Academic literature on the topic 'Didaktisering'

Artiklen undersøger, hvilke undervisningselementer i praktiske færdighedsudøvelse på sundhedsuddannelserne, som undervisere oplevede værende didaktisk egnede eller uegnede til digitalisering under Coronapandemien. Empirien består af interviews med seks undervisere fordelt på tre sundhedsuddannelser, som har undervist i praktisk færdighedsudøvelse under nedlukningen foråret 2020. Underviserne beskriver, hvordan de under nedlukningen omlagde undervisningen og reflekterer over (re)didaktisering af fremtidig undervisning, både online og i professionslokalerne. Analysen viser, at teoretisk undervisning og demonstration af praktiske færdigheder kan digitaliseres og flyttes ud af professionslokalerne og placeres i forberedelsen, gerne i form af videoer. Hermed skabes mere tid til træning af de praktiske færdigheder i professionslokalet. Samtidig er det tydeligt, at dele af undervisningen skal forblive i professionslokalerne grundet den autentiske kontekst.

I denne artikel præsenteres resultaterne fra et forsøg med mobillæring (QR-koder) i arbejdsmiljøundervisningen på en erhvervsskole. Artikel beskriver de brugerdrevne innovationsprocesser forbundet med udviklingen af det nye didaktiske design. Med afsæt i etnografiske metoder som observation og interviews analyseres undervisningsforløbet før og efter re-didaktiseringen. Teoretisk bygger artiklen på læremiddelteori, teorier om multimodalitet og teorier om mobillæring.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever. Därför skulle det vara eftersträvansvärt med en specifik kursplan för undervisningen i italienska. Det är dock möjligt att urskilja vissa gemensamma mönster bland lärarna där styrdokumentens syn på kultur som en nationell produkt reproduceras. I undersökningen framkommer det även att de intervjuade lärarna ser ett starkt samband mellan språk och kultur, ett samband som inte förekommer i styrdokumenten.

<p> </p><p>Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning. En sådan språkundervisning ger dessutom eleverna möjlighet att lära mer om den lokala kulturen och historien. Forskning, läroplanen och kursplaner stödjer kontrastiv språkundervisning.</p><p> </p><p> </p><br><p> </p><p>The essay examines how language and dialect, relates to identity, and the direction of language change within a local dialect, Torsömålet, from 1950 to 2000. In addition, the essay discusses how language teaching can promote language proficiency, and identity. Results show that language is closely related to one´s identity through the socialization process, and therefore these cannot be separated. Furthermore, results show that the local dialect has gone through changes in all observed variables, which are language change related to time, language and sex, and language and age. As a result from these conclusions language teaching is suggested to illuminate all varieties of a language to support the development of language proficiency as well as identity. This language teaching, called contrastive teaching, is a methodology that has potential to promote both language proficiency, and the identity process. Furthermore contrastive language teaching also gives students the opportunity to learn more about local culture and history. Research, the national curriculum, and the syllabus support contrastive language teaching.</p><p> </p><p> </p>