To see the other types of publications on this topic, follow the link: Didaktisk potential.
Dissertations / Theses on the topic 'Didaktisk potential'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Didaktisk potential.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Öberg, Moa. "Identitet, sexualitet och skönlitteratur : En studie av svenskämnets litteraturundervisning som didaktisk potential för gymnasieelevers identitetsskapande." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53698.
Full textAbstract:
Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar: · Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? · På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund. Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.
2
Larsson, Jenny. "Vi finns bara där och lever men på riktigt är vi onödiga : En studie om elevers möjligheter att reflektera över livsfrågor i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49401.
Full textAbstract:
Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände.
3
Mattsson, Edvard. "”Bring us the girl and wipe away the debt” : Didaktisk potential i multimodal fiktionsläsning." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444613.
Full text
4
Berglund, Lindberg Victor. "Didaktisk potential från Vittula : En litteraturdidaktisk studie av Mikael Niemis roman Populärmusik från Vittula." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46091.
Full textAbstract:
The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.
5
Nordgren, Hilda. "”Det var vilda, övergivna skogen, alls ingen hjälp att få.” : En ekokritisk och didaktisk analys av Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445186.
Full text
6
Gabrielsson, Jakob, and Rebecka Hjelm. ""Den första skoldagen är över. Jag står upp igen." : En studie om didaktisk potential i skönlitteratur som tematiserar psykisk ohälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105140.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudies syfte är att undersöka didaktisk potential i tre utvalda skönlitterära texter. Studien kommer att, utifrån de teoretiska ingångarna litteraturdidaktik och didaktisk potential, undersöka hur skönlitteratur kan öppna upp för samtal runt värdegrundsfrågor med fokus på psykisk ohälsa i grundskolan. Med metoden närläsning har vi granskat tre utvalda böcker som tematiserar psykisk ohälsa för att undersöka dels på vilket sätt den psykiska ohälsan beskrivs, dels vilken didaktisk potential som böckerna innehåller. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ litteraturanalys för att belysa hur psykisk ohälsa beskrivs i de olika texterna. Sedan har en diskussion förts om hur innehållet skulle kunna vara relevant att använda i skolan för att belysa psykisk ohälsa.
7
Nordström, Moa. "Identitetsutveckling i skönlitteratur : Genus och identitetsutveckling i två samtida ungdomsromaner." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171009.
Full textAbstract:
This essay examines how two Swedish youth novels portrays identity development and gender, and how they can be used to work with in a teaching environment. A transactional perspective on reading and literature is used in this essay, inspired by Louise M. Rosenblatt and Kathleen McCormick. The two youth novels in focus are Pojkarna (2011) and När hundarna kommer (2015), both written by author Jessica Schiefauer. The analysis focuses on the main characters identity development with an extra focus on gender. The analysis shows that the books are useful in a teaching situation where the teacher intends to illustrate identity change and gender, but also other important subjects that could determine youth’s identity development. The Swedish curriculum clearly states that students in upper secondary school should be given opportunity to develop and explore their own identity, and this essays thesis is that literature is an excellent source for students to do just that.
8
Ramberg, Nathalie. "Vittnesmåls pedagogiska potential i historieundervisningen : -en didaktisk analys av undervisningsmaterial för ämnet i historia i den svenska gymnasieskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67348.
Full textAbstract:
The public authority called The living history forum has the mission to promote knowledge and understanding about human rights, tolerance and democracy in the Swedish society. They have developed a website where they provide educational materials which often treat the theme of the Holocaust during the Second World War. The aim of this study was to analyse what knowledge the students in the Swedish high school can acquire by using this material. The material consisted of five testimonies of survivors from the Holocaust and work camps during the Second World War. The testimonies were short-recorded movies of witness talking about their memories and experiences. Because of the testimonies oral form, a further aim with this study was also to analyse what knowledge the oral story can contribute to in high school students. Three questions were developed to answer the aims of the study: • What pedagogical potential has the educational material ” Personliga berättelser kan väcka starka känslor”, which is provided by The living history forum? • Which knowledge can students acquire by using the oral story, in this case in the form of testimonies, in history lessons? • Which learning criteria in Lgy 11´s Värdegrund och uppdrag and History 1b´s centrala innehåll” can the educational material fulfil? The method I used to answer these questions was a didactic analyse. This means that I answered the didactic questions who, what, why and how related to the material. To answer the didactic questions I also did a simple content analysis of the testimonies of what they said and how they said it. I then used two different theories to answer the didactic questions. My results show that the educational material has a great pedagogical potential which shows that students can learn to understand and feel historical empathy. This result is mostly based on the fact that the testimonies are oral. But the results also show that it requires careful considerations from the teacher before using the educational material, since one problem by using the oral story in history lessons seems to be that the students forget about critical thinking. Keywords:
9
Karlsson, Ulrica. "Den medvetna Medea : intersektionell analys och värdegrundsfrågor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80905.
Full textAbstract:
Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.
