Dissertations / Theses: 'Didaktisk kompetens'

1

Norberg, Jatta, Linda Fredriksson, and Linda Berggren. "Några pedagogers didaktiska val i läs- och skrivundervisning : -utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus på utveckling av didaktisk kompetens." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-217.

Full text

Abstract:

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lundquist, Gunilla, and Månsson Anna Reinerfelt. ""Voffor gör di på detta viset?" - en didaktisk studie av förskollärares kompetens om högläsning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34230.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter. Empirin bearbetades i relation till tidigare forskning och ovannämnda perspektiv. Resultatet visar att alla förskollärare i studien är medvetna om vilken betydelse högläsning har för barn, men visar också att förskollärarna har olika tankar om varför, hur och när de utför högläsning. Vi kan också se skillnader i var förskollärarna placerar verksamhetens böcker.Slutsatsen av undersökningen vittnar om att förskollärarna vet vad högläsning ger, men svaren i enkäterna tyder på att deras praktiska utförande skiljer sig från aktuell och relevant forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Angel, Alma, and Angelica Erlandsson. "Muntlighet i lågstadiet : en systematisk litteraturstudie om hur lärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105053.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hellman, Simon, and David Waltersson. "Vad elever vill ha : En undersökning om olika elevgruppers uppfattningar om bra lärare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110313.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna. Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Berggren, Anders, Ingela Kjellgren, and Anna Gustafsson. "Didaktisk kompetens i den mål- och resultatstyrda skolan : En kvalitativ intervjustudie med lärare i år 1-6." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1792.

Full text

Abstract:

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens. Dagens skola kräver att lärare möter kraven på didaktisk kompetens på flera plan genom reflektion, formulering av målen, val av undervisningsinnehåll och utvärdering. Vi valde den kvalitativa forskningsintervjun som empirisk studie att jämföras med bakgrunden. Anledningen till en kvalitativ studie var att vi ville få insikt i skilda uttryck för didaktisk kompetens genom att vid intervjuer ta del av hur lärare beskriver och motiverar sina val. Resultatet visar att det förekommer en slående likhet i svaren hos samtliga intervjupersoner där alla på ett eller annat sätt nämner vikten av det relationella arbetet i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Halili, Lirie. "Skrivutveckling hos lågstadieelever i skrivsvårigheter : En systematisk litteraturstudie om lärares didaktiska kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105489.

Full text

Abstract:

Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bodell, Malin, and Merja Norell. "Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3384.

Full text

Abstract:

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Larsen, Alexander. "En tidsresa med narratologiska medel : Berättarteknik, historiemedvetande och didaktisk relevans i Svetlana Aleksijevitjs Tiden Second hand: Slutet för den röda människan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80404.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dolk, Joakim. "Lärare och religionskunskap : En kvalitativ studie om lärares inställning till religionsämnets centrala innehåll." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144727.

Full text

Abstract:

Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Forsling, Karin. "Medielek och digital kompetens i en förskolekontext : Design för meningsskapande." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14561.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt). There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu. Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”. The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities. From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting. Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs. The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together. Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues. Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking.
Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter. Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas. I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Rudenstam, Louice. "Varför ska jag vara med, jag har ju bara årskurs ett? : – pedagogers resonemang kring begreppet informationskompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6252.

Full text

Abstract:

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Olausson, Niklas. "Yrkeskvalitet Mellan Raderna." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28012.

Full text

Abstract:

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Artborg, Artur. "「Jag kan」 inget säga : Koe no katachi som värdegrundsförstärkare och dess didaktiska potential." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445309.

Full text

Abstract:

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Paske, Anna-Eli, and Mia Lundmark. "Följer skolan med i digitaliseringen? : En didaktisk undersökning om lärares kunskap och medvetenhet i ledarskapet och deras förmåga att anpassa svenskundervisningen med digitala verktyg i årskurs F–3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29976.

Full text

Abstract:

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem.
The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Strömberg, Emma, and Malin Wilson. "Undervisning i förskolan : En fråga om förskollärares didaktiska kompetens?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-336783.

Full text

Abstract:

Förskolan är den skolform som de flesta barn möter först. Undervisning är dock ett kontroversiellt begrepp för förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka om förskollärare anser att de tillämpar undervisning i förskoleverksamheten utifrån förskollärares framskrivna ansvar i Läroplan för förskolan. Tidigare forskning antyder att förskolläraryrket är ett yrke i förändring och att undervisning är något som ska bedrivas i förskolan. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teorier och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares didaktiska kompetens, medvetenhet om läroplanens innehåll, teorier om lärande och förskollärares förhållningssätt och syn på undervisning i förskolan. Metoden som ligger till grund för studien utgörs av ett enkätutskick till förskollärare i den mellanstora kommun som studien avsåg att undersöka. Studiens resultat vittnar om svårigheten med att redogöra för vad som är undervisning inom förskolans kontext. Resultatet synliggör förskollärares sätt att se på undervisning. Det framgår av empirin att förskollärare har två sätt att se på frågan om undervisning kräver en planering och ledning av en förskollärare eller om undervisning sker utan förskollärares närvaro. Majoriteten av respondenterna anser dock att undervisning hör hemma i förskolan oavsett förskollärares närvaro eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Weiland, Max, and Louis Secka. "Lärares digitala kompetens." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40709.

