Academic literature on the topic 'Didaktiska hjälp'

Artiklen kaster nyt lys over religionsdidaktikken ved at anskue fagvidenskaben, den almene didaktik og den almene dannelsesteori som ligeværdige basisfag for religionsundervisning. Artiklen forbinder modeller for dannelsesteoretisk didaktik og udvikling af religiøs myndighed (Klafki, Nielsen, Skovmand og Andersen & Sigurdsson). Modellernes brug eksemplificeres ved hjælp af Lignelsen om arbejderne i vingården. Den didaktiske og dannelsesteoretiske bearbejdning af teksten viser, hvordan tilgange til tekster transformeres, når de gøres til genstand for undervisning og ud fra en pædagogisk normativitet og en almen didaktisk begrundelsessystematik. Artiklen konkluderer, at religionsundervisningen skal repræsentere viden i en didaktisk reflekteret og omsat form og samtidig være pluralistisk, idet den underlægges et alment dannelsesformål om myndighed.Nøkkelord: religionsdidaktik, almen didaktik, almen dannelse, lignelse, religiøs myndighed

SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading

Denne artikkelen setter søkelys på fagdidaktikkens plass i veiledningssamtaler med lærerstudenter og nyutdannede lærere. Utgangspunktet er to studier der tematikken i veiledningssamtaler ble undersøkt gjennom språkets utpekende funksjon. Orientering rundt fagdidaktikk var lite framtredende i disse samtalene, og i stedet dominerte generelle didaktiske spørsmål. Forskningsspørsmålene innebærer en undring over hvorfor forhold ved fagene ikke blir tydeligere uttrykt i yrkesfaglig veiledning, og samtidig stiller jeg spørsmål om hvordan veiledning eventuelt kan bidra til at fagdidaktiske spørsmål blir belyst. Jeg hevder at noviser trenger hjelp til å rette blikket mot vesentlige spørsmål som gjelder yrkesutøvelsen, der også fagdidaktikk må inngå. En mer pågående veilederrolle enn det som ser ut til å være dagens praksis, blir av den grunn foreslått og diskutert.Nøkkelord: yrkesfaglig veiledning, læringspotensial, didaktikk, fagdidaktikk, språkets utpekende funksjon, veilederrollenAbstractThis article highlights subject matter knowledge in mentoring conversations and takes its point of departure in two studies where the topics in mentoring conversations were investigated through the use language. General didactic concerns dominated the conversations at the expense of themes related to subject matter. Astonishment about this fact led to the research questions focusing on the reasons for the lack of concerns about subject matter knowledge in mentoring. How mentoring eventually can contribute in giving subjects, a more prominent position in such conversations is discussed. Novices need help to keep the importance of subject matter knowledge in mind when discussing the most substantial questions in teaching. A more dynamic mentor role is suggested and discussed.Key words: mentoring, didactics, role of mentor teacher

Denne begrebsartikel søger at bestemme fænomenet undervisning, identificere didaktiske opgaver og udvikle en taksonomi for dannende undervisning. For at bidrage med en ny tilgang introduceres til Sünkels fænomenologisk funderede undervisningsbegreb. Dette synes dog at overse indholdsbegrebets dobbelthed, som der plæderes for ved hjælp af Pranges pædagogiske pegehandling. Det er imidlertid ikke kun læreren, der peger, men også den lærende. Gennem en ny model for didaktikkens indre struktur identificeres de centrale analytiske momenter for undervisning. I kontrast til kendte angelsaksiske taksonomier udvikles til sidst et bud på en deskriptiv taksonomi for dannende undervisning. Den trækker på Klafkis elementarteori og Wagenscheins bud på videnstrin for dannende faglighed.

Formålet med denne artikel er at give undervisere, som er involveret i tværfaglige uddannelser og undervisning, et grundlag for at kunne reflektere over og dis-kutere følgende: Hvad sker der med tværfagligheden i undervisningen, og hvor-dan hænger det sammen med de didaktiske valg i planlægning og udførelse? I artiklen sammenholder og præsenterer forfatterne først de mest udbredte beteg-nelser for tværfaglighed. Ved hjælp af en case bestående af et tværfagligt kursus, udbudt over flere gange og med forskelligt design, peger forfatterne herefter på nogle af de udfordringer, der er forbundet med at praktisere tværfaglig un-dervisning. Artiklen konkluderer, at centrale didaktiske overvejelser om stofud-vælgelse, arbejdsformer, eksamensformer samt deltagerforudsætninger og for-ventninger har afgørende betydning for realiseringen af den tilstræbte tværfag-lighed. This paper looks at questions relevant to the increasing number of teachers involved in interdisciplinary courses at university level. In particular it considers the link between the intended and the realized interdisciplinarity in teaching and how this is related to the didactical planning. Drawing on one case - an interdisciplinary master course offered three times and each time with a new design - the authors highlight some of the challenges associated with interdisciplinary teaching practice. Based on this case, the authors conclude that balancing teacher expectations with possible course outcomes, selecting and organizing course content as well as examination type, all have a massive impact on whether the intended interdisciplinarity is realized over the duration of the course.

I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?

Feltet Learning Design har de seneste år inspireret adskillige uddannelsesudviklingsprojekter på de videregående uddannelser i Danmark. Dette er bl.a. synliggjort gennem to numre af Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) med dette fokus i 2016. Imidlertid eksisterer der divergerende opfattelser af, hvad Learning Design er. Dette skyldes på den ene side en tilsvarende divergens i den internationale forskning og praksis, der har inspireret udviklingen i Danmark; og på den anden side at Learning Design er blevet integreret med den allerede eksisterende pædagogiske forskning og praksis i dansk kontekst. I denne artikel til jubilæumsnummeret af LOM redegør vi for tre hovedtilgange inden for Learning Design i dansk sammenhæng: "Pedagogical patterns", "Underviseren som designer" og "Didaktisk design". De tre tilgange er eksemplificeret ved hjælp af i alt fire cases fra videregående uddannelsesinstitutioner i Danmark. Vi argumenterer for, at der på tværs af de tre tilgange er seks kendetegn, der gør sig gældende: Inddragelse og operationalisering af pædagogisk teori, Undervisere som aktive og bevidste designere i en designproces, Fokus på de studerendes læring, Inddragelse af designredskaber, Bæredygtighed samt Teknologi i undervisningen.

I denne artikkelen søker vi svar på hvilke kjønns- og likestillingsrelaterte utfordringer kunst og håndverk står overfor i dag. Vi ser på faget, lærerne og elevene som historiske aktører, som på ulike måter kan bidra til å vedlikeholde eller endre kjente historiske trekk ved faget. Dette gjør vi i lys av sosiologen Pierre Bourdieu, som påpeker at skolen som samfunnsinstitusjon gjerne reproduserer historiske oppfatninger og inndelinger i samfunnet. Ved hjelp av den didaktiske trekant som analyseverktøy undersøker vi hvordan læreplaner, institusjonelle praksiser og debatter har preget faget fram mot i dag. Gjennom artikkelen reiser vi en del spørsmål og peker på kunnskapsbehov i faget.

I denne artikel beskrives konceptet ’Den digitale patientmappe’, som er udviklet som en del af ELYK projektet – E-læring, Yderkanter og Klyngedannelse. Den digitale patientmappe er resultatet af et co-designforløb mellem privatpraktiserende fysioterapeuter og medarbejdere i ELYK, der har udmøntet sig i et værktøj, der muliggør et tæt kommunikativt samarbejde mellem fysioterapeut og patient. Registreringer, diagnose samt instruktioner samles digitalt ved hjælp af tekst, billede, lyd og video og gøres tilgængeligt for patient og terapeut i alle relevante situationer. Den digitale patientmappe kan ses som en udvidelse af patientjournalen med den forskel, at patientmappen er patientens, og at den indgår i et mere ligeværdigt samarbejdsforhold mellem patient og terapeut.

Denne artikkelen fokuserer på erfaringsrike deltakeres opplevelser av å delta i dans, samt på de kunstdidaktiske grepene som rammer inn de meningsproduserende og estetisk-transformative opplevelsene som beskrives. I artikkelen analyseres intervjuer med elleve dansere i alderen fra 70 til 83 år. Alle har deltatt ti år i gruppen Danseteateret55+. Analyse og fortolkning skjer ved hjelp av teori om relasjonelt, kunstnerisk og transformativt orientert didaktikk. I konklusjonen argumenterer forfatteren for at det er møtet med dans som hel kunstform – som inkluderer både lekende, skapende, improvisatoriske, trenende, relasjonelle og berørende dimensjoner – som er meningsproduserende for deltakerne. De kunstdidaktiske grepene som identifiseres, åpner for at deltakerne kan gjennomgå estetisk transformasjon, transformativ læring og dybdelæring i dans. Dette leder til en opplevelse av økt livsglede og livskvalitet samt en sterk identitet som dansende.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta examensarbete är att ett formativt arbetssätt kan bidra till ett ökat lärande och därmed ökad förståelse för funktionsbegreppet, men att det behövs mer kunskap för att förstå sambandet mellan didaktisk teori och hur den kan användas inom en skolkontext. Detta examensarbete utgår både från en konstruktivistisk och en sociokulturell syn på lärande. Motiveringen av denna breda syn på lärande är att det möjliggör en mer induktiv ansats i förhållande till tolkningen av studiens resultat. Studiens resultat är en“Mentimeter-modul” som designats för att möjliggöra ökad förståelse för matematiska begrepp, samt en teoretisk förståelse för hur modulen upplevts av lärare i en skolkontext. Vidare visar studiens resultat på vikten av att lärare använder Mentimeter-modulen som ett komplement till den ordinarie undervisningen istället för att låta verktyget agera som en egen aktör. Slutsatsen är att den utvecklade Mentimeter-modulen upplevs möjliggöra ett formativt arbetssätt om syftet med modulen tydliggörs och lärarna ser på modulen som ett komplement till sin ordinarie undervisning.
Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool can enable a formative approach. A basic assumption made by the authors of this study is that a formative approach can contribute to increased learning andthus increased understanding of the concept of a function. But more knowledge is needed to understand the connection between the didactic theory and how it can be applied in a school context. This study is based partly on a constructivist view of learning but also on a socio-cultural perspective. The motivation for this broad view of learning enables a more inductive approach in relation to the interpretation of the study results. The results of this thesis are a “Mentimeter module” designed to enable an increased understanding of mathematical concepts, as well as a theoretical understanding of how the module is experienced by teachers in a school context. Furthermore, the study shows the importance of teachers using the Mentimeter module as a complement to their regular teaching activities instead of letting the digital education tool act on its own. The conclusion is that the developed Mentimeter module is perceived to enable a formative approach if the purpose of the module is clarified and the teachers see the module as a complement to their established experience andprevious knowledge.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.

This thesis is about teaching and learning in way finding and map reading. The aim of the study is to investigate children’s ability to perceive the relationship between objects in the nature and map symbols in order to make a positioning. The aim is also to investigate what teaching might facilitate this ability. The study sets out to identify critical features related to the object of learning, that might constitute learning obstacles or problems, and then to discuss possible teaching methods to overcome these problems. The method used is a school based physical education intervention study de-rived from Learning Study principles. In a Learning Study, teachers collaborate in an iterative process to explore their students learning. The students’ ways of perceiving the object of learning is analysed through a phenomenographic ap-proach and the variation theory is used for planning and analysing the studied lessons. Three lessons were videotaped and field notes were taken along with some interviews. The sample consisted of three groups of ten-year-old pupils (n=53) and six teachers. Four critical features of the learning object were identified in the study: a) to perceive objects in nature and understand how these can be represented on the map: b) to perceive objects in nature to make a positioning on the map: c) to perceive objects in nature and its location to make a positioning in relation to the previous positioning and d) to perceive relationships between objects in nature and symbols on the map and take these into account when describing position. The study shows how children’s ability to perceive objects in the nature and map symbols to make a positioning can be improved when they have the possi-bility to discern the critical features in different ways. In conclusion, that what was taught seemed to be reflected in what the pupils learned. Furthermore, the analysis indicates that it is not sufficient merely to name the critical features to the pupils, instead they must be possible to be discerned by the pupils in order for learning to take place. A final reflection is that the theoretical framework used, variation theory, is a powerful tool for analysing lessons that contributed to the analysis of teaching and learning.

Forskarstuderande Kerstin Nilsson har ingått i Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD), en forskarskola som ingått i statens satsning på forskarutbildning av förskollärare och lärare. Satsningen beslutades våren 2011 och har varit ett led i att kompetenshöja verksamma lärare och, i förlängningen, stärka elevernas kunskaper. Forskarskolan har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Gymnastik- och idrottshögskolan, Örebro universitet och Malmö högskola. Totalt har 15 forskarstuderande ingått i FIHD, och varje lärosäte har ansvarat för fem forskarstuderande var. Centrala mål för forskarskolan har varit att utgöra ett nav för ämnesdidaktisk kunskapsutveckling av ämnet idrott och hälsa, och att bidra till att bygga upp skolämnet idrott och hälsas didaktiska kunskapsbas med hjälp av praktiknära forskningsansatser.

Forskningslinjen Utbildning

This study investigates upper secondary school students’ opinions on working with a computer simulation in microbiology. During one lesson, the students got to work with the simulation and answer questions about what was happening in the simulation. Collection of data was made through observation, surveys and interviews. The result shows an overall positive attitude among the students towards working with simulations in biology class. Despite this, using simulations as a learning tool can not be recommended without reservation. It is of importance that the simulation to be used is carefully selected according to learning goals and that students are supported in their interpretation of the simulation. The most important support is the teacher explaining what the simulation is showing.

In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken didaktisk potential svensklärare ser i att använda skönlitteratur som utgångspunkt för att diskutera genus, könsroller och nor-mer i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats och materialet be-står av en enkät som fem gymnasielärare i svenska besvarat. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna medvetenhet och för-väntningar, kön, sexualitet och etnicitet har identifierats, vilka fungerar som en fond mot vilken vi kan förstå lärarnas utsagor. Med utgångspunkt i dessa kategorier utfördes sedan en analys av vilka möjligheter och hinder som lärarna ser i användandet av skönlitteratur i värdegrundsarbete om genusfrågor. Resultatet visar att lärarna ser en didaktisk potential i att använda skönlitteratur för att diskutera genus, könsroller och normer i svenskundervisningen. Lärarna svarar att de ofta använder skönlitteratur som utgångspunkt för normkritiska klassrumsdiskussioner. Dock så påtalar några av lärarna att själva läsandet av skönlitteratur innebär ett hinder, då elever läser mindre idag och överlag har svårare för läsning som aktivitet.

Denna uppsats fokuserar på identitetsskapande med hjälp av historieämnet. Utifrån olika litteraturer och dess innehåll på hur man kan arbeta med detta identitetsskapande, kommer denna uppsats att ge konkreta förslag på hur lärare kan arbeta med det. Varje människa har ett behov av en tillhörighet, och en identitet. Identitetsskapande ska främja dessa behov men även utveckla en förståelse för vem man är i den samvaron som man lever i. Utifrån begrepp och historiedidaktik kommer identitet och identitetsskapande att förklaras och problematiseras.  Vidare ska detta arbete undersöka historieämnet och läroplanen och hur dessa förhåller sig till identitetsskapande. Arbetet kommer lyfta fram normativlitteratur/ styrdokument. Utifrån dessa dokument kommer det även att diskuteras samhällets påtryckningar av de läromedel som används vid historieundervisning. För att förstå sig på samhällsförändringar kommer det även diskuteras om faktorer som leder till dessa förändringar. I detta arbete kommer även en jämförelse av läroplaner, för att förtydliga den samhällsstruktur som förändrats med tiden.

Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.