To see the other types of publications on this topic, follow the link: Didaktická literatura.
Dissertations / Theses on the topic 'Didaktická literatura'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Didaktická literatura.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Berglund, Lindberg Victor. "Didaktisk potential från Vittula : En litteraturdidaktisk studie av Mikael Niemis roman Populärmusik från Vittula." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46091.
Full textAbstract:
The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.
2
Arvidsson, Frida. "Praktiska förslag på teoretisk grund : Didaktiska redskap för svensklärarens narratologiska verktygslåda." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69928.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att utifrån en narratologisk analys av Lina Wolffs De polyglotta älskarna diskutera hur Gérard Genettes narratologiska begrepp homo-, hetero- och autodiegetisk berättare, fokalisering, analeps och proleps kan göras tydliga och greppbara för elever i den svenska gymnasieskolan. Utifrån Örjan Torells modell för litterär kompetens diskuterar jag sedan hur begreppen kan presenteras och förklaras för att förstås av elever i svenskundervisningen. Materialet som står till grund för uppsatsen är Lina Wolffs De polyglotta älskarna, Gérard Genettes Narrative discourse och Örjan Torells Hur gör man en litteraturläsare?. Analysen visar att Wolffs roman i många avseenden kan bidra med tydliga exempel och intressanta narratologiska skiften. Utifrån Torells tre delkompetenser performanskompetens, konstitutionell kompetens och literary transferkompetens presenteras sedan två praktiska, didaktiska förslag. Istället för att söka begreppsförenklingar föreslås lärare söka nya sätt att förklara avancerade begrepp.
3
Brandt, Lucas. "Why work with children’s literature in an ESL-classroom?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42360.
Full textAbstract:
AbstractThe purpose of this paper is to find out why children’s literature could be used in an ESLclassroom. We know that children’s literature should be included in an ESL-classroom,according to the national curriculum for English in Sweden, but experience tells me thatactual usage of children’s literature in the teaching of the English language for students inthe early school years is limited. To find out why children’s literature could be used to teachI have taken part of current studies about and around the subject. The studies were foundusing either ERC or ERICs search engines. Furthermore, the studies used in this paper arecompared to one another to see possible similar outcomes. The studies show that ESLstudents show a variety of development in skills such as reading, writing, comprehension byworking with children’s literature. The results also show a potential increase in motivation tolearn the language.Key terms: Children’s literature, ESL, English learning, Vocabulary
4
Nordgren, Hilda. "”Det var vilda, övergivna skogen, alls ingen hjälp att få.” : En ekokritisk och didaktisk analys av Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445186.
Full text
5
Sedendahl, Linnea. "Fantasyhjältinnor och genus ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27146.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks kvinnliga fantasyhjältar i tre populära böcker: Röd drottning, De utvalda:tankeläsaren och Glastronen. Fantasyhjältinnorna studeras för att ta reda på hur de framställs i den studerade litteraturen ur ett genusperspektiv. Resultatet i studien diskuteras sedan med hjälp av tidigare forskning och litteraturdidaktiska perspektiv för att undersöka om den studerade litteraturen och dess fantasyhjältinnor kan användas i svenskundervisningen och för att bidra till skolans värdegrundsarbete inom genus och jämställdhet. Metoden som används i studien är närläsning, och resultatet analyseras med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Resultatet visar att fantasyhjältinnorna i den studerade litteraturen framställs som stereotypt kvinnliga, men ibland också som normbrytande. Diskussionen av resultatet visar också att det finns en potential i den studerade litteraturen som gör att den skulle lämpa sig i svenskundervisningen på gymnasiet, både i egenskap av fantasylitteratur och genom framställningen av fantasyhjältinnorna.
6
Morelius, Alice, and Andriette Engström. "Kärlek kan komma i alla färger : En kvalitativ undersökning av HBTQ-skildringar i svensk ungdomslitteratur samt deras didaktiska potential." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29960.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.
7
Ekholm, Ylva. "Selma Lagerlöf i skolan : En didaktisk analys av en komplex litterär text." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384304.
Full text
8
Ensberg, Claus. "Primat der Texte : Grundzüge einer Didaktik literarischen Verstehens /." Baltmannsweiler : Schneider-Verl. Hohengehren, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013358078&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
9
Paulin, Lotta. "Den didaktiska fiktionen : Konstruktion av förebilder ur ett barn- och ungdomslitterärt perspektiv 1400–1750." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-74273.
Full textAbstract:
This thesis investigates the construction of role models, more specifically literary didactics and constructions of subject positions, in literary works with exemplary stories in Swedish 1400–1750, from the perspective of literature for children and young adults. Childhood concepts, didactic concepts and subject positions presented to the reader are analyzed from the point of view of dominance and dissonance between different characters and messages. A number of themes have been chosen for a comparative study, for example: ideas about identification, the construction of subject positions and ideals for girls, the responsibility of adults, subversive tendencies, obedience or autonomy, the immoral role model as exemplary, conflicts between different childhood concepts, adults and children as role models. A central conclusion is that there is variation when it comes to the subject positions that are constructed for children and young adults, mainly through role models. There are examples of authoritative teachings that demands the subordination and obedience of the reader/recipient, as well as encouragement of questioning and even contra conventional subject positions. One conclusion is that premodern literature for the young does not just have an authoritative tone towards the reader, but the texts also negotiates with the reader. The messages are not just about obedience and religious fidelity, but also about learning, questioning and personal, moral responsibility. A critical perspective on adults is encouraged through critizism of adults and exemplary role models. Subject positions for girls also vary in the texts. Some texts convey conventional, passive gender roles while others present active subject positions, where chastity, wisdom and manliness are presented as ideal virtues for girls.
10
Lindberg, Manuel. "Typiskt berättande : En komparativ arketypanalys ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70187.
Full textAbstract:
I denna uppsats analyseras Markus Suzaks Jokern och Jeanette Wintersons Fyrväktaren utifrån Northrop Fryes arketypanalys. Inledningsvis görs separata analyser av de båda verken som sedan får ligga till grund för att jämföra de återkommande dragen som kunnat identifieras i de skilda texterna. Syftet är att utreda metodens användbarhet som analysverktyg med målet att avgöra om den kan användas för att främja textnära tolkningar och elevers litterära kompetens i litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Resultatet visar att metoden kan användas för att göra textnära litteraturanalyser. Man kan även observera att karaktärer som i berättandet fyller liknande funktioner återkommer i båda verken trots att de skiljer sig åt både till form och innehåll. Analysen visar dock att denna form av arketypanalys inte kan betraktas som en komplett metod dåden inte berör alla aspekter av texten, vilket tyder på att metoden med fördel kan kompletteras med andra litteraturvetenskapliga metoder.
11
Junker, Rebekka Susanne. "ZwischenSprachen Zum Potenzial exophonischer Literatur für eine Didaktik der Literarizität im universitären DaF-Unterricht in Südafrika." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2015. http://hdl.handle.net/10019.1/96921.
Full textAbstract:
Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2015<br>ENGLISH ABSTRACT : Between Languages – Exploring the potential of exophonic literature for the implementation of didactics of literariness in German foreign language teaching at tertiary level in South Africa
This thesis aims to make a contribution to the field of literature study in foreign language teaching in
South Africa. It investigates the practical implications of Claire Kramsch’s theory of “symbolic
competence” of the multilingual subject, Michael Dobstadt’s and Renate Riedner’s theory of a
“Didaktik der Literarizität” as well as theories of multilingualism and exophony. Specifically this thesis
looks at how these approaches can be combined and then implemented at advanced levels in foreign
language teaching (B1 and B2), namely German modules at Stellenbosch and other South African
universities where a multilingual background of language learners is the norm. The thesis thus explores
how exophonic literature as an educational tool can help students to improve their language learning
and shows the range of possibilities that exophonic literature offers in the field of foreign language
learning. On the basis of the theories and a survey amongst the students studying German in their third
year in Stellenbosch, two sets of lesson plans are developed for university students with B1/B2 level in
Stellenbosch. The literature used was Maja Haderlap‘s poem “Als mir die Sprache abhanden kam” as
well as Yoko Tawada’s Essay “Bioskoop der Nacht”. These lesson plans shall serve as examples on
how Dobstadt/Riedner’s and Kramsch’s theories can be implemented in practise using exophonic
literature in a multilingual environment.<br>AFRIKAANSE OPSOMMING : Hierdie tesis beoog om ‘n bydra tot die gebied van literatuurstudie in vreemde taal-onderrig in Suid-Afrika te lewer. Dit bestudeer die praktiese implikasies van Claire Kramsch se teorie “simboliese kompetensie” van veeltaligheid, Michael Dobstadt en Renate Riedner se teorie van ‘n “didaktiek van letterkundigheid” asook ander teorieë van veeltaligheid en “eksofonie”. Daar word veral gefokus op
hoe hierdie benaderinge gekombineer kan word en dan toegepas moet word op hoër vlakke van vreemde taal-onderrig (B1 en B2); naamlik by die Duitse modules van Stellenbosch en ander Suid-Afrikaanse universiteite, waar studente met ‘n veeltalige agtergrond die norm is. Die tesis ondersoek dus hoe “eksofoniese” literatuur as onderrigmiddel studente met verbetering van taalvaardighede kan help. Verder stel dit die omvang van moontlikhede ten toon wat “eksofoniese” literatuur in die gebied van vreemde taal-onderrig kan bied. Gebaseer op die bogenoemde teorieë en ‘n opname onder studente wat in hul derdejaar Duits aan die Universiteit van Stellenbosch studeer, word twee lesplanne vir Stellenbosch studente op B1/B2 vlak ontwikkel. Die literatuur wat gebruik is, is Maja Haderlap se gedig “Als mir die Sprache abhanden kam” sowel as Yoko Tawada se essay “Bioskoop der Nacht”.
Hierdie lesplanne sal dien as voorbeelde van hoe Dobstadt/Riedner en Kramsch se teorieë prakties
toegepas kan word deur die gebruik van “eksofoniese” literatuur in ʼn veeltalige omgewing.
12
Josefsson, Hanna. "En studie i Sherlock : En komparativ studie utifrån tre svenska översättningar av A study in scarlet ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69914.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att se vilka skillnader som går att urskilja mellan tre olika svenska översättningar av Arthur Conan Doyles A study in scarlet. Vidare syftar studien också till att se hur dessa skillnader förhåller sig till den så kallade nyöversättningshypotesen, som menar att varje ny översättning blir allt mer lik källtexten, samt de olika översättningsideal som varit norm under respektive tillkomsttid. Genom dels en kvantitativ analys och dels kvalitativ närläsning studeras språkliga, kulturella och övriga faktorer. Studien visar att nyöversättningshypotesen främst går att verifiera gällande språkliga faktorer och att samtliga översättningar till stor del speglar sina respektive samtiders översättningsideal. Det gör att lärare i de flesta fall kan välja översättningar efter hur bra deras respektive samtidsideal passar läsningens didaktiska syfte. Studien visar också på olika aspekter i A study in scarlet som i översättning försvårar läsarens förståelse av texten, vilket också är nyttigt för lärare att vara medvetna om i val av utgåva.
13
Olsson, Birgitta. "Crazy von Benjamin Lebert im Deutsch als Fremdspracheunterricht : Literatur als Lernziel auf Deutsch Stufe 5." Thesis, Högskolan Dalarna, Tyska, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5594.
Full text
14
Castberg, Katja. "Mer av det goda, mer ut av världen : Fanfictionens didaktiska potential." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159250.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to discern the didactic potential of fanfiction and transmedial storyworlds in a classroom context. This is studied through the analysis of works from two transmedial storyworlds: Star Trek and Sherlock Holmes. The works are examined using Herman’s (2009) four narrative elements. The study shows that fanfiction writers change one or more narrative elements of a story to build their own narrative. Some writers keep the narrative elements intact but instead write stories that reflect their own lives. Both the Star Trek and Sherlock Holmes narratives are prototypical stories that are easy to follow and recreate and that might be why they are popular in a fanfiction context. The study shows that fanfiction has a didactic potential and that one important aspect of using fanfiction in the classroom is to be open to student’s interpretations of the narrative.
15
Adriansson, Johanna. "Genus & identitet i romanen Björnstad : En genusstudie med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80339.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.
16
Ekberg, Louise, and Karin Johansson. "Vampyren som inspirationskälla : En didaktisk studie i teorin." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17745.
Full textAbstract:
Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning.<br>This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.
17
Thörnqvist, Petter. "Heder på schemat : En didaktisk studie av hederskultur i svensk ungdomslitteratur." Licentiate thesis, Malmö högskola, Kultur-språk-medier (KSM), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7638.
Full textAbstract:
This thesis investigates the concept of honour and why this is a relevant concept in the teaching of literature in the school subject of Swedish. In order to investigate this I have analyzed two Young Adult books; Heder (2002) and Fallen flicka (2009) by the author Christina Wahldén. These books show how young women of today are systematically subordinated and how their lives are controlled by male relatives. This culturally specific oppression of young women is constituted by ancient concepts of honour, which in turn are interlinked with women’s sexuality and the male control of it. The oppression has its roots in patriarchal and traditional thinking which is specifically characteristic for an honour culture. Both the male as well as the female characters are modeled by the author in order to make a didactic point. She wants to put the oppressive males on display in order to make us (the readers) aware of the horrific situation that many young women of today suffer from. In order to problematize this I apply postcolonial theory. This theoretical approach allows me to question the way in which the characters are constructed in the books. The standpoint which Christina Wahldén takes in writing her books is disputed, and in this thesis I discuss different viewpoints on this matter. On the one hand there are those intellectuals who agree with the above stated. On the other hand there are others who disagree and instead of a clear-cut cultural pattern, view the concept of honour and how it is used in societal debate with great suspicion. For them the finger pointing only cements prejudices and construct clear-cut difference-markers between Us: the good and modern, and Them: the evil and barbaric. Postcolonial theory lends its support to this latter way of thinking. In this thesis I therefore discuss postcolonial theory at lengths. In this discussion I rely on three theorists’ viewpoints in particular: Edward Said, Gayatri Spivak and Homi Bhabha. My own understanding of postcolonial theory is founded on the central thoughts which these theorists advocate. Besides lending its theoretical viewpoints to my readings of Christina Wahldén’s books, Postcolonial theory also influences my didactic discussions. In these discussions I try to explore why, and in what way, Postcolonial theory is applicable to the school subject of Swedish. My own view is that it can be used as a pedagogic tool to enable critical readings. I find this theoretical approach valuable in order for the school subject of Swedish to become a democratic one which engages the students to practice critical thinking and together read, write and discuss texts dealing with the conflicts that surrounds them in today’s multicultural society. In this thesis I argue strongly for this kind of awareness, an awareness which results in an understanding for the purpose of teaching Literature as a way of dealing with topics of significance for the students as members of a democratic society.
18
Nilsson, Jörgen. "Saknas den historiska dimensionen? : Om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-214055.
Full textAbstract:
Arbetet handlar om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv i gymnasieskolans undervisning. Syftet är dels att undersöka hur lärare och elever ser på matematikens historia och dess inkluderande i matematikundervisningen, dels om det finns en diskrepans mellan olika läroboksförfattare hur man tolkar Skolverkets intention om att ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till ett historiskt sammanhang. Baserat på några didaktikforskares olika synvinklar behandlas också frågor kring varför vi bör inkludera matematikens historia, vilka alternativa metoder som kan användas samt vilka eventuella hinder som kan finnas för detta. Dessutom ställs matematikhistorisk undervisning i relation till både teoretiska lärandeperspektiv och jämställdhet mellan män och kvinnor. Metoderna som använts i arbetet utgörs, dels av en kvalitativ enkätundersökning baserad på frågeformulär ställda till några lärare och elever, dels av en litteraturjämförelse mellan fyra av de vanligaste förekommande läroboksserierna i matematik på den svenska läromedelsmarknaden. Litteraturstudien baseras på både en kvantitativ och en hermeneutisk ansats där såväl mängden av historiskt innehåll liksom texternas innebörd studeras och uttolkas baserat på det sätt på vilket de framställts. Resultatet av studien visar att undervisning i matematikens historia prioriteras relativt olika bland lärarna och den ges i huvudsak låg prioritet då den ställs mot matematikundervisningens andra delar som aritmetik, algebra, geometri med flera. Vidare visar sig intresset vara begränsat hos merparten av eleverna. Ett något större intresse noteras däremot hos lärarna, som dock i relativt hög andel själva saknar utbildning i matematikens historia. Studien visar också att det finns betydande skillnader i hur läromedelsförfattarna ser på elevernas behov av matematikhistoriskt innehåll, inte minst mellan matematikkursernas a-, b- och c-spår. Även sättet på vilket det matematikhistoriska innehållet presenteras skiljer sig avsevärt mellan de studerade läroboksserierna.<br>This work is about the history of mathematics from a didactic perspective in the upper secondary school ’s education. The purpose is partly to investigate how teachers and students look at the history of mathematics’ incorporation in mathematics teaching and partly if there is a discrepancy between different school book writers how to interpret the Swedish National Agency for Education's intention to give students the opportunity to relate mathematics in a historical context. Based on the different viewpoints of some didactics researchers, issues about why we should include the history of mathematics, which alternative methods that can be used, and any possible barriers to doing so, are discussed. In addition, teaching the history of mathematics is viewed in relation to both theoretical learning perspectives and gender equality. The methods used in the work consist, partly of a qualitative survey based on questionnaires addressed to some teachers and students, and partly from a literature comparison between four of the most commonly used school book series in mathematics on the Swedish literature market. The literature study is based on both a quantitative and a hermeneutic approach where both the amount of historical content and the meaning of the texts are studied and interpreted based on the way in which they were presented. The result of the study shows that teaching history of mathematics is prioritized relatively different among the teachers, and it is given essentially low priority when it competes against subjects like arithmetics, algebra, geometry, and others. Furthermore, the interest is shown to be limited by most of the students. On the other hand, a somewhat greater interest is noted among the teachers, although in relatively high proportion they themselves lack education in the history of mathematics. The study also shows that there are significant differences in how the school book writers look at the students' need for mathematics-historical content, not least between the a-, b- and c-tracks of the mathematics courses. Even the way in which the mathematics-historical content is presented differs substantially between the studied textbook series.
19
Roos, Matilda. ""Svensklärarhjärtat blöder" : En kvalitativ studie om elevers läsmotstånd och lärares didaktiska val i den skönlitterära undervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194842.
Full text
20
Ekroth, Isak. "Filosofi och litteratur : en studie av förhållandet mellan filosofisk litteratur och skönlitteratur och dess betydelse för kunskapsutveckling ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-472.
Full textAbstract:
<p>What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?</p><p>This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.</p><p>There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable. In fact you still find literary aesthetics in essays, reports and articles written in the subject of philosophy, but also in most of the scientifical studies presented worldwide. As there still is something about the words and the language that we already know of that makes it easier for us when trying to make the abstract understandable, than it would if we were constantly required to make up new words just to explain what we mean. The metaphor is, for example, very useful when explaining the phenomenon that we call "black holes". Not to mention the "quark", which was founded by Murray Gell-Mann, but borrowed from a poem by James Joyce. There is something about the language and our understanding that just makes it easier to use what we already know of, when trying to explain our ideas. The leg of a chair isn´t in fact a leg, but in a way the four sticks, that are used to keep the board, or the flat thing we in fact sit on, from falling to the ground, resembles the things the connects our feet to the rest of our body. So, evidently there is something about literature, and the use of the language that we already understand, that makes it a great way to make our ideas intelligible. What is it, if we already know that many philosophers, Plato, Nietzsche, Schopenhauer, Kierkegaard, Sartre e.t.c., used literature, or at least literary aesthaetics, as a way to make their philisophical ideas intelligible, that justifies separating philosophy from literature? Isn´t there in fact something about the distinction that is rather unclear, and wouldn´t knowledge about this be quite useful when understanding and teaching philosophy. This study attempts to find out, as one investigates the theories behind it, and put them to test using "Crime and Punishment" by Fyodor Dostoevsky when teaching moral philosophy to a class of philosophy students.</p>
21
Andersson, Charlotta. "Ljudets gestaltning : En didaktisk adaptionsstudie av radiodramatiseringen Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432535.
Full text
22
Winter, Katja [Verfasser]. "Der «Otnit» im Deutschunterricht : Mittelalter-Didaktik im Kontext einer kulturwissenschaftlichen Literaturdidaktik / Katja Winter." Frankfurt a.M. : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2020. http://d-nb.info/1216397686/34.
Full text
23
Kjellberg, Sofia. "Drunkna I En Burk Bidöd : En Ekokritisk Och Didaktisk Läsning Av Maja Lundes Binas Historia." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446326.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektiv kan inkluderas i svenskämnet på gymnasiet, enligt riktlinjer från skolverket. En ekokritisk läsning av Maja Lundes roman Binas historia utifrån Timothy Mortons teorier om mörk ekologi och hyperobjekt är tänkt att svara mot syftet. Den ekokritiska litteraturanalysen ses ur ett didaktiskt perspektiv och frågor om vilken didaktisk relevans analysen har diskuteras avslutningsvis. Materialet läses mot bakgrund av Timothy Mortons teorier om hyperobjekt och mörk ekologi. Ett hyperobjekt kan inte upplevas i sin helhet av en människa på grund av dennas begränsade livslängd och oförmåga att uppleva flera lager av tid samtidigt. Begreppet viskositet används för att förklara hyperobjektets tröghet och hur vi redan befinner oss i dess trögflytande massa, vilken illustreras av en honungsburk som en fluga desperat försöker ta sig upp ur. Romanens tre olika berättelser utspelas under olika tider och karaktärerna upplever därmed olika aspekter av hyperobjektet bidöd. De tidigare generationerna hoppar glatt ner i honungsburken och lämnar åt kommande generationer att upptäcka hur den trögflytande honungen inte låter dem ta sig upp ur burken. Begreppet agrilogistik förklaras som drivkraften bakom neolitiska revolutionen och vidare utveckling inom jordbruk och teknologi. Drivkraften liknas vid en rytm som ingen kan sluta dansa till. Analysen visar hur karaktärerna i boken inte kan undvika att delta i vad som leder till bidöd, vilket med hjälp av teorin om agrilogistik kan förklaras som att de inte kan sluta dansa till den svåridentifierbara rytmen av utveckling.
24
Källström, Dan. "Learning from Matthew Arnold’s Thought on Moral Education and Literature." Thesis, Högskolan i Gävle, Engelska, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24060.
Full text
25
Fromholdt, Sofie. "Om ni brinner, brinner vi med er : En genustematiserad analys av Suzanne Collins Revolt, ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50904.
Full text
26
Bergström, Katarina. "Lärare och läromedelsförlag : En litteratursociologisk och didaktisk översikt av läromedel från tre av de största läromedelsförlagen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403514.
Full text
27
Tache, Ana. "I sagornas värld : En litteraturvetenskaplig studie om folksagans didaktiska potential i undervisningen på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36424.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.
28
Wall, Niklas. "Främmandegöring och litterär kompetens via Tomas Tranströmers diktning : En stilistisk analys med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100904.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet främmandegöring kommer till uttryck i Tomas Tranströmers dikter Preludium och Flygblad. Som analysmetod används det närliggande begreppet förgrundstekniker, som beskriver hur främmandegöring kan uppstå genom det poetiska språkets olika funktioner, samt med författaren eller poetens användning av stilistiska drag. Dessutom undersöker studien hur en litteraturundervisning som beaktar skönlitteraturens främmandegörande funktion kan utveckla elevers litterära kompetens, enligt Örjan Torells modell. Analysen visar att dikterna innehåller ett rikt antal varierande förgrundstekniker som dels kan fungera väl som utgångspunkt i arbetet med att utveckla elevers litterära kompetens, dels kan öka sannolikheten för en förhöjd estetisk läsupplevelse.
29
Axell, Cecilia. "Barnlitteraturens tekniklandskap : En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-113687.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv undersöka budskap om teknik i ett urval svenska skönlitterära barnböcker samt undersöka hur berättelsernas tekniksyner förhåller sig till deras natur- respektive framtidssyn. Analyserna grundar sig på sex svenska författares skönlitterära barnböcker: Selma Lagerlöf, Otto Witt, Elsa Beskow, Karl-Aage Schwartzkopf, Sven Wernström och Sven Nordqvist. Dessa böcker innehåller frågeställningar och problematiker som i dag anses betydelsefulla och relevanta inom teknikens didaktik. Studien har tre analytiska perspektiv: att identifiera tekniken som finns representerad i barnböckerna, att undersöka barnböckernas tekniksyner i förhållande till natur och framtid samt att finna gemensamma och särskiljande teman berättelserna emellan. Analyserna visar att de olika tekniksynerna i barnböckerna är mångfacetterade. Hur tekniken gestaltas kan delas in i sex övergripande teman: tekniken som metafor eller liknelse, som antropomorf, som autonom, som resultat av kreativ drivkraft, männens teknik samt som icke tidsbunden. Det förekommer också olika syn på teknik och dess inverkan på såväl individ som samhälle. Natursynen som dominerar kan beskrivas som svagt antropocentrisk och en majoritet av berättelserna förmedlar bilden av det effektiva framtidssamhället där tekniken löser människans problem. En slutsats är att barnlitteraturens tekniklandskap kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Det ambivalenta budskapet i böckerna gör att teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör. Skönlitterära barnböcker skulle därför kunna fungera som utgångspunkter för didaktiska diskussioner om teknikens natur samt dess inverkan på människa, samhälle och natur i såväl nutid som dåtid.<br>The aim of this study is to examine, from a didactic perspective, messages conveyed about technology (view of technology) in a selection of Swedish children’s books containing elements of technology education, and to explore how these views of technology relate to nature and futures perspectives. The analysis is based on children’s books by six Swedish authors: Selma Lagerlöf, Otto Witt, Elsa Beskow, Karl-Aage Schwartzkopf, Sven Wernström and Sven Nordqvist. These books contain depictions of technology, but also depict issues and problems relevant in the field of technology education. The study has three analytical perspectives: the identification of technologies represented in the books; interpretation of the views of technology transmitted in the stories in relation to nature and futures perspectives; and identification of shared and divergent themes in the stories. The analysis shows that in general, the books present technology in diverse ways. Various facets of technology appear in the material and these are categorized into six themes: technology as metaphor or analogy; as anthropomorphic; as autonomous; technology as a result of a creative driving force; masculine technology; and technology as enduring. There are also different views of technology and its impact on individuals as well as society. The dominant view of nature in the books is weak anthropocentric and a majority of the stories convey the image of an effective future society in which technology solves human problems. A conclusion is that the technology landscapes in children’s fiction could contribute to broadening technology education. The ambivalent messages in these books reveal technology’s multifaceted nature and its complexity. The messages in children’s literature could also make it possible to problematize the nature of technology in ways that textbooks seldom can. Children’s fiction could thereby be jumping boards for creative discussions about the nature of technology, and technology’s effects on individuals, society and nature in past and present time.<br><p><strong>The published thesis is the second edition.</strong> <em>Minor changes has been made in the second edition such as correcting grammatical errors, correcting a footnote, missing letters and two missing references.</em></p>
30
Andersson, Erika. "Svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner : En didaktisk analys av högskoleförberedande och yrkesförberedande läroböcker i svenska 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415112.
Full textAbstract:
Historiskt sett har olika undervisningsformer använts parallellt för olika samhällsgrupper i ämnet svenska. Syftet med denna uppsats är att analysera yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker i svenska 1 på gymnasiet för att se hur ämnet svenska framställs i dessa utifrån olika svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner. Läroböckerna analyseras genom innehållsanalys. För att öka systematiken och objektiviteten i analysarbetet används ett så kallat observationsschema vilket innehåller ett antal frågor som ställs till samtliga läromedel. Resultatet visar att de flesta läroböckerna förmedlar ett ”erfarenhetsämne” och en ”normerande” tradition med inslag av ett ”färdighetsämne” och en ”faktabaserad” tradition. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker. Detta går emot tidigare forskning som menar att yrkesförberedande gymnasielinjer representerar ett ”färdighetsämne” medan högskoleförberedande gymnasielinjer utövar ett ”bildningsämne”.
31
Ström, Ida. "Vad har vi läst? : Tre svensklärare om sin syn på litteratursamtal som ett didaktiskt redskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65426.
Full textAbstract:
The aim of the present study is to investigate how three Swedish teachers view literary discussion as a tool for teaching and learning. A socio-cultural perspective with Vygotsky’s zone of proximal development and Dysthe’s dialogic/monologic classroom serves as the theoretical point of departure. The study is based on qualitative semistructured interviews with three Swedish teachers, all working in upper secondary school. An interview guide was established on the basis of previous research in the field of literary discussion. The interviews showed that the teachers had a positive view of conversations and discussions as a tool for teaching and learning, since they see good progression in the pupils’ reading comprehension, their conception of literature, and analytical ability. Literary discussions are chiefly appreciated as a tool that comes into its own as a method in teaching an aspect of a subject and as preparation for a written examination. Another finding is that the teachers’ positive outlook on literary discussion includes a view of teachers as being active and present when help and support should be close at hand for the pupils.
32
Göransson, David. "Litteraturundervisning, av vilken anledning? : En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78494.
Full textAbstract:
This essay, “Education in literature, for what reason?” with the subtitle “A qualitative study of teachers reflections on the didactic questions what and why in the education of literature” has as its purpose to research how gymnasium teachers in literature reflects on the didactic questions what and why in relationship to the literature field of education. This is explored using qualitative interviews made with five teachers that is teaching literature in the Swedish gymnasium. The collected data is categorized into five aspects and analyzed with a focus on which aspects and raison d'être the informants use as a base for their reflections around the didactic questions. In the discussion chapter of the essay the result of the study is put against current literature didactic research and also relevant theories of general didactics. The result shows that the informants conducts a meta reflexive process in the education of literature and that there also exists inner conflicts in the didactic process, which in the discussion is connected to a discrepancy between the measurable goals in the teaching and the raison d'être that is in the essay called the socio cultural aspect. A consequence of this discrepancy that is being lifted in the final discussion is that the pupils understanding of why they are reading literature in school and the teachers understanding of why is not in alignment, which could cause confusion amongst the pupils.<br>Denna uppsats, ”Litteraturundervisning, av vilken anledning?” med undertiteln ”En kvalitativ studie av gymnasielärares reflektioner om de didaktiska frågorna vad och varför i litteraturundervisningen” har som syfte att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska reflekterar över de didaktiska frågorna vad och varför i förhållande till litteraturundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer utförda med fem undervisande svensklärare i gymnasieskolan. Den insamlade empirin kategoriseras utifrån fem aspekter och analyseras med ett fokus på vilka aspekter och legitimeringsgrunder som informanterna utgår ifrån i sina reflektioner kring de didaktiska frågorna. I diskussionen ställs studiens resultat mot aktuell litteraturdidaktisk och allmän didaktisk forskning. Resultatet visar att informanterna har en metareflexiv process i litteraturundervisningen. Samt att det finns inre konflikter i den didaktiseringsprocessen som i uppsatsens diskussion diskuteras kopplat till en diskrepans mellan det mätbara i undervisningen och den legitimeringsgrund som i uppsatsen kategoriseras som den sociokulturella aspekten. En konsekvens av detta som lyfts fram i den avslutande diskussionen är att elevernas förståelse för varför de ska läsa litteratur i skolan och lärarnas bild av ämnets legitimering skiljer sig åt, vilket kan skapa förvirring hos eleverna.
33
Stanic, Sofija. ""Vi är alla migranter i tiden" : En maktanalys av Mohsin Hamids Exit väst och romanens didaktiska potential." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105542.
Full textAbstract:
Syftet med följande studie är att med utgångspunkt i en maktanalys av Mohsin HamidsExit väst undersöka romanens didaktiska potential i svenskämnet och i skolans värdegrundsarbete. Studien refererar till Martha C. Nussbaums teori kring den narrativa fantasin och interkulturell pedagogik som didaktiska verktyg vid arbete med romanen.Exit väst skildrar de utmaningar och svårigheter som flyktingar och immigranter kan uppleva i västvärlden. Genom en maktanalys blir de orättvisa och negativa maktdynamiker som skildras i romanen tydliga. Studien vill visa att eleverna kan utveckla ett empatiskt och emotionellt förhållningssätt till karaktärerna och deras erfarenheter genom narrativa fantasi. Detta i sin tur kan vidga elevernas förståelse för olika människor och deras skilda livsvillkor. Exit väst öppnar även upp för interkulturell undervisning i svenskämnet och i värdegrundsarbetet. Studien visar att det finns didaktisk potential i användningen av romanen i litteraturundervisning för att uppfylla kursmål och värdegrundsarbete.
34
Maree, Christine Cecilia. "Literatur im DaF-Unterricht Zur Didaktik der Literarizitat auf A1 und A2 Niveau unter Berucksichtigung des Einsatzes von Handys im Unterricht." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2013. http://hdl.handle.net/10019.1/80177.
Full textAbstract:
Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2013.<br>ENGLISH ABSTRACT: This thesis aims to make a contribution to the field of literature study in foreign language
teaching. It investigates the practical implications of theories such as Michael Dobstadt‟s
Didaktik der Literarizität and Claire Kramsch‟s symbolic competence. It specifically looks at
how these approaches to literature can be implemented in the elementary levels (A1 and A2) of
foreign language teaching. Furthermore, the range of possibilities that mobile phones offer for
the foreign language learning environment are explored. Suggestions are proffered as to how the
inclusion of mobile phones, as educational tools, can support the successful implementation of
Dobstadt and Kramsch‟s theories in the foreign language classroom. On the basis of the theory,
two sets of lesson plans are developed for high school beginner level German classes in South
Africa; the lesson plans serve as examples of how the theories of Dobstadt and Kramsch can, on
beginner level and in conjunction with the use of mobile phones, be implemented in practice.<br>AFRIKAANSE OPSOMMING: Hierdie tesis poog om ʼn bydrae te maak tot die literatuur van vreemdetaal-onderrig. Die
praktiese implikasies van teorieë soos dié van Michael Dobstadt se Didaktik der Literarizität en
Claire Kramsch se symbolic competence word ondersoek. Daar word spesifiek gekyk na hoe
sulke benaderings tot literatuur op beginnervlak (A1 en A2) van vreemdetaal-onderrig
geïmplementeer kan word. Verder word die trefwydte van moontlikhede wat selfone vir
vreemdetaal-onderrig bied, ondersoek. Voorstelle word gemaak oor hoe die gebruik va n selfone,
as opvoedkundige hulpmiddels, die implementering van Dobstadt en Kramsch se teorieë in die
vreemdetaal-klaskamer kan ondersteun. Vanuit „n teoretiese uitgangspunt word twee stelle
lesplanne vir Duitse klasse op hoërskool-beginnervlak in Suid-Afrika ontwikkel as voorbeelde
van hoe die teorieë van Dobstadt en Kramsch, op beginnervlak en in samewerking met die
gebruik van selfone, in die praktyk geïmplementeer kan word.
35
Heideman, Matilda, and Frida Klässman. "Didaktiska val för skrivundervisningen : en litteraturstudie om flerspråkiga elevers skrivutveckling i lågstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91227.
Full textAbstract:
Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller undervisningsmaterial, undervisningsmetoder och samtalsaktiviteter som främjar flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Studiens material innehåller 13 olika publikationer som kvalitativt analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Publikationerna söktes fram i olika databaser, ERIC, Libris och Diva, där vi använde oss av utvalda sökord för att få fram relevanta studier för valt forskningsområde. Resultatet visar att flerspråkiga elevers skrivutveckling främjas främst genom att undervisningen är explicit och består av konkret, anpassat och varierat material. Många forskare lyfter vikten av vilka didaktiska val lärare väljer att använda sig av. Litteraturstudien visar att flerspråkiga elever aktivt ska delta i den ordinarie klassrumsundervisningen så mycket som möjligt, och att olika typer av samtalsaktiviteter i klassrummet gynnar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Slutligen visar resultatet att det finns brist på forskning om undervisningsmaterial och undervisningsmetoder som lämpar sig i undervisningen.
36
Artborg, Artur. "「Jag kan」 inget säga : Koe no katachi som värdegrundsförstärkare och dess didaktiska potential." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445309.
Full textAbstract:
Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.
37
Cardesjö, Ida. "Sjävbiografins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete : En värdegrundsanalys av Allt jag fått lära mig av Tara Westover." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78489.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen.<br>This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.
38
Rehbinder, Susanne. "Värdegrunden mellan pärmarna : En komparativ analys av Jan Guillous Ondskan och Chimamanda Adichies Lila hibiskus ur ett värdegrundsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413674.
Full textAbstract:
Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.
39
Karlsson, Mattias O. "Genomleva eller genomlida? : En didaktisk studie av gymnasieelevers upplevelser av litteraturläsning och litteraturundervisning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Sektionen för språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-17884.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturläsning samt i vilken utsträckning estetiska läsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturläsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnås och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkät med öppna och slutna frågor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats. Resultatet visar att eleverna både genomlider och genomlever undervisningen och läsningen. Andelen estetiska läsningar är låg jämfört med andelen efferenta. En grupp respondenter signalerar att de inte kan skapa någon mening i och av sin läsning alls och det finns respondenter som gör uttalat efferenta läsningar och som därvid lyckas sämre med att skapa mening: dessa genomlider således. Det finns tecken på goda estetiska läsningar i respondentgruppen som ett resultat av ett genomlevande av litteraturen. Dessa läsningar lyfts sällan fram som bas för kunskapsutvecklande samtal kring läsning vilket sannolikt skulle gynna den förra gruppen respondenter. Studien visar även att vissa respondenters läsningsförmåga är svag och denna primärt behöver stärkas. Studien visar på en relativt svag uppfattning kring litteraturläsningens syfte: från disciplinär åtgärd via språkriktighet till insikt om den egna individen. Det finns utrymme för att öka litteraturläsningens didaktiska funktioner och positiva effekter på kunskaps- och personlighetsutveckling. Studien visar att detta kan uppnås genom att främja läsningsförmågan hos efferenta och allmänt svaga läsare genom en förstärkning av uppfattningen av litteraturläsningens syften, uppdelning mellan litteraturhistoria och utveckling av läsningsförmåga, stärkt stöd före och efter läsningen, gemensam läsning och bok- och textsamtal. Formativ bedömning skulle stärka individuella insatser i förmågansutvecklingen samt höja den kvalitativa nivån på elevernas läsningar.
40
Broman, Pettersson Kersti. "Werther lever : En studie av hur man kan arbeta med skönlitteratur på gymnasiet." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-923.
Full text
41
Hollström, Hampus. "Ett skräckfyllt brobyggande från tv-spel till litteraturens domäner : En narratologisk och didaktisk läsning av transmediala genrekonventioner." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84437.
Full textAbstract:
Denna studie utgör en didaktisk läsning av tre tv-spel inom skräckgenren, Among the Sleep (2016), Little Nightmares II (2021) samt Until Dawn (2015). Syftet är att undersöka hur dessa spel potentiellt kan länkas till litteraturen i svenskämnesundervisningen och fungera som en bro mellan medierna tv-spel och litteratur i undervisningen i gymnasieskolan. Analyserna bygger på en narratologisk läsning av materialet i ljuset av karakteristiska drag för skräckgenren som diskuteras i relation till teorier om undervisning. Analyserna visar att de analyserade tv-spelen besitter likheter med de karakteristiska drag som förekommer inom andra medieformat inom skräckgenren, däribland litteraturen. En slutsats som kan dras utifrån analyserna är att det tycks finnas potential i att nyttja tv-spelen som fiktion i litteraturundervisningen i svenskämnet för att använda de som en bro över till litteraturen, i form av gemensamma nämnare mellan medieformaten.<br>This study constitutes a didactical reading of three videogames within the horror genre, Among the Sleep (2016), Little Nightmares II (2021) and Until Dawn (2015). The aim is to investigate how these games potentially can be utilized to create a connection between videogames and literature within the context of education, more specific the Swedish subject in upper secondary school. The analyses are based upon a narratological reading of the videogames, through the lens of traits usually found within the horror genre, to be discussed in relation to didactical aspects. The analyses address that the videogames, within this study, occupy similarly traits as presented in other formats of media, including literature. A conclusion that can be drawn based upon the analyses is that there ought to be a potential in using the videogames as fiction to create a bridge over to the literature, more specific to use the similarities that exists between the two types of media, this within the Swedish subject at upper secondary school.
42
Mattsson, Edvard. "”Bring us the girl and wipe away the debt” : Didaktisk potential i multimodal fiktionsläsning." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444613.
Full text
43
Hammadi, Rouaa. "Hon är bara stark och självständig, men han är en hjälte! : Genusaspekter på antikens litteratur ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36329.
Full textAbstract:
Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.
44
Eriksson, Petra, and Elin Sjöqvist. "Könsmönster i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor -En bilderboksanalys med perspektiv på genus och didaktik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92548.
Full textAbstract:
I denna uppsats analyseras bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) skriven av Camilla Brinck. Syftet med bilderboksanalysen är att undersöka hur karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) gestaltas utifrån ett genusperspektiv samt hur de förhåller sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur. Utöver bilderboksanalysen diskuterar vi hur bilderböcker i allmänhet kan användas för att främja lärande om genus. Uppsatsen har ett hermeneutistiskt förhållningssätt som utgår från en kvalitativ bild- och textanalys där vi med fokus på vår tolkning skapar mening utifrån det som vi anser mest väsentligt i text och bild i förhållande till våra forskningsfrågor. Karaktärerna som analyseras är huvudkaraktärer, motståndare och medhjälpare. För att synliggöra traditionella könsmönster hos karaktärerna gjordes analysen med hjälp av litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2004) karaktärsdrags-schema för barnlitteratur. Studiens resultat visar att bokens huvudkaraktärer utmanar traditionella könsmönster medan medhjälpare och motståndare bekräftar dem. Vidare visar studiens resultat att lärare bör besitta mycket goda kunskaper kring genus. Lärare bör kunna sätta in sådant som rör kön och genus i ett större sammanhang för att se till att skolans jämställdhetsmål uppnås.
45
Edström, Matilda. "”Kanske mår tjuvarna inte bra” : Ett skönlitterärt verks didaktiska potential för arbete med skolans värdegrund i årskurs 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100914.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.
46
Yu, Yueh-Ping [Verfasser], Norbert [Akademischer Betreuer] Fries, and Xiaohu [Akademischer Betreuer] Feng. "Semantische Analyse kulturspezifischer Ausdrücke im Chinesischen : am Beispiel des Höflichkeits- und Gesichtskonzeptes aus Sicht interkultureller Kommunikation und Didaktik / Yueh-Ping Yu. Gutachter: Norbert Fries ; Xiaohu Feng." Berlin : Humboldt Universität zu Berlin, Philosophische Fakultät II, 2014. http://d-nb.info/1060425297/34.
Full text
47
Magnusson, Isabelle. "Björnstad och den svenska skolans värdegrund : En studie av Fredrik Backmans roman Björnstad och dess didaktiska potential vid arbete med värdegrundsfrågor i gymnasieskolans svenskundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433417.
Full textAbstract:
Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.
48
Nilhammer, Karin. "Litteratur, Moral, Demokrati : En skönlitterär analys av Kalle och chokladfabriken med didaktisk inriktning betraktat utifrån perspektiven klass och postkolonialism." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54900.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur boken Kalle och chokladfabriken (1964) kan användas i en värdegrundsundervisning där demokrati utgör ramen och där perspektiven klass och mångkultur specificerar undersökningen. Frågeställningarna är formulerade utifrån syftet och berör bokens kopplingar till styrdokumentens värdegrundsformuleringar samt hur boken kan användas i undervisningen utifrån mål i svenska liksom läroplanens övergripande mål. Narrativanalys är den metod som används vid analyserandet av boken och de teoretiska perspektiv som intas vid undersökning är det postkoloniala samt klassperspektivet. Resultatet av bokanalysen visar att det finns en problematik i framställandet av människor från andra kulturer liksom av människor från en viss klass. Boken som sådan skapar ingen förståelse för dessa människor utan det blir lärarens uppgift att bygga en undervisning utifrån denna problematik. Dessutom öppnar boken för en diskussion kring det komplexa begreppet ironi vilket i sin tur kan leda in på frågor kring etik och moral. Andra aspekter som kan beröras i en undervisning utifrån boken är mänskliga rättigheter, förmågan att leva sig in i andra människors liv samt stärkandet av elevernas identitet.<br>This study aims to investigate how the book Charlie and the Chocolate Factory (1964) can be used in value based education. The primary focus is on the aspect of democracy and the aspects social class and multiculturalism specify the investigation. The research questions concern the book’s connections to fundamental values set by the curriculum, as well as how the book can be used in teaching based on goals defined in the Swedish syllabus. The methodology used is narrative analysis and the theoretical perspectives used are post-colonial and class. The analysis concludes that the representation of people from different cultures and certain classes found in the book raise certain problems. The book itself creates no deeper understanding for these people and therefore it is up to the teacher to create and build a teaching based on these problems. The book opens for discussions regarding the complex concept of irony which in turn can lead to discussions concerning ethical and moral issues. Other aspects involved in teaching based on the book are human rights, the ability to put yourself in another person’s shoes as well as strengthening of the students’ identities.
49
Thörnell, Klara. "Skönlitteraturen som en introduktion till olika (text)världar : Fyra lärares beskrivningar av sina didaktiska överväganden om världslitteratur i svenskämnet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53741.
Full textAbstract:
Föreliggande studie är inriktad på hur lärare i gymnasieskolan ser på möjligheten att inkludera världslitteratur och texter från olika kulturer i svenskämnet. Syftet är att undersöka lärares beskrivna arbetssätt och motiv till att välja denna litteratur till sin undervisning. Postkolonial teori, interkulturellt lärande och det litteraturteoretiska begreppet främmandegöring utgör tillsammans ett teoretiskt ramverk för studien. Det empiriska materialet består av fyra semi-strukturerade intervjuer med svensklärare på gymnasienivå. Resultatet indikerar att lärarna finner det aktuellt att genom världslitteratur lyfta fram allmänmänskliga teman, demokratiska frågor och kulturell mångfald. Således är likheter och skillnader mellan människor en av flera aspekter som lärarna berör. En potentiell problematik som resultatet påvisar är att lärarna uppfattar att elever tolkar skönlitteratur dokumentärt.<br>The present study focuses on how upper-secondary school teachers consider the possibility of integrating world literature and texts from other cultures in the Swedish subject. The aim is to examine teachers' narrations of their teaching and their motifs for choosing world literature as part of their teaching. Postcolonial theory, intercultural learning and the literary term estrangement constitute the theoretical framework. The empirical material involves four semi-structured interviews with Swedish subject teachers. The result suggests that the teachers find it relevant to use world literature as a context for discussing universal human themes, democratic issues and cultural diversity. Accordingly, similarities and differences between people are one of several aspects that the teachers address. The result raises one potential problem where the teachers report that students tend to interpret fiction documentary.
50
Hellström, Karin. "”Det där är bara fina ord” : En didaktisk studie av styrdokumentets formuleringar om demokrati och kulturarv i skuggan av lärares texturval." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-197459.
Full textAbstract:
Svenskämnet och specifikt litteraturundervisningen har en central roll som skolans traditionella kulturbärare. Undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att ackumulera kulturellt kapital såväl som att utveckla deras demokratiska deltagande och stötta dem i sin personlighetsutveckling. Vägledande för en lärares arbete är styrdokumenten som med sin höga abstraktionsnivå lämnar stort utrymme för tolkning av både texturval och definitionen av demokrati och kulturarv. Denna uppsats syfte är att skapa förståelse för hur lärare väljer texter i förening med styrdokumentens formuleringar om demokratiska arbetsformer och kulturarv. Via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare och elever redovisas subjektiva upplevelser av texturval och läroplanens formuleringar. Resultatet visar att valet av text påverkas av en syn på undervisningen såsom antingen stoffcentrerad eller elevcentrerad, där elevens inflytande, vad gäller läsning av hela verk, är mycket begränsat. Resultatet visar vidare att det kulturarv som förmedlas tämligen oreflekterat anses vara en naturlig följd av en inofficiell kanon som ofta ligger långt bort från elevernas egna kulturer, deras är i-kulturer.