Full text

Abstract:

Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Stenkula, Anna. "Strategisk kompetens i provsamtal." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171608.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att analysera interaktionsmönster i parsamtal under prov på Sfi kurs C. Mer specifikt har användandet av kommunikativa strategier studerats under hela samtalen samt även i stunder då interaktionen riskerar att fallera. Studien har genomförts med hjälp av ljudinspelningar av testsamtal och Conversation Analysis som analysmetod. Resultatet visar på att testdeltagarna överväldigande använder sig av strategier som ger talaren mer betänketid under pågående yttrande. Dessa strategier inkluderar tvekljud och repetitioner, samt responser, det senare bestående till största delen av stöttningssignaler till talaren, även kallat uppbackningar. I situationer där interaktionen riskerade att fallera valde deltagarna att, på liknande sätt, använda sig av respons och uppbackningar. Vidare visar resultaten att testdeltagarna föredrog att inte byta eller förkorta samtalsämnet eller påpeka missar i kommunikationen om hen exempelvis inte förstod vad samtalspartnern sade. Resultatet öppnar upp för diskussion om hur kommunikativa strategier används, såväl inom som utom skolkontexten och även hur pedagoger och andraspråksinlärare kan samtala om hur man kan använda sig av nämnda strategier i interaktionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Persson, William, and Philip Dersén. "Historieundervisning utifrån interkulturell kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39596.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Johansson, Alicia. "Nyanlända eleversdemokratiska kompetens : - en kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34253.

Full text

Abstract:

Sverige är ett demokratiskt land vilket ska återspeglas inom skolsystemet. Andelen nyanlända harökat i jämförelse mot tidigare år. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle där många olikanationer möts i skolan såväl som i samhället. Skolan har uppdraget att fostra barn och ungdomar tillatt möta det svenska demokratiska systemet. Något som kan vara problematisk för nyanlända attanamma eftersom vardagen präglas av en ny kontext.Syftet med undersökningen är att problematisera förhållandet mellan nyanlända elever och derasdemokratiska kompetens med utgångspunkt i Vilgot Oscarssons analysmodell för skolansdemokratiuppdrag. Avsikten är att på en uppfattning om vilken av de fyra dimensionerna somnyanlända elever behärskar mest men också vilken dimension som de behöver träna mer på.Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats där tio elever, studerandes på språkintroduktionen,har fått besvara ett antal frågor under ett semistrukturerat intervjutillfälle. Eleverna uppvisar att deär mest förtrogna med attityddimensionen och behöver träna mer på den samtalsdemokratiskadimensionen. Ett resultat som antyder att lärare behöver vara tydligare vid kommuniceringen avdemokratins abstrakta delar. Eleverna ges då möjlighet att förstå demokratins principer med ett nyttperspektiv.

Godkännande datum: 2018-05-31

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Nilsson, Eriksson Robin. "Kritisk digital kompetens : En intervjustudie om lärares uppfattningar om elevers digitala kompetenser och hur dessa kan främjas i samhällskunskapsundervisningen genom digitala verktyg." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53472.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik.
The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Abbas, Bafrin. "Lärarkompetenser i samhällskunskap : Lärarens syn på ämnes-, didaktiska och sociala kompetenser." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49252.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Pawlikowski, Pawel. "EU-undervisning i Samhällskunskap 1b." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32537.

Full text

Abstract:

Utifrån tidigare studier kring EU-undervisningen har det framkommit att den i liten gradär utformat för att främja ett politiskt deltagande. Det här examensarbetet har undersöktvilka didaktiska överväganden lärare använder i EU-kunskapsområdet pågymnasieskolan i kursen samhällskunskap 1b samt hur de upplever sina möjligheter tillatt utveckla elevers demokratiska kompetenser genom EU-undervisning. En kvalitativ metod användes för att besvara frågeställningen. Semi-struktureradeintervjuer utfördes med sex verksamma samhällskunskapslärare påhögskoleförberedande gymnasieskolor. Materialet analyserades utifrån Maria Jarlsdefinition av demokratiska kompetenser, undervisningsmetoder som främjardemokratiska kompetenser och tre politikdimensionerna; Polity, Policy och Politics.Resultatet visade att lärares undervisning samt undervisningstid för området skiljer sig åt.Undervisningsinnehållets fokus är främst på den politiska dimensionen Polity ochkunskapen om det politiska systemets funktion och organisation. Det återspeglas också isyftet av undervisningen och undervisningsmetoderna. Utifrån demokratiskakompetenser så tenderar undervisningen fokusera främst utvecklingen av politiskakunskaper och det politiska intresset. Lärarna upplever att de har goda chanser till attutveckla elevers demokratiska kompetens genom EU-undervisning. Deltagarna påpekaratt de har möjlighet till att lyfta fram relevanta samhällsfrågor, öka elevers kunskaper ochintresse inom ämnet. Å andra sidan identifierar lärarna utmaningar kring ämnet och lyfterfram; tidsbristen i kursen samhällskunskap 1b, elevers förkunskaper och intresse förämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wall, Niklas. "Främmandegöring och litterär kompetens via Tomas Tranströmers diktning : En stilistisk analys med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100904.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet främmandegöring kommer till uttryck i Tomas Tranströmers dikter Preludium och Flygblad. Som analysmetod används det närliggande begreppet förgrundstekniker, som beskriver hur främmandegöring kan uppstå genom det poetiska språkets olika funktioner, samt med författaren eller poetens användning av stilistiska drag. Dessutom undersöker studien hur en litteraturundervisning som beaktar skönlitteraturens främmandegörande funktion kan utveckla elevers litterära kompetens, enligt Örjan Torells modell. Analysen visar att dikterna innehåller ett rikt antal varierande förgrundstekniker som dels kan fungera väl som utgångspunkt i arbetet med att utveckla elevers litterära kompetens, dels kan öka sannolikheten för en förhöjd estetisk läsupplevelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Styrdal, Gustav. "Digital kompetens hos svenska gymnasielärare i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21197.

Full text

Abstract:

Med anledning av Skolverkets beslut att 2017 uppdatera Gymnasieskolans kursplaner med målet att stärka elevers digitala kompetens och de tilläggen som med detta kom i matematikämnets kursplaner har denna studie gjorts för att undersöka den digitala kompetensen hos svenska gymnasielärare i matematik. Via webbenkät undersöktes den digitala kompetensen hos 99 lärare med Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att lärarna upplevde sig själva som relativt kompetenta inom användning av digitala verktyg, men att förbereda lektioner med digitala verktyg för problemlösning upplevdes som svårare än att kombinera digitala verktyg med andra områden. Det gick även att påvisa en koppling mellan lärares digitala kompetens och antal elever på skolan läraren undervisade, där lärare på större skolor upplevde sig mer kompetenta än lärare på mindre skolor. Det gick även att se en trend att lärare som upplever sig mer kompetenta använder digitala verktyg oftare i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Åström, Julia, and Malin Juhlin. "Alla kan sjunga, det låter lite olika bara : En kvalitativ undersökning av åtta förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38091.

Full text

Abstract:

Det finns mycket att vinna med att arbeta med musik i förskolan. Forskare menar dock att förskollärares osäkerhet och bristande musikaliska kompetens kan leda till att musik prioriteras bort i förskolan. Syftet med undersökningen var därför att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens samt belysa relationen mellan dessa uppfattningar och hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Intervjusvaren har tolkats genom det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå forskningsobjektet. I resultatet framkom en variation av förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens och hur de använder musik som didaktiskt redskap. Anmärkningsvärt var att den musikaliska kompentensen inte nödvändigtvis påverkade förskollärarnas känsla av trygghet i sitt musikanvändande. Slutsatsen är att förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens till viss del påverkar hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Däremot går det inte att utesluta att andra faktorer kan påverka musikens omfattning i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lingh, Tobias, and Emilia Åsberg. "Adekvat digital kompetens i förskolan – vad är det? : En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar begreppet adekvat digital kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94221.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens? I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Leander, Jenny, Therese Kajsjö, and Åsa Gabrielsson. "Skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48562.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Grönnevik, Sandra, and Therese Nordin. "Adekvat digital kompetens : Förskollärares upplevelser av digital teknik i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35242.

Full text

Abstract:

Denna studie genomfördes i syfte att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med att integrera digital teknik i förskolan samt hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens. För att undersöka detta har nio förskollärare intervjuats och fått beskriva hur de förhåller sig till digital teknik, hur de integrerar den digitala tekniken i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt vilka utmaningar de ser relaterat till arbetet med digital teknik. Relevanta begrepp utifrån det sociokulturella perspektivet har sedan använts för att analysera förskollärarnas beskrivna arbetsmetoder och förhållningssätt gentemot digital teknik. De begrepp som användes var redskap, appropriera, mediera, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultatet av studien pekar på att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkar i vilken utsträckning de integrerar digital teknik i förskolans verksamhet samt hur djupgående de anser sig behöva gå in på ämnet för att ge barnen adekvat digital kompetens. Vidare framkommer fyra olika områden vilka ses som utmaningar när det kommer till förskollärarnas möjligheter att integrera digital teknik såväl som att utveckla barnens digitala kompetens. Dessa områden är de fysiska resurserna, tidsaspekten, barngruppens storlek samt förskollärarnas egen digitala kompetens. Studien bidrar med kunskap kring hur förskollärare arbetar för att integrera digital teknik i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt kunskap kring vad som kan behövas för att detta arbete ska underlättas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Johansson, Maria. "Historieundervisning och interkulturell kompetens." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11932.

Full text

Abstract:

Abstract Title: History teaching and intercultural competence This study takes as its starting point the relationship between the multicultural and globalised society and history as a school subject, and explores it theoretically as well as empirically. Intercultural historical competence, which is the main theoretical and analytical concept of the study, is developed from theories of narrative competence and theories of intercultural competence, and is positioned in the intersection between the two. Narrative competence describes historical consciousness as being characterised by three distinct sub-competencies, the competence of experience, the competence of interpretation and the competence of orientation. Historical learning is seen as the qualification of these competencies to be able to tell meaningful stories about our lives. The empirical case study explores how intercultural historical competence as a learning objective is interpreted and enacted in one history classroom. The enacted object of learning is regarded as a co-construction between the teacher, the pupils and historical narratives. This study explores how experiences and interpretations of the past are made and used in the work in the classroom. The question of what constitutes each narrative sub-competence is addressed and discussed in three empirical chapters respectively. The source material mainly consists of observations from a sequel of 25 history lessons in an upper secondary school The empirical results show how different dimensions of each sub-competence contribute to what is possible to learn in relation to intercultural historical competence. One important dimension of the competence of experience is the employment of strategies of pluralism, deconstruction and counter-narratives to open up closed narratives. The competence of interpretation is strengthened by the use of second-order concepts as tools to qualify historical thinking. Furthermore, it is demonstrated how it is possible to practise the competence of orientation by giving pupils the opportunity to use historical narratives and historical tools to make sense of the present and to think about the future. One additional conclusion is that the planning process, when the learning objective is interpreted and framed into lessons and exercises, is decisive for what is possible for pupils to learn. Finally, it is stated that history as a school subject has the capacity to develop knowledge, skills and attitudes that are relevant in a multicultural and globalised society. Key words: history teaching, historical learning, history education, intercultural competence, intercultural education, historical consciousness, upper secondary school, class room study, object of learning, learning objective, historical narrative.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Tuomi, Juha. "Digitala läromedel och didaktik : Upplevelsen av digitala och fysiska läromedel i gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134577.

Full text

Abstract:

The purpose of the research is to identify how pupils and teachers experience different kind of study material in school. It is also important to know which factors affect these experiences. This is what my study will examine. The key-factor to be able to interpret different kinds of multimodal literacy is to understand its textual genre. Pupils and teachers need a certain level of technological skills to be able to create multimodal text and to have an estimation of the purpose of different text genres. To analyze the research material a hermeneutic method is used with a phenomenographic focus of the experience that the survey data and interviewed informants provide for the research. Results shows that some experience is similar between the teachers and pupils concerning the different study materials, then again preference might differ when it comes to preparations for tasks or lectures. Something all informants agree upon, is that the computer as digital tool is positive since it is used in every subject in school and it is never lost or forgotten at home by pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Jensen, Cajsa, and Samuelsson Filippa Damberg. "Digitala verktyg i en kvalitativ matematikundervisning : Utveckling av lärares digitala kompetens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91490.

Full text

Abstract:

Informationsflödet i vårt samhälle blir allt mer digitalt och utvecklas snabbt. Även teknik utvecklas och yrken som finns idag fanns inte för tio år sedan. Även skolans och lärares roll har därför påverkats av digitaliseringen och elevers digitala kompetens ska grundläggas i skolan. Lärares yrkesroll har därför blivit mer komplex och andra krav ställs på lärares tekniska kunskaper. Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig därför på lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Studien undersöker om det finns vetenskapligt stöd för om digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning för lärare på lågstadiet. Vidare undersöker studien om det finns tidigare forskning på hur lärare kan utveckla sin digitala kompetens i relation till de professionella krav som finns på lärare i arbete med digitala verktyg. Som stöd för att besvara forskningsfrågorna har 10 vetenskapliga artiklar valts ut, för att sedan analyseras för att hitta olika teman för sammanställning av ett resultat. Sammanställningen av insamlat material resulterade i flera exempel på verktyg som kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning. Resultatet innehåller exempel på både hårdvara och mjukvara som kan stödja lärares arbete. Det finns även stöd för att ramverken Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) och Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu) kan utveckla lärares digitala kompetens i relation till undervisning. Slutsatsen kan dras att digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning om lärare använder det som ett komplement eller som ett hjälpmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Boström, Johanna, and Lisa Larsson. "Att möta alla elever : Differentierad läsundervisning inom ämnet svenska i årskurs 1." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42744.

Full text

Abstract:

Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Arvidsson, Frida. "Praktiska förslag på teoretisk grund : Didaktiska redskap för svensklärarens narratologiska verktygslåda." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69928.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utifrån en narratologisk analys av Lina Wolffs De polyglotta älskarna diskutera hur Gérard Genettes narratologiska begrepp homo-, hetero- och autodiegetisk berättare, fokalisering, analeps och proleps kan göras tydliga och greppbara för elever i den svenska gymnasieskolan. Utifrån Örjan Torells modell för litterär kompetens diskuterar jag sedan hur begreppen kan presenteras och förklaras för att förstås av elever i svenskundervisningen. Materialet som står till grund för uppsatsen är Lina Wolffs De polyglotta älskarna, Gérard Genettes Narrative discourse och Örjan Torells Hur gör man en litteraturläsare?. Analysen visar att Wolffs roman i många avseenden kan bidra med tydliga exempel och intressanta narratologiska skiften. Utifrån Torells tre delkompetenser performanskompetens, konstitutionell kompetens och literary transferkompetens presenteras sedan två praktiska, didaktiska förslag. Istället för att söka begreppsförenklingar föreslås lärare söka nya sätt att förklara avancerade begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Carendi, Elin, and Rebecca Roos. "”För att förändra världen behöver vi förstå oss på den” : Digital kompetens ur ett förskollärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31504.

Full text

Abstract:

Ett allt växande intresse för digitalisering och en förvärvad inspiration i huruvida digital teknik kan integreras och användas som ett verktyg i förskolans praxis, tillsammans med vår övertygelse om vikten av att barn utvecklar en digital kompetens i denna digitala tidsera som vi människor befinner oss i, är grunden för valet av ämne i föreliggande examensarbete. Tidigare forskning betonar att förskollärares attityder kan ha en signifikant betydelse för hur digital teknik implementeras i såväl undervisning som i förskolans dagliga verksamhet. Likaså visar tidigare forskning att digitaliseringens framväxt bör spela en väsentlig roll i förskolans verksamhet. Digitala medier utgör nya sätt att kommunicera, interagera och socialisera med andra. Detta är något som vi själva har upplevt på nära håll, genom både tidigare arbetserfarenheter och verksamhetsförlagd utbildning inom förskola. Därmed är studiens syfte att öka kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda digitala medier med barn i förskolans undervisning i relation till digital kompetens. För att erhålla en sådan fördjupad kunskap har kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från fyra olika förskolor i norra- och östra Mellansverige utförts. Det sociokulturella perspektivet har understött analysen av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att kompetensutveckling är högt efterfrågat hos förskollärare för att utveckla deras individuella digitala kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärares attityder kring digitala medier kan bära inflytande i deras undervisningspraxis. Vår förhoppning med studien är att bidra med kunskap såväl som att inspirera andra verksamma förskollärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Dunder, Anna, and Sandra Söderlund. "Senja utforskar vattnets kretslopp : Ett didaktiskt lärandematerial." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31441.

Full text

Abstract:

Syftet med produktarbetet var att skapa ett didaktiskt lärandematerial bestående av en bilderbok med tillhörande lärarhandledning med inriktning på vattnets kretslopp, för en hållbar utveckling. Det didaktiska lärandematerialet utformades för att stödja och inspirera förskolepersonalen i sin dagliga undervisning tillsammans med barnen i förskolan. Utformningen av det didaktiska lärandematerialet bygger på det som kom fram i besvarandet kring vår frågeställning: Hur kan ett didaktiskt lärandematerial utformas för att hjälpa förskolepersonalen att ge barn i förskolan tidiga erfarenheter om vattnets kretslopp? Frågeställningen besvarades i relation till den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde. En bakgrund inom redan befintlig barnlitteratur och/eller lärandematerial samt våra didaktiska övervägande kring utformning av barnböcker har också bidraget till produktarbetets resultat. Allt material har samlats in via olika infallsvinklar såsom databassökningar och studiebesök. Materialets insamling har dokumenterats med hjälp av minnesanteckningar, fotografering och ljudupptagningar. I produktarbetets resultatavsnitt presenteras vårt didaktiska lärandematerial som kommer i form av en faktabilderbok med tillhörande lärarhandledning. Utifrån den befintliga barnlitteraturen och lärandematerialen saknas det sen tidigare motsvarande didaktiska lärandematerial, därför blir vår slutsats att vår produkt kan fylla en funktion som inget annat material gör just nu.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Groth, Simon, Stina Sjöholm, and Rebecka Udd. "Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid : En diskursanalys av förskollärares fokusgruppsamtal om det kompetenta barnet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37014.

Full text

Abstract:

Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lindberg, Manuel. "Typiskt berättande : En komparativ arketypanalys ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70187.

Full text

Abstract:

I denna uppsats analyseras Markus Suzaks Jokern och Jeanette Wintersons Fyrväktaren utifrån Northrop Fryes arketypanalys. Inledningsvis görs separata analyser av de båda verken som sedan får ligga till grund för att jämföra de återkommande dragen som kunnat identifieras i de skilda texterna. Syftet är att utreda metodens användbarhet som analysverktyg med målet att avgöra om den kan användas för att främja textnära tolkningar och elevers litterära kompetens i litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Resultatet visar att metoden kan användas för att göra textnära litteraturanalyser. Man kan även observera att karaktärer som i berättandet fyller liknande funktioner återkommer i båda verken trots att de skiljer sig åt både till form och innehåll. Analysen visar dock att denna form av arketypanalys inte kan betraktas som en komplett metod dåden inte berör alla aspekter av texten, vilket tyder på att metoden med fördel kan kompletteras med andra litteraturvetenskapliga metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Kouyoumjian, Azniv. "Matematiska läromedel i grundskolans åk 1-3 : En kvalitativ studie om val av läromedel, lärobok - konkret material - digitala verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53374.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka läromedel yrkesverksamma 1-3 lärare använder i matematikundervisning och hur dessa läromedel väljs ut och används. Elevernas matematikinlärning och utveckling har stor samverkan med undervisningsmetoder och val av läromedel. Begreppet läromedel kommer i studien handla om allt material som används i undervisning för att främja elevers matematiklärande. I studien har jag intervjuat fem 1-3 lärare. Lärarnas svar har tolkats med sociokulturellt perspektiv och kommit till resultaten att: det finns många olika faktorer och förutsättningar som påverkar lärarens val av läromedel i matematikundervisningen. Utifrån lärarnas beskrivningar har jag även sett deras kunskapssyn och likheter i deras val och användning av varierande läromedel vid matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Moradi, Masihi Adrineh. "Digitala verktyg och barns litteracitet i förskolan : en vetenskaplig essä om digitalisering i förskolanoch pedagogens kompetens." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44028.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the preschool teachers’ understanding of digital competence in preschool and their use of it to create learning situations for children in the form of increased opportunities for literacy. Digitalization has been given a lot of space in the latest revised curriculum of the preschool (2018). This has made digital competence a prerequisite for the pedagogical task in preschool. I want to highlight the opportunities and risks that digitalisation in preschool activities could entail in the form of, on the one hand increased accessibility and participation, on the other hand increased stress and reduced equivalence. It is about democracy as all children should have the opportunity to develop their learning about handling digital tools in everyday life in order to be able to participate in societal issues. Digital competence is a necessity in today`s society, both adultse and children come into contact with the digital in society in our everyday lives. Developments in ICT (Information and communication technology) take place at a furious pace, this will affect children`s working lives in the future. The preschool teachers digital competence has a significant impact on an equivalent teaching in the preschool. The starting point for the essay is my experiences of professional life. I will present the wording of the governing document on digitization in general and the meaning of the teacher assignment. Iwill investigate various strands of research on digitization in preschool and investigate the connection between literacy and multimodality. Finally I will examine the teacher´s competence development. We adults need new knowledge and skills to guide the children in their development. Finally I will discuss the duties of the academic leader of the preschool when it comes to the implementation of digital tools in the preschool.
Denna studie syftar till att undersöka förskollärarens uppfattning av digitala kompetens iförskolan, samt förskollärarens användning av dem för att skapa läs- och skriv situationer förbarnen. Digitalisering har fått stort utrymme i förskolans reviderade läroplan (2018). Den snabba utvecklingen av det digitala i samhället avspeglar sig på förskolan i vårtpedagogiska uppdrag, att forma barnen till framtida medborgare som kan hantera teknik samtsamarbeta med andra människor i framtida yrkeslivet. Utgångspunkten för essän är mina egna upplevelser av mitt yrkesliv, jag vill ge läsaren en ärligbild för att synliggöra den komplexitet som den innebär. Digitalisering medför både möjligheter och utmaningar i förskolans kontext. Pedagogerreagerar på olika sätt inför förändringar, ökade krav medför stress hos pedagoger idigitaliseringsarbetet. Jag kommer att börja med att presentera styrdokumentens, formuleringar om digitaliseringgenerellt och läraruppdragets innebörd. Hur ser läroplan för förskolan på digitalisering iförskolan? Jag kommer att undersöka vad forskningen säger om digitalisering i förskolan föratt belysa både risker och möjligheter som studier har visat. Jag kommer ta upp och diskuteravad begreppet litteracitet innebär, samt analysera samband med multimodalitet som är ettteoretiskt synsätt, och hur multimodala verktyg kan underlätta arbetet med litteracitet iundervisningssituationer i förskolan. Till slut kommer jag att undersöka förskollärarnaskompetensutveckling. Vi vuxna behöver nya kunskaper och färdigheter för att lära oss navigeraoch vägleda barnen i sin utveckling och lärande. Jag kommer även att diskutera rektorns roll idetta förändringsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Palm, Adina, and Albulena Sali. "Naturvetenskap och estetiska lärprocesser ur ett elevperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17854.

