Relevant bibliographies by topics / Didaktisk kompetens

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Didaktisk kompetens'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Didaktisk kompetens.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Didaktisk kompetens"

1

Mulyana, Endang, Turmudi Ph.D., and Dadang Juandi. "MODEL PENGEMBANGAN DESAIN DIDAKTIS SUBJECT SPECIFIC PEDAGOGY BIDANG MATEMATIKA MELALUI PROGRAM PENDIDIKAN PROFESI GURU." Jurnal Pengajaran Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam 19, no. 2 (October 1, 2014): 141. http://dx.doi.org/10.18269/jpmipa.v19i2.454.

Full text
Abstract:
Salah satu kompetensi inti sebagai guru matematika adalah kompetensi pedagogi yaitu mengembangkan kurikulum (enacted curriculum) dalam mata pelajaran matematika. Dalam Pendidikan Profesi Guru (PPG) Matematika di Universitas Pendidikan Bandung (UPI), kemampuan pedagogi ini dilatih melalui workshop yang disebut subject specific pedagogy (SSP). Tujuan dari kajian ini adalah mengembangkan suatu model/prosedur workshop yang efektif dalam mendorong peserta PPG untuk meningkatkan kompetensi pedagoginya. Model ini dikembangkan atas dasar teori segitiga didaktik antara siswa, guru dan materi yang meliputi Hubungan Didaktik (HD), Hubungan Pedagogik (HP) dan Antisipasi Didaktik-Pedagogik (ADP). Dengan mengikuti prosedur workshop yang telah ditetapkan ini, diperoleh desain pembelajaran matematika yang baru dan efektif. Hal ini menunjukkan adanya peningkatan kompetensi pedagogik para peserta PPG. Kelemahan peserta akan penguasaan materi dapat diatasi melalui pendalaman kembali (repersonalisasi) sebagai tugas mandiri, sedangkan kelemahan dalam memprediksi respon siswa dapat diatasi dengan memberikan para peserta pengalaman dalam mengobservasi dan refleksi.Kata kunci: antisipasi didaktik-pedagogik, desain didaktis, hubungan didaktik, hubungan pedagogik, subject specific pedagogy
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Uličná, Klára. "O stavu didaktické přípravy učitelů anglického jazyka na rozvoj interkulturní komunikační kompetence." Pedagogická orientace 26, no. 1 (April 2, 2016): 76–94. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2016-1-76.

Full text
Abstract:
Studie si klade za cíl zmapovat didaktickou přípravu budoucích učitelů anglického jazyka na výuku interkulturní komunikační kompetence (ICC). Pozornost jsme zaměřili především na analýzu forem existence kurikula, a to na analýzu kurikula projektovaného, resp. kurikula didakticky zaměřených studijních předmětů, tj. buď specificky zaměřených na didaktiku ICC, nebo částí předmětů zaměřených na didaktiku anglického jazyka, které jsou věnovány interkulturním aspektům cizojazyčné výuky. Sběr dat proběhl prostřednictvím dotazníků, které byly distribuovány na katedry na 13 fakultách připravujících učitele anglického jazyka v České republice. Výsledky výzkumu ukázaly, že je didaktická příprava na výuku ICC realizována na čtyřech fakultách, a to v devíti studijních programech. Následná kvalitativní analýza kurikula, resp. teoretických východisek, cílů, obsahů a procesů výuky, odhalila, že na fakultách, kde tuto přípravu realizují, se do ní promítají základní současné trendy. Jednak explicitní systematické zahrnutí přípravy na rozvoj ICC, tj. pojetí kompetenční, dále pak pojetí tematické, které pracuje především s vybranými oblastmi interkulturní výchovy a vzdělávání (IVV) v kontextu cizojazyčné výuky. Věříme, že získané výsledky poslouží jako možná inspirace při revizích kurikula přípravného vzdělávání učitelů anglického jazyka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Skov, Lene Illum, Hildegunn Juulsgaard Johannesen, and Thomas Rohde Skovdal Albrectsen. "Online med omtanke - – Hvordan læremidler kan fremme folkeskoleelevers kommunikationskritiske kompetence." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 11, no. 19 (October 12, 2018): 25. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v11i19.104797.

Full text
Abstract:
Formålet med artiklen er at diskutere, hvordan man kan designe et didaktisk læremiddel til folkeskolens ældste klasser, der har til hensigt at fremme elevernes digitale dannelse. Diskussionen tager udgangspunkt i et nyudviklet og frit tilgængeligt digitalt læremiddel kaldet Omtanke Online (omtankeonline.dk). I artiklen benyttes to analytiske begreber til at beskrive den didaktiske intention med læremidlet. Det drejer sig på den ene side om ønsket om at fremme elevernes kommunikationskritiske kompetencer (Bundsgaard et al., 2013) og på den anden side om at forebygge, at der sker en moralsk afkobling (Bandura, 2016) i elevernes internetbrug. I artiklen diskuteres sammenhængen mellem læremidlets vidensdesign og læringsdesign (Hansen, 2010) med de samfundsmæssige udfordringer, som læremidlet ønsker at adressere i form af elevernes opførsel som både forbrugere og og producenter af indhold på internettet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fodstad, Lars August, and Maja Myhre Thomassen. "I litteraturlaboratoriet. Didaktisk praksis for litterær kompetanse." Nordic Journal of Literacy Research 6, no. 1 (2020): 86. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v6.2042.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Keiding, Tina Bering. "Vejledning af adjunkter – oplevelse af og betingelser for faglig pædagogisk vejledning." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 2, no. 3 (April 1, 2007): 63–72. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v2i3.5649.

Full text
Abstract:
Artiklen tilbyder en teoretisk og didaktisk refleksion over adjunkt-vejleder-interaktion. På baggrund heraf konkluderes, at eventuelle vanskeligheder med at tolke præmisserne for interaktionen kan hænge sammen med, at interaktionen ofte udfolder sig inden for en dobbeltkodning. Didaktisk analyse peger videre på, at vejledningsforløb, der konditioneres som mesterlære, dels sætter yderligere fokus på den personlige relation, dels fører til at adjunktens undervisning primært iagttages gennem mesteren. Endvidere argumenteres for, at mesterlære baserer sig på en entydighed i rigtige valg, som ikke modsvarer de krav til didaktisk kompetence, som adjunkten står overfor. Artiklen afrundes med skitsering af strategier for henholdsvis opløsning og håndtering af de beskrevne modsætninger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dressler, Bernhard. "Performanz und Kompetenz. Überlegungen zu einer Didaktik des Perspektivenwechsels." Zeitschrift für Pädagogik und Theologie 60, no. 1 (March 1, 2008): 74–88. http://dx.doi.org/10.1515/zpt-2008-0108.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tibell, Lena, and Konrad Schönborn. "FontD – en forskarskola för aktiva lärare." Venue 3, no. 2 (November 11, 2014): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14314.

Full text
Abstract:
En sänkt naturvetenskaplig kompetens i samhället i stort gör oss sämre rustade att diskutera och göra avvägda val, exempelvis vad gäller miljöfrågor, ny teknik och hälsa. Tyvärr sjunker kunskaperna i naturvetenskap och matematik vid internationella jämförelser och de ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är lågt. För att bryta denna oroande trend inrättades 2002 FontD, en forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Madsen, Peter Hougaard. "Kompetencer i skole og uddannelse." Studier i læreruddannelse og -profession 1, no. 1 (September 30, 2016): 75. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v1i1.27666.

Full text
Abstract:
Artiklen er en invitation til overvejelser over begrebet ’kompetence’ som pædagogisk begreb med afsæt i fem forskellige kompetencebegreber: Et uddannelsespolitisk, et didaktisk, et læringsteoretisk, et kompleksitetshåndterende og et politisk dannende kompetencebegreb.De fem kompetencebegreber er ingenlunde dækkende for alt, hvad der kan siges om kompetencer i skole og uddannelse. Men hver på sin måde bidrager de til den aktuelle pædagogiske og skole- og uddannelsespolitiske diskurs. Artiklen introducerer og behandler de fem kompetencebegreber i nævnte rækkefølge og i en samlet bestræbelse på at kvalificere ’kompetence’ som pædagogisk begreb.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hellang, Bente Velle, and Gro-Renée Rambø. "Teori i praksis - praksis i teori. GLU-studenters refleksjoner om fag og didaktikk." Acta Didactica Norge 11, no. 2 (October 4, 2017): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3864.

Full text
Abstract:
De siste tiårs forskning, samfunnsdebatt og politikkutforming knyttet til skolesektoren har vært preget av diskusjoner om hva det egentlig innebærer å være en kompetent lærer, og hvordan de to læringsarenaene i lærerutdanningene – teoriarenaen og praksisarenaen – best kan utfylle hverandre for å utdanne kompetente lærere. I denne artikkelen presenterer vi resultatene fra en undersøkelse blant grunnskolelærerstudenter på én utdanningsinstitusjons grunnskolelærerutdanning for 1.–7. trinn. I undersøkelsen har vi rettet blikket mot studentenes opplevelser av lærerrollen og av sammenhengen mellom teoriarenaen og praksisarenaen. Dette har vi gjort i tilknytning til ett spesifikt undervisningsfag i lærerutdanningen – norskfaget. Gjennom en spørreskjemaundersøkelse og gruppeintervjuer har vi bedt studentene svare på hvordan de mener at norskfaglig kompetanse bidrar til at de kan fylle lærerrollen på en god måte, og hvordan de opplever sammenhengen mellom undervisning i norskfaget ved lærerutdanningsinstitusjonen og praksiserfaringer fra norskfaget i skolen. Målsettingen med artikkelen er å bidra til diskusjonen om hvordan man best mulig kan legge til rette for en god lærerutdanning, hvor studenter og lærerutdannere (på både praksisarenaen og teoriarenaen) opplever gjensidig toleranse og felles forståelse for kompleksiteten som ligger i denne profesjonsutdanningen, og der de anerkjenner de to læringsarenaenes likeverdighet. Hovedfunnene er at lærerstudentene ikke uten videre klarer å omsette kunnskap mellom de to læringsarenaene, at de i stor grad ser relasjonskompetanse som viktigere enn fagkompetanse, at disse to kompetanseområdene er uavhengige av hverandre og at praksisarenaen er viktigere enn teoriarenaen som grunnlag for å tre inn i lærerrollen.Nøkkelord: lærerutdanning, lærerstudent, lærerkompetanse, lærerrolle, fagkunnskap, læringsarenaer, norskfagetAbstractDuring the last few decades, research, public debate and policymaking related to the school sector, have been characterized by discussions concerning what being a competent teacher involves. Another issue has been how the two learning arenas in teacher education – the theory arena and the practice arena – can best complement each other to educate competent teachers. In this article we present and discuss results from an investigation conducted among teacher students in teacher education 1-7 at one particular educational institution. We have focused on getting across the students´ experiences and understanding of what the teacher role comprises, and how they see the connections between the two learning arenas as campus training and practice training in partner schools in the school subject Norwegian. This is done using a survey and group interviews. Our goal has been to contribute to the ongoing discussion about how to develop a teacher education in which teacher students and teacher educators (in both learning arenas) share an understanding of mutual tolerance and respect. Another has been to develop a common understanding of the complexity of teacher education, and thereby recognizing the equivalence of the students` two learning arenas. Our main findings are that the respondents are not automatically able to transfer knowledge between the two arenas. Consider relational competence more important than subject competence, that these two competence areas are seen as independent of each other, and that the practice arena is considered as more important than the theory arena for developing the role of the teacher.Key words: teacher education, student teacher, teacher competence, teacher role, subject knowledge, learning arenas, the subject Norwegian
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Løfsnes, Elsa. "Lærerstudenters beskrivelser og forståelse av egen læring som grunnlag for didaktisk kompetanse." Norsk pedagogisk tidsskrift 94, no. 04 (August 23, 2010): 343–54. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2010-04-09.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Didaktisk kompetens"

1

Norberg, Jatta, Linda Fredriksson, and Linda Berggren. "Några pedagogers didaktiska val i läs- och skrivundervisning : -utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus på utveckling av didaktisk kompetens." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-217.

Full text
Abstract:

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lundquist, Gunilla, and Månsson Anna Reinerfelt. ""Voffor gör di på detta viset?" - en didaktisk studie av förskollärares kompetens om högläsning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34230.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter. Empirin bearbetades i relation till tidigare forskning och ovannämnda perspektiv. Resultatet visar att alla förskollärare i studien är medvetna om vilken betydelse högläsning har för barn, men visar också att förskollärarna har olika tankar om varför, hur och när de utför högläsning. Vi kan också se skillnader i var förskollärarna placerar verksamhetens böcker.Slutsatsen av undersökningen vittnar om att förskollärarna vet vad högläsning ger, men svaren i enkäterna tyder på att deras praktiska utförande skiljer sig från aktuell och relevant forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Angel, Alma, and Angelica Erlandsson. "Muntlighet i lågstadiet : en systematisk litteraturstudie om hur lärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105053.

Full text
Abstract:
Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hellman, Simon, and David Waltersson. "Vad elever vill ha : En undersökning om olika elevgruppers uppfattningar om bra lärare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110313.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berggren, Anders, Ingela Kjellgren, and Anna Gustafsson. "Didaktisk kompetens i den mål- och resultatstyrda skolan : En kvalitativ intervjustudie med lärare i år 1-6." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1792.

Full text
Abstract:

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens. Dagens skola kräver att lärare möter kraven på didaktisk kompetens på flera plan genom reflektion, formulering av målen, val av undervisningsinnehåll och utvärdering. Vi valde den kvalitativa forskningsintervjun som empirisk studie att jämföras med bakgrunden. Anledningen till en kvalitativ studie var att vi ville få insikt i skilda uttryck för didaktisk kompetens genom att vid intervjuer ta del av hur lärare beskriver och motiverar sina val. Resultatet visar att det förekommer en slående likhet i svaren hos samtliga intervjupersoner där alla på ett eller annat sätt nämner vikten av det relationella arbetet i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Halili, Lirie. "Skrivutveckling hos lågstadieelever i skrivsvårigheter : En systematisk litteraturstudie om lärares didaktiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105489.

Full text
Abstract:
Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bodell, Malin, and Merja Norell. "Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3384.

Full text
Abstract:

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Larsen, Alexander. "En tidsresa med narratologiska medel : Berättarteknik, historiemedvetande och didaktisk relevans i Svetlana Aleksijevitjs Tiden Second hand: Slutet för den röda människan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80404.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dolk, Joakim. "Lärare och religionskunskap : En kvalitativ studie om lärares inställning till religionsämnets centrala innehåll." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144727.

Full text
Abstract:
Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Forsling, Karin. "Medielek och digital kompetens i en förskolekontext : Design för meningsskapande." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14561.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt).   There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu.   Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”.  The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities.   From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting.   Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs.   The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together.   Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues.   Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking.
Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter.  Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas.   I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Didaktisk kompetens"

1

Annerstedt, Claes. Idrottslärarna och idrottsämnet: Utveckling, mål, kompetens : ett didaktiskt perspektiv. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lipovec, Alenka, ed. Vloga predmetnih didaktik za kompetence prihodnosti: Zbornik povzetkov. University of Maribor Press, 2019. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-298-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Benner, Dietrich. Bildung und Kompetenz: Studien zur Bildungstheorie, systematischen Didaktik und Bildungsforschung. Schoeningh Ferdinand GmbH, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Piechocki, Rafal. Lieder und Musik Als Foerderungsfaktoren Interkultureller Kompetenz in der DaF-Didaktik. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Piechocki, Rafal. Lieder und Musik Als Foerderungsfaktoren Interkultureller Kompetenz in der DaF-Didaktik. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Piechocki, Rafal. Lieder und Musik Als Foerderungsfaktoren Interkultureller Kompetenz in der DaF-Didaktik. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Piechocki, Rafal. Lieder und Musik Als Foerderungsfaktoren Interkultureller Kompetenz in der DaF-Didaktik. Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, Peter, 2018.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Graf, Christine, ed. Sport- und Bewegungstherapie bei Inneren Krankheiten. Deutscher Ärzteverlag, 2016. http://dx.doi.org/10.47420/9783769136173.

Full text
Abstract:
Das Standardwerk der Sport- und Bewegungstherapie in der völlig überarbeiteten Auflage Körperliche Aktivität spielt eine bedeutende Rolle im Rahmen der Prävention, der Behandlung und der Nachsorge von inneren Erkrankungen. Optimieren Sie die Sport- und Bewegungstherapie nach medizinischen und sporttherapeutischen Aspekten. Didaktisch kompetent vermittelt das Standardwerk sowohl Basiswissen als auch sporttherapeutische Konsequenzen. Für die 4. Auflage wurden sämtliche Kapitel komplett überarbeitet und um wichtige Aspekte erweitert. Neben den sportmedizinischen Grundlagen finden Sie Informationen zu folgenden Krankheiten: - Herz- und Kreislauferkrankungen - Atemwegserkrankungen - Tumorerkrankungen - Rheumatologischen Erkrankungen - Blutkrankheiten (Leukämie, AIDS etc.) - Magen-Darm-Erkrankungen - Nierenerkrankungen -Neurologisch-psychiatrische Krankheitsbilder Ihr Know-how für eine interdisziplinäre Sport- und Bewegungstherapie!
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eine Grammatik Für Lernende Unter Funktional-kommunikativem Blickwinkel: Bindeglied Zwischen Linguistik, Psychologie Und Fremdsprachendidaktik: Eine Konkretisierung ... (Im Medium Fremder Sprachen Und Kulturen). Peter Lang Publishing, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Didaktisk kompetens"

1

Kliemann, Peter. "Kompetenzorientierte Elementarisierung? Überlegungen aus der Perspektive eines Staatlichen Seminars für Didaktik und Lehrerbildung." In Elementarisierung und Kompetenz, 149–75. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666711411.149.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wittmann, Eveline. "Betriebliche Bedingungen der Entwicklung kommunikativer Kompetenz in der Kundenberatung. Eine Betrachtung mit Fokus auf kommunikativen Verkaufsschulungen." In Didaktik beruflichen Lehrens und Lernens, 51–62. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09668-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Delalande, Hana. "Interkulturní komunikační kompetence v odborné francouzštině – vybrané výsledky pilotního šetření." In Výzkum v didaktice cizích jazyků II, 113–35. Brno: Masaryk University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.5817/cz.muni.p210-9547-2019-6.

Full text
Abstract:
The present study treats the methodology and pilot research of a PhD thesis on development of intercultural communication competence in teaching of French for specific purposes and preparation of university students for international internships. Focus is put on the description of the qualitative research design, grounded theory method, the pilot research, data analysis, but also on the reflexivity of the pilot research results and its implication for furthers steps of the research
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Pfeifer, Peter. "Naturwissenschaftliche Kompetenz im Chemieunterricht. Reflexionen und Anregungen zur Didaktik und Methodik des Chemieunterrichts nach PISA." In Nach PISA, 163–95. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80658-1_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Eckert, Fabian, and Ann-Catherine Liebsch. "Der Baustein Adaptive didaktische Kompetenz: inklusive (Fach-)Didaktik und adaptive didaktische Kompetenz." In Inklusionsorientierte Lehr-Lern-Bausteine für die Hochschullehre. Ein Konzept zur Professionalisierung zukünftiger Lehrkräfte, 76–87. Verlag Julius Klinkhardt, 2020. http://dx.doi.org/10.35468/5798_03.4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"Auf der Suche nach einer Didaktik der Urteilsformen und einer auf ausdifferenzierte Handlungsfelder bezogenen partizipatorischen Erziehung." In Bildung und Kompetenz, 129–42. Verlag Ferdinand Schöningh, 2012. http://dx.doi.org/10.30965/9783657771257_009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ries, Thorsten. "Digital learning: eine neue didaktische Normalität. Erfahrungen mit der digitalen Lehre unter Covid-19 Pandemie-Bedingungen." In Während und nach Corona: Digitale Lehre in der Germanistik: Ergebnisse der digitalen Konferenz am 25./26. August 2020. Universitätsbibliothek Johann Christian Senckenberg, 2021. http://dx.doi.org/10.21248/gups.57456.

Full text
Abstract:
In der außerordentlichen Pandemie-Situation wurden wertvolle Erfahrungen mit Vollzeit-Online-Lehre gesammelt, welche der strategischen, online-didaktischen und technischen Weiterentwicklung und dem sinnvollen Ausbau von Blended Learning und digitaler Lehre an den Universitäten in der Zeit nach der Covid-19 Pandemie dienen können. Die auf breiter Basis gewonnene praktische und konzeptuelle Kompetenz im Bereich digitaler Lehre bei Lehrenden und Studierenden ist als eine Zukunftsressource zu betrachten. In Verbindung mit der zunehmenden Verbreitung von Digital Humanities sind die Voraussetzungen für die Herausbildung einer neuen didaktischen Normalität gegeben. Der vorliegende Beitrag basiert auf Erfahrungen mit der digitalen Lehre an der Universität Regensburg im Sommersemester 2020, einer Umfrage unter Studierenden zur digitalen Lehre im Frühjahrs-Semester am Dept. of Germanic Studies an der University of Texas at Austin, USA, und Beobachtungen und Gesprächen mit Studierenden und Lehrenden an der Universität Gent, Belgien. Die Bemerkungen versuchen, aus diesen ersten Erfahrungen ausgewogenere und für die Entwicklung der digitalen Didaktik produktive Perspektiven zu gewinnen und greifen der systematischen Auswertung der derzeit noch laufenden Umfragen und Studien mit breiterer Datenbasis nicht vor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Stüssel, Kerstin. "Offenheit: OERs, Creative Commons und die Zukunft germanistischer Lehre und Forschung." In Während und nach Corona: Digitale Lehre in der Germanistik: Ergebnisse der digitalen Konferenz am 25./26. August 2020. Universitätsbibliothek Johann Christian Senckenberg, 2021. http://dx.doi.org/10.21248/gups.57599.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Text zeigt die Position einer Autodidaktin bzw. Dilettantin: Zwar habe ich mich schon früher in verschiedenen Lehr-Settings mit Digital Humanities auseinandergesetzt, vor dem Sommersemester 2020 spielte die digitale Lehre aber kaum eine Rolle, es sei denn man zählt die Nutzung unterschiedlicher universitärer e-Learning-Portale (Moodle, Ilias etc.) zur Terminplanung und Materialbereitstellung schon dazu. Gerade weil ich mich als Nachzüglerin begreife, die behelfsmäßig einiges nachzuholen hatte und nur ansatzweise die lange schon existierenden Praktiken und Diskurse kannte, empfand ich den offenen Brief "Verteidigung der Präsenzlehre" als unfair, nicht nur gegenüber denjenigen, die sich jetzt notgedrungen versuchten zu professionalisieren, vor allem aber unfair gegenüber denjenigen, die schon lange intensiv und didaktisch kompetent digitale Elemente erprobt und zu Szenarien des Blended Learning entwickelt haben: Eine Diagnose, die die komplette Ersetzung der Präsenzlehre als latent schon geplante Sparmaßnahme unterstellt und eine Intervention, die aus diesem negativen Szenario heraus die hergebrachte Präsenzlehre mit ihren vielen Lebenslügen meint verteidigen zu müssen, schien mir unangebracht, weil von den elaborierten hochschuldidaktischen Perspektiven in Richtung "digitaler Präsenz" und von den Chancen für die Forschung keine Rede war. Und: Der Aufwand und die technische Implementierung von digitaler Lehre kann, sofern die Qualitätssicherung ernst genommen wird, nicht als Sparmaßnahme durchgehen. Eher im Gegenteil!
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Didaktisk kompetens' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography