning är ovanligt men respons ges vanligtvis på elevernas svar. Elevernas svar används inte ofta som ett underlag för diskussion eller som ett bidrag till nästkommande fråga. Lektionerna innehåller sällan moment där dialogen i klassrummet är en utgångspunkt för kommande arbete. Återkommande visar ändå empirin en strävan, en vilja, tankegångar och intressanta exempel på att läraren ser en betydelse av att driva en dialogisk undervisning. Några generella stora slutsatser av studien går naturligtvis inte att dra, eftersom studiens omfattning är begränsad. Det gick däremot att framhålla mindre slutsatser och betydelsefulla insikter som kan bidra till vidare forskning och ge kunskap för yrkesverksamma lärare. Några exempel är att dialogisk undervisning kräver ett arbetssätt där kommunikationen är central, att öppna och autentiska frågor krävs för att skapa vidare diskussioner och att det faktiskt är lätt att tro att man som lärare ställer öppna och autentiska frågor fastän de egentligen är slutna.
9
Pramle, Jonas, and Viktor Lennartsson. "Lärares syn på användning av texter i historieundervisningen på gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32134.
Full textAbstract:
Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter. Vidare framhölls historietidningar som den texttyp de lärde sig mest historia av. Denna förstudie låg sedan till grund för den kvalitativa ansatsen i arbetet där vi genomförde fördjupade intervjuer med undervisande lärare i klasserna. Informanterna berättade att de använder olika texttyper i undervisningen, oftast i kombination med gruppdiskussioner. De vill inte rangordna texttyperna utan menar att valet av texttyp hänger ihop med undervisningens syfte. Då kursplanen för historia säger att eleven ska ges möjlighet att kunna sätta sig in i hur historiska personer agerat och varför de gjorde som de gjorde, är det viktigt att arbeta med elevernas historiska empati. Dock påverkar inte valet av texttyp utvecklingen av den historiska empatin, utan det rör sig snarare om en blandning av textens innehåll, syftet med undervisningen och de arbetsformer man inkluderar i undervisningen.
10
Sölve, Bodil. "Utomhuspedagogik - en metod vid bokstavsinlärning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36555.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö?Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper. Därefter gjordes en undervisningssekvens i utomhusmiljö där dialog och bokstavsinlärning stod i centrum. Avslutningsvis gjordes en efterintervju. En analys av för- och efterintervjuerna visade att undervisningssekvensen påverkat elevernas bokstavskunskap.
Book chapters on the topic "Dialogisk undervisning"
1
Lied, Sidsel. "Elever i dialog med kristendommens fortellinger." In Tru på Vestlandet. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch14.
Full textAbstract:
Spørsmålene som stilles i denne artikkelen, setter søkelys på elevers dialoger med to av kristendommens fortellinger slik dialogene kommer til uttrykk i deres multimediale, skriftlige ytringer. Rammene elevene møtte fortellingene innenfor, var ulike. Tredje- og sjetteklassingenes ytringer ble skrevet innenfor rammen av kristendomsfaget i henholdsvis 1987/88 og 1990/91, mens andreklassingenes ytringer ble skrevet i 2018/19 innenfor rammen av KRLE-faget. Med bakgrunn i de to fagenes ulike mål for undervisningen kunne man forvente å finne personlige trosuttrykk i elevytringer som ble skrevet i kristendomsfaget, mens ytringer skrevet i KRLE ikke ville inneholde slike uttrykk i møte med kristendommens fortellinger. Disse forventningene ble ikke innfridd. Artikkelen drøfter dette funnet i lys av Mikhail Bakhtins teori om ytringers dialogiske karakter, og oppfordrer til videre studier knyttet til disse – og lignende – problemstillinger.