To see the other types of publications on this topic, follow the link: Didactic tool.
Dissertations / Theses on the topic 'Didactic tool'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Didactic tool.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Östling, Marcus. "Att arbeta med musik i förskolan : En enkät- och intervjustudie om musik som ett didaktiskt verktyg för lärande." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25893.
Full textAbstract:
Music is not mentioned to a large extent in the curriculum for Swedish preschools (National Agency, 2016). Preschool teachers don’t have any guidelines to relate to in their planning and implementation of music activities. This creates a complexity when working with music. Because of this further knowledge is needed in this area and that is why this study aims to illustrate didactic considerations in the planning and implementation of music activities in the preschool. This can further lead to inspire others to implement music in the preschool. The study looks closer at how music is valued and used as a didactic learning tool. This is done with the help of a questionnaire aimed at active preschool teachers (30 participants) and one interview. The study has a didactic perspective as a theoretical starting point and the results are analyzed and connected to the didactic triangle (Wahlström, 2015) and the didactic questions what, why and how (Ferm Thorgersen, 2012). The result determines that music is a legitimate tool for developing children’s knowledge in several areas for example language, mathematics, science and movement. The result illustrates didactic considerations, how music activities are formed and the priority when planning and implementing music activities. The study also illustrates different ways of working with music and the preschool teachers relation to music. By contributing with new knowledge the study can therefore make it easier for others to work with music together with children in the preschool. If there are clear goals for learning and the activity is characterized by children’s influence can this lead to rewarding and fun music activities in the preschool.<br>Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barnskötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012). Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.
2
Pisciotta, Elizabeth A. "Tectonic Interventions: How Can Architecture Serve as a Learning Tool?" University of Cincinnati / OhioLINK, 2009. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1242855618.
Full text
3
Kjeller, Erika, and Myra Windahl. "Kollegialt lärande via facebook." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-213616.
Full textAbstract:
Facebook är den mest använda sociala plattformen bland vuxna i Sverige idag. Här sker dagligen erfarenhetsutbyten mellan individer som samlats kring något eller några gemensamma intressen. I det vanliga Facebookflödet kan detta vara familj och vänners välmående, i Facebookgrupper sker det kring mer specifikt uttalade ämnen. I Facebookgrupper inriktade mot lärare samlas således dessa kring ett gemensamt intresse för undervisning. Men det erfarenhetsutbyte som sker i dessa grupper och det lärande som det ger upphov till har idag ingen status i samhället. Skollagen påbjuder att lärare ska fortbildas och Skolverket rekommenderar kollegialt lärande som modell. I en fallstudie har tre Facebooktrådar från en Facebookgrupp inriktad mot matematiklärare analyserats och jämförts med fem trådar från en Facebookgrupp inriktad mot tekniklärare. Studien vill se hur pass väl de samtal som förekommer i Facebookgrupperna stämmer överens med definitionen på ett kollegialt lärande. Detta har gjorts genom en samtalsanalys där de utvalda trådarna har kopplats till kriterier för lärares yrkesmässiga kunskapsbas samtidigt som en analys av samtalets utveckling över tid förs. Trådarna från matematikgrupperna jämförs sedan med trådarna från teknikgrupperna för att belysa om samma samtalsutveckling sker oberoende av vilket ämne som diskuteras i trådarna. Slutsatsen är att ämnesrelevanta och didaktiska samtal förs i båda Facebookgruppernas alla trådar. Detta är dock inte tillräckligt för att samtalen ska kunna räknas till ett kollegialt lärande i och med att studien inte kan fastställa att lärandet sker över längre tid.<br>Facebook is the most used social platform for adults in Sweden today, with a daily exchange of experiences between individuals on topics of common interest. In the normal flow this could concern friends and family and in Facebook groups it focuses on more specific issues. Facebook groups oriented towards teachers are thus guided by a common interest in education, but the exchange of experience that takes place in these groups and the learning it gives rise to, do not have any status in the community. At the same time Skolverket demands that teachers train continually. This training should take place through professional learning. In a case study three Facebook threads from a Facebook group oriented towards mathematic teachers are analysed and compared to five threads from a Facebook group oriented towards technology teachers. The study examine to what extent the conversations that occur in the Facebook groups are consistent with the definition of professional learning. This has been achieved through a conversational analysis where the selected threads have been linked to criteria for teachers' professional knowledge base concurrent with an analysis of the conversation over time. The threads from the mathematics group are then compared with the threads from the technology groups in order to illuminate if the same conversational development takes place independent of what topic is discussed. The conclusion is that relevant and didactic conversations take place in all threads of both Facebook groups. However, this is not enough to conclude that the conversations should be counted as professional learning as the study cannot ascertain that the learning takes place over a longer period of time.
4
Gullström, Cecilia. "Pictionary Physics: En kvalitativ undersökning av ett didaktiskt verktyg i enlighet med The Scholarship of Teaching and Learning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för fysik och astronomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212721.
Full textAbstract:
Den här undersökningen inom fysikdidaktik utförs enligt ramverket The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Det didaktiska verktyget som ska utvärderas benämns Pictionary Physics. Studien börjar med en litteraturöversikt av multipla representationer och interaktivt engagemang. Översikten syftar till att utforska hur lärandet kan möjliggöras vid användningen av det didaktiska verktyget. Pictionary Physics användes sedan för att främja en interaktiv användning av multipla representationer i en grupp bestående av fyra studenter. Studenternas agerande studerades och analyserades kvalitativt, följt av en utvärdering av studenternas upplevelser när de använde det didaktiska verktyget. Utvärderingen visar att Pictionary Physics kan gynna konceptuell förståelse för begrepp inom fysik. Utvärderingen visar även att det didaktiska verktyget skulle kunna bidra till förbättrat studieresultat då studenter uppmuntras att använda multipla representationer på ett interaktivt sätt. Fortsatt förädling av Pictionary Physics föreslås. Detta är stommen för SoTL, där tanken är att konsekvent utöka var kunskap om lärandet av fysik.<br>This physics education research project is carried out following the framework of the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). The didactic instrument investigated is termed Pictionary Physics. The study begins with a literature review of research on multiple representation, and interactive engagement. This review is used to evaluate the learning potential of the intended didactic instrument. Pictionary Physics was then used to facilitate the multi-representational interaction of a group of four physics students. The students’ behavior was studied and analyzed qualitatively, followed by an evaluation of the students’ experiences when using this didactic instrument. The investigation shows that Pictionary Physics may promote conceptual understanding of physics phenomena. The investigation also implies that this didactic instrument can contribute to improved learning outcomes when students are encouraged to interact by using multiple representations. Continued refinement of the Pictionary Physics concept is suggested. Such refinement is the essence of SoTL, incrementally expanding our knowledge of the teaching and learning of physics.
5
Björn, Kristina. "Las funciones de las imágenes de los libros de texto en la enseñanza de español como lengua extranjera : Un estudio sobre el uso de la imagen y de las actitudes sobre su uso como estrategia didáctica en el proceso de enseñanza – aprendizaje en la escuela sueca." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16399.
Full text
6
Klutse-Doe, Senyo Yao. "La classe inversée : généralités et spécificités selon les disciplines scolaires." Electronic Thesis or Diss., Université de Lille (2022-....), 2023. http://www.theses.fr/2023ULILH066.
Full textAbstract:
Cette thèse étudie la classe inversée comme dispositif didactique. La réflexion proposée se situe dans le champ des didactiques et examine la manière dont le mode de fonctionnement particulier de ce dispositif influence l'enseignement et l'apprentissage des différentes disciplines scolaires au secondaire. Ainsi, les notions d'espace-temps, de situation didactique, de dispositif et de contrat didactique sont mobilisées dans le cadre théorique. Les données ont été construites par croisement de techniques d'entretien semi-directif, de questionnaire et d'observation in situ. La thèse a permis en effet de souligner les points suivants : (i) le dispositif classe inversée pèse sur le contenu enseigné puisqu'il favorise de nouveaux contenus (ii) la classe inversée modifie la relation pédagogique en variant les modalités de travail (iii) l'inversion de classe diversifie les formes d'évaluation selon l'espace d'apprentissage délimité (espace auxiliaire et espace classe) (iv) le dispositif classe inversée est adaptable à différentes disciplines scolaires tenant compte des spécificités ou de la nature fonctionnelle de celles-ci<br>This thesis examines the Flipped Classroom as a pedagogical-didactic tool. The reflectionproposed is located in the field of didactics and explores how the mode of operation of the Flipped Classroom influences the teaching and learning of different school subjects at the secondary school level. Thus, the notions of space-time, didactic situation, educational tool and didactic contract are mobilized as a theoretical framework. Data was constructed by combining the technique of semi-structured interview, survey and direct observation. In effect, this research highlights the following points: (i) the flipped classroom weighs on the content taught since it promotes new content (ii) the flipped classroom modifies the pedagogical relationship (iii) the flipped classroom makes it possible to diversify the forms of assessment according to the delimited learning space (auxiliary space and class space) (iv) the flipped classroom is adaptable to different school disciplines taking into account first and foremost the specificities or the functional nature of these school disciplines
7
Lei, Ka Hio. "Didactical interactions and tool-task dialectic in mathematics classrooms." HKBU Institutional Repository, 2018. https://repository.hkbu.edu.hk/etd_oa/500.
Full textAbstract:
Things make us smart. Tools are made by humans aiming not only at solving technical problem but also developing high-order thinking. In a manner different from traditional mathematics lessons involving direct transmission of knowledge from teachers to students, tool-based mathematics classrooms fabricate an interactive teaching and learning environment. This environment fosters teachers' professional guidance based on students' manipulation of tools. The design of tool-based task aims to formulate students' learning experience via their own acquisition of knowledge through tool manipulations. Mathematics concepts can be visualized and manipulated by students through engaging in activities with tools generating tool-based signs and mathematics signs in a semiotic process. The role of mathematics teachers in tool-based mathematics classrooms is to provide well designed tool-based tasks and implement tool-based lessons in order to orchestrate students' learning, coupled with the endeavour of students' manipulating of tools.;Two new ideas, named didactical interactions and Tool-Task dialectics, were proposed in the study to effectively enforce mathematics teachers' instruction through tool-based pedagogy in interactive classrooms. The main objective of this study was to holistically investigate the implementation processes of tool-based lessons by mathematics teachers based on some theoretical perspectives. A multiple-case study, consisting of three cases with similar and different backgrounds, was conducted. Didactical cycle was one of the main theoretical frameworks, which framed analysis of the study. Based on in-depth analysis within and across cases, didactical interactions and Tool-Task dialectics were empirically developed to enrich tool-based education theories allowing teachers to demystify the cognitive development of students in tool-based lessons. The analysis of flows of the lessons uttered transition directions of critical phases ground on the theory; while pragmatic manipulations of tools operated by students and teachers' orchestration provided strong evidence to illustrate interplay between tools and tasks. Thus, the findings of the study potentially contributed to some aspects of tool-based mathematics education research.;Keywords: tool-based task design, tool of semiotic mediation, didactical cycle, didactical interactions, tool-task dialectic, mathematics classroom.
8
Chapon, Sandrine. "Fiction à substrat professionnel télévisuel comme voie d'accès à l'enseignement/apprentissage de l'anglais juridique." Thesis, Université Grenoble Alpes (ComUE), 2015. http://www.theses.fr/2015GREAL002/document.
Full textAbstract:
Cette thèse en anglais de spécialité s'inscrit dans le champ de la recherche en didactique de l'anglais juridique. Elle a pour objet d'observer si les séries judiciaires télévisuelles américaines contemporaines peuvent être une représentation fidèle de la procédure accusatoire en vigueur aux Etats-Unis. La première partie présente notre cadre théorique et méthodologique. Elle s'ouvre sur une réflexion concernant le champ de l'anglais juridique et les supports pédagogiques à la disposition des enseignants de cette spécialité. Dans la deuxième partie, nous analysons en quoi les séries contemporaines sont des illustrations fidèles de la procédure et au discours spécialisé. Dans notre troisième partie, nous observons en quoi les séries judiciaires peuvent être un support motivant pour l'apprentissage de l'anglais juridique<br>This dissertation focuses on the field of English for Special Purposes (ESP). It aims at analysing whether contemporary american TV series are reliable sources of information for the teaching of legal English to French law students. Part 1 presents the theoretical and methodological framework of this research. It begins with a reflexion on the definition of legal English and a presentation of all the documents that teachers can use in order to illustrate the common law system. Part 2 focuses on the analysis of specialised content and discourse that one may find in TV series. Part 3 is dedicated to exploring the use of TV series in class from a motivational perspective. Finally we provide several teaching scenarios which imply the use of TV series in order to teach legal English
9
Wessinger, Alyssa L. "A Deconstruction of Horror, Fear and Terror: Using Horror Films as Didactic Tools in Art Education." Digital Archive @ GSU, 2011. http://digitalarchive.gsu.edu/art_design_theses/85.
Full textAbstract:
This arts-based study discusses using the horror film and monsters as a means of exploring the personification of fear in contemporary society. The paper incorporates the viewing and dissection of horror films into an artistic process to explore fears in order to further artistic expression. It additionally shows how this process can be used in an art classroom within the context of contemporary art to empower students and facilitate art criticism discussions.
10
Копылова, Е. А., та E. A. Kopylova. "Электронный образовательный ресурс как структурный компонент методического обеспечения образовательного процесса СПО : магистерская диссертация". Master's thesis, б. и, 2020. http://hdl.handle.net/10995/86583.
Full textAbstract:
The conclusions of the first Chapter represent the results of the study of theoretical materials. The second Chapter is devoted to the development of an electronic educational resource. These are called requirements, principles, and conditions. The necessity and structure of the ESM scenario plan are determined. The plan-EOR prospectus for the discipline is shown.<br>Работа включает анализ информационно-образовательной среды, электронный образовательный ресурс как компонент информационной образовательной среды, типы и классы ЭОР, рассматривается ЭОР как дидактическое средство. Посвящена разработке электронного образовательного ресурса. Называются требования, принципы, условия. Определена необходимость и структура сценарного плана ЭОР. Показан план-проспект ЭОР для учебной дисциплины.
11
Renaud, Juliette. "Processus de conception d’un outil didactique d’enseignement de la lecture documentaire numérique au cycle 3." Thesis, Université Clermont Auvergne (2017-2020), 2020. http://www.theses.fr/2020CLFAL014.
Full textAbstract:
Les résultats des élèves français aux évaluations nationales et internationales mettent en évidence leurs difficultés à lire des documentaires en fin d’école élémentaire (9-11 ans). Nous avons cherché à améliorer les pratiques enseignantes dans ce domaine. Tandis que l’enquête internationale PIRLS 2016 livrait ses conclusions quant aux compétences qui faisaient particulièrement défaut aux élèves français pour lire et comprendre les documentaires, nous avons défini nos intentions : suppléer à un déficit d'enseignement en raison de la difficulté à définir les stratégies à enseigner, mais aussi, compenser les inégalités sociales en enseignant à tous les élèves ce que les plus favorisés d’entre eux construisent dans leur famille. Pour cela, nous avions plusieurs possibilités : transmettre des connaissances aux enseignants pour modifier leurs pratiques ou, à l’inverse, modifier leurs pratiques pour infléchir leurs connaissances. À la suite de Goigoux et Cèbe, nous avons opté pour la seconde solution. Nous avons choisi, en nous appuyant sur les résultats de la recherche, de concevoir un dispositif d’enseignement de la lecture documentaire numérique en mettant à l’épreuve la démarche de conception continuée dans l’usage adaptée par ces chercheurs en concevant un outil didactique, #LectureDoc, pour le cycle 3. Dans notre recherche doctorale, nous avons voulu savoir si leur démarche nous permettrait de mener notre projet à bien. Par conséquent, nous nous sommes posée trois questions : - En quoi la première étape de la démarche de conception continuée dans l’usage développée par Goigoux et Cèbe est-elle valide pour concevoir un premier prototype ? - Comment suppléer à la faiblesse de la deuxième étape de la conception continuée dans l’usage et affiner la méthodologie de traitement des retours des utilisateurs pour améliorer l’outil ? - Dans quelle mesure la réalisation de la troisième étape de la démarche de conception continuée dans l’usage permet-elle de tester l’efficacité de notre outil ? Afin de répondre à ces questions, nous avons retracé l’anamnèse de chacune des étapes de conception continuée dans l’usage de #LectureDoc. L’étude empirique 1 met en évidence la nécessité de recourir à des revues de littérature dans trois domaines de connaissances pour concevoir un premier prototype de l’outil. Elles ne nous ont cependant pas exonérée de recourir à des études complémentaires pour y parvenir. L’étude empirique 2 propose un apport méthodologique concernant des indicateurs d’utilité, d’utilisabilité et d’acceptabilité pour aider à l’amélioration de chacun des deux prototypes testés et co-conçus avec des enseignants volontaires. L’étude empirique 3, perturbée par l’épidémie de Covid 19, ne nous a pas permis de tester les effets de notre outil sur les élèves. Toutefois, notre test, LDN v3, constitue un apport. Nous concluons notre travail de recherche, mêlant didactique et ergonomie de conception, en l’apparentant à un courant de didactique de conception<br>The results of French students in national and international assessments highlight their difficulties in reading documentaries at the end of elementary school (9-11 years old). We sought to improve teaching practices in this area. While the PIRLS 2016 international survey provided its conclusions regarding the skills that French students were particularly lacking in reading and understanding documentaries, we defined our intentions: to make up for a teaching deficit due to the difficulty in defining the strategies to be taught, but also to compensate for social inequalities by teaching all students what the most advantaged among them build in their families. To do this, we had several possibilities: to transmit knowledge to teachers in order to modify their practices or, conversely, to modify their practices in order to influence their knowledge. Following Goigoux and Cèbe, we opted for the second solution. Based on the results of the research, we chose to design a device for teaching digital document reading by testing the continuous design approach in the use adapted by these researchers by designing a didactic tool, #LectureDoc, for cycle 3. In our doctoral research, we wanted to know if their approach would allow us to carry out our project successfully. Consequently, we asked ourselves three questions: - In what way is the first step of the Continuous Design in Use approach developed by Goigoux and Cèbe valid for designing a first prototype? - How can we make up for the weakness of the second stage of continuous design in use and refine the methodology for processing user feedback to improve the tool? - To what extent does the completion of the third stage of the continuous design in use approach allow us to test the effectiveness of our tool? In order to answer these questions, we have retraced the anamnesis of each of the steps of the continuous design in use of #LectureDoc. Empirical study 1 highlights the need to use literature reviews in three areas of knowledge to design a first prototype of the tool. They did not, however, exempt us from the need to resort to additional studies to achieve this. Empirical study 2 proposes a methodological contribution concerning indicators of usefulness, usability and acceptability to help improve each of the two prototypes tested and co-designed with volunteer teachers. Empirical study 3, disrupted by the Covid 19 epidemic, did not allow us to test the effects of our tool on students. However, our test, LDN v3, is a contribution. We conclude our research work, mixing didactics and design ergonomics, by likening it to a current of design didactics
12
Lindqvist, Jenny, and Vuuren Elik Van. "Att använda låttexter : En kvalitativ studie om låttexters funktion inom samhällskunskapsundervisning." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179479.
Full textAbstract:
There is a constant struggle for teachers to find new methods that generate learning. Every student learns differently and not everyone benefits from the traditional learning methods that teachers have used for centuries. Therefore, teachers must now variate their teaching methods so that every student gets the same opportunity to learn. This study aims to explore the possibility to use song lyrics as a didactic tool to bring in a practical element in the subject of social studies. Furthermore, the purpose of this study is to see how the students experience this kind of practical element in a theoretical school subject. At last, this study is interested in finding out if this kind of didactic tool and teaching method is an effective way to generate learning. To answer these questions the study uses three qualitative methods - a lesson study, group interviews and a survey. Earlier research has found that is it positive to connect the teaching materials to something that the students can relate to since this can create interest and motivation. The use of song lyrics in this study hopes to use something familiar to the students and connect this to social studies. By analysing collected data using two scientific theories, we can conclude three things. First of all, song lyrics can be used to provide a clear and realistic connection to society. Secondly, the participating students overall seemed to enjoy using song lyrics as a didactic tool. Finally, the study can conclude that song lyrics can generate learning since it creates interest among the students.
13
Beaudoin, Michel, and Catherine Lanaris. "The Relationship between Didactics and Classroom Management:Towards New Tools for the Training of Math Teachers." Proceedings of the tenth International Conference Models in Developing Mathematics Education. - Dresden : Hochschule für Technik und Wirtschaft, 2009. - S. 43 - 46, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A1672.
Full textAbstract:
This paper presents the interest of the “instrumental conflict” concept, developed by Marquet (2005), to understand the relationship between didactics and classroom management in the training programs of
math teachers. It also shows some results of a survey, conducted in 2008 among pre-service teachers in the Université du Québec en Outaouais (Canada), revealing a perceived gap between both domains. However, those two domains are closely related during teaching in the classroom. The paper also presents a plan to better understand and improve the situation. Cooperation between classroom
management and didactics specialists is highlighted.
14
Beaudoin, Michel, and Catherine Lanaris. "The Relationship between Didactics and Classroom Management: Towards New Tools for the Training of Math Teachers." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-79400.
Full textAbstract:
This paper presents the interest of the “instrumental conflict” concept, developed by Marquet (2005), to understand the relationship between didactics and classroom management in the training programs of
math teachers. It also shows some results of a survey, conducted in 2008 among pre-service teachers in the Université du Québec en Outaouais (Canada), revealing a perceived gap between both domains. However, those two domains are closely related during teaching in the classroom. The paper also presents a plan to better understand and improve the situation. Cooperation between classroom
management and didactics specialists is highlighted.
15
Covic, Mirjana, and Thomas Kohler. "IT security for small and medium-sized enterprises : A didactical concept of a dynamical questionnaire." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6266.
Full textAbstract:
<p>This master thesis has been written at the School of Mathematics and System Engineering (MSI) at Växjö University in the field of computer science. IT security has become one of the main topics of every enterprise since they all use information technology in their business. Investments have to be done in order to achieve a high protection status of the IT environments. Specially small and medium-sized enterprises need more knowledge and advisory how to handle their IT security. This thesis analyses management tools that have the goal to improve the IT security. The second and main part of the thesis is the design of a tool that should helps to solve the described problems.</p>
16
Lollato, Roberta Maria <1994>. "Lexicon acquisition and students with specific learning disorders: analysis of a didactic unit in an English textbook, tools and supportive activities to achieve educational success." Master's Degree Thesis, Università Ca' Foscari Venezia, 2020. http://hdl.handle.net/10579/16930.
Full textAbstract:
Learning a foreign language is a challenging task for everyone, especially for students with specific learning disorders (SLD). This work will try to explain the main difficulties encountered by these students when dealing with FL learning, focusing in particular on those related to lexicon acquisition. In addition, some useful tools for supporting and helping them acquire this skill will be seen, taking the Italian Law 170/2010 Nuove norme in materia di disturbi specifici di apprendimento in ambito scolastico (New rules about specific learning difficulties in the teaching environment) as reference. To conclude, a didactic unit in an A1 English textbook will be analysed to understand if lexicon deserves the proper attention and if the textbook considers the limitations of students with SLD in acquiring it. Finally, some activities to carry out before, during and after the didactic unit will be proposed in order to help students learn and memorise the lexicon, in the hope that this could allow them to achieve educational success.
17
Bång, Olivia. "Drama as a pedagogical tool in technology education : A study of teachers’ perceptions of drama exercises when teaching ethics in technology." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-207940.
Full textAbstract:
According to the National Agency of Education in Sweden, ethics should be a part of technology education in compulsory school (Skolverket, 2011), though research shows that technology teachers struggle with how they should teach ethics in technology (Kåreklint, 2007). The National Agency of Education also states that although drama does not have its’ own syllabus in Swedish grade school, it is encouraged that it is integrated in other subjects. The purpose of this study was to inquire how drama can contribute to the teaching of ethics in technology education in secondary schools. This was attempted to be fulfilled by answering the question " How do teachers view the usage of drama as a pedagogical tool when teaching ethics in technology education?" The inquiry was answered conducting three semi structured interviews with three different technology teachers from three secondary schools in Sweden. All teachers had previous to the interview received and conducted a lesson plan with their pupils, specifically developed for this study, where ethics in technology could be taught with a drama exercise. The interview was largely based on the teachers’ impression of this lesson. The result of the study shows that all participating teachers were very positive to the idea of using drama as a tool when teaching ethics in technology education. All teachers expressed that the lesson had gone well and they all answered that they could see themselves use drama as a tool again. The conclusion being that drama could be a viable option for teaching ethics in technology education.<br>I läroplanen för grundskolan ska tekniketik vara en del av teknikundervisningen (Skolverket, 2011). Dock har forskning visat att lärare i Sverige har svårt att inkorporera detta i sin teknikundervisning (Kåreklint, 2007). I läroplanen för den svenska grundskolan så är drama inget eget ämne, men uppmanas av Skolverket (2016) att integreras i andra ämnen. Syftet med denna studie var att undersöka hur drama kan bidra till undervisningen av tekniketik genom att besvara frågeställningen "Hur ser lärare på användningen av drama som ett didaktiskt verktyg i teknikundervisningen kring etik?" Frågeställningen besvarades genom att intervjua tre tekniklärare från tre olika svenska grundskolor. Innan den semi-strukturerade intervjun hölls hade lärarna mottagit och utfört en för denna studie designad lektionsplanering där tekniketik lärdes ut genom en dramaövning. Intervjuerna vilade till största del på den uppfattning lärarna fått kring lektionen i fråga. Resultatet av studien visade att alla medverkande lärare såg positivt på att använda drama som ett didaktiskt verktyg för att lära ut tekniketik. Samtliga lärare uttryckte att lektionen hade fungerat bra och att de planerade att fortsätta använda dramaövningar i framtiden. Slutsatsen var att dramaövningar kan vara ett alternativ för undervisning av tekniketik.
18
Bernhard, Jonte. "Learning in the laboratory through technology and variation : A microanalysis of instructions and engineering students? practical achievement." Linköpings universitet, Fysik och elektroteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69712.
Full textAbstract:
@font-face { font-family: "Times New Roman"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 4pt; text-align: justify; font-size: 9pt; font-family: "Times New Roman"; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }div.Section1 { page: Section1;Mechanics, first experienced by engineering students in introductory physics courses, encompasses an important set of foundational concepts for success in engineering. However, although it has been well known for some time that acquiring a conceptual understanding of mechanics is one of the most difficult challenges faced by students, very few successful attempts to engender conceptual learning have been described in the literature. On the contrary, research has shown that most students participating in university levelcourses had not acquired a Newtonian understanding of mechanics at the end of their respective course. Recently I have described more than 10 years of experiences of designing and using conceptual labs in engineering education that have successfully fostered insightful learning. In the framework of the larger project I have developed labs applying variation theory in the design of task structure and using sensor-computer-technology (“probe-ware”) for collecting and displaying experimental data in real-time. In previous studies, I have shown that these labs using probe-ware can be effective in learning mechanics with normalised gains in the g≈50-60% range and with effect sizes d≈1.1, but that this technology also can be implemented in ways that lead to low achievements. One necessary condition for learning is that students are able to focus on the object of learning and discern its critical features. A way to establish this, according to the theory of variation developed by Marton and co-workers, is through the experience of difference (variation), rather than through the recognition of similarity. In a lab, an experiential human–instrument–world relationship is established. The technology used places some aspects of reality in the foreground, others in the background, and makes certain aspects visible that would otherwise be invisible. In labs, this can be used to bring critical features of the object of learning into the focal awareness of students and to afford variation. In this study, I will account for how the design of task structure according to variation theory, as well as the probe-ware technology, make the laws of force and motion visible and learnable and, especially, in the lab studied make Newton’s third law visible and learnable. I will also, as a comparison, include data from a mechanics lab that use the same probe-ware technology and deal with the same topics in mechanics, but uses a differently designed task structure. I will argue that the lower achievements on the FMCE-test in this latter case can be attributed to these differences in task structure in the lab instructions. According to my analysis, the necessary pattern of variation is not included in the design. I will also present a microanalysis of 15 hours collected from engineering students’ activities in a lab about impulse and collisions based on video recordings of student’s activities in a lab about impulse and collisions. The important object of learning in this lab is the development of an understanding of Newton’s third law. The approach analysing students interaction using video data is inspired by ethnomethodology and conversation analysis, i.e. I will focus on students practical, contingent and embodied inquiry in the setting of the lab. I argue that my result corroborates variation theory and show this theory can be used as a ‘tool’ for designing labs as well as for analysing labs and lab instructions. Thus my results have implications outside the domain of this study and have implications for understanding critical features for student learning in labs.
19
Bianchi, Giovanni. "ICT as a tool and a resource in teaching English : A study of teachers’ motivations and attitudes towards using ICT in the English classroom." Thesis, Högskolan i Gävle, Engelska, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30927.
Full textAbstract:
This study examines what motivates language teachers in primary school to use ICT and what attitudes they have towards ICT. Six teachers working in four different Swedish primary schools between the first and third grade were interviewed. The teachers actively used some kind of ICT resource during their English lessons. The study showed that external factors such as requirements from the school and local school authorities motivate teachers to work more actively with ICT. These external motivators can influence the teacher’s perception and use of ICT in both positive and negative ways. When it comes to internal factors that affect the teachers’ motivation to use ICT in English, the most important factor is whether they consider ICT tools to be a positive addition to their teaching and whether a good balance between digital and traditional tools can be achieved to accommodate every student’s need.
20
Roumen, Geert Jacob. "Arduino Action : Arduino Action is a collaborative tool for understanding and creating with physical computing in high school." Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173392.
Full textAbstract:
Within the field of education, computers and micro-controllers like Arduino are increasingly being used to teach students relevant skills, attitude and knowledge around technology. Education around these tools are often set in group contexts and collaboration is often considered an important part of the learning, however much of the currently available software is still designed around a laptop programming paradigm that which in itself tends to restrict collaboration and cementing rather than encouraging shifting of roles and activities among group members. This thesis explores how we could design tools that better invite collaborative interactions in these settings, in particular how mobile software tools could allow for sketching and iterating more fluidly. Based on interviews with experts, observations in the classroom setting, reflection with teachers and a workshop with Arduino Education this thesis sketches a future vision that re-designs the tools to be more collaborative and fluid, so that reflection, action and reaction cycles could be smaller and allow for more exploration and learning.
21
Serrander, Agnes, and Isabelle Larsson. "Digitalisering i bildämnet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39799.
Full textAbstract:
This study aims to explore how today's digitalization looks in art specific educational research, bylooking at how teaching and teachers act towards digital techniques and tools to developstudents’ knowledge and abilities in arts education. The overview is constructed by a systematicsearch on two different databases. The presentation of the articles is done through three thematicdivisions: (i)The effects of teachers' view on digitalisations’ role in arts education, (ii)Teachers design of digitalarts educationand (iii)Students learning in relation to design of digital arts education. After thethematization of the eight articles a discussion is made in relation to the chosen problem area andtwo related questions “What kind of impact does teachers' attitudes on technology have onteaching?” and “How can different ways of working with technology change how students evolvetheir skills and competence?” have been asked. The results show that there are two main viewson digitalisation’s role in education, the ones that are against it and are for the traditional ways ofthe art subject and the teachers who are for the use of digital tools and can see the knowledgethat students develop
22
Andersson, Johanna, and Amanda Hallqvist. "Surfplattan i förskolan : Förskollärares syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69358.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra sex förskollärares uppfattningar om surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Utifrån syftet har tre frågeställningar konkretiserats vilka fokuserar på vad förskollärare uttrycker att surfplattan används till, hur den används samt vilka för- och nackdelar förskollärare uttrycker finns med användandet av surfplattan. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare för att besvara syfte och frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten är didaktik vilket legat som grund för utformningen av hela arbetet. Resultatet av studien visar att förskollärarna uttrycker en generellt positiv inställning till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan men det finns skillnader i det pedagogiska arbetet med det digitala verktyget. Alla förskollärarna använde sig av informationssökning och pedagogisk dokumentation i undervisningen. Majoriteten använde också film och pedagogiska spel men det urskildes ett visst motstånd kring detta. Några av förskollärarna använde också surfplattan för skapande syfte där surfplattan var ett verktyg för undersökande tillsammans med barnen. Alla förskollärare poängterade vikten att vara närvarande i användandet av surfplattan där samlärande i små grupper var den främsta metoden. Några av de för- och nackdelar som synliggjordes i studien var surfplattans lättillgänglighet och förmåga att skapa lärande, glädje, beroende och konflikter.
23
Lundström, Maria, and Johanna Sandelin. "Digitala verktyg- en möjlighet eller ett hinder? : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivning av digitala verktyg i förskolans undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91212.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder förskollärare beskriver i arbete med digitala verktyg i förskolans undervisning. Genom ett didaktiskt perspektiv synliggörs förskollärares tankar kring ämnet och studien lyfter ramfaktorer som påverkar förskollärarnas möjlighet till att undervisa med digitala verktyg. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare från olika förskolor i två olika kommuner för att samla in data och få svar på studiens forskningsfråga. Resultatet visar att förskollärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i förskolans undervisning, både som ett medel att nå lärande inom olika ämnen men även som ett eget ämne med ett eget lärandeinnehåll. Dock finns viss motsättning mot att använda digital teknik i undervisning med förskolans yngsta barn. Resultatet visar att olika faktorer påverkar förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning kopplat till digitala verktyg, dessa faktorer är både beroende av förskollärarnas egna förhållningssätt och deras tankar och intresse för digitala verktyg men också beroende av de förutsättningar som ges från förskolornas huvudmän och rektorer i form av planeringstid, kompetensutveckling samt resurser i form av digitala verktyg.
24
Westman, Prevell Mathilda. "Vilka möjligheter och hinder möter dagens lärare när de ska använda sig av digitala verktyg i matematikundervisningen? : En kvalitativ studie." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28961.
Full textAbstract:
The purpose of this study has been to examine how teachers use and reflect on digital tools in mathematics education and what opportunities and obstacles they feel they come across when it comes to using the digital tools at their disposal. To answer this I asked myself the following questions: How do teachers use digital tools in mathematics education? In what ways do the teachers reflect upon the use of digital tools in mathematics education? What kind of opportunities and obstacles do the teachers come across when using digital tools in mathematics education? The study is based on a qualitative method with five classroom observations and five interviews with the class teachers. My study are based on Glover, Miller, Aviers and Doors idea of different concept of interactivity and Glover and Millers idea of different attitudes towards technology. My conclusion is that all teachers are using digital tools to some form of drill training in mathematics. All teachers except teacher 2 also use digital tools to immerse in mathematics. Teacher 4 use digital tools to develop students' mathematical communication. Something that all teachers see as a possibility with the digital tools is an easy way to individualize teaching. Further, teachers 3, 4 and 5 believes that good apps enable students, teachers and parents to take part of the student's progression in an easy way. All teachers, except teacher 3 believe that technical problems that can occur and are an obstacle when it comes to the use of digital tools in mathematics education. Teachers 2 and 5 also believe that access, or rather lack of access, to digital tools can be an obstacle in teaching mathematics. Teacher 1, 2 and 5 also addresses the aspect of time as an obstacle when using digital tools, both the time it takes to find apps or to start a computer. Something that all teachers agree upon is that to have all mathematics teaching based on digital tools wouldn’t be suitable because it can be difficult to get access to a pupils’ knowledge that way. The best, according to the teachers in this study, would be to complement mathematics teaching with other teaching methods as well. Despite their different views on the opportunities and obstacles, and reflections on digital tools all teachers are positive about using digital tools in mathematics education, although many of the teachers point out technical shortages which in most cases is due to insufficient IT-education.
25
Elvung, Ellen, and Matilda Petersson. "Digitala verktyg i matematikundervisningen - medel eller mål? : En kvalitativ studie med fokus på hur matematiklärare på gymnasiet använder och motiverar digitala verktyg i undervisningen i samband med digitaliseringen i ämnet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79679.
Full textAbstract:
Idén till denna studie uppkom i samband med den förändring i styrdokumenten gällande digitalisering av ämnet Matematik som trädde i kraft 2017. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder och motiverar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt i vilken utsträckning de har förändrat sin undervisning i samband med digitaliseringen av läroplanen. Fem gymnasielärare i matematik deltog i semi-strukturerade intervjuer och fyra matematiklektioner observerades strukturellt. Resultatet visar att lärare använder digitala verktyg både som ett medel för att ge eleverna matematisk kunskap, men också som ett mål för att eleverna ska lära sig de digitala verktygen. Lärarna motiverar användningen av digitala verktyg med att det sparar tid, förenklar representationer av olika koncept, och att de i vissa fall underlättar undervisningen. Lärarna menar också att digitala verktyg kan bidra med att införa nya metoder för lärande, att de förbereder eleverna för nationella prov och för ett liv i det digitala samhället. Lärarna gjorde små eller inga ändringar i sin undervisningspraktik i samband med förändringen i läroplanen, och i de fallet en förändring skedde hade läraren ”öppnat upp” för utökad användning av digitala verktyg.<br>The idea for the study appeared as a result of the change related to the digitalization of the subject Mathematics in the Swedish senior high school that took effect in 2017. The purpose of the study is to investigate how teachers use and motivate the use of digital tools in the Mathematical education, and if and how the teachers say that they have made changes in their teaching due to the curriculum change. Five mathematics teachers working at senior high schools took part in semi-structured interviews and four mathematics classes were observed structurally. The result has been interpreted by using the framework RAT, Curriculum theory and ATD. The result shows that teachers use digital tools both as an equipment to reach the pupils mathematical understanding, but also as a goal for the pupils to learn the tools. The teachers motivate the use of digital tools by saying that it saves time, makes representations of concepts easier to show, and that it in some cases makes the teaching easier. They also say that digital tools can help introduce new ways of learning, that they prepare the pupils for national tests where they must be able to use digital tools, and that they prepare the pupils for a life in the world of digitalization. The teachers did none or a small change to their ways of teaching due to the curriculum change, and in that case, they said that they “opened up” more for the use of digital tools.
26
Maurer, Patrick, Antonia Christine Raida, Ernst Lücker, and Sander Münster. "Visual media as a tool to acquire soft skills — cross-disciplinary teaching-learning project SUFUvet." TUDpress, 2016. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A33985.
Full textAbstract:
Purpose – SUFUvet is a cross-disciplinary teaching-learning project designed to adapt students’ soft skills and track usability and the concrete surplus value of work techniques in the field of visual media design.
Design/methodology/approach – For SUFUvet, a collaboration between the Institute of Food Hygiene/University of Leipzig and the Media Center/Technische Universität Dresden was initiated. Bachelor students of media informatics generate 3D visualisations in the framework of SCRUM: Undergraduate veterinary students issue instructions in order to create an e-learning class. During the project, questionnaires, group discussions, and feedback methods are used to detect changes in selected soft skills.
Originality/value – This design is meant to increase knowledge and employability by adapting student’s media, communication, and project management competences. Using SCRUM appears to be a new approach, not only in the field of programming, but for media production as well. Additionally, it offers an interdisciplinary work environment, which is rare but considered fruitful within university studies.
Practical implications – The outcomes of the application are a 3D-visualised meat inspection e-learning class for veterinary students plus a documentation of SCRUM as a framework for visual media design. It is seen as an experiment for future applications in a variety of cross-disciplinary learning and media design cases.
27
Konstantakis, Emma. "Stöttning av talspråkliga färdigheter : Aktiviteter och interaktioner i årskurs 1–3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76273.
Full textAbstract:
De talspråkliga färdigheterna har en avgörande betydelse för barns kunskapsutveckling och ligger till grund för både läs- och skrivförmågor. Det är således av vikt att skolan erbjuder elever möjlighet att utveckla dessa. Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare i årskurs 1–3 resonerar om och genomför undervisning som stöttar utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. Forskningsfrågorna berörde vilka aktiviteter och interaktioner lärarna ansåg talspråksutvecklande samt vilka som förekom i den praktiska undervisningen. Materialet samlades in via intervjuer med de tre lärarna samt observationer av deras undervisning med hjälp av det evidensbaserade verktyget Communication Supporting Classrooms Observation Tool (CSCOT). Resultatet visade att lärarna överlag ansåg aktiviteter som arbete i mindre grupper samt strukturerade samtal med klasskamrater och läraren som stöttande för utvecklingen av elevers talspråkliga färdigheter. De interaktionstyper som lärarna beskrev var exempelvis vuxna imiterar och repeterar det som elever säger, vuxna ställer öppna frågor, vuxna agerar förebilder för ett språk som eleverna ännu inte producerar samt elever korrigerar varandra språkligt. Av observationsverktygets fem aktivitetskomponenter iakttogs fyra vid observationstillfället och av verktygets 20 interaktionskomponenter observerades 13 stycken. Stora delar av lärarnas resonemang om samt genomförande av undervisning som stöttar utvecklingen av talspråkliga färdigheter tyder på en medvetenhet om betydelsen av stöttning i elevers närmaste proximala utvecklingszon.
28
Wallace, Nilsson Margaret. ""Better a Railing at the Top of the Cliff than a Hospital at the Bottom!" : the use of Edward Lear's nonsense ABC as a didactical tool in the development of pronunciation skills in young lerarners of English." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8517.
Full textAbstract:
The development and acquisition of English pronunciation in learners of English is a much neglected area of linguistic study. Research predominantly focuses on the pronunciation skills in adult English learners. However, there is no relevant data pertaining to the pronunciation skills in young English learners. Studies pertaining to pronunciation and oral proficiency are needed in order to fully assess the development and promotion of English language pronunciation in educational settings. It is necessary to encourage the active learning of pronunciation skills in young learners, in order for them to under pin the phonetical and phonological structures of the English language at the earliest stages of their language acquisition. The natural curiosity that young children display for sounds, rhymes and words is a resource that should be exploited by teachers in order to promote and encourage proficient pronunciation at the earliest stage of a child’s Second Language Acquisition (SLA). The current study focuses on the use of nonsense language in Second Language educational settings in order to introduce phonology and phonetics at the earliest stage of English language acquisition to encourage correct pronunciation in young L2 learners of English. The materials chosen for the study are selected verses from Edward Lear’s nonsense ABC. The nonsense ABC is introduced as a teaching/learning tool to help young primary school children in Sweden develop their pronunciation skills and avoid fossilized language patterns at a later stage of Second Language Acquisition. Young language learners need a solid foundation on which to build their language skills in order to develop as mature Second Language learners. The findings of this investigation showed that the introduction of nonsense language as a practical and didactical tool for the development of pronunciation had a positive effect on the development of pronunciation skills in the beginner English Language Learners (ELL) who actively participated in the study.
29
Erenrot, Blücher Nathalie, and Ann Danieli. "En analog spelare i en digital värld? : En studie om användningen av digitala verktyg på Södertörns högskola." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26374.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter. Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de. Även studenterna ser fördelaktigt på digitala verktyg och önskar ett större utbud av medietekniska hjälpmedel i deras utbildning.<br>This study aims to ascertain how teachers use digital tools for educational purposes, seen from a didactic and multimodal perspective. It also aims to investigate students attitudes towards the digital technology used in their education. The study takes place at Södertörn University College. It has been conducted through observations, questionnaires and interviews with both teachers and students. The results of the observations yielded consistent with the results from the interviews and questionnaires. The study shows that teachers at the college sparingly use digital tools. Lectures with PowerPoint presentations containing merely text and images were by far the most common teaching tool. Teachers generally have a positive attitude towards digital tools, but due to time constraints and limitations in how and what digital inputs that may be used in teaching, they are limited in their choice of tools. The students also welcome the digital tools and want greater access to the range of media aids in their training, and would like to see it more frequently used in their education.
30
Carlan, Francele de Abreu. "O uso de ferramentas de informática e sua implicação em atividades didáticas experimentais para melhoria do ensino de biologia." reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2009. http://hdl.handle.net/10183/17302.
Full textAbstract:
Este estudo relata a utilização da informática como ferramenta auxiliar do professor na prática pedagógica de Biologia no Ensino Médio, envolvendo duas pesquisas: a primeira investigou o nível de conhecimento dos professores de Ensino Médio de escolas públicas e particulares do Município de Santa Maria, Rio Grande do Sul, a respeito de ferramentas de informática e conhecimentos de internet, perfazendo um total de 10 professores. Os professores responderam a um questionário, na forma de entrevista individual, na qual expuseram todas as angústias e experiências frente à utilização das novas tecnologias. Constatou-se o distanciamento da maioria dos professores em relação aos recursos de informática e internet, por não apresentarem intimidade com ferramentas computacionais. Pôde-se constatar, também, que quase todos os professores entrevistados utilizavam a internet apenas para fins sociais e de modo muito limitado (uso doméstico e esporádico, restrito à troca de e-mails) e dependiam do auxílio de familiares para a execução de tarefas mais complexas como a digitação de trabalhos na ferramenta Word. A segunda pesquisa investigou a aplicabilidade da metodologia Webquest e suas implicações no desenvolvimento e utilização de atividades didáticas experimentais de Biologia Molecular em duas turmas de terceiro ano do Ensino Médio. Para isso, foi aplicada uma atividade intitulada "Desvendando o DNA" no formato de Webquest em que os alunos tinham diversas tarefas a serem cumpridas, entre elas a extração de DNA, a construção de uma molécula de DNA em origami e sites previamente selecionados nos quais os alunos deveriam acessar e desenvolver as atividades propostas. Foi aplicado um questionário referente aos conceitos de Biologia Molecular com o intuito de analisar se a metodologia Webquest tem resultados positivos em relação ao desenvolvimento da aprendizagem. Os alunos deveriam responder a um breve questionário de avaliação no qual se manifestam de modo livre em relação às atividades desenvolvidas, com o objetivo de obter informações sobre motivação e interesse associados ao desenvolvimento das atividades. Constatou-se, na aplicação e desenvolvimento da atividade de Webquest, muita motivação e entusiasmo dos alunos num ambiente altamente colaborativo que serviu para troca de saberes que extrapolaram os conteúdos previstos. A atividade de experimentação -extração de DNA-, também despertou bastante curiosidade, pois, conforme relato dos alunos, imaginavam, após extração do DNA, conseguir visualizar a dupla hélice a "olho nu" e não apenas um material de consistência "gosmenta".<br>This work reports to the use of computer as tool auxiliary of the teacher in practical pedagogical of Biology in High School, involving two researches: the first one investigated the level of knowledge of the teachers of High School of public and particular schools of the Santa Maria City, Rio Grande do Sul, regarding of computer science tools and knowledge of Internet, in a total of 10 teachers. The teachers had answered to a questionnaire, in the form of individual interview, in which they display all affliction them and experiences front of the use of the new technologies. One evidenced the distance of the average teachers interviewed in respect about of the use of computer and internet tools with the students, because they don´t show intimacy with the computer science tools. What it was evidenced, too, in elapsing of the work that interviewed teachers used the internet only for social interactions and in very limited way (domestic and sporadical, restricted use to the exchange e-mails) and depended on the aid of familiar for the execution of tasks more complexes as the digitations of works in the Word tool. The second research investigated applicability of the Webquest methodology and its implications in the development and use of experimental didactic activities of Molecular Biology in two groups of third year of High School. For this, was applied an activity entitled "Unmasking the DNA" in the format of Webquest where the students had diverse tasks to be fulfilled, as the DNA extraction, the construction of a molecule of DNA in origami and sites previously selected in which the students would have access and to develop the activities proposals. A questionnaire relating to the concepts of Molecular Biology was applied with intention to analyze if the Webquest methodology have results positive in relation to the development of the learning. The students answered to a questionnaire of evaluation in which they manifested itself in free way in relation to the developed activities, with the objective to get information about motivation and interest associates to the development of the activities. It was evidenced, in the application and development of the activity of Webquest, much motivation and enthusiasm of the students in an environment highly collaborated that served for exchange to know that they had surpassed the studying contents. The activity of experimentation -DNA extraction-, also awaked sufficiently curiosity, therefore, according to report of the students, imagined, after DNA extraction, to obtain to visualize the double helix only using "naked eye" and not only a material of "mucous" consistency.
31
Olande, Oduor. "Students' narratives from graphical artefacts : Exploring the use of mathematics tools and forms of expression in students' graphicacy." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19710.
Full text
32
Atterlid, Niclas. "Lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om sex lärares svenskundervisning och hur den har förändrats genom användningen av digitala verktyg i årskurserna 1-3." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35370.
Full textAbstract:
The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools
33
Jonsson, Love. "Att läsa digitalt : En kvalitativ studie om några lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskämnets läsundervisningi årskurs 4-6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53849.
Full textAbstract:
I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat.<br>In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.
34
Tell, Jennifer. "”Alla ska mot samma mål men det finns olika vägar dit” : En kvalitativ intervjustudie om hur några lärare i F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter." Thesis, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53899.
Full textAbstract:
Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitalaverktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapenom hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokuspå elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har tvåfrågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktygskapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedrivasvenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvarastudiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre styckenverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1–3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket,medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studienvisar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever isvårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioneri sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnasupplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittetpresenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiensresultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt.<br>Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools.To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledgeof how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on studentsin difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two researchquestions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital toolscreate for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work tomanage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer theaim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with atleast basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has itstheoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools,appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunitiesthat teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows whatapplications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, theresults show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solvethem. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as wellas a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical startingpoint.
35
Forsling, Karin. "Medielek och digital kompetens i en förskolekontext : Design för meningsskapande." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14561.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt). There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu. Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”. The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities. From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting. Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs. The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together. Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues. Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking.<br>Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter. Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas. I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.
36
Galeano, Victor. "Flipped Classroom och Digitala Materiel : En Karaktärisering av Tre Naturvetenskapliga Ämneslärares Användning av Digitala Hjälpmedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för fysik och elektroteknik (IFE), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71504.
Full textAbstract:
IT- och IKT-kompetens utgör en stor del av såväl internationell som svensk utbildningsforskning och enda sedan 60-talet har regeringen gjort satsningar med ändamål att förbättra lärares och elevers kompetens inom dessa områden. Den internationella strävan är att läroplaner införlivar mål för förbättrad IT- och IKT-kompetens, för att förbereda elever inför en arbetsmarknad som alltmer kräver teknologiska kompetenser. I den svenska forskningen har det visat sig att användningen av IT i den svenska skolan har ökat märkbart de senaste åren. PISA-undersökningen har visat att Sverige har låga resultat i problemlösning och att dessa resultat samvarierar med hög användning av IT. Vidare kompetensutveckling behövs och lärare bör anpassa sin undervisning utefter de teknologiska verktygens närvaro i den svenska skolan. Flipped Classroom är en undervisningsmetodik som innebär en betydande omordning av aktiviteter i den klassiska undervisningen, med avseende på vad som sker i klassrummet och vad som sker utanför klassrummet. Vidare ämnar metodiken att tydligt integrera digitala materiel i undervisningen. Framtida forskning bör undersöka hur Flipped Classroom-lärare väljer att utforma deras videoföreläsningar och övriga datorbaserade instruktioner. Detta examensarbete söker finna svar på hur och i vilket syfte Flipped Clasroom-lärare i de naturvetenskapliga ämnena använder digitala materiel i sin flippade undervisning samt ge en överblick av dessa. Tre naturvetenskapliga ämneslärare som använder Flipped Classroom har intervjuats. Det är alltså intervjuerna som utgör den empiriska grunden för detta arbete. Vidare innefattar detta arbete en konstruktion av en lämplig modell för att karaktärisera Flipped Classroom-lärares användning av digitala materiel. Karaktäriseringen indikerar att övervägande del av de digitala materielen används för datorbaserad instruktion utanför klassrummet. Totalt sett utgör 57 % datorbaserad instruktion och 30 % elev-centrerade aktiviteter i klassrummet. Resterande 13 % består av digitala materiel som till övervägande del består i mjukvaror för automatisk rättning av prov. För de intervjuade lärarna gäller att övervägande del av samtliga materiel används för att förmedla det centrala innehållet i respektive kurser. Men individuella skillnader finns. Totalt sett så utgör ungefär 52 % av samtliga materiel, användingsområden som ämnar att elever antingen ska återge kunskap eller lagra den i långtidsminnet. Det visar sig också att större delen av dessa användningsområden samtidigt innebär omfattande förändringar av undervisningsmoment.
37
Charles-Dominique, Géraldine. "Lire et utiliser des textes en L2 et langue seconde : l'impact du guidage de la lecture sur la compréhension." Thesis, Poitiers, 2012. http://www.theses.fr/2012POIT5004.
Full textAbstract:
L'objet de cette thèse est de cerner les mécanismes de la lecture en langue 2 (L2, c'est-à-dire une langue étrangère apprise à un niveau avancé en dehors du pays où la langue se pratique) et seconde (LS, apprise dans un pays où elle est utilisée) pour proposer une intervention pédagogique spécifique qui soutienne l'effort de compréhension des lecteurs. Cette recherche interdisciplinaire relève des domaines de la Psychologie et des Sciences du langage (plus particulièrement de la didactique des langues). Elle s'ouvre aussi sur les nouvelles technologies, propices au développement de la compréhension écrite. Dans la partie théorique, nous résumons les connaissances actuelles dans le domaine de la compréhension de textes et de l'ingénierie des L2 et LS. Dans la partie expérimentale, un outil pédagogique a été créé et testé à travers trois études (menées en anglais L2, puis en français LS). Cet outil de type méthodologique consiste à guider la lecture de plusieurs documents qui portent sur un même thème. Les méthodes pédagogiques et expérimentales ont été améliorées au fil de ces trois études. L'utilisation de l'outil pédagogique a eu des répercussions bénéfiques sur la compréhension. En conclusion, un modèle pédagogique sur la compréhension écrite en langue 2 / seconde fait ressortir l'intérêt de certains principes didactiques tels que l'approche globale des textes, la lecture en plusieurs phases, et un soutien de l'attention portée aux sources et aux idées-clés des textes. Enfin, nous présentons le cahier des charges d'une version informatisée de notre outil pédagogique pour un développement approfondi et individualisé de la compréhension écrite<br>The purpose of this study is to understand the processes involved in the comprehension of texts in a second language, and to propose an intervention that enhances readers' comprehension strategies. This work draws on theories of Psychology and Language Science (language didactics in particular), but it also includes some interest for language learning in virtual environments, that can be relevant to promote text comprehension. Three experiments were conducted to analyse the impact of a pedagogical tool created to support reading comprehension at a methodological level. More exactly, the tool aimed to guide the reader when facing several texts that treat the same topic. Its effectiveness was tested in English and French as a second language. As anticipated, the use of the tool led to to positive outcomes on the comprehension of the texts as evidenced in essay writing and question answering tasks. To conclude that research, a pedagogical model about second language reading is proposed. The model highlights the relevance of some didactical principles like global approach, reading by stages, but also supporting attention to texts' sources and main ideas. Moreover, a computerized version of the tool, which would place readers in an individualized learning context, is described. Its implementation is considered as a follow up of the present research
38
Lehtonen, Elias, and Sanna Sandström. "Utmaningar och möjligheter med digitala verktyg i övergången till distansundervisning i matematik under coronakrisen 2020." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84399.
Full textAbstract:
Covid-19 pandemin ledde till att stora delar av världens utbildningsväsen tvingades ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker möjligheter som digitala verktyg bidrar med för att lösa utmaningar med elevers lärande, då matematikundervisning övergår till distansundervisning. Sex semistrukturerade videointervjuer genomfördes med matematiklärare från gymnasieskolor runtom i Sverige. Kategorierna som identifierades utifrån intervjuerna var Elevers motivation och matematikprestationer, Bedömning samt Kommunikation. Flera elevers motivation missgynnades av den fysiska distansen, men vissa gynnades av situationen. En rättvis bedömning ansågs omöjlig att genomföra och den synkrona kommunikationen minskade då elever drog sig för att be om hjälp. Digitala verktyg möjliggjorde dock högre närvaro, formativ bedömning samt ökad asynkron kommunikation på distans. I diskussionen framställs de möjligheter med digitala verktyg som denna studie bidrar med samt bekräftar lärares upplevelser av eleverna mot tidigare forskning om elevers upplevelser i distansundervisning.<br>The covid-19 pandemic led to large parts of the world's education system being forced to switch to distance education. This study examines opportunities that digital tools contribute to solving challenges with students learning, as mathematics education is transitioned to distance learning. Six semi-structured video interviews were conducted with mathematics teachers from upper secondary schools around Sweden. The categories identified on the basis of the interviews were Student motivation and mathematics performance, Assessment and Communication. Several students' motivation was disadvantaged by the physical distance, but some were favored by the situation. A fair assessment was considered impossible to carry out and synchronous communication decreased as students withdrew to ask for help. However, digital tools allow for higher attendance, formative assessment and increased asynchronous distance communication. The discussion highlights the opportunities with digital tools that this study contributes to and that teachers 'experiences of students are confirmed by previous research on students' experiences in distance education.
39
Lindgren, Karolina. "Estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer : En policystudie om estetiska lärprocesser och uttrycksformer utifrån läroplanen och kursplaner i samhällsorienterande ämnen i årskurs F-3." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84652.
Full textAbstract:
The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society.<br>Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022. Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.
40
Lindqvist, Stina, and Ida Lindstedt. "Från penna till tangent : En systematisk litteraturstudie om hur digitala verktyg påverkar elevers skrivande i grundskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91124.
Full textAbstract:
I denna systematiska litteraturstudie ska tidigare forskning analyseras och presenteras. Syftet med studien är att belysa hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivande och deras skrivutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Studiens frågeställningar handlar om hur digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling, kvalitén på elevers texter och elevers motivation att skiva. Materialet som ligger till grund för studien är 13 vetenskapliga publikationer, där fem är forskningsöversikter och åtta är empiriska studier. Majoriteten av forskningen utgår från den sociokulturella teorin, den kognitiva teorin och pragmatismen. Dessa publikationer har analyserats med en innehållsanalys och sedan kategoriserats in i olika scheman. Resultatet visar att digitala verktyg påverkar elevers skrivande såväl positivt som negativt. De positiva aspekter forskningen presenterar är bland annat att elever kan få stöttning av verktyget i form av olika program och applikationer. De påverkar även elevers motivation, och engagemanget till uppgiften blir större. Dock kan verktygens lekfulla funktioner bli ett störningsmoment. Andra negativa aspekter är att färre delar av hjärnan stimuleras och att elever inte utvecklar sin finmotorik i användningen av digitala verktyg. Många forskare presenterar även vikten av lärares digitala kompetens för att skapa en gynnsam undervisning. Forskningen är samstämd om att elever bör använda såväl penna och papper som digitala verktyg i sitt textskapande.
41
Altoumaimi, Rasha, and Ezzine Abir Om. "Geometriundervisning med digitala verktyg, årskurs 7 – 9 : En studie kring högstadielärares syn på användning av digitala verktyg i geometriundervisning och dess påverkan på elevers lärande." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280107.
Full textAbstract:
Implementering av digitala verktyg har haft inverkan på hur lärare väljer att undervisa i matematikklassrummet de senaste åren. Därför som blivande matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärare ser på hur digitala verktyg påverkar den egna undervisningen och elevernas lärande samt undersöka lärares val av undervisningsmetoder i geometriämnet när användningen av digitala hjälpmedel står i fokus. För att samla in data genomfördes intervjuer av sju matematiklärare från tre olika skolar. De teoretiska ramverken som använts för analys i vår studie är SAMR-modellen (SAMR är en akronym som står för fyra engelska begrepp: Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) som beskriver hur digitala verktyg används i olika steg i undervisning och Drijvers orkestreringstyper för att identifiera olika undervisningsmetoder och beskriva deras kännetecken. Studien visade att alla intervjuade lärare använder olika digitala verktyg i sin geometriundervisning samt att de överlag är positiva till att använda verktygen. Lärarna beskriver att verktygen understödjer undervisningen utifrån de behov som uppstår i praktiken, till exempel behov av individanpassade uppgifter, olika redovisningsformer medmera. Resultatet av analysen visade att flera av de intervjuade lärare når steg tre i SAMR-modellen, vilket innebär att synen på elevernas lärande och undervisningen har börjat förändrats. Studien visade också att lärarna varierar och utnyttjar olika orkestreringstyper för att organisera sin undervisning för specifika lärandemål.<br>The aim of this thesis is to execute digital tools in mathematics teaching. The study focuses its attention on how teachers choose the type of the digital tools and carry out mathematics teaching, especially in the subject of geometry. As a future teacher, it will be interesting to investigate the teachers’ views concerning the effect of digitizing on their teaching and students’ learning, as well as the teacher's choice of teaching methods and the design of the teaching within that method, will depend on the lessons of geometry where the use of digital technology is the focus in the classroom. The empirical materials were collected through interviews with seven teachers from three different schools. The data were analyzed with a focus on the ways by which teachers employ digital tools to support and work with mathematical content. The theoretical frameworks in our study are the SAMR model (SAMR is an acronym that stands for four English concepts Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition) that describes how digital tools are used at different stages in teaching and Drijver's orchestration type to identify different teaching methods and describe their characteristics. The results based on the interviews show that most teachers meet requirements for reaching step three in the SAMR model. The study also shows an overview of different teaching methods in mathematics teaching where digital technology is used. The results also show that the teachers utilize several types of orchestration in the work with the subject of geometry in their teaching. In total, this study shows that teachers use up to five different types of orchestration. Generally, all teachers have positive opinions concerning the employment of digital technology in mathematics education, and the utilities of digitization that they spotlight include assisting and supporting students' mathematical knowledge as well as developing their understanding of geometric concepts.
42
Menna, Luigi. "HOW TO SOLVE IT." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-80655.
Full textAbstract:
This work is a reflection on the results of an experimentation carried out on secondary school students of between 16 and 18 from various classes. The experimentation aims at identifying the implicit ideas they use when asked to solve a certain mathematical problem. In particular, in giving them these problems an heuristic approach was suggested, and the differences between this and a purely deductive approach were measured. Analyzing the different approaches used by the students and the difficulties they had in distinguishing between argumentative and demonstrative operations has given rise to a reflection on the use of software such as Geogebra and Excel.
43
Paske, Anna-Eli, and Mia Lundmark. "Följer skolan med i digitaliseringen? : En didaktisk undersökning om lärares kunskap och medvetenhet i ledarskapet och deras förmåga att anpassa svenskundervisningen med digitala verktyg i årskurs F–3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29976.
Full textAbstract:
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem.<br>The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.
44
Carlsson, Anita, and Petra Mathiasson. "Speciallärarens syn på matematikundervisning för yngre elever med språkstörning svårigheter och anpassningar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20836.
Full textAbstract:
Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov.<br>The basis of our study is that research on mathematics education for pupils with DLD, DevelopmentalLanguage Disorder is limited. The research which does exist is predominantly international. Thepurpose of our study is to offer insight in difficulties which may arise and how mathematical educationmay be designed for pupils in grades 1-6 with DLD. This is a qualitative study based on semi-structuredinterviews. The selection has been limited, only nine special education teachers, specializing inmathematical development, took part. Our results are analyzed from a special educational viewpoint,categorical and relational. The results of our study show that every one of the special education teachers feel that language is anissue for pupils with DLD in mathematics. The main issues, which come up in the interviews, are to dowith concept and communication within mathematics. Mapping makes up the basis for the adaptationsspecial education teachers do. Many special education teachers utilize individual teaching for pupils withDLD, when they work on conceptualization, using the mediating tool physical material. This is meant tolead to the pupil with DLD being able to take part in class teaching.Our conclusion is that there exists a need to increase knowledge on mathematical education for pupilswith DLD. Language development and the link between language and mathematics, needs to beincluded in the training of special education teachers. It is our opinion that municipalities require skilledstaff with knowledge of DLD, to whom special education teachers may turn when needed.
45
Lindqvist, Stina, and Ida Lindstedt. "Att lära sig skriva : En jämförande studie av elevtexter skrivna i årskurs 3 efter två olika undervisningsmetoder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104744.
Full textAbstract:
I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.
46
Einarsson, Johan. "Digitalt musikskapande på fritidshemmet : - utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99750.
Full textAbstract:
Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords: Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet, sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes
47
Métral, Jean-François. "Processus de mobilisation des élèves en formation professionnelle : le cas des étudiants de Brevet de technicien supérieur option industries agroalimentaires." Phd thesis, Université de Bourgogne, 2013. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-01016488.
Full textAbstract:
Cette thèse examine le processus de mobilisation pour des étudiants en formation professionnelle et ses relations avec la constitution des buts de leur activité et les caractéristiques des dispositifs et des situations de formation rencontrées. Pour cela, nous adoptons une approche par l'activité des étudiants en situation de formation afin de nous démarquer des approches de la " motivation " développées par la psychologie et des approches en termes de " rapport au savoir " développées en sociologie. Nous nous appuyons sur le cadre théorique de l'activité élaboré par Rubinstein (2007) pour développer le concept de mobilisation proposé initialement par Charlot, Bautier et Rochex (1992). Nous avons réalisé un recueil de données de type ethnographique et longitudinal auprès de trois classes d'étudiants inscrits dans une formation de Brevet de Technicien Supérieur en Agroalimentaire dans trois établissements différents. Notre analyse se déroule en trois temps : * caractérisation des environnements, dispositifs et situations de formation rencontrés par les étudiants des trois établissements ; * approche statistique de l'état de mobilisation pour les différentes situations de formation ; * monographies longitudinales concernant quatre étudiants. Nous montrons que l'état de mobilisation pour une classe de situations est préfiguré par quelques situations passées, présentes et projetées pour chaque individu. Mais cet état s'actualise en fonction des caractéristiques des situations rencontrées, dont certaines jouent un rôle important : cohérence des finalités de la situation avec la finalité professionnelle affichée par la formation ; contenus abordés en tant que savoirs outils (Douady, 1983) pour l'action en situation professionnelle ; tâches appelant à déployer des actes de création réelle (Rubinstein, 2007) ; ... Les étudiants sont mobilisés pour des situations par lesquelles leur personnalité se réalise dans et par les actions déployées : elle se constitue et se donne à voir à l'individu et aux autres. Ces situations sont au fondement de la constitution de buts stables pour leur activité et d'un itinéraire de toute une vie pour l'individu. Les étudiants n'ont pas de meilleurs résultats scolaires pour les situations de formation pour lesquelles ils sont mobilisés. Les étudiants sont démobilisés lorsque leur activité est morcelée et ne parvient plus à réguler les actions au regard de leurs buts, des caractéristiques de leur personnalité et des conditions et exigences des situations. Leurs résultats scolaires sont inférieurs à leurs résultats moyens pour les situations où ils sont démobilisés. En conclusion nous proposons des développements pour la théorie de l'activité élaborée par Rubinstein et pour le cadre théorique de la didactique professionnelle. Nos résultats permettent de développer ceux présentés par Rochex dans son ouvrage " Le sens de l'expérience scolaire " (1995). Ils nous amènent à proposer des pistes de réflexion pour penser les questions de l'alternance, de l'orientation et du décrochage scolaire en formation professionnelle.
48
Janíček, Pavel. "Video jako nástroj podporující inkluzi na střední škole." Master's thesis, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-379442.
Full textAbstract:
This diploma thesis compares (through the method of action research) the impact of using video tutorials with text manuals. The chosen content represented the programming by means of KODU Game Lab with text manuals and MINECRAFT Education Edition with the instructions in the form of video tutorials. At the end of each issue, students were assigned two tasks to work out. Their success rate results were subsequently evaluated. The influence of video tutorials was related to secondary school students: to those with special educational needs, long- term ill pupils and gifted athletes with extensive absence from school. The research in empirical part has proved that video tutorial is preferred learning tool rather than text materials; therefore, it should be considered as an important potential method for the individualization of teaching process. The implementation of video tutorials has obviously helped to make the learning outcomes of SEN students better. It can therefore be stated that video has a potential to serve as a prospective tool for the efficient inclusion of these pupils.
49
Vaňková, Petra. "Didaktické aspekty pojmového mapování na základní škole." Doctoral thesis, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-353573.
Full textAbstract:
TITLE: Didactic Aspects of Concept Mapping in Lower Secondary Education AUTHOR: Mgr. Petra Vaňková DEPARTMENT: Department of Information Technology and Technical Education SUPERVISOR: doc. PhDr. Vladimír Rambousek, CSc. ABSTRACT: This dissertation aims to examine the educational potential of concept maps in elementary schools and contribute to the expansion of pedagogic theory in the area of didactic resources, as well as develop a constructively oriented method of education. This work defines concept maps as didactic tools; describes them in terms of functional and didactic specifics; analyzes their theoretical results from psychological and pedagogical perspectives; and describes their potential usage in the educational process. This dissertation further focuses on the determinants that influence concept map implementation in teaching, analyzes potential assessment methods, and demonstrates several approaches for utilizing ICT to support work involving concept maps. Empirical research results are used to illuminate the didactic potential of concept maps and methods to incorporate them in teaching. This work represents a comprehensive study overview of concept maps that examines the topic from various angles and directions as they pertain to education. KEYWORDS: concept map, education, didactic tool,...
50
BLÁHOVÁ, Lenka. "Pexeso - hra jako didaktická pomůcka pro výtvarnou výchovu na ZŠ a ZUŠ." Master's thesis, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-252485.
Full textAbstract:
This master thesis consists of two basic parts. The theoretical part which focuses on the definition and historical evolution of games from the point of view of their function in the process of pedagogy, and the practical part which is Memory game, created by the author. Games as a phenomenon, and their functions and importance within the context of the educational process at the level of elementary education, with a particular focus on art education are analysed in this master thesis. The developed Memory game by the author has a strong didactic accent, the goal of which is to mediate the area of visual art to students. The last part of this master thesis is a detailed description of the process of using the developed didactic tool during teaching and its graphical documentation.