10
Magnusson, Isabelle. "Björnstad och den svenska skolans värdegrund : En studie av Fredrik Backmans roman Björnstad och dess didaktiska potential vid arbete med värdegrundsfrågor i gymnasieskolans svenskundervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433417.
Full textAbstract:
Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.
11
Zilén, Ida, and Hadley Nicole Öfverström. "Bilderboken om allas lika värde : En innehållsanalys där den didaktiska potentialen analyseras i bilderböcker där karaktärer med funktionsnedsättning gestaltas." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415530.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.
12
Törnebladh, Lovisa. "Sagans didaktiska potential i arbetet med värdegrundsfrågor : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar av genus i en normkritisk saga." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49882.
Full textAbstract:
Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte.There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.
13
Artborg, Artur. "「Jag kan」 inget säga : Koe no katachi som värdegrundsförstärkare och dess didaktiska potential." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445309.
Full textAbstract:
Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.
14
Åkesson, Helena. "Barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i arbete med värdegrundsfrågor. : Den didaktiska potentialen i fem utvalda mellanåldersböcker utgivna 2010–2020." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100975.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.
15
Rehbinder, Susanne. "Värdegrunden mellan pärmarna : En komparativ analys av Jan Guillous Ondskan och Chimamanda Adichies Lila hibiskus ur ett värdegrundsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413674.
Full textAbstract:
Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.
16
Morelius, Alice, and Andriette Engström. "Kärlek kan komma i alla färger : En kvalitativ undersökning av HBTQ-skildringar i svensk ungdomslitteratur samt deras didaktiska potential." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29960.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.
17
Malcolm, Ellen. "Dystopin i svenskämnets värdegrundsarbete : Den didaktiskapotentialen i Hungerspelen, Den Utvalde och Leendet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21437.
Full textAbstract:
Inledning: Skolans styrdokument fastställer att den svenska skolverksamheten har ett dubbelt uppdrag som innefattar både kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget. Att använda sig av dystopisk skönlitteratur i svenskundervisningen kan förena dessa uppdrag eftersom den dystopiska genren ofta belyser omvärldsfrågor och dagens samhällsproblem. Därutöver har den dystopiska genren ökat i popularitet och lockar många unga läsare vilket gör den fördelaktig att använda i svenskundervisningen. Undersökningen ämnar därför att belysa vilken didaktisk potential tre vanligt förekommande skönlitterära dystopier har i svenskämnets värdegrundsarbete. Didaktisk potential används i enlighet med Alkestrands(2016) definition av begreppet. Syfte: Syftet är att belysa tre skönlitterära dystopiers didaktiska potential i svenskämnets värdegrundsarbete. Metod: Undersökningen bygger på metoden tematisk analys samt den kvalitativa, textanalytiska metoden närläsning. Undersökningen utgår från tre skönlitterära dystopiska verk som bearbetats och analyserats med hjälp av Alkestrands (2016) definition av teorin didaktisk potential. Resultat: De dystopiska verken som studeras i undersökning innehåller många möjligheter att problematisera värdegrunden. Utifrån teorin didaktisk potential har verken som undersökts didaktisk potential eftersom de innehåller möjligheter att belysa vardagliga företeelse ur ett främmande perspektiv, så kallad främmande göring. De främmandegörande aspekterna utgörsav att elever introduceras till världar som är olik den som vi lever i nu. Samtidigt förekommer det igenkänning i och med att de dystopiska världarna anknyter till företeelser som elever kan känna igen från vårt samtida samhälle. Dystopierna ger möjlighet till att den narrativa fantasin tränas genom de etiska och moraliska frågor som tas upp. De litterära verken anknyter tilldiskussioner och problem i vår samtid, men innehåller också motsättningar och moraliska dilemman som en läsare måste förhålla sig till.
18
Franzén, Karl, Nicklas Tält, and Morgan Westerlund. "Ta litteraturen på allvar! : En undersökning om den didaktiska potentialen i populär litteratur med mångkulturellt tema." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91221.
Full textAbstract:
I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.
19
Carling, Johanna. "It is not the spoon that bends. It is only yourself : En queerteoretisk analys av The Matrix, dess didaktiska potential och hur det performativa könet görs och gestaltas." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44044.
Full textAbstract:
This essay aims to study if, and how, The Matrix (1999) can be read with a queer perspective and how to use it in a classroom setting to further upper secondary school students to discuss transgender issues and develop their own identity. By analysing the film using a hermeneutic method and a queer perspective the results show that much of the lines, cinematography and costume can be viewed as an expression for transgender and queer. The theoretical framework is mainly related to Judith Butler’s research on doing gender and Malin Alkestrand’s concept of didactic potential. The essay shows the didactic potential of the Matrix (1999) and gives concrete examples of lines, cinematography and costume that can be used to begin conversations in the classroom related to gender, sexuality, norms, and performative gender.
20
Granström, Arvid. "Genusfrågor i skolan med hjälp av skönlitteratur : Fem gymnasielärares erfarenheter i ämnet svenska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99799.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka vilken didaktisk potential svensklärare ser i att använda skönlitteratur som utgångspunkt för att diskutera genus, könsroller och nor-mer i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats och materialet be-står av en enkät som fem gymnasielärare i svenska besvarat. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna medvetenhet och för-väntningar, kön, sexualitet och etnicitet har identifierats, vilka fungerar som en fond mot vilken vi kan förstå lärarnas utsagor. Med utgångspunkt i dessa kategorier utfördes sedan en analys av vilka möjligheter och hinder som lärarna ser i användandet av skönlitteratur i värdegrundsarbete om genusfrågor. Resultatet visar att lärarna ser en didaktisk potential i att använda skönlitteratur för att diskutera genus, könsroller och normer i svenskundervisningen. Lärarna svarar att de ofta använder skönlitteratur som utgångspunkt för normkritiska klassrumsdiskussioner. Dock så påtalar några av lärarna att själva läsandet av skönlitteratur innebär ett hinder, då elever läser mindre idag och överlag har svårare för läsning som aktivitet.
21
Edström, Matilda. "”Kanske mår tjuvarna inte bra” : Ett skönlitterärt verks didaktiska potential för arbete med skolans värdegrund i årskurs 1." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100914.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.
22
Bladh, Krantz Elin. "Molnfri Bombnatt : Att arbeta med värdegrund och antisemitism i gymnasieskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48841.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka den didaktiska potential som finns i romanen Molnfri Bombnatt i syfte att arbeta med skolans värdegrund i svenskämnet på gymnasiet. I studien har en tematisk och narratologisk analys gjorts, vilket visat att det finns flera didaktiska infallsvinklar att använda sig av i sin undervisning för att motverka antisemitism och för att arbeta med värdegrundsfrågor. Romanen innehåller en komplex narrativ struktur och behandlar flertalet motiv som kan kopplas till temat antisemitism. Som elev finns flertalet möjligheter för igenkänning i romanen, vilket kan skapa en inkörsport till en förståelse för andra människor. Romanen har stor didaktisk potential för värdegrundsarbetet i svenskämnet i gymnasieskolan.
23
Shehadeh, Marlen, Ellenor Fransson, and Shkurte Feka. "Världens framtid sitter i mitt klassrum : En intersektionell analys av skönlitteratur för årskurs 1–3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96515.
Full textAbstract:
Bakgrunden till denna studie är det idag växande mångkulturella samhälle vi har i Sverige. För att arbetet inom skolan ska kunna ge nästa generation kunskaper om människors likheter och olikheter, behöver verksamma inom skolan arbeta med litteratur som visar upp en mångfald på ett inkluderande sätt. I arbetet för ett mer inkluderande samhälle är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att analysera och undersöka vilken didaktisk potential det finns i tre för studien utvalda böcker. Teorier som studien utgår ifrån är intersektionalitet som handlar om att studera hur flera olika skikt bidrar till mellanmänskliga maktstrukturer. Studien utgår även ifrån Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi och världsmedborgare. Det sistnämnda definieras som en människa som tar hänsyn till att det finns andra kulturer än ens egna och att det finns många olika normer och seder som anses vara det normala. De böcker som i studien analyseras är utgivna av förlaget Olika och skrivna av Ebba Berg. Resultatet visade på att de tre böckerna har olika teman och en bred didaktisk potential. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren i att välja böcker med en didaktisk potential i ett arbete för barns utveckling till framtida världsmedborgare.
24
Enkvist, Evelina, and Elina Persson. ""Ibland måste man skapa en annan värld för att få bättre syn på vår egen" : Fantasy i skolans värdegrundsarbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27048.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att utröna värdegrundsdiskurser i fantasylitteraturerna Korpringarna, Engelsforstrilogin och Krönikor från Röda klostret. Genom att granska de valda romanernas didaktiska potential ämnade studien även att styrka användningen av fantasylitteratur i undervisning på gymnasiet. De teorier som valdes för arbetet är intersektionalitet och didaktisk potential. Didaktisk potential och närläsning valdes som metoder för textanalys för att dels utröna romanernas explicita och implicita ideologier, dels för att kunna analysera materialet utan att behöva ta hänsyn till texternas yttre faktorer. Resultatet visade att de tre främst förekommande värdegrundsdiskurserna i det analyserade materialet är demokrati, allas människors lika värde och mänskliga rättigheter. Utifrån romanernas explicita och implicita ideologier analyserades även böckernas didaktiska potential. Studien visade att fantasy som litteraturdidaktiskt material har stor potential och lämpar sig väl som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolan
25
Melin, LIna, Elin Rosén, and Dzesika Taube. "En boning ytterst i havet : En ekokritisk litteraturstudie av Vi på Saltkråkan med förankring i undervisning för årskurs 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80040.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.