Full text

Abstract:

Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv redogörs förutsättningar för lärande inom naturvetenskap ställt i relation till estetiska lärprocesser. Enligt forskning är generell allmänbildning inom naturvetenskap viktigt för samhällets utveckling. Didaktiska val, lärarnas kompetens och elevernas motivation är därmed viktiga grundstenar för att upprätthålla en undervisning av god kvalitet. Estetiska lärprocesser presenteras i förhållande till relevant forskning. Forskningsbakgrunden visar ur flera infallsvinklar på ett samband mellan estetiska lärprocesser och lärande i naturvetenskap. Estetiska lärprocesser kan fungera som ett medel för att nå motivation, klassgemenskap och omfångsrik förståelse för naturvetenskap. Forskning visar även att lärare innehar en bristande kompetens för att kunna utnyttja estetiska lärprocessers fulla potential. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur estetiska lärprocessers vara eller icke vara påverkar naturvetenskaplig undervisning, motivation och klassrumsklimat i en studie med såväl kvalitativa samt kvantitativa metodval. Studien har bedrivits i en lågstadieklass med eleverna som huvudfokus ur såväl deras egna perspektiv samt vårt försök att skapa en helhetsuppfattning. Lektionsplaneringar är skapade av oss i samförstånd med deltagande lärare. Datainsamlingen har skett genom lektionsobservationer, lektionsutvärderingar, elevintervjuer och kunskapstest. Resultatet av studien visar att lärarens kompetens påverkar den naturvetenskapliga undervisningen och estetiska lärprocessers utfall. Elevaktiva moment, variation och en friare utformning bidrog till koncentration, ansvarstagande, större uttrycksmöjligheter, motivation och individanpassning. Eleverna visade kunskaper i högre grad om det ämnesspecifika innehåll som behandlats med estetiska lärprocesser än utan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nilsson, Paul. "Digitala resurser för elevers lärande : Lärares didaktiska arbete med digitala resurser." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72536.

Full text

Abstract:

This research has as its primary goal find out through the teachers’ point of view how subject and digital competence can be achieved in social science classes in the Swedish upper secondary school. This research raises thereby two separate competences. The first of these is the improved digital competence among students which can be achieved when the teacher with the awareness and practical use of applied technological pedagogical content knowledge works with the students’ learning objectives in mind. The second competence in focus is the subject knowledge that is in the center of the teaching.This research is a qualitative study where two separate groups of teachers from different schools in the Swedish western hemisphere talks about questions regarding work with digital tools in school to improve both digital and subject competences among students. The research includes a variety of subject teachers with the purpose to be able to acknowledge didactic experiences and learn from their experiences and thereby make it possible to apply it to the didactic work in social science and civics.To achieve both digital and subject competence among students it is essential for teachers themselves to achieve well established technological pedagogical content knowledge which is applicable in the daily didactic work. The result of the research claims to show that social science and civics, as well as other subjects and courses, can use digital resources to improve competence among students. Through these didactic strategies in teaching the students’ digital skills can be improved as a side effect of the subject taught by teachers with digital didactic resources. Through this design of teaching both digital and subjective competence can be achieved in the didactic work of teachers.
Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur ämnesmässig och digital kompetens kan främjas hos elever i samhällskunskap på gymnasiet. Studien lyfter därmed två separata kompetenser. Den första av dessa är en ökad digital kompetens hos eleven som kan främjas då läraren medvetet med hjälp av tillämpad teknisk allmändidaktisk kompetens arbetar för att främja elevens lärande i ämnet. Den andra kompetensen som ligger i fokus är de ämneskunskaper som ligger till grund för undervisningen.Detta är en kvalitativ studie där två separata grupper av lärare från olika skolor i västra Sverige samtalar kring frågor rörande digitalt arbete i skolan för att främja lärande inom både digital kompetens och ämnesmässiga kunskaper. Studien inkluderar ett flertal ämneskompetenser för att därigenom kunna dra allmändidaktiska lärdomar ur lärarnas olika ämnesdidaktiska erfarenheter som kan vara möjliga att applicera i det samhällskunskapsdidaktiska arbetet.För att främja både ämnesmässig och digital kompetens hos eleverna är det av vikt att läraren tillägnar sig själv en god teknisk allmändidaktisk kompetens som är tillämpbar i det ämnesdidaktiska arbetet. Resultatet visar på att det är möjligt att i samhällskunskapsämnet, liksom inom flertalet andra ämnen, använda sig av digitala resurser för elevers lärande. Därigenom blir det möjligt att elevens digitala kompetens främjas som en sidoeffekt av undervisningen som med hjälp av digitala resurser ämnar främja ämnesmässiga kunskaper. På så vis främjas elevers digitala och ämnesmässiga kunskaper parallellt i det didaktiska arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Palo, Anna-Karin, and Annette Kjell. "Vad skall omvårdaren kunna? : En dokumentanalys." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-867.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet.

Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden.

Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt.

Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Grigic, Alexandra, and Lena Jörgensen. "Förskollärares resonemang om användning av surfplattan i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31446.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan. Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Tesfaye, Belaynesh Ketsela. "Förskollärare erfarenheter av att integrera lärplattor i den pedagogiska verksamheten." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29322.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats. Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ljungqvist, Jimi. "Den digitaliserade idrottsundervisningen : En studie om uppfattningen kring användandet av digitala verktyg i idrottsundervisningen på gymnasienivå." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91194.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning. En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare. Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Larslin, Albin. "En dröm, ett hopp, ett liv, en Mac tillsammans! : Om IKT-undervisning på mellanstadielärarutbildningen vid Uppsala universitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296107.

Full text

Abstract:

Det blir allt viktigare att blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig kunskap inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och digitala medier. Inte minst lyfts detta fram av internationella organisationer som OECD och EU (se avsnitt 2.1) samt av Skolverket i Sverige som i sin vision inför 2022 (Skolverket, 2016) poängterar elevers framtida utbildning i digital teknik. Denna studie har försökt ge en fördjupad bild av den kunskap blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig inom IKT på mellanstadielärarutbildningen vid Uppsala universitet. Tidigare forskning har visat att det finns stora brister i hur man ser på användningen av IKT, att det ofta endast handlar om hur man använder tekniken och att ett didaktisk perspektiv på IKT-användning sällan lyfts fram. Genom att kvantitaiv granska samtliga kursplaner och därtill kvalitativt intervjua de berörda studenterna försöker studien utreda hur IKT-utbildningen ser ut på Uppsala universitets mellanstadielärarutbildning. I studien ställs två huvudfrågor: Hur ges studenterna möjlighet att tillägna sig didaktiska kunskaper inom IKT? Hur får studenterna möta olika IKT-verktyg anpassade för de stadier som studenterna senare skall undervisa i? All data har analyserats och diskuterats utefter Krusmviks (2008, 2011) modell för pedagogisk digital kompetens. En modell som ger en bred bild av paraplybegreppet IKT och tar upp såväl användningen av tekniken som den didaktiska kunskapen gällande IKT. Resultaten visar att den IKT-undervisning som ges ofta är bristfällig, att IKT-utbildningen, precis som tidigare forskare visat, ofta berör endast handhavandet av teknik och inte didaktisk kunskap samt att det finn en diskrepans mellan kursmålen och den faktiska, upplevda utbildningen. I studiens slutsats ges därför förslag på vidare forskningsområden och möjliga ändringar som skulle kunna resultera i en bättre IKT-utbildning för Uppsalas mellanstadielärare och i längden en mer adekvat utbildning för Sveriges mellanstadieelever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Näslund, Åsa. "Bildskapande i förskolan : En studie om förskollärares syn på kompetenser för att främja barns lärande i bild." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61925.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Mårtensson, Eva. "Arbete med elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet : -Otillräcklighet eller kompetens i mötet med elever i behov av särskilt stöd." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81190.

Full text

Abstract:

Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ritter-Mamczek, Bettina. "Selbstmanagement als Lernkompetenz Erwachsener /." Berlin : Wvb, Wiss. Verl, 2007. http://www.wvberlin.de/data/inhalt/ritter-mamczek.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bergh, Sandra. "Digitaliseringens påverkan på elevers matematiska förmåga." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45175.

Full text

Abstract:

Den digitala vågen har växt sig starkare och genomsyrar nu dagens samhälle. Barnen i skolan är födda in i en verklighet som omges av olika former av teknik samt teknologi som bland annat AI, elbilar och mobiltelefoner. Det är väldigt naturligt att olika digitala program samt digitala hjälpmedel ska finnas även i skolan. Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur elevers matematiska förmåga påverkas av användandet av digital teknologi i matematikundervisningen. Från sammanställningen av resultatet från 14 olika artiklar dras slutsatsen att implementeringen av digitalisering i matematikundervisningen kan ha stor positiv påverkan på utvecklandet av elevernas matematiska förmåga. För att detta ska ske behövs hänsyn tas till en del faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Didaktisk kompetens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles