To see the other types of publications on this topic, follow the link: Didactic works.
Dissertations / Theses on the topic 'Didactic works'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Didactic works.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hall, Katherine C. "Didactic Evaluation Methods." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2019. https://dc.etsu.edu/etsu-works/8290.
Full text
2
Bossaer, John, Samuel C. Karpen, Adam C. Welch, Nicholas E. Hagemeier, and Jeffrey A. Gray. "Didactic Performance Before and After Implementation of an Integrated Curriculum." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2018. https://dc.etsu.edu/etsu-works/5430.
Full text
3
Webb, Melessia D. "“ Session 1: The What, Why, Where, and When of Clinical and Didactic Evaluation”." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2017. https://dc.etsu.edu/etsu-works/8494.
Full text
4
Polaha, Jodi, N. Benfield, A. Shultz, and R. Powers. "Training Pediatric Primary Care Physicians to Use Brief Behavioral Interventions: A Didactic and Consultative Model." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2010. https://dc.etsu.edu/etsu-works/6603.
Full text
5
Cooper, Charlotte. "A re-assessment of text-image relationships in Christine de Pizan's didactic works." Thesis, University of Oxford, 2017. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:af782645-9647-4d02-ae89-5a7a1d28e302.
Full textAbstract:
Although the works of Christine de Pizan have been of interest to scholars for some time, technological advances and initiatives to make digital copies of manuscripts available online have only recently enabled close comparisons between the visual programmes of her works to be made. This thesis demonstrates that detail usually considered secondary or 'paratextual' in Christine's manuscripts actually formed a carefully-constructed part of the work itself that Christine explicitly asks her audience to read. Through 'reading' the text and image simultaneously, the visual programme proves to comprise additional layers of meaning that were woven into her didactic works. These meanings can serve to supplement the educational and moral aims of the works, or, conversely, can be inconsistent with the message conveyed in the text, leading the reader-viewer to contemplate further on the matters presented and form their own opinions on them. Sometimes, meaning is created by intervisual connections with pre-existing iconography, such that viewers may be creating associations between the miniatures seen in Christine's manuscripts and other imagery, leading them to make certain associations - this is notably the case in author-portraits of Christine. As manuscripts prepared under the author's supervision came to be copied, changes were made to the iconographic programmes, testifying to and enabling different types of readings to take place. The findings of this thesis have implications for editorial practices of medieval works in general, as these tend to circulate in editions without the visual programme, providing modern readers with only a partial view of the complete work.
6
Bitter, James. "Combining Experiential and Didactic Methods of Teaching Group Counseling: The Value of the Process, Useful Structures, and Ethics." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2011. https://dc.etsu.edu/etsu-works/6107.
Full textAbstract:
Presenters will describe an approach to teaching and learning group counseling. Emphasized is the value of experiential approaches as a way for students to become actively involved in learning how groups function. Some of these experiential methods include: observing live demonstrations by the instructor with students in the group course; viewing and discussing video programs on group counseling; opportunities to co‐lead a small group with supervision as part of the course; and by appropriately dealing with studentsʹ personal concerns that might enhance or inhibit their ability to function as group counselors. Emphasized are ways to provide supervision and feedback for students, as well as methods of evaluation.
7
Edmonds, Markus. "A Defence of Literary Theory : A psychoanalytical study of selected works by Percy Bysshe Shelley with a view to didactic usage." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61065.
Full textAbstract:
This essay argued the importance of literary theory in the classroom. As a teacher, it is possible to achieve the empathetic goals of the English curriculum and Judith A. Langer’s ambition of literate thinking by using poetry and literary theory in school. The essay demonstrated this with a Lacanian reading of Percy Bysshe Shelley’s poems “To a Skylark” and “Ode to the West Wind.” The analysis focused on readable and unreadable aspects of the poems. The readable aspects centred on the role of the Imaginary in “To a Skylark” and the representation of the fragmented body in “Ode to the West Wind.” Furthermore, the unreadable elements of the poetry demonstrated the discrepancy between the performative and declarative dimensions and the role of the pathetic fallacy in the signifying chain. Finally, this essay argued that, although all aspects of psychoanalytic literary theory should not be used in the classroom, elements of Lacanian thought can be used to combat the prevalence of individualism in Swedish upper secondary schools.
8
Buck, Paul Franklin. "Identity and Otherness in the Programs and Four Didactic Works of Canadian History Intended for Quebec French-Language Secondary Schools: 1955-1967." Fogler Library, University of Maine, 2008. http://www.library.umaine.edu/theses/pdf/BuckPF2008.pdf.
Full text
9
Hennings, John. "A didactic analysis of student learning in the reciprocal style of teaching." Laramie, Wyo. : University of Wyoming, 2009. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1939245911&sid=1&Fmt=2&clientId=18949&RQT=309&VName=PQD.
Full text
10
Hultgren, Clara. "Creating Character: Romeo, Juliet and didactic challenges with improvised modern scenes." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182778.
Full textAbstract:
This essay describes an action research project conducted twice in the same high school with second year students within the subject English. Students are often unwilling or unable to relate to Shakespeare and his language. It is boring, they say. It is difficult, inaccessible and has nothing to do with us, they say. But how is falling in love unrelatable and boring? How are gangs and families far away from today's society? Romeo and Juliet is relatable and as current today as it was 400 years ago. The subject English in the Swedish curriculum requires different literary time periods and dramatic text as well as living conditions, attitudes, values, traditions, social issues as well as history, politics and culture from the world where English is used should be integrated into the teaching. Which means that Shakespeare is perfect. Teaching English using drama is a challenge with students who do not see themselves as ‘actors’, the didactic challenges themselves being of interest in this essay. Students are asked to create a modern devised version of William Shakespeare’s Romeo and Juliet where they work on character using for example Stanislavsky’s methods and improvisation. The aim is to see which didactic changes need to be made for character work and performance to be effective, run smoothly and be fun. The aim is also to better understand how it feels for the students to take on a character. The results show the importance of relevance for the students, leading them slowly into using drama as a method. The play has to be relatable and have a connection to the students own lives. In conclusion, in-depth character work linked to improvisation and devising is important for the development of character.
11
Brandt, Lucas. "Why work with children’s literature in an ESL-classroom?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42360.
Full textAbstract:
AbstractThe purpose of this paper is to find out why children’s literature could be used in an ESLclassroom. We know that children’s literature should be included in an ESL-classroom,according to the national curriculum for English in Sweden, but experience tells me thatactual usage of children’s literature in the teaching of the English language for students inthe early school years is limited. To find out why children’s literature could be used to teachI have taken part of current studies about and around the subject. The studies were foundusing either ERC or ERICs search engines. Furthermore, the studies used in this paper arecompared to one another to see possible similar outcomes. The studies show that ESLstudents show a variety of development in skills such as reading, writing, comprehension byworking with children’s literature. The results also show a potential increase in motivation tolearn the language.Key terms: Children’s literature, ESL, English learning, Vocabulary
12
Svensson, Tomas. "Smartphone physics – a smart approach to practical work in science education? : Experiences from a Swedish upper secondary school." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152446.
Full textAbstract:
In the form of teacher didactical design research, this work addresses a didactical issue encountered during physics teaching in a Swedish upper secondary school. A need for renewed practical laboratory work related to Newtonian mechanics is met by proposing and designing an activity based on high- speed photography using the nowadays omnipresent smartphone, thus bringing new technology into the classroom. The activity – video analysis of the collision physics of football kicks – is designed and evaluated by following a didactical design cycle. The work elaborates on how the proposed laboratory activity relates to the potential and complications of experimental activities in science education, as described in the vast literature on the topic. It is argued that the use of smartphones constitutes an interesting use of new technology for addressing known problems of practical work. Of particular interest is that smartphones offer a way to bridge the gap between the everyday life of students and the world of physics experiments (smartphones are powerful pocket laboratories). The use of smartphones also avoids using unfamiliar laboratory equipment that is known to hinder focus on intended content, while at the same time exploring a powerful tool for data acquisition and analysis. Overall, the use of smartphones (and computers) in this manner can be seen as the result of applying Occam’s razor to didactics: only familiar and readily available instrumentation is used, and skills learned (movie handling and image analysis) are all educationally worthwhile. Although the activity was judged successful, a systematic investigation of learning outcome was out of scope. This means that no strong conclusions can be drawn based on this limited work. Nonetheless, the smartphone activity was well received by the students and should constitute a useful addition to the set of instructional approaches, especially since variation is known to benefit learning. The main failure of the design was an overestimation of student prior knowledge on motion physics (and its application to image data). As a consequence, the activity took required more time and effort than originally anticipated. No severe pitfalls of smartphone usage were identified, but it should be noted that the proposed activity – with its lack of well-defined results due to variations in kick strength – requires that the teacher is capable of efficiently analysing multiple student films (avoiding the feedback process to become overwhelmingly time consuming). If not all student films are evaluated, the feedback to the students may become of low quality, and misconceptions may pass under the radar. On the other hand, given that programming from 2018 will become compulsory, an interesting development of the activity would be to include handling of images and videos using a high-level programming language like Python.
13
Halili, Lirie. "Skrivutveckling hos lågstadieelever i skrivsvårigheter : En systematisk litteraturstudie om lärares didaktiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105489.
Full textAbstract:
Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.
14
Gahamanyi, Marcel. "Mathematics at work : a study of mathematical organisations in Rwandan workplaces and educational settings." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60260.
Full textAbstract:
To make mathematics more significant for the beneficiaries, the problem studied in this thesis is to investigate how to connect mathematical daily practices with educational contexts. The overarching aim is to investigate how to contextualise school mathematics within Rwandan cultural mathematics practices. The content of the thesis reports on the characteristics of mathematical organisations in three workplace settings (taxi driving, house construction and restaurant management) which in turn serve as source for the design of contextualised mathematical activities for student teachers in a teacher education programme. Three levels of mathematical practices are described: (1) mathematical practices that are performed by workers within their respective workplaces, (2) mathematical practices that are performed by student teachers while solving and posing contextualised mathematical tasks for secondary school students, (3) mathematical practices that are carried out by secondary school students. Data gathered from individual and group interviews, transcripts of group discussions and students’ written reports of mathematical work were analysed from the perspective of both activity theory and anthropological theory of didactics. Findings from workplace settings revealed that mathematical organisations performed by workers are characterised by techniques which are functional to the problem at hand, the cultural constraints and the educational background of the workers. As long as they are pragmatic towards the goals of the activity no further justification of the techniques used is needed, resulting in a mathematical organisation with undeveloped know-why (logos). On the contrary, at university and secondary school settings, students justified the used techniques throughout the related taught content of the subject mathematics. Also from each category of mathematical practice, it is shown that while connecting workplaces and educational settings the didactic transposition process was much influenced by the institutional conditions and constraints.<br>För att göra matematiken betydelsefull för avnämarna är problemområdet som studeras i denna avhandling hur den matematik som finns i samhället kan överbryggas till en undervisningskontext. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man kan kontextualisera skolmatematik i kulturella praktiker i Rwanda. I avhandlingen belyses först matematisk organisation på tre arbetsplatser – i en taxiverksamhet, hos en byggmästare och hos en restaurangägare. Matematik i dessa verksamheter utgör underlag för att konstruera uppgifter för lärarstudenter inom ämnet matematik som först löser uppgifterna och sedan i sin tur konstruerar uppgifter för elever motsvarande årskurs nio i grundskolan. Uppgifterna konstrueras med utgångspunkt i den information studenterna fått om de tre verksamheterna. Datainsamlingen skedde med hjälp av individuella intervjuer, gruppintervjuer och bandinspelade gruppdiskussioner samt studenters och elevers nedtecknade lösningar på respektive uppgifter. Data analyserades med hjälp av aktivitetsteori och antropologisk didaktisk teori. Resultaten från arbetsplatserna visade att matematisk organisation kännetecknades av tekniker som är funktionella för de problem som behövde lösas, de kulturella villkor som förelåg och deltagarnas utbildningsbakgrund. Så länge som teknikerna ledde till önskade mål för verksamheten fanns inga behov att utveckla tekniken som kännetecknades av en matematisk organisation med outvecklad logos. I kontrast till denna strategi sågs studenter och elever i respektive miljöer redovisa de tekniker som användes och motivera dem i enlighet med vad som krävs inom matematikämnet. Den matematiska transpositionsprocessen som utfördes av deltagarna i de olika miljöerna influerades i hög grad av rådande institutionella villkor och begränsningar.
15
Fried, Harald, and Nils Lundberg. "Oral presentations in a first and second language : A case study of student and teacher perspectives on the work process during oral presentations following the five canons of rhetoric." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44941.
Full textAbstract:
This case study examines the potential differences in the performance level of oral presentations between a student’s L1 and L2 and how teachers can best help to improve students’ ability to perform in the two languages. The aim of this essay is to provide teachers with a mapped diagnostic of differences in the support that students require in the stages of working with oral presentations. The collected data are based on a questionnaire distributed to 32 students and qualitative semi-structured interviews with four volunteering students from the researched classes. The results indicate that students generally perceive a higher difficulty level of preparing and performing an oral presentation in their L2 as compared to their L1 for all stages of the work process. The interviewed teacher did not acknowledge this discrepancy between languages, nor did she recognise the students’ varying experiences regarding difficulty between the different stages. Both students and the teacher recognise the initial step of the work process as demanding of teacher guidance, however, the divergence is present concerning the other stages. All things considered, it was concluded that teacher and student perceptions of the perceived difficulty and support needs differ and therefore adequate teaching cannot be applied under these conditions.
16
Benjamin, Ramil, and Patrik Jourabji. "Och sen... Och sen... Och sen... : En kvalitativ studie om undervisning av kausala termer för utveckling av muntlig resonemangsförmåga i samhällskunskapsämnet i årskurs 6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46190.
Full textAbstract:
The purpose of this study has been to investigate how the activity with causal linking words may contribute to developing pupils' oral reasoning skills in small groups. The empirical data has been collected through two qualitative research methods: open but passive observations and group interviews. The result has been analysed based on the presented theories and previous research. To investigate this purpose, two questions were formulated: How can working with causal terms in combination with small group discussions help to develop pupils' oral reasoning skill? What is the significance of the interaction between the pupils for the way they work? The activity used in the intervention, where the pupils had to put sentences together by placing concept cards and arrows, takes off in relevant previous research and the concept of collaborative support. The result of the study indicates that the pupils feel that their causal reasoning is positively affected, by using linking words to develop their reasoning in small groups. However, there is still a need for pupils to learn about the meaning of linking words, and how to use them in the correct context.
17
Swärd, Ida. "To Teach or Not to Teach Controversial Issues? : An Interview Study of Upper Secondary English Teachers’ Attitudes and Experiences of Teaching Controversial Issues Through Fictional Works." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53386.
Full textAbstract:
This study aims to examine how upper secondary English teachers work with foundationalvalues and controversial topics through fictional works in order to discuss the function of valuesand the civic mission in the EFL-classroom. The study was conducted using a qualitativeapproach through semi structured interviews, interviewing seven currently active uppersecondary English teachers. To structure the data from the interviews a thematic analysis wasapplied, and the theoretical approaches used for analysing the data were transformativepotential and narrative imagination.The results of this study show that the participants have an interest in using fictional workscontaining controversial issues for discussing foundational values in the classroom. The studyalso shows that there are both common challenges and advantages of teaching controversialissues through fiction. All participants had similar opinions about the advantages which werethe emergence of expanding worldviews and perspectives among pupils. The challengesmentioned among the participants were: reading in a second language, giving the pupils enoughpre-knowledge and knowing which position to take as a teacher during discussions aboutcontroversial topics. Noticeable differences in the teachers’ opinions were due to their lengthof work experience. Finally, the civic mission in the EFL-classroom could be distinguished inthe teachers’ arguments of why they implement fictional works with controversial topics intheir teaching.
18
Vennberg, Helena. "Förskoleklass - ett år att räkna med : förskoleklasslärares möjligheter att följa och analysera elevers kunskapsutveckling i matematik." Licentiate thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-112863.
Full textAbstract:
I den här studien undersöktes förskoleklasslärares möjligheter att följa och analysera elevers matematikutveckling utifrån en intervention i matematik läsåret 2012/2013. Två grupperingar med förskoleklasser var aktuella i studien. I Skogsgruppen som under studien fortsatte sin ordinarie undervisning, ingick lärare och elever från tre förskoleklasser och i Trädgårdsgruppen som påverkades att ändra sin undervisning genom en intervention, ingick lärare och elever från fyra förskoleklasser. Interventionen innebar att förskoleklasslärarna arbetade utifrån en tydlig struktur genom att använda materialet, Tänka, resonera och räkna med förskoleklass (Sterner, Helenius & Wallby, 2014). Materialet är framtaget genom forskning och beprövad erfarenhet. Förskoleklasslärarna i Trädgårdsgruppen genomgick även en fortbildning på totalt 18 timmar knuten till interventionsmaterialets teorier och bakgrund. Utifrån den empiri som samlades in och de analyser som gjorts kan jag säga något om när och hur elevernas matematikutveckling och elevernas svårigheter i matematik blev synligt för förskolklasslärarna. Det framkom att matematikutveckling sker hos elever i alla förskoleklassgrupper men studien visar att det är skillnad mellan Trädgårdsgruppen och Skogsgruppen beträffande vilken kunskapsutveckling hos eleverna som är synlig för förskoleklasslärarna. Studien visar även att kommunikation, pedagogisk kunskap och ämneskunskap ökar möjligheterna för förskoleklasslärarna att upptäcka, följa och analysera elevernas matematikutveckling och därmed även upptäcka elever som kan vara i risk att hamna i matematiksvårigheter. Av studien framgår att interventionsmaterialet tillsammans med fortbildning stöttar förskoleklasslärarna och bidrar till att elevernas svårigheter eller missuppfattningar i matematik uppmärksammas tidigare och därmed kan komma att åtgärdas av förskoleklasslärarna. Interventionsmaterialet bidrar till ett ökat samspel mellan lärare-lärare, lärare-elev och elev-elev. Det ökade samspelet upplevde förskoleklasslärarna ge en ökad medvetenhet angående deras egen kunskap och kommunikation. Den ökade kunskapsmedvetenheten ledde till ökad medvetenhet om elevernas kunskapsutveckling vilket i sin tur gav bättre kunskapsutveckling hos eleverna.<br>This study examined preschool-class teacher's possibilities to monitor and analyse pupils' mathematical development based on an intervention in mathematics 2012/2013. Two groupings with preschool-classes participated in the study. In the Forest group who during the study continued their regular teaching, participated teachers and pupils from three preschool-classes and in the Garden group who were affected to change their teaching through an intervention, participated teachers and pupils from four preschool-classes. The intervention affected the preschool-class teachers to use a clear structure in their teaching using the material, Tänka, Resonera och Räkna med förskoleklass (Sterner m fl., 2014). This material is designed and based on research and experience. Preschool-class teachers in the Garden group also underwent an 18-hour professional development program linked to the intervention material's theories and background. Based on the data collected and the analysis made, I can say when and how pupils' mathematical development and pupils' difficulties in mathematics development become visible to the preschool-class teachers. It is visible that the pupils' mathematical development occurs in all preschool-classes, but the study shows that there is a difference between the Garden group and the Forest group regarding the mathematical development that is visible for preschool-class teachers. The study also shows that communication and subject knowledge increases the opportunities for preschool-class teachers to detect pupils' difficulties in mathematics development. The intervention material together with the professional development program provides assistance to preschool-class teachers and presents an increased opportunity to detect and remedy difficulties or misunderstandings that pupils may get into in mathematics. The intervention material also contributes to increased interaction between teacher-teacher, teacher-pupil and pupil-pupil. The increased interaction gives preschool-class teachers an increased awareness regarding their own knowledge and communication. The increased knowledge awareness leads to increased awareness of pupils' progress, which in turn provides better progress of the pupils' knowledge.
19
Isacson, Malin. "Historiemedvetande i grundskolans tidigare åldrar : En studie om hur lärare på låg- och mellanstadiet tolkar och förhåller sig till begreppet historiemedvetande i sin undervisning." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70111.
Full text
20
Venoza, Mucolli, and Jennie Sohlin. "Ett flerspråkigt fritidshem : Konsten att motivera till andraspråksinlärning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76555.
Full text
21
Vilaythong, Thongloon. "The role of practical work in physics education in Lao PDR." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42134.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to get a better understanding of the role of practical work in physics education in the Lao People’s Democratic Republic (Lao PDR). The Lao PDR is one of least developed countries in the world with a weak base for science, and poor market opportunities for science graduates. The rapidly expanding educational system has many problems concerning quality of the infrastructure and staff competence. A combination of qualitative and quantitative methods was used in the study in order to assure reliability of the results. Data was collected through questionnaires, interviews, video-recordings, and my own ethnographic experiences of working in the Lao educational system for more than thirty years. The study was informed and results analysed with help of curriculum perspective and Cultural-Historical Activity Theory (CHAT). The findings show that Lao physics education curriculum at all levels is dominated by very traditional forms of teaching with an almost total absence of practical. Official curricular documents have statements prescribing teachers to do practical work in high school and university courses. However, few institutions have functioning equipment and skilled teachers for organising practical activities. Therefore, the majority of Lao students come to university and even can finish university without experience of practical work in physics. This shows the gap that exists between intended and implemented curricula. The majority of the students understand the importance of having practical activities in physics. However, after being exposed to laboratory experiments in an introductory physics course, they expressed criticism about the quality of instruction and the process of the practical work organisation. The laboratory group work analysis showed that discussions were mainly focused on understanding the experimental procedures, manipulating equipment, and collecting data for the report rather than on the physics content (object of activity, in CHAT terms). Based on the research results, it is possible to suggest that a systemic approach is needed to stimulate the development of a new practical work culture in schools and universities. This approach should include training and incentives for science teachers, development of assessment strategies including practical work, maintenance structures for physics equipment, and technical support for the organisation of demonstrations and laboratory exercises.
22
Birgersson, Frida, and Veronica Nordbrandt. "Vill du leka med mig? : En studie kring barn som ofta hamnar i ensamlek." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14653.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.
23
Mårtensson, Eva. "Arbete med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet : -Otillräcklighet eller kompetens i mötet med elever i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81190.
Full textAbstract:
Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.
24
Edenlind, Emma, and Maria Westerberg. "Stöttning och engagemang i textsamtal - En studie med elever i årskurs 2 och 3 i ämnet svenska." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42706.
Full textAbstract:
Textsamtal syftar till att utveckla elevers förståelse för textens innehåll. Genom att eleverna får samtala om en text i ett socialt sammanhang väcks frågor och diskussioner kring innehållet, vilket stärker elevernas förståelse. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers textförståelse kan utvecklas genom textsamtal, och mer specifikt besvara frågeställningen: Vilka faktorer vid textsamtal kan utveckla elevers textförståelse? För att besvara vår frågeställning har videofilmade textsamtal analyserats. Vårt resultat visar att stöttning och engagemang är två faktorer som hjälper elever vid textsamtal. Eleverna stöttar varandra i textsamtalet genom att de rättar varandra samt bygger på varandras svar. Elevernas engagemang syns då de får göra kopplingar till det egna livet och samtala om frågor utan givna svar. Vår studie kan vara till hjälp för verksamma lärare i deras arbete med textsamtal, och på så sätt ge eleverna goda förutsättningar för ett bra samtal som leder till lärande.
25
Erlandsson, Galina, and Eva Zemite. "Musik och dans - ett lustfyllt avbrott och lärandeobjekt : En kvalitativ intervjustudie om musik och dans i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-408814.
Full textAbstract:
Sammanfattning Denna studien syftade till att undersöka förskollärares förhållningssätt till dans- och musikämnen i den praktiska undervisningen utifrån läroplanens mål. Studien utgick från sociokulturella perspektiv samt utvecklingspedagogiska perspektiv. Perspektiven, begreppen och lärandeformer var våra redskap i tolkningen och analysen av intervjufrågorna i vår studie. Material samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare. Utifrån studiens resultat framgick det att förskollärarna arbetar med musik och dans som verktyg för annat lärande, som språkutveckling, kommunikation, matematik, problemlösning, uttryck av känslor och stämningsskapande. Resultat visade att de flesta förskollärarna arbetar utifrån begrepp med och genom musik/dans och i undantagsfall i och om musik/dans. Resultat visade också att det saknades lärandeobjekt inom ämnena musik/dans. I de planerade aktiviteterna handlade det om att lära någonting annat än om musik och dans. Likaså i de spontana aktiviteterna saknades lärandemål. Studien visade att förskollärarna såg positivt på musik- och dansundervisning för att de tyckte att det var lätt att få barnen med och lätt att organisera. Förskollärarna tyckte att musik och dans var betydelsefulla för barns språk- och kommunikationsutveckling och lärande. Trots att förskollärarna var medvetna om musikens och dansens potential upplevde de mer eller mindre osäkerhet för sin kompetens, kunskap och förmåga att leda barngrupp i de två estetiska ämnena.
26
Boström, Johan. "Teknik i förskolan – att motverka traditionella könsroller : En aktionsforskningsstudie." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153455.
Full textAbstract:
This study shows that developing a gender sensitive technology education in apreschool setting is a very complex and multifaceted task. The preschool, andthe preschool teachers, are expected to help the children develop their technologicalawareness and interest in technology without being limited by traditionalperspectives on gender. However, as research has shown, teachers’ expectationsof children’s behaviour and interest in leisure time activities aregendered and reflect historically developed gendered roles in relation to technology.As this study shows there is a palpable risk of the preschool teacherson one hand focusing on girls and boys as homogenous groups, where a singleindividual gets to represent the group as a whole; and on the other hand, missinggender structures if the mindset is that gender does not factor into theirtreatment of the children at all – that they, automatically in their role astechers, act gender neutral. In this study, the pedagogical conversation wasimportant for the teachers possibility to reflect about their own preconceptions.However, the conversation did not seem to be enough, it was also importantfor the teachers to get to see and reflect on how they actually interactedwith the children in the technological activities. Only then did the teachersactually start to question their preconceptions and began to discuss new waysof acting.
27
Tidevall, Karin. "Vilka faktorer påverkar lärares möjlighet att arbeta med formativ bedömning? : Which factors affect teachers' possibilities to work with formative assessment?" Thesis, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42381.
Full textAbstract:
<p>Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.</p>
28
Österdahl, Matilda. "Sex utan lust till samlevnad. En kvalitativ studie om bedrivande av och problematik i sex- och samlevnadsundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70517.
Full textAbstract:
Ämnen kopplade till sexualitet och relationer är populära att diskutera i samhället, och i och med kampanjen ”Metoo” så synliggörs också vikten av kunskap om jämställdhet och respekt. Mycket ansvar ligger på skolan att utbilda demokratiska medborgare med sunda värderingar som kan ta kloka beslut. Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande ämne, och i biolog och i naturkunskap har ämnet en viktig plats i kursplanen. Studier visar att sex- och samlevnads-undervisningen varierar på svenska skolor. De visar också att sex och samlevnad är ett känsligt ämne att prata om både för lärare och elever, och även att lärare inte alltid får verktyg från lärarutbildningen i hur de ska bedriva undervisningen. Därmed uppfylls inte målet om att Sverige ska ha en likvärdig skola. Denna studie syftade till att ta reda på vad lärare fokuserar på i sin sex- och samlevnadsundervisning samt vilka didaktiska val de gör. Vidare undersöktes hur lärarna bedömer elevernas kunskaper i ämnet, och slutligen har eventuella problem i sex- och samlevnadsundervisningen undersökts och hur de i så fall hanteras. Studien visade att sex- och samlevnadsundervisningen inte var likvärdig mellan och inom skolorna samt att lärarnas kunskaper om hur undervisningen ska bedrivas är bristfällig då de inte alltid följer de styrdokument som finns. Flera lärare var också omedvetna om att deras sätt att undervisa utgick från traditionella perspektiv på genus och sexualitet. Ingen av lärarna hade fått några verktyg i hur sex och samlevnad kan bedrivas på sin lärarutbildning, och ett annat problem som framkom var att det inte heller fanns någon närvarande rektor som ansvarade för att sex- och samlevnadsundervisningen höll hög kvalitet. Eftersom ämnet är så pass viktigt i samhället kommer det därför att behöva prioriteras mer. Lärarna behöver mer utbildning i hur man kan ta upp ämnet och få bättre didaktiska verktyg för att öka elevers inlärning och förståelse, och sex och samlevnad behöver få större plats i hela skolan.
29
Aldén, Joakim. "Kinesisklärares omsättning av pinyin i undervisning och deras uppfattningar om pinyins roll för eleverna : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35976.
Full textAbstract:
Pinyin, the romanization system of Standard Chinese released in 1958 in China, is used to transcribe Chinese orthography, to facilitate reading comprehension and is used as a tool in general Chinese language education. Both in and outside of China and for both Chinese and foreign students, pinyin has also been used as an aid in Chinese language education for teaching Standard Chinese pronunciation and annotating Chinese texts in Chinese characters. While the related research mostly concerns the effects of pinyin on students’ abilities, research on the beliefs and practices of pinyin by Chinese language teachers in Swedish schools is scarce. The present study aims to explore Chinese language teachers’ perceptions about the importance of pinyin, and to investigate the teachers’ practice with pinyin in teaching. While the didactics of the teachers is coherent with parts in the literature describing teachers’ communicative focus, findings in the study entail that the teachers employ a method of presenting new characters involving showing the combination of a Chinese character, pinyin, and translation all at once. The balance between pinyin and Chinese character reading comprehension, a theme identified in the analysis, is a fact that the study’s respondents find hard to balance. The respondents also report positive mental effects of pinyin, such as increased confidence and an increased desire for learning Chinese in general. Lastly, the respondents emphasized the importance of pinyin in an expanding, digitalized era.
30
Karlsson, Mikaela, and Ansari Sara Al. ""Man måste tänka lite längre än det här med pensel och färg" : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har för barns kreativitet." Thesis, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53628.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares erfarenheter av vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har för barns kreativitet. De frågeställningar som legat till grund för undersökningen är: Vilken betydelse beskriver förskollärare att förskolans inomhusmiljö har på barnens kreativitet? Vilka möjligheter och hinder beskriver förskollärare kan uppstå, när förskolans inomhusmiljö utformas för att bidra till barns kreativitet? En kvalitativ intervjumetod med sex legitimerade förskollärare, med varierande arbetslivserfarenheter, har använts för datainsamling. Den analysmetod som användes var tematisk analys med färgkodning. Det som framkommer i resultatet är att förskollärare har erfarenheter av att den fysiska inomhusmiljön både kan hämma och gynna barns kreativitet. Samtidigt betonas ett tillåtande förhållningssätt hos förskollärare i relation till den fysiska miljön, vilket krävs för främjandet av barns kreativitet. Det främsta hindret som erfarits i utformning och förändring av miljön är brist på ekonomiska resurser. Detta leder till högre krav på att förskollärarna ska vara kreativa i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Kreativa förskollärare ses som en möjlighet till att skapa en inomhusmiljö som främjar barns kreativitet.
31
Körmöci, Emil, and Honey Razzagh. "Högfungerande autism i svenskklassrummet : Svensklärarens förutsättningar och metoder i arbetet med elever med högfungerande autism." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177531.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har undersökt hur svensklärare arbetar för att inkludera elever med högfungerande autism i klassrummet samt vilka förutsättningar svensklärare möter i kontakt med elever med högfungerande autism. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med svensklärare med erfarenhet av att arbeta med elever med högfungerande autism. Intervjuerna visade att vissa förutsättningar svensklärare måste förhålla sig till i arbetet med elever med högfungerande autism kommer i form av inkluderingsbegreppet, individernas unika samt gemensamma drag, tid, relationen mellan elever och lärare, den sociala interaktionen och samspel, uppgifternas syfte, litteratur, skrivförmåga, fixerade tankesätt, olika intressen och motivation samt föräldrakontakt. Intervjuerna visade även att vissa metoder svensklärare kan använda sig av i arbetet med elever med högfungerande autism kommer i form av enskild och separat undervisning, tydliga instruktioner, klargörande frågor, stödfrågor, färgmarkeringar, sensoriska anpassningar, gruppering, klasskamratsrelationer, kommunikation, lärares formuleringar samt uppriktighet, litteratur- samt skrivanpassningar, materialval, förenklade uppgifter, bedömning, samverkan samt pandemianpassningar. Som en konsekvens av sin diagnos kan en del elever med högfungerande autism uppleva svårigheter inom områden av svenskämnet. Dock finns det även områden inom svenskämnet som vissa elever med högfungerande autism inte kommer uppleva som svåra till följd av deras intresseområden. Sammanfattningsvis håller intervjupersonerna med varandra på de flesta punkter men skiljer sig åt på vissa. Intervjupersonernas yttranden stämmer även till stor del överens med vad Skolverket, Skollagen samt artiklarna ur den tidigare forskningen tar upp. De metoder som svensklärare använder för elever med högfungerande autism fungerar även för övriga elever men då detta arbete fokuserar på elever med högfungerande autism nämns inte övriga elever.
32
Holmgren, Barbro. "Svensklärares arbete : om villkor för gymnasieskolans svenskämne." Licentiate thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3414.
Full textAbstract:
The aim of this didactic study is to understand the terms of work, education and teaching of Swedish in a period round 2000. The research questions focus on how teachers at upper secondary school in conversations describe and construct their work, values in society and school, structures of power and relation to time. With the help of tools related to story and storytelling, and by connecting the empirical material to a late modern society, I caninterpret and understand the description of their work. With the help of Pierre Bourdieu’s theory I can see how values, power and relation to time are expressed in different ways when teachers of Swedish talk about their work and education.The results show that when teacher talk about work in school is it related to ideals in a global economy. Decentralization and individualization get new meanings when those words are placed in school environment and activity. Effectiveness, flexibility and individualization are words related to economy and they seem to have an effect on education and subjects of Swedish. I can also understand teachers’ work when it is related to power and values on the educational field. I can see how a diffuse power acts on the field and how harmony is a dominant value and a term that influences teachers’ work. New terms also form new identities related to teaching. New terms form new subjects of Swedish that in time and practice will form newhabitus connected to subjects. I call it ämneskonceptionella habitus.
33
Gottarp, Rickard. "What Can We Learn from Contemporary Research into Dyslexia? : A Didactic Study of Recommendations and Successful Ways to Work With Textbook Material in Teaching English to Second Language Learners With Reading and Writing Disorders in Grade 4-6." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37332.
Full text
34
Persson, Camilla. "Laborationer under press? : Ekonomiska och pedagogiska krav på laborationer i grundskolans fysikundervisning åk 7-9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-163082.
Full textAbstract:
Med begränsade ekonomiska resurser finns en risk att laborationsundervisningen blir lidande, t ex genom att inte tillräcklig laborationsutrustning finns tillgänglig. Med syfte att på ett djupare plan tränga in i denna frågeställning och erhålla en förståelse för vad som upplevs begränsande för dagens undervisning på skolnivå, hur undervisningen är upplagd och vad det upplevs kunna ge för konsekvenser har en exemplifierande fallstudie utförts. Studien utfördes i form av en deltagande observation i åk 7-9 vid en kommunal grundskola i en tätort med ca 70 000 invånare. Studien inkluderade intervjuer med lärare, rektor och elever samt laborationshandledningar och fältanteckningar. Vissa av kunskapskraven i styrdokumenten är direkt knutna till den laborativa verksamheten och således svåra att uppfylla utan den. Samtidigt ses i studien att både rektor, lärare och elever uppskattade laborationer, eftersom de ger möjlighet att skapa intresse, självförtroende och en lust att lära genom att lära genom att göra, att använda flera sinnen och att variera undervisningen. Därav finns det fog för att säga att laborationsundervisningen är här för att stanna. Studien visar att lärarna utförde laborationer utan kostsam utrustning. Lärarna använde vad som fanns. Undervisningen bestod främst av klassiska laborationer med enkelt material där frågeställning och metod var given och till viss del var även resultatet slutet. Rektor och lärarna var väl medvetna om att pedagogisk ämneskunskap och struktur på undervisningen påverkar lärandet. Lärarna såg förberedelsetid och trångboddhet som begränsande. Trångboddheten försvårade bl a förberedelse och materialanvändning. De uttryckte att de var glada att arbeta på en gammal skola med material från 50/60-talet och använde artefakterna i sin undervisning. De tyckte sig inte sakna artefakter, förutom en av lärarna som uttryckte att tillräcklig utrustning fanns för undervisning på den nivå som efterfrågades, men själv tyckte att nivån var för låg. Sammanfattningsvis är laborationsundervisningen under ekonomisk och pedagogisk press.
35
Boo, Sofia. "Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-113344.
Full textAbstract:
A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them. In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection. This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
36
Carlzon, Marion Nyokabi, and Nasrin Hosseini. "Integrering av vardagsmatematiken och skolmatematiken : hur upplever elever att den påverkar deras attityd till matematik?" Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2070.
Full textAbstract:
<p>Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning.</p>
37
Acar, Corceta. "Man ska inte ge läxa för läxans skull : En studie om utveckling av den rådande läxsituationen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11419.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.
38
Bernhard, Jonte. "Learning in the laboratory through technology and variation : A microanalysis of instructions and engineering students? practical achievement." Linköpings universitet, Fysik och elektroteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69712.
Full textAbstract:
@font-face { font-family: "Times New Roman"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 4pt; text-align: justify; font-size: 9pt; font-family: "Times New Roman"; }table.MsoNormalTable { font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }div.Section1 { page: Section1;Mechanics, first experienced by engineering students in introductory physics courses, encompasses an important set of foundational concepts for success in engineering. However, although it has been well known for some time that acquiring a conceptual understanding of mechanics is one of the most difficult challenges faced by students, very few successful attempts to engender conceptual learning have been described in the literature. On the contrary, research has shown that most students participating in university levelcourses had not acquired a Newtonian understanding of mechanics at the end of their respective course. Recently I have described more than 10 years of experiences of designing and using conceptual labs in engineering education that have successfully fostered insightful learning. In the framework of the larger project I have developed labs applying variation theory in the design of task structure and using sensor-computer-technology (“probe-ware”) for collecting and displaying experimental data in real-time. In previous studies, I have shown that these labs using probe-ware can be effective in learning mechanics with normalised gains in the g≈50-60% range and with effect sizes d≈1.1, but that this technology also can be implemented in ways that lead to low achievements. One necessary condition for learning is that students are able to focus on the object of learning and discern its critical features. A way to establish this, according to the theory of variation developed by Marton and co-workers, is through the experience of difference (variation), rather than through the recognition of similarity. In a lab, an experiential human–instrument–world relationship is established. The technology used places some aspects of reality in the foreground, others in the background, and makes certain aspects visible that would otherwise be invisible. In labs, this can be used to bring critical features of the object of learning into the focal awareness of students and to afford variation. In this study, I will account for how the design of task structure according to variation theory, as well as the probe-ware technology, make the laws of force and motion visible and learnable and, especially, in the lab studied make Newton’s third law visible and learnable. I will also, as a comparison, include data from a mechanics lab that use the same probe-ware technology and deal with the same topics in mechanics, but uses a differently designed task structure. I will argue that the lower achievements on the FMCE-test in this latter case can be attributed to these differences in task structure in the lab instructions. According to my analysis, the necessary pattern of variation is not included in the design. I will also present a microanalysis of 15 hours collected from engineering students’ activities in a lab about impulse and collisions based on video recordings of student’s activities in a lab about impulse and collisions. The important object of learning in this lab is the development of an understanding of Newton’s third law. The approach analysing students interaction using video data is inspired by ethnomethodology and conversation analysis, i.e. I will focus on students practical, contingent and embodied inquiry in the setting of the lab. I argue that my result corroborates variation theory and show this theory can be used as a ‘tool’ for designing labs as well as for analysing labs and lab instructions. Thus my results have implications outside the domain of this study and have implications for understanding critical features for student learning in labs.
39
Schelin, Enya, and Ulrika Kronberg. ""Vi är skyldiga att vara intresserade av barnen" : En kvalitativ studie om förskollärares användning av populärkultur i förskolan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40677.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de använder sig av populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till den. Studiens frågeställningar berör förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt med populärkultur i arbete med barnen. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med populärkultur, utifrån den fenomenologiska teorin som synliggör människors föreställningar, tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av empiri har utgått från fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förskollärarna upplever populärkulturen både som en resurs och som ett hinder i verksamheten. Förskollärarnas värderingar och normer av populärkulturen påverkar vilken populärkultur som väljs att arbeta med i förskolan samt hur den ska användas. Genom öppna diskussioner tillsammans med barn och kollegor synliggörs normer och värderingar om populärkulturella artefakter. I diskussion och kommunikation kring dessa artefakter möjliggör lärande situationer för både barn och vuxna där populärkulturen skapar en gemensam faktor mellan alla parter. Vår förhoppning med studien är att bidra till forskning om populärkulturens inverkan och position i förskolan. Vi hoppas även att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får en större medvetenhet och förståelse för arbetet med populärkultur samt hur egna normer kan påverka arbetet med detta fenomen i verksamheten.
40
Arvidsson, Emelie, and Mimmi Sjögren. "Perspektiv på ett undersökande arbetssätt : En intervjustudie med fokus på grundlärares uppfattningar om och syften med NO-undervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37447.
Full textAbstract:
Följande studie har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare i de yngre åldrarna (förskoleklass till och med årskurs 3). En kunskapslucka gällande vilka syften lärare i de yngre åldrarna har med sin undervisning då ett undersökande arbetssätt används som metod har identifierats genom genomförande av en systematisk litteraturstudie. Dessutom är det problematiskt att begreppet undersökande arbetssätt har skilda innebörder i tidigare forskning. Detta har resulterat i att studiens syfte är att undersöka vad lärare i de yngre åldrarna menar är de huvudsakliga syften vid arbetet med ett undersökande arbetssätt för NO-ämnena likväl som att undersöka lärares syn på arbetssättet. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna i studien ser arbetssättet som ett praktiskt, systematiskt samt teoretiskt arbetssätt där syftena med arbetet är att det ska vara elevaktivt, intresseväckande samt utveckla kunskaper och förmågor. Slutsatsen som dras efter genomförd intervjustudie är att lärarna uppfattar det undersökande arbetssättet som ett praktiskt arbetssätt där eleverna använder sig av material och av kroppen i sitt lärande. Lärarna har kännedom om vad ett undersökande arbetssätt innebär men deras uppfattningar skiljer sig stundvis åt. Dessutom använder samtliga lärare i studien arbetssättet utifrån liknande syften, det vill säga för att väcka intresse, utveckla förmågor samt att arbeta praktiskt. Utifrån resultat och slutsatsen identifieras ett behov av vidare forskning kring samma ämne i ett större perspektiv för att få en större, generell bild av lärares uppfattningar och vad som faktiskt sker i undervisningen.
41
Carlsson, Matilda. "His-story? : En innehållsanalys av tre läromedel i historia mot årskurs 4–6 ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40072.
Full textAbstract:
Läromedel används flitigt i skolan, och många gånger fungerar de som den huvudsakliga källan för kunskap som lärare grundar sin undervisning på. Läromedel granskas inte längre av staten, och lärare hinner inte heller granska dem. Skolverket förtydligade 2018 skolans värdegrundskrav om jämställdhet, vilket förstärker behovet av jämställda läromedel. Tidigare forskning har visat att kvinnor underrepresenteras och porträtteras som underordnade män i skolans läromedel. I denna studie har bilder i de tre läromedlen i historia mot årskurs 4–6 studerats. Bilderna i läromedlens könsfördelning har kartlagts och två bilder har analyserats ur ett genusperspektiv. I studien besvaras två frågeställningar, ”Hur ofta representeras kvinnor och män på bild i de tre mest använda läromedlen för historieundervisning i mellanstadiet?” och ”Hur gestaltas kvinnor och män i illustrationer som skildrar vikingamänniskan ur ett genusperspektiv”. Studiens resultat visar att kvinnor utgör cirka 26% av alla avbildade personer i läromedlen. Männen motsvarar cirka 74%. Eftersom kvinnorna underrepresenteras är läromedlet inte kvantitativt jämställt. Däremot visar resultatet att ett av läromedlen framställer en mer kvalitativ genusmedveten skildring. Ett annat läromedel skildrar däremot kvinnan som underordnad mannen, vilket är typiskt enligt det mansnormativa genussystemet. Studien syftar till att inspirera lärare att ta sig tid att granska sina läromedel ur ett genusperspektiv. Förslagsvis kan lärare använda studien för att låta elever själva analysera sina läromedel ur ett genusperspektiv. Fortsatt forskning hade kunnat utgå från att analysera illustrationer i flera kapitel i historieläromedel. Detta hade gett mer kunskap om hur kvinnor och män skildras på bild ur ett genusperspektiv.
42
Wendling, Jasmin, and Demet Ciftci. "Alla älskar ju matematik, eller? : En studie av matematiklärares medvetenhet om elever med eventuell matematikängslan, samt hur dessa lärare planerar sin undervisning för att reducera och förebygga detta." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44974.
Full textAbstract:
Syftet med studien vara att undersöka fem matematiklärares medvetenhet om elever som har eventuell matematikängslan, samt hur dessa lärare planerar sin undervisning för att reducera och förebygga detta. I studien användes den kvalitativa insamlingsmetoden personliga intervjuer på fem lärare som undervisar i årskurs 4-6 matematik. Insamlad data har bearbetats med tematisk analys och gett oss resultatet bestående av olika kategorier. Genom litteratur kring matematikängslan och socio kognitiva teorin har vi analyserat resultatet. Resultatet visade att de intervjuade lärarna var medvetna om de olika symptomen för matematikängslan och visade kunskap för deras elevers svårigheter. Lärarna berättade om elever som upplevt stress eller oro för matematikundervisningen och om de som hade en negativ inställning till matematiken. Resultatet visade även på olika faktorer som kan ligga i grund för matematikängslan som föräldrar, lärarna och elevens självbild. Lärarna var medvetna om de olika åtgärder som krävdes för elevernas behov. De hade gjort anpassningar för att hjälpa de eleverna som de misstänkte hade matematikängslan.
43
Bianchi, Giovanni. "ICT as a tool and a resource in teaching English : A study of teachers’ motivations and attitudes towards using ICT in the English classroom." Thesis, Högskolan i Gävle, Engelska, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30927.
Full textAbstract:
This study examines what motivates language teachers in primary school to use ICT and what attitudes they have towards ICT. Six teachers working in four different Swedish primary schools between the first and third grade were interviewed. The teachers actively used some kind of ICT resource during their English lessons. The study showed that external factors such as requirements from the school and local school authorities motivate teachers to work more actively with ICT. These external motivators can influence the teacher’s perception and use of ICT in both positive and negative ways. When it comes to internal factors that affect the teachers’ motivation to use ICT in English, the most important factor is whether they consider ICT tools to be a positive addition to their teaching and whether a good balance between digital and traditional tools can be achieved to accommodate every student’s need.
44
Johansson, Emil, and Daniel Grönbäck. "Gymnasieelevers svårigheter med derivata : en systematisk litterturstudie." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-163202.
Full textAbstract:
Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att beskriva och sammanfatta gymnasieelevers svårigheter kring begreppet derivata. Genom systematiska sökningar både i databaser och manuellt valdes artiklar ut efter vissa urvalskriterier. Dessa artiklar sammanfattades och analyserades sedan. De gemensamma aspekter som togs upp i flera artiklar sammanställdes och kodades in kategorier som ämnade precisera och förklara elevers svårigheter på ett tydligt sätt. Resultatet diskuterades delvis utifrån Sfards teori om operationell och strukturell begreppsbildning. Studien visar att elever har flera olika svårigheter kring begreppet derivata. Elever har svårigheter med begrepp som leder fram till derivata, så som förändringshastighet och tangent. Vidare har elever även problem inom derivata och derivering. Dessa svårigheter yttrar sig främst genom begreppssvårigheter, exempelvis bristande förståelse för derivatans definition och derivatans notation. Dessutom uppvisar elever svårigheter med tolkningen av sambanden mellan derivatans värde, derivatans graf och funktionens graf, samt tillämpningen av derivata i fysikaliska rörelseproblem. Genomgående i resultatet är att elevers svårigheter grundar sig i att de ser derivata som enbart en process och därmed saknar en djupare förståelse för derivatan som begrepp. Detta ger implikationen för lärare att i undervisningen lägga vikt vid derivata som helhet och inte fokusera enbart på procedurkunskap.<br>This study is a systematic literature review that describes and summarizes Upper Secondary students’ difficulties regarding derivatives. Through systematic research, both manually and in databases, several articles were chosen according to certain selection criteria. These articles were then summarized and analyzed. Common features in these articles were put into categories which purpose was to explain students’ difficulties more clearly. The results were discussed partly in connection to Sfard’s theory of operational and structural conceptions. The study shows that students have difficulties in multiple areas concerning derivative. Students experience difficulties with concepts leading up to derivative, such as tangent and rate of change. Furthermore, students have difficulties with the derivative and differentiation. These difficulties are mostly conceptual, for instance lack of understanding of the definition and notation of the derivative. Moreover, students have difficulties to interpret the relationships between the value of the derivative, the graph of the function and the graph of its derivative. Students also have difficulties applying the derivative to problems in physics. A common feature in the results is that students view derivative as a process, therefore lacking a deep understanding of the derivative as a concept. One implication for teachers is not to focus too much solely on procedural knowledge, but rather teach derivative as a whole concept.
45
Carlsson, Matilda. "Det var en gång... : En litteraturstudie om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38951.
Full textAbstract:
Lgr11 fokuserar på att elever ska kunna se samband mellan dåtid, nutid och framtid inom historieämnet. Dessa samband kallas historiemedvetande. Skönlitteratur skapar djupare förståelse som gynnar historiemedvetande. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur skönlitteratur kan användas som historisk källa, hur skönlitteratur kan påverka elevernas historiemedvetande och dessutom ta reda på varför eller varför inte lärare använder skönlitteratur i historieundervisningen. Mina frågeställningar för litteraturstudien är: Hur kan skönlitteratur betraktas som källa inom historieundervisning?, Hur kan skönlitteratur i historieundervisningen påverka elevers historiemedvetande?, ochVarför/varför inte bör lärare använda skönlitteratur i historieundervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har jag tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisningen. Resultaten visar att skönlitteratur kan ses som historisk källa, men bör granskas kritiskt för att säkerställa pålitligheten. Historiemedvetande utvecklas genom skönlitteratur, men elevernas läsförmåga, om de identifierar sig med boken och vilka didaktiska metoder lärare väljer är av betydelse för hur historiemedvetande utvecklas. Lärarens förutsättningar avgör om skönlitteratur används i historieundervisningen. Lärare vill jobba med skönlitteratur i historieundervisningen, men många har inte möjlighet till det. Vidare forskning kan undersöka om man genom skönlitteraturen i historieundervisning kan se sambanden mot den tänkta framtiden, då den aspekten av historiemedvetande saknades i litteraturstudiens källmaterial. En längre forskningsstudie om skönlitteratur i historieundervisningen hade varit också varit värdefull, då resultaten jag tagit del av grundar sig på kortare forskningsstudier. En sådan studie hade kunnat visa hur historiemedvetandet utvecklas över tid, och om aspekter som påverkar skönlitteraturens betydelse för historiemedvetande förändras.
46
Nilsson, Frida, and Louise Andersson. "Bemötande och Inkludering : Hur bemöter och inkluderar fritidsverksamheten nyanlända elever i elevgruppen?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76576.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är genom intervjuer få kunskap om hur fritidslärare samt rektorer går tillväga för att bemöta och inkludera nyanlända elever. I följande text kommer du, genom forskning, intervjuer med rektorer och fritidslärare samt två lärarstudenters syn på detta ämne, få reda på hur det fungerar på två olika skolor i södra Sverige där den ena skolan är väldigt mångkulturell och den andra skolan inte alls är lika mångkulturell. Hur arbetar de två olika skolorna och hur ser forskningen på detta? Finns det något sätt för de övriga eleverna på fritidshemmet att hjälpa de nyanlända eleverna att känna sig välkomnade i verksamheten?
47
Basic, Suad, and Jasmin Mrso. "Hur man som lärare bemöter ADHD i det ordinarie klassrummet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40538.
Full textAbstract:
Since we both are studying to become upper secondary school teachers we are bound to encounter students with some form of neuro-psychiatric diagnosis. We chose to conduct our study around Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, because of its commonness among students. We base our project within what different methods and strategies a teacher may use to maximize the potential of the student with said diagnosis. The project is heavily influenced of an inclusion-perspective and how to minimalize exclusion. The result is divided in four subchapters for better clarity, all treating different parts of ADHD and the teacher’s role within these. The writing of this paper has shown the importance of relationship building between teachers and their students, especially the ones with some form of neuro-psychiatric diagnosis. Other practical strategies that have turned out good for students are color oriented folder for students to easier organize their schoolwork and giving them the ability to stand up and stretch during class hours. Technology based equipment that have shown positive effects on not only students with ADHD, but all students in the class, are the usage of Smartboards and different learning encouraging applications as World Atlas. We also found that collegial learning and having a common goal within the teaching staff is of great importance when working with students that hold a ADHD diagnosis. Small parts like giving the students a small two-minute break during class can boost a student’s academic performances by a lot.
48
Engelmartin, Victor. ""Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe". : En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78414.
Full textAbstract:
This bachelor thesis examines if tabletop roleplaying games can be used as a teachingmethod in the social studies subject in the upper secondary school. The purpose of thebachelor thesis is by the experiences and perception of tabletop roleplaying games as ateaching method from students to see if there is potential in the method to develop subjectspecific knowledge in social studies and/or general curricular knowledge. By usingtheories about aesthetic learning processes, experiential learning, fantasy and creativity,roleplaying, gamification and emotion-based learning, analyze the students statementsabout the teaching method after they have tried out a roleplaying scenario set in historicalGothenburg. The informants in the thesis expressed no specific subject knowledge, butexpressed knowledge that were more based in the general curriculum goals and theyfound the teaching method to be both entertaining and engaging. The conclusions takenfrom the source material was that the method saw large benefits in that it highlighted thegoals that are part of the general curriculum goals and the schools value oriented duty, butthat the teaching method needs a source material that is more grounded in the socialstudies curriculum, then the one used for this study, to see if students more clearly canperceive subject specific knowledge.<br>SammanfattningUppsatsen undersöker om bordsrollspel kan användas som undervisningsmetod isamhällskunskapsämnet på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att genom eleversuppfattningar av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att användarollspel som verktyg för att ge gymnasieelever möjligheten att utveckla ämnesspecifikakunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper. Genom att användateorier om estetiska läroprocesser, upplevelsebaserat lärande, fantasi och kreativitet,rollspel, spelifiering och känslobaserat lärande analyseras gymnasieelevers utsagor frångruppintervjuer. Detta efter att de testat ett rollspelsscenario från samlingen “Historiskaäventyr i Göteborg”. Respondenterna i uppsatsen uttryckte inga specifikaämneskunskaper, men uttryckte kunskaper som mer grundade sig i allmänna läroplansmåloch att de fann att metoden var underhållande och engagerande. Slutsatserna som drogsutifrån materialet var att metoden har stora fördelar i att lyfta fram de kunskaper som är endel av den allmänna läroplanen och skolans värdegrundsuppdrag, men att det kräver ettmaterial som är mer kopplat mot samhällskunskapsämnet än det som användes för denhär studien för att se om eleverna tydligare kan uppfatta ämnesspecifika kunskaper.
49
Wåhlin, Moa, and Gustav Johansson. ""Man ser liksom hur man ska tänka!" - En kvalitativ studie om elevers förståelse och tillämpning av lösningsstrategier inom innehålls- och delningsdivision." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104639.
Full textAbstract:
Under lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att räknesättet division varit svårbemästrat för eleverna. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som undersöker elevers användning av lösningsstrategier och olika representationsformer, med ett specifikt fokus på innehållsoch delningsdivision. Lösningsstrategierna som vi önskade identifiera för studien var kort division, trappan, liggande stolen, förenkling samt förlängning. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från en tolkning av Lesh’s representationsmodell som inkluderar manipuleringar, skrivna symboler, bilder, omvärldssituationer samt talade symboler. Den metodologiska ansatsen har en grundkonstruktion utifrån en genomförd diagnos med en uppföljning av sex intervjuer där elevernas tillvägagångssätt och kunskaper har identifierats kring räknesättet division. Intervjuerna gav även oss en överblick för elevernas medvetenhet för innehålls- och delningsdivision. Resultatet redogör att eleverna som deltog i studien använde främst tre representationsformer när de löste uppgifterna i diagnosen. Vidare används enbart förenkling och förkortning som lösningsstrategier. Slutligen har det framkommit att eleverna bemöter division sist av de fyra räknesätten, samt att de inte fått innehålls- och delningsdivision förklarat för sig, vilket möjligtvis kan underlätta beräkningen av aritmetiska problem inom division.
50
Almquist, Marie, and Erika Lind. "“Vad är meningen med det här?” : En kvalitativ studie kring hur förskollärare beskriver praktiska färdigheter i förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53388.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.