26
Lindell, Agnes. "”Hon fick ju ett bättre liv sen” : En kvalitativ studie om hur tolv elever i årskurs F-3 resonerar om den normbrytande versionen av sagan om Askungen." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53317.
Full textAbstract:
Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson & Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: · Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? · Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? · Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential.Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson & Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: · Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? · Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? · How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk? The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.
27
Karlsson, Linn. "Det finns inga moraliska eller omoraliska böcker : En undersökning av den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78062.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.
28
Castberg, Katja. "Mer av det goda, mer ut av världen : Fanfictionens didaktiska potential." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159250.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to discern the didactic potential of fanfiction and transmedial storyworlds in a classroom context. This is studied through the analysis of works from two transmedial storyworlds: Star Trek and Sherlock Holmes. The works are examined using Herman’s (2009) four narrative elements. The study shows that fanfiction writers change one or more narrative elements of a story to build their own narrative. Some writers keep the narrative elements intact but instead write stories that reflect their own lives. Both the Star Trek and Sherlock Holmes narratives are prototypical stories that are easy to follow and recreate and that might be why they are popular in a fanfiction context. The study shows that fanfiction has a didactic potential and that one important aspect of using fanfiction in the classroom is to be open to student’s interpretations of the narrative.
29
Tache, Ana. "I sagornas värld : En litteraturvetenskaplig studie om folksagans didaktiska potential i undervisningen på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36424.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.
30
Stanic, Sofija. ""Vi är alla migranter i tiden" : En maktanalys av Mohsin Hamids Exit väst och romanens didaktiska potential." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105542.
Full textAbstract:
Syftet med följande studie är att med utgångspunkt i en maktanalys av Mohsin HamidsExit väst undersöka romanens didaktiska potential i svenskämnet och i skolans värdegrundsarbete. Studien refererar till Martha C. Nussbaums teori kring den narrativa fantasin och interkulturell pedagogik som didaktiska verktyg vid arbete med romanen.Exit väst skildrar de utmaningar och svårigheter som flyktingar och immigranter kan uppleva i västvärlden. Genom en maktanalys blir de orättvisa och negativa maktdynamiker som skildras i romanen tydliga. Studien vill visa att eleverna kan utveckla ett empatiskt och emotionellt förhållningssätt till karaktärerna och deras erfarenheter genom narrativa fantasi. Detta i sin tur kan vidga elevernas förståelse för olika människor och deras skilda livsvillkor. Exit väst öppnar även upp för interkulturell undervisning i svenskämnet och i värdegrundsarbetet. Studien visar att det finns didaktisk potential i användningen av romanen i litteraturundervisning för att uppfylla kursmål och värdegrundsarbete.
31
Cardesjö, Ida. "Sjävbiografins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete : En värdegrundsanalys av Allt jag fått lära mig av Tara Westover." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78489.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen.This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.
32
Cederquist, Olsson Mari-Anna. "Spelfilmens didaktiska roll i historieundervisningen : En studie om spelfilmens potential för utveckling av historielitteracitet hos elever i grundskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35583.
Full textAbstract:
I historieundervisningen i den svenska grundskolan blir det allt vanligare att lärare använder historisk spelfilm som inslag. Forskning inom området från både USA och Sverige visar dock på att användandet av spelfilm i historieundervisningen står inför en rad didaktiska dilemman. Dessa dilemman har dels att göra med på vilket sätt läraren utformar den spelfilmsbaserade undervisningen, dels vilken slags medvetenhet och förmåga till kritiskt seende och reflektion eleverna uppvisar i sina möten med spelfilm. Samtidigt visar forskning att om lärare besitter kunskaper och insikter både om den historiska spelfilmens didaktiska utmaningar som om dess möjligheter kan en sådan undervisning i allra högsta grad bidra till en hos eleverna utvecklad historielitteracitet. Syftet med föreliggande explorativa fallstudie är att undersöka huruvida och i vilken utsträckning spelfilmsbaserad historieundervisning kan sägas ge upphov till meningsskapande processer där historielitteracitet hos elever utvecklas. Studien har som yttersta teoretiska ramverk det sociokulturella perspektivet som ser på lärande som något som uppstår i en social gemenskap där individen alltid står i relation till det kollektiva och där lärandet är resultatet av individers kognitiva utveckling så som den sker i relation till det som händer i samspelet med andra. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en observerande fallstudie med explorativa samt intervenerande inslag genomförts och detta i kombination med en semistrukturerad intervju med berörd lärare. Studiens viktigaste resultat är att för att en historieundervisning med spelfilmsinslag ska inneha potentialen att förse elever med möjligheter till såväl meningsskapande som utvecklande av historielitteracitet behöver läraren ge eleverna möjligheter att förutom att möta, utveckla och analysera kunskap, även använda denna kunskap i en mellanmänsklig lärandemiljö där utrymme för klassrumsdiskussioner skapas.SO
33
Wennberg, Matilda. "Genus i deckare : En studie om deckargenrens potential i undervisningen ur ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179591.
Full textAbstract:
This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. The three books are The Girl Who Lived Twice (2019) by David Lagercrantz, Lazarus (2018) by Lars Kepler and The golden cage (2019) by Camilla Läckberg. The books have been analyzed from a holistic perspective and with Maria Nikolajevas list over male and female characteristics. The result shows that there is both sterotypics portraits and normbreaking descriptions. The value system hold that the school shall promote equality between the sex and the school shall counteract stereotypical perceptions and help the pupils to become unique individuals. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy it suggest using crime fiction as possibility to discuss genus in the classroom.
34
Johansson, Monica. "Textbooks in mathematics education : a study of textbooks as the potentially implemented curriculum." Licentiate thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18457.
Full textAbstract:
Textbooks are a most important feature of teaching mathematics in the classroom, in Sweden as well as in many other countries. For teachers and students, the textbooks often determine what is school mathematics and also what is mathematics. Previous studies on textbooks and the use of textbooks in teaching and learning mathematics raise important questions about textbooks as representations of the curriculum. One important question concerns their role as a link between curriculum and activities in classrooms. In this thesis, some international investigations in this connection are reviewed and analyzed. Moreover, in order to illustrate the role of textbooks as the potentially implemented curriculum, a content analysis of a textbook series, is conducted. The development of the textbook series, a commonly used schoolbook in Sweden, is portrayed in the light of the curriculum development. Some findings from the analysis of the textbooks show that the objective of mathematics, formulated in the national curriculum, are only partially realized.Godkänd; 2003; 20070214 (ysko)
35
Wichmann, Laura. "An neue Sprachufer übersetzen: Zur Didaktik der Literarizität und dem Potential eines erweiterten Übersetzungskonzeptes im Kontext von Deutsch als Fremdsprache." Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2015. http://hdl.handle.net/10019.1/96946.
Full text
36
Edmark, Andreas. "Skräcken inom och utom oss : En studie över skräckgenrens potential som läs- och värdegrundsfrämjande verktyg i skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179298.
Full textAbstract:
This essay aims to show how the horror genre can be utilized to make reading feel relevant for studentstoday but also as foundation for teaching core values in the classroom. To conduct this study, I relied onAnders Öhmans five categories of what constitutes the horror genre but also Louise M. Rosenblattstheory of the transactionall relationship between the reader and the literary work of fiction. The literaryworks analyzed were chosen to highlight the universal aspects of literary story-telling. The works offiction used in this study are Frankenstein (1818) by Mary Shelley, The Haunting Of Hill House (1959)by Shirley Jackson and The Outsider (2018) by Stephen King. In the analysis, I examine how the centralthemes found relates to Öhman’s five categories of what constitutes the horror genre. Thereafter I discusshow these themes can be used to make reading feel relevant for students today but also as a way ofteaching core values in the classroom. This essay show that the horror genres tendencies to depictextranous forces that threatnes the ordinary order; usage of border characters and feelings of exclusioncan be usefull tools to make students more emotionally engaged in reading. It’s also clear that the horrorgenre provides a foundation for discussing abstract and universal concepts which in turn can guide themtowards a better understanding of themselves and the world around them.
37
Rosenberg, Moa. "Reseberättelsens didaktiska potential : En analys av Fredrika Bremers reseberättelse Hemmen i den nya världen och Henry Morton Stanleys Hur jag fann Livingstone." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75407.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur historiska reseberättelser kan användas i svenskundervisning på gymnasiet. Detta gjordes genom en analys av Fredrika Bremers Hemmen i den nya världen (1853–1854) och Henry Morton Stanleys Hur jag fann Livingstone (1872) där genretypiska teman och konflikter identifierades utifrån bland annat Carina Lidströms genrekriterier och personabegrepp. De teman som analyserades är: persona, läsarens man på plats, mötet med andra kulturer samt kvinnligt och manligt. Dessa utgjorde tillsammans med bland annat Kathleen McCormicks litteraturdidaktiska repertoarteori grunden för den avslutande didaktiska diskussionen. Resultatet visar att både Bremers och Stanleys reseberättelser har många teman och konflikter som lämpar sig för undervisning, bland annat att de visar på ideologiska motstridigheter i sin samtid, och att reseberättelsen som genre har hög didaktisk potential bland annat genom sin position mellan fakta och fiktion.The aim of this essay is to examine how historical travel writing can be used in the teaching of Swedish in the upper secondary school. This is done by an analysis of Fredrika Bremer’s Homes in the New World (1853–1854) and Henry Morton Stanley’s How I Found Livingstone (1872), where the genre-specific themes and conflicts are identified, using Carina Lidstöm’s genre criterias. The themes are persona; the reader’s ”man on the scene”; meeting of other cultures, and female and male gender roles. Together with Kathleen McCormick’s literary didactic repertoire theory, these themes form the basis for the closing didactic discussion. The results show that both Bremers’s and Stanley’s travelogues have many themes and conflicts that are suitable for teaching, including signs of ideological contradictions in their time, and that travel writing as a genre has a high didactic potential through its position between fact and fiction.
38
Jakobsson, Daniel. "Världskriget som fakta och som känslor : En hermeneutisk studie av skönlitterära verks potential i undervisningen om historiska händelser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159183.
Full textAbstract:
This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.
39
Andersson, Daniel. "Religionsundervisning, etik och populärkultur. : En kvalitativ studie om J.R.R. Tolkiens The Fellowship of the Ring och dess didaktiska potential i religionskunskapsundervisningen på gymnasienivå." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83316.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to evaluate the didactic potential, and applicability of fiction in religious education. The subject I wanted to examine was J.R.R. Tolkiens The Fellowship of the Ring and whether it could be enriching for religious studies in upper secondary school, focusing on normative ethics.The study used a qualitative research method and the empirical material consisted of J.R.R. Tolkiens The Fellowship of the Ring. The book was read several times and sorted and reduced using focused coding searching for ethical dilemmas and different thematic units. The result was analyzed with the help of the high school’s curriculum, previous research, and selected theoretical concepts, normative ethics and didactic potential.The results showed that the book contained a large number of ethical dilemmas and several thematic units wich could help realize its didactic potential. The book’s usefullnes and didactic potential, focusing on normative ethics in religious studies, could then be proven on the basis of the upper secondary school’s and religious studies curriculum, as well as using previous research. The ethical dilemmas and thematic units found throughout the book make it highly usefull for discussing issues of normative ethics in the classroom.
40
Abrahamsson, Olsson Sara. "Estetisk växtvärk : Bildkonstens potential till ett growth mindset." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42788.
Full textAbstract:
Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.
41
Engelmartin, Victor. ""Det finns potential. Vi kör fortfarande hänga gubbe". : En intervjustudie om elevers uppfattning om rollspel som undervisningsmetod." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78414.
Full textAbstract:
This bachelor thesis examines if tabletop roleplaying games can be used as a teachingmethod in the social studies subject in the upper secondary school. The purpose of thebachelor thesis is by the experiences and perception of tabletop roleplaying games as ateaching method from students to see if there is potential in the method to develop subjectspecific knowledge in social studies and/or general curricular knowledge. By usingtheories about aesthetic learning processes, experiential learning, fantasy and creativity,roleplaying, gamification and emotion-based learning, analyze the students statementsabout the teaching method after they have tried out a roleplaying scenario set in historicalGothenburg. The informants in the thesis expressed no specific subject knowledge, butexpressed knowledge that were more based in the general curriculum goals and theyfound the teaching method to be both entertaining and engaging. The conclusions takenfrom the source material was that the method saw large benefits in that it highlighted thegoals that are part of the general curriculum goals and the schools value oriented duty, butthat the teaching method needs a source material that is more grounded in the socialstudies curriculum, then the one used for this study, to see if students more clearly canperceive subject specific knowledge.SammanfattningUppsatsen undersöker om bordsrollspel kan användas som undervisningsmetod isamhällskunskapsämnet på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att genom eleversuppfattningar av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att användarollspel som verktyg för att ge gymnasieelever möjligheten att utveckla ämnesspecifikakunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper. Genom att användateorier om estetiska läroprocesser, upplevelsebaserat lärande, fantasi och kreativitet,rollspel, spelifiering och känslobaserat lärande analyseras gymnasieelevers utsagor frångruppintervjuer. Detta efter att de testat ett rollspelsscenario från samlingen “Historiskaäventyr i Göteborg”. Respondenterna i uppsatsen uttryckte inga specifikaämneskunskaper, men uttryckte kunskaper som mer grundade sig i allmänna läroplansmåloch att de fann att metoden var underhållande och engagerande. Slutsatserna som drogsutifrån materialet var att metoden har stora fördelar i att lyfta fram de kunskaper som är endel av den allmänna läroplanen och skolans värdegrundsuppdrag, men att det kräver ettmaterial som är mer kopplat mot samhällskunskapsämnet än det som användes för denhär studien för att se om eleverna tydligare kan uppfatta ämnesspecifika kunskaper.
42
Markus, Frank, and Adam Davidsson. "Skönlitteraturens möjligheter : En systematisk litteraturstudie om skönlitteraturens potential i den svenska grundskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100979.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.
43
Fransson, Linda. "Samtidskonst, vad tusan är det? : En kvalitativ studie om samtidskonstens utmaning och potential till lärande vid bildundervisning på högstadiet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53647.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hinder och utmaningar i samband med bildundervisning av samtidskonst på högstadiet, samt undersöka samtidskonstens möjligheter och potential till lärande.Syftet är också att synliggöra hur bildlärare förhåller sig till att integrera samtidskonst i bildundervisning på högstadiet. Frågeställningarna är följande: • Hur integrerar bildlärare samtidskonst i bildundervisningen? • Vilka hinder och utmaningar synliggörs i samband med undervisning i samtidskonst? • Vilka möjligheter och potential har samtidskonst till lärande? För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare verksamma på olika högstadieskolor i flera olika kommuner. Studiens resultat visar att bildlärarna integrerar samtidskonst i bildundervisningen till viss del, vanligtvis i samband med traditionell konsthistoriaundervisning. Resultatet synliggör utmaningar i form av didaktisk karaktär, tid, ekonomi, brist på fortbildning och metodmaterial. Vidare visar studien att samtidskonst har potential att bidra till lärande på flera sätt bland annat genom att elever samtalar, kritiskt granskar och reflekterar kring aktuella frågor som berör dem själva och sin omvärld.
44
Åhl, Rebecka. "The Potential of the Moving Image in the EFL Classroom : A Study of how Teachers in Sweden Teach through Fictional Movies and TV Series." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Ämnesforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48788.
Full textAbstract:
This study aims to investigate how English teachers in Sweden use fictional movies and TV series in their classrooms, in order to discover the potential they can have for students’ language proficiency, literacy, and cultural knowledge. The data is collected through a questionnaire distributed to 65 teachers in lower- and upper-secondary school, and secondary adult education. In the questionnaire the teachers are asked about their general habits in using fictional movies and TV series, such as how often they use them and whether they involve their students in the choosing of movies and TV series or not. Furthermore, the 65 respondents are asked what factors they take into consideration when choosing a movie or TV series, how they relate the viewing to the syllabus, what areas of language proficiency they most often address through the viewing, how they introduce the viewing to their students, and what intentional and accidental purposes they believe movies and TV series can serve. The results show that most teachers use fictional movies to a greater extent than fictional TV series. Furthermore, the results show that most teachers provide clear aims to their viewing of movies and TV series, as well as having clear connections to the different syllabuses. It is also evident that teachers see movies and TV series as a valuable resource when developing their students’ language proficiency, literacy, and cultural knowledge.
45
Bradling, Björn. "Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning." Licentiate thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, Communication, Culture & Diversity @ JU (CCD@JU), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48406.
Full textAbstract:
“Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning“ är en litteraturdidaktisk studie i forskningsämnet pedagogik som tar syftestexten för litteraturundervisningen i det gymnasiala svenskämnet som utgångspunkt. Genom en förstudie där elva svensklärare och en skolbibliotekarie samtalar i fokusgrupper riktas projektet mot sitt huvudfokus som är en läsloggsintervention där 31 elever i gymnasiekursen Svenska 3 läser John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” (Ordfront, 2004/2015). Med hjälp av begrepp från läsforskning (Rita Felski, “Uses of Literature”, Blackwell Publishing, 2008) och erfarenheter från förstudien för eleverna logg över sin läsning. Resultatet av läsloggsinterventionen visar att elevernas metareflektion hjälps framåt av begreppsanvändningen och att eleverna därmed tar steget in i en transformativ lärandeprocess. Licentiatavhandlingen innehåller en analys av den didaktiska potentialen för transformativt lärande med fokus på fokalisation och främmandegöring i Ajvide Lindqvists roman samt en praktisk modell för hur begreppsorienterad litteraturundervisning med läslogg på gymnasiet kan utformas.The function of reading fictional texts in Swedish secondary school education has been questioned in public debate (e.g. Melin, 2016-07-17), even though the reading of fictional texts has been shown to be important to young people’s academic achievement (Jerrim & Moss, 2019). Swedish policy documents clearly state that upper secondary teaching of literature in the subject of Swedish is aimed at increasing the pupils’ self-awareness and their comprehension of experiences and perceptions of others (The Swedish National Agency of Education, 2011). However, results from a large-scale reading project show that Swedish teenagers find it difficult to reflect upon their own roles as readers of fictional texts (Nordberg, 2018). Therefore, this licentiate thesis targets upper secondary reading of fictional texts, and the possibility of using literary terminology pedagogically to visualize and develop pupils’ transformative learning processes. The overall research question posed is: - How can applied literary terminology be used in upper secondary literary studies todevelop pupils’ transformative learning processes? A pilot study was conducted based on three focus group-sessions with teachers and the librarian at an upper secondary school. The main study was based on reading journals written by pupils reading John Ajvide Lindqvist’s novel Låt den rätte komma in (2004) [Let the Right One In, 2008] as part of the Swedish 3 course. The methodological framework is inspired by participatory research. Consequently, this research-project uses an inclusive approach to the participants – 11 Swedish teachers, 1 librarian and 31 pupils – which means that they are considered as subjects rather than objects of knowledge. My own role in this project is tripartite: as a colleague, a teacher, and researcher. The pilot study was conducted in order to find out which possibilities and obstacles arose when the staff participants worked on teaching literature. The main study, within which the pupils are included as participants, focuses on advancing meta-perspectives of their own reading and made use of results from the pilot study and concepts derived from Felski’s (2008) ‘modes of textual engagement’. The pilot study revealed tensions which obstruct the teaching of literature, including the teacher-experienced importance of pupils ‘stepping into’ stories, as opposed to a great many pupils’ reluctance both towards the text and the act of reading. Moreover, the tension between engaged reading and the heavy emphasis placed on assessable outcomes of teaching and learning was addressed by the teachers. The main study revealed that reluctance is an inherent part of reading fictional texts. Further, that the pedagogical application of concepts used in literary studies can support the reading process, make it move forward, encourage the adoption of meta-perspectives on reading and on the pupils themselves as readers, as well as supporting a cohesive view of the finalized text. In summary, the findings suggest that applying literary concepts in literary studies supports pupils towards advancing their transformative learning and potentially points to a new way of making the goals section of the policy documents tangible for teaching and learning practices. According to this study, transformative learning-goals can be achieved if critical perspectives are preceded by individual engagement with the reading of the text. The suggested concept of transformative potential is beneficial to an analysis of the pedagogical function of a certain fictional text used in a certain learning situation geared towards transformative learning. This finding stands in contrast to trends of using reading as a means of writing practice or imaging historical epochs.
Licentiate Thesis in Education with Specialisation in Didactics.
46
Lindberg, Marlene. "”Det är ett omklädningsrum, Felicia. Det är för fan det enda de snackar om” : En genusstudie av hur femininitet respektive maskulinitet gestaltas i tv-serien Eagles och dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72711.
Full textAbstract:
As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender.I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.
47
Morén, Göran. "Samhällsfrågor som didaktiskt begrepp i samhällskunskap på gymnasieskolan : En potential för undervisningen." Licentiate thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48190.
Full textAbstract:
Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör. När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet. Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna.This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire. The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers. The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of core content and calls for authentic, sometimes controversial content. The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.
48
Jiskrová, Zuzana. "Literárně didaktický potenciál Českého nebe." Master's thesis, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-348695.
Full textAbstract:
This thesis directly continues my bachelor thesis titled "What and Why do we laugh with Jára Cimrman at". The first, theoretical part, sums up the observation of the poetics of the plays of Jára Cimrman Theatre and subsequently proves them through interpretation of the last play of Smoljak & Svěrák called "České nebe". The first two chapters provide the theoretical base of knowledge for the four-hour-long lesson based on "České nebe" itself. Both these chapters mainly focus on the used humour and the character of Jára Cimrman, the Czech national genius, but also on related topics such as mystification, space-time, Czechness and composition. The second part of the thesis is then the main one which brings the theory into practice. "České nebe" as a play offers an enormous didactic potential which can be used to verify and deepen one's literacy. The didactic part includes a complex preparation for four lessons, for which it provides a basic introduction of Jára Cimrman Theatre and a summary of comedy techniques used by this theatre, which have a strong emphasis on parody. Mainly, though, it provides a brief insight into the opinions, values and the culturally-historical knowledge of a today's adolescent. The students had a chance to elect their own Czech heaven committee in their class and, by doing...
49
Špalek, Matěj. "Současná česká poezie a její didaktický potenciál." Master's thesis, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-346159.
Full textAbstract:
The thesis deals with contemporary Czech poetry, with trends in the evolution in last five years and with didactic potential of the modern poems. The theoretical part summarizes the changes in the evolution of contemporary Czech poetry based on the information from the anthology called Nejlepší české básně and offers two large interpretations and five short reflections of the modern Czech poems. Finally this part pronounces the student's priorities of the selection of poems in the lessons of literature. The practical part of the thesis contains one lesson proposal built on the poem Rasistická poezie by Jan Těsnohlídek ml. and a questionnaire intended for the grammar school teachers about contemporary Czech poetry. The results of the practical part of the thesis are presented and the general conclusions about didactic potential of a contemporary Czech poetry are pronounced. Key words engaged poetry, didactic potential, didactic of literature, Jan Těsnohlídek ml., crisis of the contemporary Czech poetry
50
Michálková, Lucie. "Literárně didaktický potenciál Čapkových Apokryfů." Master's thesis, 2014. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-342471.
Full textAbstract:
The main aim of this thesis is to show the didactic potential of the Apocryphal Tales by Karel Capek as well as to suggest the possible ways to include it in the high school literature education. The theoretical part of this thesis mainly deals with the author - Karel Capek and the concept of the Apocryph. These theoretical chapters study the Apocryphal Tales in detail, especially, focusing on the origin of the book and the existing editions, content and formal analysis, author's work with the intertexture and artistic progress used by Karel Capek. The special part is dedicated to the possible reasons of underestimation of the Apocyrph within author's other works. The practical part targets the didactical potential of the Apocryph. There are described the possibilities of the work with all the texts and possible ways how to work with the idea of Apocryph. The crucial part shows the detailed analysis of the didactical potential of seven selected texts integrated with extended commentary to the structure of this chapter. Another very important part pursues the verification of didactical potential of one of the Apocryph in the framework of secondary school education. This part contains the commented version of the preparation for the high school lecture and its concluding reflection that comments on the...