Dissertations / Theses: 'Didaktik och läroplan'

1

Jonsson, Agneta. "Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan : barns perspektiv och nuets didaktik." Doctoral thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11340.

Full text

Abstract:

This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Eldh, Matilda, and Malin Lindqvist. "Historieämnets utveckling och förändring i grundskolan med inriktning mellanstadiet : historieämnet mot politik och samhälle." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20793.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Sjögren, Emma. "Förskola, stress och didaktiska val : En enkätundersökning av förskollärares upplevelser av stressens närvaro i det dagliga arbetet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26159.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete behandlar förskollärares upplevda stress och hur denna stress eventuellt påverkar de didaktiska valen i förhållande till läroplanens intentioner. Stress i förskolan är ett väl diskuterat ämne via nyhetssammanhang, sociala medier och det är ett problem som kommer växa sig allt större om vi inte gör något åt det. I och med de ökade arbetsuppgifterna, större barngrupper och färre pedagoger uppkommer stress allt oftare vilket påverkar läroplanens strävansmål. Det finns begränsad med tid till att planera och genomföra en aktivitet tillsammans med barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för att analysera den enkät som ligger till grund för studien. Enkäten har skickats ut i en Facebook grupp och har således besvarats av 203 stycken respondenter där alla Sveriges län är representerade. Studien kommer utgå från analysbegreppen positiv stress, negativ stress, realiseringsarenan, fysiska, emotionella, intellektuella krav samt påfrestningar. Dessa kommer sedan att ställas mot det resultat som framkommit genom enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att förskollärare upplever en negativ stress i sitt arbete när det gäller hur stress påverkar hur man genomför aktiviteter utifrån läroplanens intentioner då detta är ett dokument som ska ligga till grund för verksamheten och är något som man ska sträva mot. Många respondenter menar att det är svårt i och med att barngrupperna växer, de blir allt mer administrativa delar som måste göras vilket tas tid från verksamheten tillsammans med barnen. Detta bidrar till att förskolläraren inte har någon tid att planera en aktivitet och får därför ta något som de kan sedan innan och som de vet fungerar eller att det till och med får bortse helt från den tänkta aktiviteten och istället göra något annat. Detta bidrar till emotionella och fysiska påfrestningar som resulterar i bristande självförtroende och i värsta fall sjukskrivningar. Den främsta bristen inom förskolan sker i realiseringen av läroplanen i det dagliga arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Franzke, Veronica, and Emma Åström. "Mellan livsfrågor och kristendom : En enkätstudie om lågstadielärares prioriteringar i religionsundervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352874.

Full text

Abstract:

Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Fellman, Alexander, and Bo Nordlander. "Lärares attityder till undervisning i engelska i två grannländer : En jämförelse mellan gymnasielärare i Västerbotten och Österbotten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-152096.

Full text

Abstract:

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Knutsson, Annika, and Malin Magnusson. "Vilket innehåll prioriteras i skolår 1? : en studie av vad lärare prioriterar i grundskolans tidigare år och varför." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1235.

Full text

Abstract:

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Spångberg, Johanna, and Amanda Jonsson. "Lek i förskolan : Ett examensarbete om förskolepersonals och vårdnadshavares resonemang om leken i förskolan och hur den kommuniceras genom dokumentation." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34839.

Full text

Abstract:

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Livéus, Jan, and Lena Yosef. "Att undervisa No i år 4 - 6 : en studie i No-lärarens arbetsssätt och metod." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1215.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.

Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.

Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.

Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m. bidragit till att undervisningen underlättas. Genomgående i alla No-ämnena arbetar lärarna temainriktat, men arbetsformer som problembaserat lärande, film och efterföljande diskussion m.m. används allt mer.

Av resultatet framgår även att de flesta No-lärare anser att eleverna inte fullt ut uppnår läroplanens uppnåelse-och strävansmål. På en direkt fråga rangordnar lärarna åtgärder som ökad lärarkompetens, högre prioritet från arbetslaget och mer tid till No-ämnena som de viktigaste för att i framtiden få fler eleverna att uppnå läroplanens mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Stigertsson, Josefin. "”Du är väl ingen människa utandin fantasi” : En fenomenologisk intervjustudie av förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184241.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka och åskådliggöra förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga som fenomen, samt hur de anser att fenomenen kan stimuleras och utvecklas i förskolans verksamhet. Studien ämnar även att undersöka hur barns fantasi och föreställningsförmåga framkommer för förskollärarna. Genom fenomenologisk teori och metod utformades semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. En fenomenologisk femstegsanalys har genomförts och analyserat den insamlade empirin. Resultatet från analysen visade att fenomenet fantasi uppfattades genom tre enskilda teman, redskap, kreativitet och lek och ett fjärde tillsammans med föreställningsförmågan, nämligen verklighet. Föreställningsförmågan uppfattades genom tre teman, verklighet, förståelse och att föreställa sig. Från informanternas uppfattningar om fantasi framkom att fantasi kan ses som ett redskap att använda i varierande aktiviteter, med varierande förmågor tillsammans med kreativitet och att fantasi ses som grund till leken. I uppfattningar om föreställningsförmåga framkom att förmågan innebär att ha förståelse för andra människor, att kunna föreställa sig saker som inte finns samt att verkligheten inte kan frånkopplas från varken fantasi eller föreställningsförmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hovenberg, Jenny, and Charlotte Johansson. "Barnet, pedagogen, miljön - och hunden." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27171.

Full text

Abstract:

Med vår studie vill vi bidra med kunskap inom området hundassisterad pedagogik, HAP, och studiens huvudsyfte är att undersöka den eventuella potential HAP kan ha i förskola. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra HAP ekipage verksamma inom förskola och barn i de yngre åldrarna i skola. Ett didaktiskt perspektiv har bidragit med struktur samt tematisering av studiens analys och den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt maktteori. I resultatdiskussionen kan vi läsa om hur samtliga hundförare motiverade hundens påverkan i förskola och skola genom att berätta om barnens positiva resultat mot strävansmålen i läroplanen för förskolan (2018) och målen i skolan. Resultatet av vår studie visar liknande slutsats som vi kan läsa om under kapitlet tidigare forskning, där hunden beskrivs som ett hjälpmedel inom förskola och skola och har gett goda resultat både gällande lärande och utveckling. Detta examensarbete har gett oss djupare kunskap inom ett relativt outforskat ämne och hjälpt oss att se situationer och lärtillfällen utifrån nya perspektiv med öppet sinne. Detta är något som kan främja vår framtida roll som förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Klemets, Mimmi. "Utlärning för inlärning utan utantillärning : En kvaitativ studie av fyra olika samhällskunskapslärares erfarenheter av, och uppfattningar om, samhällskunskapsämnets praktiska didaktik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32366.

Full text

Abstract:

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Thorén, Kristian. "Att ösa ur ett hav : Om kunskapssyn och urvalsprocesser hos gymnasielärare i Samhällskunskap A." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3337.

Full text

Abstract:

Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.

Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Holm, Anna-Karin, and Louise Larsson. "Ämnes- och ämnesdidaktisk kunskap i förskolan : en webbenkätundersökning av pedagogers självskattningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26005.

Full text

Abstract:

Innehållet i förskolans läroplan medför att de som arbetar med den behöver kunskaper inom många olika ämnesområden. Syftet med studien var därför att få mer kunskap om pedagogers egenupplevda ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, utifrån angivna mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan. Till det användes webbenkät som metod. Efter bearbetning omfattade studiens material 160 webbenkätsvar. Ämnet som då skattades högst var språk/kommunikation och ämnet som skattades lägst var fysik. I tillägg till det framkom att drygt 50 av respondenterna, vid planerade pedagogiska aktiviteter, använde sig av olika didaktiska strategier beroende på hur de skattade sin ämneskunskap. Till skillnad från högt skattade ämnen tenderade de nämligen att, vid arbete med lågt skattade ämnen, förbise samspel och att ha barns intresse/behov som utgångspunkter i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ask, Amanda, and Sanna Viklund. "Stor bokstav och punkt : Olika typer av skrivande i läroböcker i kursen Svenska 1 och huruvida de överensstämmer med läroplanens mål för skrivande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179853.

Full text

Abstract:

The main purpose of this essay is to study how teaching materials, such as textbooks, handle the teaching of writing in the course Svenska 1 in Swedish upper secondary school. The writing assignments and exercises in the textbooks are analysed using Roz Ivanič’s (2004) six original discourses of writing and learning to write. The essay also examines the current curriculum for the subject Swedish and more specifically the first Swedish course for upper secondary students, Svenska 1 and analyses it using Ivanič’s discourses of writing. Through a qualitative research study with quantitative features, the data could be counted and analysed. Five out of six discourses were found, the one not identified was the social political discourse. The result of the study shows that the genre discourse was the most prominent discourse in both the textbooks and the curriculum. The least prominent was the social practises discourse in both the textbooks and the curriculum. It did, however, share the last place with the creativity discourse in the curriculum. The result shows that both the textbooks and the curriculum have a strong academical approach to writing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sundin, Emma, and Lisa Wall. "Inomhusmiljöns betydelse för barns möjligheter till lärande : En intervjustudie om chefer och pedagogers uppfattningar av uppdraget." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21207.

Full text

Abstract:

Den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan kan skapa möjligheter till att barns lärande främjas. Med bakgrund mot skrivningar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så syftar denna studie till att ge en inblick i hur chefer och pedagoger tolkar sitt uppdrag om att skapa en god miljö för barnen på förskolan. Syftet är också att visa den pedagogiska miljöns betydelse för att barns lek, utveckling och lärande skall utmanas och stimuleras. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har den pedagogiska inomhusmiljön betydelse för barns möjligheter till lärande. Det teoretiska perspektivet i studien är läroplansteori. I undersökningen har vi använt intervju som metod, dels fokusgruppsamtal med pedagoger men också enskilda intervjuer med chefer. Resultatredovisningen innefattar pedagoger och chefers tolkningar av sitt uppdrag, studien visar att pedagoger och chefer bör beakta faktorer i förskolans pedagogiska miljöer, så som barns behov, intressen och åsikter. Resultatet visar att dessa faktorer är av betydelse för att miljön skall upplevas som meningsfull för barnen och därigenom stimulera deras lärande. Det framkommer även andra faktorer som kan påverkas av miljön, som exempelvis att barns självtillit stärks av tillåtande och tillgängliga miljöer. Dock framhålls pedagogernas roll för barns möjligheter till lärande som en väsentlig påverkansfaktor. I resultatet framkommer även att pedagogerna har olika uppdragsförståelse samt att cheferna påtalar en synlig läroplan i den fysiska miljön. Denna studie kan bidra till eftertänksamhet inom förskolans verksamhet om miljöns betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Landfors, Eva. "Naturvetenskap i förskolan – Några förskolechefers/rektorers och förskollärares syn på innehåll, syfte och arbetssätt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34032.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument. Avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken går inte att säga utifrån detta arbete utan återstår att undersöka när de reviderade styrdokumenten har hunnit implementerats i praktiken. Vidare visar resultaten på hög samstämmighet mellan de båda yrkesgruppernas resonemang vad gäller innehåll, syfte och arbetssätt avseende naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Detta tyder på att medverkande förskolechefer/rektorer respektive förskollärare som grupper på ett teoretiskt plan kan tänkas ha mycket likartade tankar och synsätt kring naturvetenskaplig verksamhet i förskolan. Även här gäller att avseende hur samstämmigheten ser ut i praktiken kvarstår att undersöka i en annan studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lunde, Torodd. "När läroplan och tradition möts : Om lärarfortbildning och undersökande aktiviteters syfte inom den laborativa NO-undervisningen i grundskolans senare del." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33305.

Full text

Abstract:

The Swedish curricula for compulsory school science emphasize laboratory inquiry-based science teaching (IBST) to develop pupils’ critical thinking. In contrast, several studies indicate that teachers within the Swedish teaching tradition almost solely emphasize laboratory work as a way to gain students understanding of traditional science content. In this thesis the aim is to investigate how this gap emerged in lower secondary science teaching and to investigate possible ways to bridge this gap between curricula and tradition. Two studies were carried out. In the first study, the aim was to explore how science teachers met the curricula’s expectations of involving pupils in IBST. The result is based on twelve teachers reflecting in groups about their own inquiry activities. Two strategies were identified. Hybridization (existing laboratory activities were transformed) and imitation (investigative inquiry as carried out on national tests was imitated). The way scientific practices are represented in such activities is probably limiting pupils’ potential for critical thinking in everyday life. In the second study, possibilities to bridge gaps between the laboratory tradition and IBST in curricula were explored within a teacher professional development program. Tensions between key ideas of laboratory work in Swedish teaching tradition and IBST, as discussed in international literature, were made explicit. It was then used as a point of departure to negotiate upon the purposes of involving students in laboratory work. The result was based on ten teachers divided in three groups. Eventually, two out of the three groups did explicit articulated awareness of different purposes linked to different types of laboratory activities. The third group showed limited awareness although they developed similar activities as the two other groups. This indicates that teaching tradition is an important variable when implementing new ideas and worthy taking into account and challenge.
Baksidestext Grundskolans läroplan för naturämnena betonar laborativt undersökande arbete i syftet att utveckla elevers kritiska tänkande medan undervisningstraditionen betonar laborationer i syftet att ge ökad förståelse för ämnesinnehåll. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur detta glapp gestaltar sig i senare delen av grundskolan och hur detta glapp kan överbryggas. I delstudie ett utforskades lärares sätt att tillmötesgå förväntningar om undersökande arbete. Två strategier identifierades: hybridisering (befintliga laborationer omformades) och imitering (nationella prov härmades). Det finns risk för att dessa aktiviteter framställer naturvetenskapliga praktiker på ett sätt som ger begränsade förutsättningar för kritiskt tänkande i vardagsliv. I delstudie två utforskades möjligheten av att använda spänningar mellan läroplan och laborationstradition som utgångspunkt för att överbrygga glapp mellan läroplan och tradition. Spänningar synliggjordes och var utgångspunkt för förhandling om syften med laborationer. Resultatet visade att två utav totalt tre grupper i slutändan explicit skiljde på olika syften med olika laborativa aktiviteter. Detta indikerar att laborationstraditionen är en viktig faktor, värd att ta med i beräkningen, när undersökande arbete ska införlivas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Cvilak, Martina. ""Harry Potter är inte lämplig i skolan" : En jämförande studie mellan serbiska och svenska lärares syn på litteraturundervisning." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2195.

Full text

Abstract:

This thesis is about Swedish and Serbian teachers and their views on how literature should be taught to students in high school. The twist is that these teachers live in two different European countries, and work under two different educational systems. Three of them work in Stockholm, Sweden and the other three in Belgrade, Serbia. The purpose of this thesis was to find similarities and differences in the practice of teaching literature among teachers in these two different educational systems. The teachers were interviewed separately and spoke freely about their views and methods when teaching literature. The results seem to indicate that two European countries have two totally different approaches to literature, but also that the interviewed teachers were not as heavily influenced by the curriculum as one would expect, but their own individual opinions, interests and passions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Eriksson, Miriam. "Bryt den hungriga ditt bröd : En diskursanalys av förskolans värdegrund i nutida och historiska läroplanstexter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38197.

Full text

Abstract:

This essay is a study of the core values of the Swedish preschool curriculum. The national preschool curriculum begins by outlining the foundation of core values which the preschool education rests on. In the new national preschool curriculum Lpfö18, which takes effect in the summer of 2019, the core values have been changed to some extent. This raises the questions: where do these core values come from and how different are they from previous core values? Therefore, the main research questions of this study are: what core values discourse is created in Lpfö18 and how does it compare to core values discourses from previous preschool curricula? The empirical data used for this study consists of extracts from different national preschool curricula and similar pedagogical texts in which core values are presented. To process the empirical data, the study used discourse analysis. In particular, the study used the terms “nodal points” and “floating signifiers” from theorists Laclau & Mouffe (2008) and was also inspired by the practices of text analysis outlined by Fairclough (2013). Through the use of discourse analysis, it has been possible to study continuity and change in the core value discourses as expressed in preschool curricular texts. The results show that the values most central to the core value discourse in the new national curriculum, such as democracy and human rights, can be traced back to the core value discourses in previous curricula and also to an international children’s rights discourse. The study also found that some core values from earlier curricula were still left as traces in the new text. Core values related to human rights in particular were found to be important in every version of core values discourse studied. However, there were also values which had been included in the discourse more recently or which had been excluded, which shows that there is both continuity and change in the preschool core values discourse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bengthsson, Matilda. "Fostran av framtida medborgare : En kvantitativ jämförelse av Englands och Sveriges läroplan för förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91428.

Full text

Abstract:

Det finns värden och förväntningar på hur en medborgare bör agera och en medvetenhet kring deras ansvar som medborgare. Läroplanen för förskolan är ett dokument som förklarar vad barn redan i en tidig ålder ska introduceras i för att utvecklas i sin roll som medborgare. Den här studien är en kvantitativ innehållsanalys som jämför den engelska läroplanen för förskolan mot den svenska läroplanen för förskolan. Syftet med studien är att mäta frekvensen av värden och i vilket sammanhang som de förekommer men även vilka skillnader och likheter det finns mellan de två läroplanerna. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes ut för att svara på syftet att mäta frekvensen av värden inuti två läroplaner från två olika länder. Socialkonstruktivismen och mediering i det sociokulturella perspektivet används till hjälp för att analysera materialet efter studiens frågeställningar som inkluderar vilka värden som förekommer mest frekvent i läroplanerna och i vilka sammanhang som dessa värden presenteras. Utöver det analyseras de likheter och skillnader som framträder mellan läroplanerna utifrån värden och deras sammanhang. Värden i den här studien utgår från OECD:s nyckelkompetenser kommunikation, lära att lära, social och medborgerlig kompetens. Resultatet visar på att lärande är det värde som förekommer mest gånger i både den engelska och den svenska läroplanen. Demokrati och värden som inflytande och delaktighet lyfts fram i den svenska men inte i den engelska, istället lyfter England fram hälsa och skolförberedelse som viktiga värden. Länderna delar även ett antal värden utifrån ordfrekvensens närvaro, där utforskande, tillit till sin förmåga samt att kunna reflekteras värderas högt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Fredh, Ida, and Mikaela Magnusson. "Undervisning och lärande i förskolans läroplaner. : En kritisk diskursanalys utifrån ett förändringsperspektiv av 20 års förändringar i förskolans läroplaner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80131.

Full text

Abstract:

Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johannesson, Madeleine, and Mimmi Engström. "Etableringen av hållbar utveckling i läroplanen för förskolan : En studie om begreppet hållbar utveckling och dess framväxt i förskolans stydokument." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182195.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar begreppet hållbar utveckling och dess framväxt i förskolans läroplan. Syftet är att undersöka hur hållbar utveckling har etablerats och vuxit fram i läroplanen för förskolan. Den metod som utformat forskningsstudien är kvalitativ textanalys, vilket/som handlar om att läsa, tolka och förstå innebörden av olika former av texter. Resultatet av studien framställer hur begreppen miljö och natur har haft en ledande auktoritet i granskningen av läroplanerna som utgavs innan år 2018. I analysen av läroplanerna har vi noterat att de använt sig av bl.a. begreppen ett ekologiskt förhållningssätt samt en positiv framtidstro för att belysa hållbar utveckling. Vilket vi anser eftersom det inte var förens i den aktuella läroplanen som vi stötte på begreppet hållbar utveckling nedskrivet i dokumentet. Slutsatsen blev att när det kommer till begreppet hållbar utveckling och dess framväxt har det funnits olika bakomliggande aspekter som avgjort framställningen av fenomenet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Löf, Ryk Charlotta. "Potentiella problem, motsättningar och möjligheter inom biologiämnet för elever från religiösa hemmiljöer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30565.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Renler, Olga. "Geografi är det roligaste ämnet i skolan : Vad eleverna från årskurs 7 och 9 har för attityd till geografi som skolämne." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-277486.

Full text

Abstract:

En uppsats med tre olika studier. En större studie kring elevernas attityd till skolämnet geografi. Den andra studien är en undersökning bland skolans geografilärare. Undersökningen gjordes för att reda på vad lärarna anser att deras elever har för attityder till skolgeografi. Men också se hur lärarnas inställning är till den nya kursplanen samt hur skolans läromedel förhåller sig till den. Den tredje och sista undersökningen var en läromedelanalys. Den gjordes för att se hur eleverna utbildas kring temat Hållbar utveckling. Resultatet visar följande: 1) Eleverna anser att geografi inte är ett intressant ämne i skolan. Dock så har eleverna blivit mer miljömedvetna efter geografiundervisningen. 2) Lärarna anser att eleverna verkar engagerade till ämnet samt att böckerna förhåller sig bra till läroplanen. Dessvärre behöver lärare vända sig till andra källor än skolans läromedel för att kunna komplittera sin läsning. Böckernas innehåll är tillräckigt inför lektionsplanering. Även om Lgr11 är bättre än den tidigare (Lgr94) så är det svårtolkad. Den gör så att lärare kan fritt planera sin undervisning då läroplanen kan uppfattas på olika sätt för att kursmålen ska uppnås. 3) Böckerna förhåller sig väl till läroplanen dock så finns det inte så många lösningar på hur eleverna ska gå till väga för att skapa ett hållbart samhälle

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Erdelius, Erik, and Johan Öman. "Musikundervisning i Namibia : En studie av ramfaktorer och styrdokument i teori och praktik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38865.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek.
The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Peltonen, Måns. "In the end, the son suffers the sins of the father : En studie om köns- och genusperspektiv i film och dess applicering i gymnasieskolans svenskundervisning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32891.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur science fiction skulle kunna användas i undervisning på gymnasiet i svenskämnet samt det mer övergripande värdegrundsarbetet. Frågorna som ställs är: Vilka teman kring genus och könsnormer tas upp i verken och vad är budskapet som presenteras? Hur kan innehållet i verken kopplas till läroplanen och implementeras i litteraturundervisningen i gymnasieskolan? För att genomföra undersökningen har jag använt mig främst av diskursanalys och hermeneutik och analyserat materialet med hjälp av filmteoretisk och genusvetenskaplig litteratur. Resultatet som presenteras är att de tre filmer som analyseras har de faktorer som behövs för att kunna användas i klassrummet och att innehållet kan bidra till att utveckla värdegrundsarbetet med fokus på kön och genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nylén, Evelina, and Sofie Mårtensson. ""Vad kan det här barnet lära mig?" : En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100291.

Full text

Abstract:

Nyinvandrade och barn med okänd bakgrund utgör 4,5 % av antalet inskrivna barn i den svenska förskolan. I förskolans uppdrag står det skrivet att varje barn ska främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet. De ska även förstå betydenheten av att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Uppdraget i förskolans läroplan kan upplevas som komplext, då en tydlig vägledning saknas om hur arbetet ska realiseras. Vår studie ämnar därför undersöka förskollärares pedagogiska förhållningssätt och arbetet med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer. En konkretisering av syftet mynnade ut i två frågeställningar; hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska förhållningssätt i arbetet med kulturell mångfald, och hur förklarar förskollärare hur de realiserar läroplanens mål och riktlinjer kring kulturell mångfald i praktiken. För att besvara syftet har vi antagit en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som intervjuteknik. Urvalet består av fem förskollärare som är valda utifrån ett subjektivt urval. Studiens teoretiska ramverk är pedagogiskt förhållningssätt och interkulturellt förhållningssätt som har använts i analysen av empirin, genom en innehållsanalys. Även läroplanen för förskolan tillämpades som analysverktyg för att kunna jämföra förskollärarnas intervjusvar i relation till läroplanen. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig öppna till kulturell mångfald och arbetar för en likvärdig förskola utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Berglund, Linda, and Emma Näsström. "Begreppet lärande i dåtid, nutid och med en tanke om framtiden : En begreppshistorisk textanalys av begreppet lärande i förskolans läroplaner." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40028.

Full text

Abstract:

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext.

2020-06-08.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nordvall, Gabriella, and Lindberg Catharina Buhrman. "”Man åker ju inte bara ut i skogen för att ställa upp ett tält, utan också för att sitta vid en eld och mysa och känna ett lugn” : En kvalitativ studie om undervisning och bedömning i friluftsliv." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5274.

Full text

Abstract:

Aim The aim with this study is to investigate how teachers in physical education are teaching and working with assessment in outdoor education. Further on, we also want to see how the geographical location of each school might be a factor to consider when it comes to the conditions for managing outdoor education. The following issues have been used: How does teachers implement outdoor education in their teaching in physical education? What conditions, for example, economic, time, or the vicinity to nature, does one has to consider important to teach outdoor education? In what ways do the teachers work with the content of the curriculum and how do they create situations for assessment. In what way do the teachers look at how the different conditions affect the education in outdoor education itself? Method Our study is based on qualitative interviews where the focus was to understand how and why the teachers looked upon certain areas within outdoor education, rather than gathering quantitative facts. There were six certified teachers being interviewed from upper secondary schools in Jämtland, Södermanland, Småland and Västergötland. As the interviews began we assured all the participants their answers were confidential and that they could end the interview at any time. The interviews were held over Skype with a voice recorder. Results The results we found were that most of the teachers had a very similar way of looking at outdoor education. Most of them agreed that conditions such as, economic, time and material, plays a big part when it comes to what education they will be able to implement. The teachers also found a connection between the location of the school and what type of outdoor education they can carry through. All of them thought that the activity itself should be in focus, and that will decide in what environment it will take place. Conclusions The conclusion we can make based on the findings of this study was that many teachers looked at the limitations of outdoor education and therefore decided that it was a difficult element to work with. With a wider view toward outdoor education one could interpret the curriculum in multiple ways, and then find new possibilities with outdoor education. If one were to look at the four overall perspectives, written in the curriculum, one could easily work with environmental sustainability and the historical aspects of the different places one has access to.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv? Metod Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Resultat Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar. Slutsats Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kocanovic, Amra. "Samhällsempatisk undervisning, varför är inte det en grej? : En kvalitativ studie om gymnasieverksamma samhällskunskapslärares uppfattningar om och arbete kring den svenska läroplanens empatifrämjande värdegrundsuppdrag." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53423.

Full text

Abstract:

Krav om främjandet av förståelse för andra och förmåga till inlevelse ur läroplanens värdegrund, är några av de skrivningar som kan anses emanera ur empatibegreppet. Detta medför att empati utgör en grundläggande del av skolans värdegrunduppdrag. Vetenskapligt framtagna tillvägagångssätt för att införliva kraven om empati i samhällskunskapsämnet har dock inte etablerats av den empiriska vetenskapen. Därmed är den föreliggande studiens syfte att bidra med kunskap om gymnasieverksamma samhällskunskapslärares praktik i relation till den svenska läroplanens empatifrämjande skrivningar. Studien avser mer specifikt att undersöka om samhällskunskapslärares arbetssätt, vad som understödjer eller komplicerar detta arbete, samt under vilka förutsättningar arbetet, i relation till verksamhetens beskaffenheter, genomförs. Därför tillämpar denna studie ett kvalitativt metodval, med grundad teori som metodansats. Därtill utgörs studiens empiriska material av tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieverksamma samhällskunskapslärare. Resultatet visar att en samhällsempatisk undervisning utgörs och är beroende av arbetssätt, verksamhetsrelaterade förutsättningar, undervisningsmöjligheter och undervisningssvårigheter. Ett samhällsempatiskt arbetssätt består av interaktiva och reflekterande moment, som syftar till att elever lär sig om, förstår och känner för andra människor, samt en elevanpassad undervisning. Förutsättningarna för en empatifrämjande undervisning grundar sig även i verksamhetens styrning. Mer specifikt förutsätter ett sådant arbete från skolverksamheten att praktisk stöttning erbjuds, en organisatorisk planering av genomförandet av värdegrundsarbetet är etablerad och att värdegrundsmålen är anpassade efter skolans verklighet. De faktorer som kan komplicera den empatifrämjande undervisningen grundar sig i icke-empatiska normer och kulturer bland eleverna, samt bostads- och skolsegregationen. Dessa undervisningssvårigheter utgör å andra sidan även undervisningsmöjligheter, eftersom motarbetandet av dessa hinder förutsätter ett empatifrämjande arbete. Detta arbete möjliggörs ytterligare av att det centrala innehållet för samhällskunskapskurserna överlappar med demokratiska värden ur läroplan och lagstiftning.
The fostering of an understanding for other people and the ability to empathize, from the Swedish curriculum, indicates that empathy is a vital part of the Swedish school system’s fundamental values. However, a scientifically developed approach to incorporating empathy in social studies subject teaching has not been established by the empirical sciences. Therefore, this study aims to contribute with knowledge of how social studies teachers at Swedish upper secondary school work in relation to the fostering of empathy, as formulated in the curriculum. The study therefore seeks to give insight into how social studies teachers work to invoke the empathic fundamental values of the curriculum, the aspects that can facilitate or obstruct said teaching, as well as under which workplace-related circumstances the work is carried out. In order to examine the experiences of social studies teachers in said regard the study applies a qualitative method, along with a grounded theory approach. In addition, ten semi-structured interviews with social studies teachers at upper secondary school constitute the empirical data of this study. The results of this study show how empathic social studies teaching consists of and is dependent on work procedures, work-related circumstances, teaching opportunities, and teaching difficulties. Work procedures related to empathic social studies teaching consists of interactive and reflective teaching activities, which aim to foster knowledge of, understandings, and feelings for other people. The prerequisites for such teaching depend on the structure of the establishment. More specifically, empathic social studies teaching is reliant on that the workplace facilitates practical support, a work plan for the implementation of values fostering, and that the goals of the fundamental values are based in the school’s reality. On a different note, the factors that can complicate empathic social studies teaching stem from non-empathic norms and cultures among students, as well as housing and school segregation. Then again, these teaching difficulties also count as teaching opportunities, since the counteracting of said difficulties involves empathic value teaching. This teaching is further made possible due to how democratic value writings from the curriculum and legislation overlap with the core content of the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Malín, Niclas. "Vänta här : En vetenskaplig essä om väntan, övergångar och fostran." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35333.

Full text

Abstract:

Denna uppsats tar avstamp i en gestaltning där samlingen samt övergångssituationer ter sig som problematiska. En lärare i förskoleklass vill fostra barnen och gör det utan att kanske se till barnets bästa. I gestaltningen sker det först att barnen behöver bryta upp sin lek för att sedan gå in till en samling som inte är didaktiskt genomtänkt. Sedan kommer övergångssituationer som överlappar varandra och dessa ger upphov till konflikter då de är stressande för både barnen och pedagoger eftersom de måste vänta, vänta fastän de är färdiga att gå. Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken fostrande och didaktisk funktion samlingar och olika övergångssituationer fyller i fritidshemmet. Jag lyfter även in barnperspektivet som ett perspektiv. Uppsatsen tar upp normer och dolda läroplanen som påverkar vår undervisning. Uppsatsen är skriven i formen av en vetenskaplig essä där min reflektion ger mig möjlighet att belysa och fördjupa mina frågeställningar samt söka svar på dessa kopplat till litteratur inom pedagogiken. Slutsatsen av denna uppsats är att vi inom fritidshemmet ofta styrs av gamla mönster genom de normer som vi upprätthåller i verksamheten. Det visar sig att fostran är en större del av fritidshemmet än tidigare trott.
This study takes off in a dilemma where the circle time as well as transitional situations appear to be problematic. A teacher in preschool class wants to educate the children and might not always be mindful of what is best for them. In this scenario, the children need to break up their play and then go to a circle time that is not didactically through. Then there are transition situations that overlap, and these give rise to conflicts as they are stressful for both the children and the educators as they must wait, and wait until they are ready to go. The purpose of the study is to discuss what fostering and didactic function circle time and different transition situations fulfil in the after-school activity. I also look at it from a child perspective. The discussion sets out norms and hidden curriculum that affect our teaching. Essay as a method means to reflect on a dilemma where my reflection gives me the opportunity to clarify and deepen my questions and seek answers to these in connection with literature in teaching. The conclusion of this study is that we in the after-school activity are often governed by old patterns by the standards we maintain in the activity. It turns out that fostering is a larger part of the after-school activity than previously thought.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Schaup, Andersson Susanna, and Maria Johansson. ""Tänk att få uppleva teknik!" : En studie i hur förskollärare med teknikutbildning uppfattar teknik samt hur de undervisar i ämnet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71352.

Full text

Abstract:

Abstract Previous research has shown how technology as a subject in preschool is considered difficult to implicate and has therefore been a subject not prioritized. According to previous research, lack of knowledge in technology among preschool teachers are the reason to why the subject is considered difficult. Teachers in various studies have requested more knowledge in the subject in order to be able to handle the technical assignments in the curriculum. Therefore, we chose to show “the good example” by focusing on a specific group of preschool teachers educated in the technology. We chose these preschool teachers in order to show how teachers with education in technology can implement technology in preschool education. The aim of the study was to find out how teachers with education in technology perceived technology as a subject in the curriculum and how their perception influenced their teaching of technology in preschool. Observations of three teachers while each of them carried out a technological activity along with a following interview were the method used to collect data in this study. As the method of analysis, phenomenographic analysis were chosen, as it is a suitable method when people’s interpretations and perceptions are examined. The results of the study show that preschool teachers show a good understanding of technology and that that is visible in their teaching of technology in preschool. The preschool teachers started from the children’s own experiences and often connected to the ongoing thematic work of the department. Technology education was usually spontaneous, based on the children’s interest and curiosity at the moment, but also well-planned and structured technological activities occurred.
Sammanfattning Tidigare forskning har visat hur teknik som ämne i förskolan ansetts som svårt och har därav varit ett ganska oprioriterat ämne. Att ämnet anses som svårt är enligt tidigare forskning grundat i kunskapsbrist inom teknik hos pedagoger i förskolan. Pedagoger i olika studier har efterfrågat mer kunskap inom ämnet för att klara av teknikuppdraget i läroplanen. Vi valde därför att visa upp “det goda exemplet” genom att fokusera på en specifik grupp förskollärare med teknikutbildning. Vi valde dessa förskollärare för att visa på hur man kan arbeta med teknik i förskolan när man genomgått en utbildning inom teknikämnet. Vårt syfte med studien var att ta reda på hur förskollärare med teknikutbildning uppfattade teknik som ämne i läroplanen och hur deras uppfattning påverkade undervisningen av teknik i förskolan. De metoder vi använde för att samla in data var observation av tre förskollärare, där samtliga utförde teknikaktiviteter. Vi genomförde sedan efterföljande intervjuer med förskollärarna för att få en bredare insikt utifrån studiens syfte. Som analysmetod valdes fenomenografisk analys, eftersom den var lämplig för studier där människors tolkningar och uppfattningar undersöks. Det vi såg i vår studies resultat var att förskollärarna visade på en god förståelse för teknik och det gör sig synligt i hur de undervisar inom teknik i förskolan. Förskollärarna utgick mycket från barnens erfarenheter och förankrade ofta till det tematiska arbetet på avdelningen. Teknikundervisningen skedde oftast spontant baserat på barnens intresse och nyfikenhet i stunden, men även väl planerade och strukturerade teknikaktiviteter förekom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Garrido, Karla. "Enseñanza tradicional o comunicativa en Suecia : Un estudio sobre la coherencia entre la enseñanza de la gramática y el currículo de idiomas modernos sueco." Thesis, Stockholms universitet, Romanska och klassiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191969.

Full text

Abstract:

Resumen Este estudio se dedica a investigar si la enseñanza demostrada por los docentes, comentarios de alumnos y al igual que el contenido de un manual escolar es tradicional o comunicativo en su acercamiento, haciendo una revisión del contenido de siete estudios. Por lo tanto, se quiere investigar si lo que se enseña y el método aplicado tiene un enfoque comunicativo y al mismo tiempo es coherente con el currículo sueco. La revisión se realizó a través de analizar siete estudios desde niveles de grado a doctorado. Se analizaron en cuatro dimensiones que caracterizan el enfoque comunicativo: La lengua hablada en el aula, las formas de trabajar en clases, las formas de enseñar la gramática y si el material utilizado es auténtico o no. Los resultados demuestran que dos docentes resaltan y son las únicas que trabajan con un enfoque comunicativo en los cuatros aspectos analizados. Entre los otros individuos se pudo ver una variación de métodos, donde variaba mucho entre uno y otro. Se pudo responder a la pregunta de investigación y se encuentra que las formas de enseñar en general no son coherentes con el enfoque comunicativo del currículo, y, donde la mayoría de los docentes y hasta el libro de texto, aun se concentra mucho en una enseñanza de gramática tradicional en la cual el idioma más utilizado en clase es el sueco. Otro resultado interesante es que esta variación se encuentra y principalmente es encontrada ya que los docentes se sienten incapaces de seguir un acercamiento comunicativo por la razón de que los alumnos no tienen la capacidad de comunicarse en el idioma meta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bienzle, Arruda Katrin. "Vad är geografi? : Gestaltning av geografiämnet i gymnasiets läromedel 1994-2011." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180696.

Full text

Abstract:

While the school subject geography is defined as a unified subject, academic geography is divided into two scientific disciplines; human geography and physical geography, which makes the relationship between the academic disciplines and the school subject geography somewhat complicated. Research shows that the textbook is often equal to the course. The textbook has a central role in the teacher's planning of the course and is thus crucial for the student's learning. The purpose of this study is to investigate and discuss how the school subject geography is presented in textbooks. I examine how the interdisciplinary, unified subject geography, which illustrates the connections and the mutual influence between societal development, natural environments and human activity, is exemplified, and what challenges teachers face depending on the design of the textbooks. In addition to a quantitative analysis, I make a more qualitative one in order to concretize and nuance the image that emerges. The study shows that the school subject geography is mainly presented according to the identified common and specialized areas of interest, concepts and theories for the respective discipline of human and physical geography. Overall, relatively few examples in the textbooks are identified, only about 35 percent of all analyzed pages, where human-nature interaction is clear and which portrays the coherent, unified subject of geography according to the curriculum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Hellman, Sara. "Det splittrade svenskämnet : En jämförelse av läroplanerna i svenska och svenska som andraspråk." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34455.

Full text

Abstract:

The divided Swedish subject – a comparison of the curriculums in Swedish and Swedish as a second language The aim of this essay is to examine and appose the curriculums of the school subjects Swedish and Swedish as a second language in upper secondary school in relation to prevalent second language development research and didactics. My theoretical framework consists of discourse theory and the socio-cultural perspective on teaching and learning. The overall purpose of this essay is biramous and the study aims towards answering the following questions: 1. What didactic considerations are made in the two curriculums? And 2. In what ways is the curriculum in Swedish as a second language based on prevalent second language development research, and in what ways is it not? To answer these questions I have chosen discursive analysis as my main method to examine and compare the curriculums in order to delineate what implications its language use and goal formulations has for the perception of both student groups and in turn the possible quality of their language education. Through my analysis I have found that the curriculum for Swedish as a second language have some bearing in second language research, but that the differences between the two subjects’ curriculums as a whole lack feasible reasoning. The differences in language use and goal formulations between the two curriculums comes across as a result of both fleeting reasoning as well as fleeting judgement in relation to didactics and second language education. My proposition is to have a united Swedish subject for the currently existing student groups with the possibility of a new version of Swedish as a second language intended solely as a temporary educational form for newly immigrated students to assist their early Swedish acquisition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hektor, Anders. "Didaktiken i praktiken : En intervjustudie om kunskaper, förmågor och ambitionerinom historiedidaktik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35514.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med empirisk data till ettområde som förefaller sakna sådan: lärarnas syn på kunskap i sin yrkesutövning. Ytterligareett syfte är att nyansera den skoldebatt som förts kring reformerna 2011. Metoden somanvänds är kvalitativ och studien består av öppna intervjuer med fem lärare.Kunskapsanspråket är subjektivt och tolkande i syfte att utveckla förståelse för lärarnasämnesdidaktiska val. Frågeställningarna som diskuteras är vilka förmågor och kunskapersom lärarna anser är viktigast att utveckla inom ämnet samt hur dessa bedöms, hurämnesdidaktiken ser ut under planering och lektioner och slutligen vilka ämnesdidaktiskaambitioner som kan utläsas ur intervjuerna.Studien finner att den ämnesdidaktik som beskrivs av lärarna inte faller in i den tydligapolarisering som kan utläsas av skoldebatten. Undervisningen består varken av“faktaspäckad förmedlingspedagogik” eller “postmodernistisk kulturrelativism”. Det ärfakta som är den centrala kunskapsdimensionen, men fokus ligger på att förstå och användafakta, inte att minnas och återge. Undervisningen följer ämnesplanen på varierande sätt;kurserna kan anta en ytlig allmänbildande eller djupare tematisk karaktär, men studienfinner inte några klara gränser i didaktiken, exempelvis mellan tematisk och kronologiskstruktur. Studien finner att lärarna undervisar om och i historia, men att det inte läggs fokuspå att lära sig av historia. Studien avslutas med att behandla lärarnas ambitioner och föreslåratt en gemensam begreppsapparat samt ett forum för att diskutera ämnesdidaktiska frågoretableras.

Betygsdatum 2019-01-18

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Eriksson, Jenny, and Helena Falkstad. "“Teknik är så mycket mer än bara skruvar och muttrar”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100334.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar tekniksamt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen iförskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradeintervjuer som genomförts med fyra förskollärare från tre kommuner i södra Sverige. Studiensteoretiska utgångspunkter är hermeneutik och fenomenografi samt de teoretiska begreppenhermeneutiska cirkeln och sense of coherence då fokuset i den här studien är förskollärarestolkning av läroplanen samt deras uppfattning om teknik som grundar sig i deras tidigareerfarenheter. Studien visar en variation av uppfattningar om teknik där tidigare erfarenheter ären bidragande faktor. I studiens resultat framkommer även att förskollärare upplever enosäkerhet om hur teknik kan synliggöras i förskolan utifrån läroplanens mål. En annan faktorsom framkommer i resultatet är att kompetensutveckling inom området är avgörande för hurförskollärare uppfattar teknik då begreppet uppfattas som brett och svårt att ringa in baserat påläroplanens formuleringar. En slutsats utifrån studien är att samtliga förskollärare i studien ärpositiva till teknik i förskolan men behöver kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet föratt motsvara läroplanens intentioner om teknik i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Alfvén, Ludvig. "Ensemblepedagogers didaktiska val i undervisningen : En kvalitativ studie om ensembleundervisning på gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101189.

Full text

Abstract:

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Karlsson, Carolina, and Emma Bard. "I jakten på…? : En (ämnes)didaktisk läroplansanalys – förskollärarens handlings- och tolkningsutrymme inom förskolans utbildningsverksamhet." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152381.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Dolk, Joakim. "Lärare och religionskunskap : En kvalitativ studie om lärares inställning till religionsämnets centrala innehåll." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144727.

Full text

Abstract:

Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Sundberg, Elin. ""High risk, high reward" : En kvalitativ undersökning av lärares användande av drama i engelskundervisningen för årskurs 4–6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78420.

Full text

Abstract:

This study studies teachers’ use of drama when teaching English in grades 4-6. The material has been collected through semi structured interviews with five teachers. The study concludes that teachers use drama to increase the pupils’ eagerness to learn through variation and commitment. Teachers list passion for the language and the opportunity it creates to work with dialogue in near authentic situations among the advantages of working with drama. Among the disadvantages teachers mention the time and energy required for both planning and conducting this kind of teaching. Teachers agree that the curriculum for English is their starting point when planning classroom activities. Teachers also agree that the knowledge requirement concerning pupils spoken language is the most obvious one to be reached through drama. The teachers can also be said to do things that are not part of the curriculum. However, those tasks can be considered essential stepping stones for pupils to find courage to express themselves. Some pupils reach knowledge requirements through drama, while there are indications that others need drama to build appropriate skills to be able to reach requirements at a later stage. Teachers are in agreement that drama should be seen as part of a long-term method to vary teaching and work with pupils around skills and towards knowledge requirements as described in the curriculum for English.
Studiens syfte är att undersöka lärares användning av drama i engelskundervisning i årskurs 4–6. Materialet för studien har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. En slutsats av studien är att lärare använder drama i syfte att nå ett lustfyllt lärande genom variation och engagemang. Olika typer av övningar beskrivs, med dialogen och talad engelska i fokus. Bland fördelarna att arbeta med drama nämns lusten till språket och möjligheten att träna dialog i nära autentiska sammanhang. Bland nackdelarna nämns tid och energi som krävs av läraren, i planering och genomförande av sådan undervisning. Kursplanen i engelska ses som utgångspunkt för de intervjuade lärarna, där kunskapskrav kring det talade språket kan uppnås. Lärarna gör även sådant som kan sägas vara utanför kursplanen i engelska, men som kan vara nödvändiga mellansteg för att få elever att våga uttrycka sig på engelska. Vissa elever når kunskapskrav genom och under tillfällen med drama, medan det finns tecken på att andra behöver drama för att bygga nödvändiga kunskaper för att vid annat tillfälle kunna nå kunskapskraven. Lärarna är överens om att drama ses som en del av en långsiktig metod för att variera undervisningen och arbeta med elever kring förmågor och mot de kunskapskrav kursplanen i engelska beskriver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Frey, Liselott. "Okunnighet, rädsla eller ren och skär slöhet? : En studie om hur slöjdlärare arbetar med det centrala innehållet i läroplanen som omfattar symboler och olika slöjdtraditioner." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184872.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att synliggöra vilken uppfattning slöjdlärare har om det centrala innehållet som handlar om olika kulturer, slöjdtraditioner och symboler i slöjden. Tidigare har det hörts kommentarer som ”Det är det svåraste kunskapsområde att arbeta med” samt ”Det området arbetar jag inte med, tänk om eleverna vill skapa något som är olämpligt”. Frågeställningarna i denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper slöjdlärare har om ovanstående områdena samt hur de arbetar/tolkar arbetsområdena. Var hittar slöjdlärare kunskap och inspiration om dessa områden. För att undersöka om det fanns grund att genomföra studien skapades initialt en enkät på sociala medel där endast slöjdlärare är medlemmar. Endast 87 av 10 000 medlemmar svarade på enkäten. I och med antalet respondenter samt de svar som kom in ansåg jag fanns det underlag att arbeta vidare med frågan. Enkäten följdes upp av sex intervjuer med slöjdlärare med avsikt att gå djupare in på frågorna. Resultatet samanställdes och det genererade tre teman, Meningsskapande, Tillfredställelse samt Kunskap. Dessa tre teman uppkom av de gemensamma ord/begrepp som slöjdlärarna oberoende av varandra talade om vid intervjuerna. Diskussionen behandlar främst hur de intervjuade slöjdlärarna möter dessa tre teman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lindgren, Karolina. "Estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer : En policystudie om estetiska lärprocesser och uttrycksformer utifrån läroplanen och kursplaner i samhällsorienterande ämnen i årskurs F-3." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84652.

Full text

Abstract:

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society.
Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022. Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Wikström, Andreas. "Harry Potter och värdegrunden : Hur Harry Potter kan användas i värdegrundsarbetet för skolans år 4–6." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41634.

Full text

Abstract:

Harry Potter och värdegrunden - Hur Harry Potter kan användas i arbetet om värdegrunden för skolans år 4-6, syftade till att undersöka vilken värdegrund som går att utläsa i Harry Potter och de vises sten. Undersökningen utgick från de tre kategorierna människans frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare undersöktes huruvida den gestaltade värdegrunden förhåller sig till den svenska skolans värdegrund, Lgr 11. Studien utgick från en kvalitativ textanalys med ett hermeneutiskt förhållningssätt där händelser i boken citerades och analyserades ur ett värdegrundsperspektiv. Studien utgick främst från skolmiljön i boken om Harry Potter, där samspelet mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare för att lyfta fram beteenden som går emot den svenska skolans värdegrund. Dessa citat och analyser är tänkta att inspirera undervisningen för att tydligare förankra värdegrunden i undervisningen, och att eleverna med detta ska få en större förståelse för varandra oberoende av kön, etnicitet och klass.

Godkänt datum 2021-01-17

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Gustafsson, Ronja. ""Jag följer läroplanen." : En kartläggning över vilka högtider, symboler och berättelser från kristendomen, islam och judendomen som lärare väljer att undervisa om genom en läromedelsgranskning och en enkätundersökning." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84604.

Full text

Abstract:

This study examines which festivals, symbols and stories from Christianity, Islam and Judaism that the teachers choose to treat in religious education in primary school. The purpose is to see what the teachers do for selection of the large number of festivals, symbols and stories that are linked to the three religions based on the wording in the curriculum as the National Agency for Education does not provide a detailed explanation of what is requested or concept of festival, symbol or story. The survey takes place through an examination of the content that three teaching materials deal with in the form of festivals, symbols and stories from the three Abrahamic religions and with a survey where 118 teachers answer what content they deal with in their religious education. The survey shows that although there are a large number of festivals, symbols and stories connected to the three Abrahamic religions to choose from, teachers often choose to treat the same festivals, symbols and stories. The differences lie rather in the number of festivals, symbols and stories that the teacher deals with in his teaching. The results of the two surveys also show that teachers often deal with more festivals, symbols and stories than those found in the teaching materials examined.
Denna studie undersöker vilka högtider, symboler och berättelser från kristendomen, islam och judendomen som lärarna väljer att behandla i religionsundervisningen på lågstadiet. Syftet är att se vad lärarna gör för urval av den stora mängd högtider, symboler och berättelser som finns kopplat till de tre religionerna utifrån formuleringen i läroplanen då Skolverket inte ger någon närmare förklaring av vad som efterfrågas eller begreppsförklaring av högtid, symbol eller berättelse. Undersökningen sker genom en granskning av vilket innehåll tre läromedel behandlar i form av högtider, symboler och berättelser från de tre abrahamitiska religionerna samt med en enkät där 118 lärare svarar på vilket innehåll de behandlar i sin religionsundervisning. Undersökningen visar att trots att det finns en stor mängd av högtider, symboler och berättelser kopplade till de tre abrahamitiska religionerna så väljer lärarna ofta att behandla samma högtider, symboler och berättelser. Skillnaderna ligger snarare i mängden av högtider, symboler och berättelser som läraren behandlar i sin undervisning. Resultatet av de båda undersökningarna visar också att lärarna ofta behandlar fler högtider, symboler och berättelser än de som finns i läromedlen som granskats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Tache, Ana. "I sagornas värld : En litteraturvetenskaplig studie om folksagans didaktiska potential i undervisningen på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36424.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Johansson, Maria. "En studie om Bishops sex matematiska aktiviteter. : - Hur förskollärare använder sig av Bishops matematiska aktiviteter i praktiken." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32243.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Nettrander, Frida. "Rätten till en likvärdig matematikundervisning i grundsärskolan – en fråga om prioriteringar, självständighet och lärares didaktiska val." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34325.

Full text

Abstract:

Kunskapsbidraget från denna studie fokuserar på att medföra en djupare insyn i hurundervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 fördelas på de femkunskapsområden i det centrala innehållet, samt en kartläggning av möjliga orsaker och syftenmed denna fördelning.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare kan fördela undervisningstiden på defem kunskapsområdena i matematik, utifrån det centrala innehållet i grundsärskolans läroplan(Lsär 11), i årskurserna 7-9, och hur fördelningen motiveras.Frågeställningar: Hur fördelar respondenterna undervisningstiden på de fem kunskapsområdena imatematik i grundsärskolan? Hur motiverar dessa respondenter denna fördelning av undervisningstiden?Föreliggande studie har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv på två nivåer. Påden första nivån analyseras helheten och studiens första frågeställning utifrån konstanterna,grundsärskolans styrdokument och den totala undervisningstiden. På den andra nivånanalyseras det insamlade materialet utifrån fem avgränsningar, förberedelse, tid,individualisering, konkreta och grundläggande arbetsområde och elevens självförtroende, tillitoch intresse för matematik.För att få ett varierat och brett resultat på studien, utifrån dess syfte och frågeställningar,användes mixade metoder med både frågeformulär som innehöll en kvantitativ del med slutnafrågor och en kvalitativ del med öppna frågor och intervjuer. Studien har två preciseradefrågeställningar som krävde olika angreppssätt för att kunna nå ett kunskapsbidragande resultat.Resultaten från den halvstrukturerade kvalitativa intervjun och de kvalitativa frågorna ifrågeformuläret förklarade en del av och gav djupare inblick och förståelse för de kvantitativadata som det strukturerade frågeformuläret gav.Det som framkommer i denna studie är att respondenterna fördelar undervisningstiden imatematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 ojämnt på de olika kunskapsområdena. Det är storaskillnader och stor spridning på hur respondenterna väljer att fördela sin undervisningstid. Dettaär i enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer, som ger pedagogen mandat att själv bestämmatidsfördelningen efter eget tycke, men med elevens bästa i fokus. I resultatet träder fem avgränsningar fram, till hur respondenterna motiverar sin fördelning av undervisningstiden.Studiens resultat kan sammanfattas med att matematikundervisningen i grundsärskolanårskurserna 7-9, såsom respondenterna presenterar den, är mycket konkret, praktisk ochvardagsnära undervisning som varieras och anpassas efter den enskilde eleven, något som ävenBlom (2003) visar på i sin forskning.Studien kan ge ett kunskapsbidrag i form av ökad insikt och förståelse kring hur och varförrespondenterna väljer att fördela undervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna7-9, på det sätt som de gör. Men störst kunskapsbidrag ger föreliggande studie genom att öppnaupp för insyn i det komplexa med att undervisa i matematik i grundsärskolan och knapphetenpå forskning inom detta område.Nyckelord: Centrala innehållet, grundsärskola, IF-diagnos, likvärdig skola, läroplanen förgrundsärskolan (Lsär 11), matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Tornberg, Daniel. "Romarriket, en världskultur? : En studie om hur historiekulturen inom den svenska historieutbildningen om romarriket skildras i mellankrigstiden och efter andra världskriget." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66003.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Glassér, Charlotte. "Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Läroplansdidaktik (EFID) i Gymnasieskolan : En fallstudie av Sveagymnasium." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135307.

Full text

Abstract:

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Didaktik och läroplan'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles