To see the other types of publications on this topic, follow the link: Didaktiska hjälp.
Dissertations / Theses on the topic 'Didaktiska hjälp'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Didaktiska hjälp.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Joons, Caroline. "Hur undervisar man i moderna språk elever som har diagnostiserade Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar?" Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29432.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.
2
Hallin, Anton, and Andreas Tuomiluoma. "Att främja begreppslig förståelse inom matematik med hjälp av Mentimeter : Hur en Mentimeter-modul kan designas utifrån didaktiska principer och möjliggöra ett formativt arbetssätt inom matematikundervisning." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296491.
Full textAbstract:
Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta examensarbete är att ett formativt arbetssätt kan bidra till ett ökat lärande och därmed ökad förståelse för funktionsbegreppet, men att det behövs mer kunskap för att förstå sambandet mellan didaktisk teori och hur den kan användas inom en skolkontext. Detta examensarbete utgår både från en konstruktivistisk och en sociokulturell syn på lärande. Motiveringen av denna breda syn på lärande är att det möjliggör en mer induktiv ansats i förhållande till tolkningen av studiens resultat. Studiens resultat är en“Mentimeter-modul” som designats för att möjliggöra ökad förståelse för matematiska begrepp, samt en teoretisk förståelse för hur modulen upplevts av lärare i en skolkontext. Vidare visar studiens resultat på vikten av att lärare använder Mentimeter-modulen som ett komplement till den ordinarie undervisningen istället för att låta verktyget agera som en egen aktör. Slutsatsen är att den utvecklade Mentimeter-modulen upplevs möjliggöra ett formativt arbetssätt om syftet med modulen tydliggörs och lärarna ser på modulen som ett komplement till sin ordinarie undervisning.Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool can enable a formative approach. A basic assumption made by the authors of this study is that a formative approach can contribute to increased learning andthus increased understanding of the concept of a function. But more knowledge is needed to understand the connection between the didactic theory and how it can be applied in a school context. This study is based partly on a constructivist view of learning but also on a socio-cultural perspective. The motivation for this broad view of learning enables a more inductive approach in relation to the interpretation of the study results. The results of this thesis are a “Mentimeter module” designed to enable an increased understanding of mathematical concepts, as well as a theoretical understanding of how the module is experienced by teachers in a school context. Furthermore, the study shows the importance of teachers using the Mentimeter module as a complement to their regular teaching activities instead of letting the digital education tool act on its own. The conclusion is that the developed Mentimeter module is perceived to enable a formative approach if the purpose of the module is clarified and the teachers see the module as a complement to their established experience andprevious knowledge.
3
Nordgren, Hilda. "”Det var vilda, övergivna skogen, alls ingen hjälp att få.” : En ekokritisk och didaktisk analys av Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445186.
Full text
4
Cederborg, Linda, and Marie Karlsson. "Undervisning med hjälp av digitala verktyg i grundsärskolan : En kvalitativ studie utifrån ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30819.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.
5
Nilsson, Kerstin. "Hitta lätt - så blir det rätt! : En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta." Licentiate thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3330.
Full textAbstract:
This thesis is about teaching and learning in way finding and map reading. The aim of the study is to investigate children’s ability to perceive the relationship between objects in the nature and map symbols in order to make a positioning. The aim is also to investigate what teaching might facilitate this ability. The study sets out to identify critical features related to the object of learning, that might constitute learning obstacles or problems, and then to discuss possible teaching methods to overcome these problems. The method used is a school based physical education intervention study de-rived from Learning Study principles. In a Learning Study, teachers collaborate in an iterative process to explore their students learning. The students’ ways of perceiving the object of learning is analysed through a phenomenographic ap-proach and the variation theory is used for planning and analysing the studied lessons. Three lessons were videotaped and field notes were taken along with some interviews. The sample consisted of three groups of ten-year-old pupils (n=53) and six teachers. Four critical features of the learning object were identified in the study: a) to perceive objects in nature and understand how these can be represented on the map: b) to perceive objects in nature to make a positioning on the map: c) to perceive objects in nature and its location to make a positioning in relation to the previous positioning and d) to perceive relationships between objects in nature and symbols on the map and take these into account when describing position. The study shows how children’s ability to perceive objects in the nature and map symbols to make a positioning can be improved when they have the possi-bility to discern the critical features in different ways. In conclusion, that what was taught seemed to be reflected in what the pupils learned. Furthermore, the analysis indicates that it is not sufficient merely to name the critical features to the pupils, instead they must be possible to be discerned by the pupils in order for learning to take place. A final reflection is that the theoretical framework used, variation theory, is a powerful tool for analysing lessons that contributed to the analysis of teaching and learning.Forskarstuderande Kerstin Nilsson har ingått i Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD), en forskarskola som ingått i statens satsning på forskarutbildning av förskollärare och lärare. Satsningen beslutades våren 2011 och har varit ett led i att kompetenshöja verksamma lärare och, i förlängningen, stärka elevernas kunskaper. Forskarskolan har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Gymnastik- och idrottshögskolan, Örebro universitet och Malmö högskola. Totalt har 15 forskarstuderande ingått i FIHD, och varje lärosäte har ansvarat för fem forskarstuderande var. Centrala mål för forskarskolan har varit att utgöra ett nav för ämnesdidaktisk kunskapsutveckling av ämnet idrott och hälsa, och att bidra till att bygga upp skolämnet idrott och hälsas didaktiska kunskapsbas med hjälp av praktiknära forskningsansatser.
Forskningslinjen Utbildning
6
Andersson, Sara. "Gymnasieelevers uppfattningar om lärande i molekylärbiologi med hjälp av en simulering." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68546.
Full textAbstract:
This study investigates upper secondary school students’ opinions on working with a computer simulation in microbiology. During one lesson, the students got to work with the simulation and answer questions about what was happening in the simulation. Collection of data was made through observation, surveys and interviews. The result shows an overall positive attitude among the students towards working with simulations in biology class. Despite this, using simulations as a learning tool can not be recommended without reservation. It is of importance that the simulation to be used is carefully selected according to learning goals and that students are supported in their interpretation of the simulation. The most important support is the teacher explaining what the simulation is showing.
7
Anter, Roni, and Carl Nyström. "Hjälp! Eleven sa svartskalle! : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare bemöter främlingsfientlighet i klassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218119.
Full textAbstract:
In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.
8
Granström, Arvid. "Genusfrågor i skolan med hjälp av skönlitteratur : Fem gymnasielärares erfarenheter i ämnet svenska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99799.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka vilken didaktisk potential svensklärare ser i att använda skönlitteratur som utgångspunkt för att diskutera genus, könsroller och nor-mer i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats och materialet be-står av en enkät som fem gymnasielärare i svenska besvarat. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna medvetenhet och för-väntningar, kön, sexualitet och etnicitet har identifierats, vilka fungerar som en fond mot vilken vi kan förstå lärarnas utsagor. Med utgångspunkt i dessa kategorier utfördes sedan en analys av vilka möjligheter och hinder som lärarna ser i användandet av skönlitteratur i värdegrundsarbete om genusfrågor. Resultatet visar att lärarna ser en didaktisk potential i att använda skönlitteratur för att diskutera genus, könsroller och normer i svenskundervisningen. Lärarna svarar att de ofta använder skönlitteratur som utgångspunkt för normkritiska klassrumsdiskussioner. Dock så påtalar några av lärarna att själva läsandet av skönlitteratur innebär ett hinder, då elever läser mindre idag och överlag har svårare för läsning som aktivitet.
9
Marghit, Ioan. "Historia - Vem är jag? : Identitetsskapande med hjälp av historieundervisning i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96035.
Full textAbstract:
Denna uppsats fokuserar på identitetsskapande med hjälp av historieämnet. Utifrån olika litteraturer och dess innehåll på hur man kan arbeta med detta identitetsskapande, kommer denna uppsats att ge konkreta förslag på hur lärare kan arbeta med det. Varje människa har ett behov av en tillhörighet, och en identitet. Identitetsskapande ska främja dessa behov men även utveckla en förståelse för vem man är i den samvaron som man lever i. Utifrån begrepp och historiedidaktik kommer identitet och identitetsskapande att förklaras och problematiseras. Vidare ska detta arbete undersöka historieämnet och läroplanen och hur dessa förhåller sig till identitetsskapande. Arbetet kommer lyfta fram normativlitteratur/ styrdokument. Utifrån dessa dokument kommer det även att diskuteras samhällets påtryckningar av de läromedel som används vid historieundervisning. För att förstå sig på samhällsförändringar kommer det även diskuteras om faktorer som leder till dessa förändringar. I detta arbete kommer även en jämförelse av läroplaner, för att förtydliga den samhällsstruktur som förändrats med tiden.
10
Offing, Hanna. "Hjälp! Hur gör man? : Pedagogers upplevelser av att använda lågaffektivt bemötande i skolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18209.
Full textAbstract:
Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.
11
Einarsson, 'Håkan'. "Att utbilda elever med hjälp av GIS : En studie i hur geografilärare i grundskolans senare år och på gymnasiet använder sig av GIS i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71045.
Full textAbstract:
Seven years ago came a new curriculum in Sweden. It emphasized that the students should be taught GIS (geographical information systems). This survey was done with the aim of getting to know more about how the geography teachers today work with GIS. What problems and challenges do they have in their daily work in the teaching and why they experience their situation as they do? How the curricula are interpreted and how the teachers believe that the teaching in GIS gives the students skills that they will use in life. Both here and now, but also in the future. The survey was conducted through interviews with teachers within the compulsory school’s later years and within upper secondary school and showed that there is much to be done to make the education in GIS better and correspond to the curricula for the subject of geography. Teachers who, in their profession, are comfortable using digital aids were also more positive to using GIS in geography education. The study showed that the teachers think they need more time, more money and, above all, more education in GIS in order to manage using GIS more effectively in teaching.
12
Kandila, Vasiliki-Aristea. ""Jag är en del av folket" : En designstudie av demokratiundervisning med hjälp av visuella representationer." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194034.
Full textAbstract:
Visual representations are frequently used in teaching as well as in social and science studiesin order to capture and explain complex and abstract phenomena. However, they can bechallenging, complex and difficult to understand. This study, which is carried out within theframework of a research project, aims to investigate how a visual representation can be usedin teaching in order to qualify elementary pupils’ comprehension about democracy, moreclosely by using a flowchart to describe the legislative process. Before this study wasconducted the research group analysed phenomenographically the conceptual understandingof a flowchart of the legislative process of students in the 5th, 8th and 10th grade andidentified the critical aspects of this phenomenon. The method chosen for this study wasorganizing and conducting a lesson based on those identified critical aspects of the flowchartof the legislative process. A pre- and post-test on it were written by the participants whoseresults have been analysed phenomenographically based on the outcome space of thephenomenographic analysis of the research group. The analysis of the pre- and post-testaimed to investigate the pupils’ conceptions of the phenomenon before and after the lessonwhich therefore indicated which of the two critical aspects were discerned during the lesson.Parts of the conducted lesson and discussions between the pupils were analysed, too. Thisanalysis intended to identify elements during the lesson where the critical aspects seemed tobe possible for the pupils to discern. The results of the study showed that although the lessondid not facilitate for the pupils to discern both critical aspects simultaneously, many of themqualified their conception of the phenomenon from before the lesson to after, by havingdiscerned one of the critical aspects. Thus, using visual representations by focusing ondiscerning critical aspects can facilitate a qualified comprehension/conception of complexphenomena.
13
Schmidt, Egle. "Att undervisa i mystik : kan man förmedla erfarenheter med hjälp av teorier?" Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6037.
Full textAbstract:
Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?
Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar. Lärarna exemplifierade svårigheter med olika elevgrupper och program samt hänvisade till relevant och objektivt material som ett problem. För svaret på tredje frågan var pedagogerna eniga och bekräftade vikten av elevnärheten och läroplanens mål att utgå från elevernas livsfrågor. Redovisningen genomfördes via tematiska perspektiv, didaktiska perspektiv, erfarenhetens perspektiv och lärarrollens perspektiv.
14
Forslind, Eva-Lena. "Multimodala texter i slöjden : - En studie om hur kriterier i slöjden kan stärkas och göras mer relevanta med hjälp av multimodala designprocesser och digitala verktyg." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6973.
Full textAbstract:
Sedan ett tiotal år har kommunikationen runt omkring oss expanderat och förändrat karaktär. Vi möter och använder oss av fler digitala uttrycksformer både i privata, sociala sammanhang och som verktyg i skolarbetet och på jobbet.För såväl lärare (som elever) ökar behovet att hantera de nya digitala inslagen i skolämnena och se digitala medier som en resurs och som en möjlighet till att vässa arbetet med visuell kommunikation i grundskolan.Med inspiration av designorienterad didaktisk forskning har den här undersökningen sin grund i slöjdundervisning med fokus på vad som är kännetecknande i elevers multimodala texter. Den del av slöjdämnet som handlar om designprocessen kan tydliggöra hur elevens arbete sträcker sig bortom hantverket och kopplas till kulturella uttryck i omvärlden. På så sätt skulle även nyttan av visuell orientering bli tydligare i ämnet.Studien genomfördes på en grundskola med högstadieelever. Momentet som studeras i undervisningen är slutreflektion då elever ska tolka estetiska och kulturella uttryck i sitt slöjdalster och hur digitala medier kan underlätta att visuellt kommunicera detta. I det här rika materialet som eleverna presenterar visar de på en stor kunskap kring visuella uttryck som kan utveckla slöjdämnet.Syftet är utveckla metoder att arbeta med multimodalitet och visuell kommunikation i slöjden genom digitala medier.Materialet bearbetas utifrån multimodala aspekter och ur ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av begrepp som affordance, tecken på lärande, transformering och erkännandekulturer i syfte att titta på vilka fördelar som framträder, socialt och kunskapsmässigt, i användandet av digitala medier som ett verktyg i slöjden. Ett parallellt syfte har varit att titta på vilka estetiska och kulturella uttryck som erkänns som tecken på lärande och hur dessa urskiljer sig.
15
Björk, Kim, and Amanda Engdahl. "På vilka sätt kan lärare hjälpa elever i matematiksvårigheter? : En litteraturstudie." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159699.
Full textAbstract:
Det finns möjligheter för elever i matematiksvårigheter att nå skolans kunskapskrav i ämnet matematik om de får hjälp iform av effektiva interventioner. Därför är det av intresse att undersöka vilka undervisningsmetoder som ingår i effektivainterventioner.Frågeställningarna för denna litteraturstudie är:• På vilka sätt kan lärare stötta elever i matematiksvårigheter?o Vilka undervisningsmetoder har visats vara gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?o Vilka representationsformer använder lärare för att stötta elever i matematiksvårigheter?• Hur påverkar undervisnings- och representationsformer elevers matematiska förmågor?I resultatet framkommer det att effektiva interventioner inkluderar muntliga och skriftliga instruktioner (med hjälp avvisuellt stöd), datorstöd, laborativ undervisning och självbedömning samt olika kombinationer av dessa. Hur effektfull enintervention är mäts med hjälp av effektstorlek och alla artiklar som ingår i denna litteraturstudie har i metaanalyserbedömts ha stor effektstorlek.There are opportunities for students in mathematical difficulties to reach the school’s requirements in mathematics if theyreceive help in form of effective interventions. Therefore, it is of intrest to investigate which teaching methods areinlcluded in effective interventions.The questions for this literature study are:• In what ways can teachers support students in mathematical difficulties?o What teaching methods have shown to be beneficial for students in mathematical difficulties?o What forms of representation do teachers use to support students in mathematical difficulties?• How does teaching methods and reprepresentations influence the mathematical abilities of students?The result shows that effective inteventions include verbal and written instructions (using visual support), computersupport, laboratory teaching and self-assessment, as well as various combinations of the mentioned interventions. Theeffectiveness of an intervention is measured by means of effect size. All articles included in this literature study have inmeta-analyzes been considered to have a large effect size.
16
Carstensen, Lina, and Linda Meyner. ""Räkna i boken" : En kvalitativ läromedelsanalys som undersöker möjligheten för lärare att uppnå differentieringsuppdraget med hjälp av läroboken." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157703.
Full textAbstract:
Det här produktionsarbetet undersöker hur enligt tidigare forskning erkända differentierade strategier återfinns i läroböcker som används i kursen Matematik 2b, en kurs där en stor andel elever får underkänt betyg. Många lärare utgår från lärobokens uppbyggnad när de utformar sin matematikundervisning vilket lägger stor vikt vid hur läroboken är utformad. Syftet med arbetet är därför att undersöka om läroböcker som används i kursen Matematik 2b är utformade på ett sätt som hjälper läraren att lyckas med sitt differentierande uppdrag i det inkluderande klassrummet. Resultatet införskaffades genom en kvalitativ innehållsanalys och visade att strategierna struktur, mängdträning, explicita instruktioner, metastrategier, vardagsmatematik och visuella representationer återfinns på flera olika sätt, både i lärobokens förklarande text och övningsuppgifter. Slutsatsen är att läroböckerna har potential att ge läraren förutsättningar för att lyckas med differentieringsuppdraget. Dock krävs det att läraren är förtrogen både med läroboken och elevernas olika behov för att kunna använda läroboken på ett sätt, som möter dessa behov.This production paper examines how differentiating instructional strategies that are acknowledged by earlier research are found in textbooks that are used in one of the upper secondary courses in math, a course that a great proportion of students fail. Many teachers base their instruction in mathematics on the textbook, which imposes great significance on how the textbook is designed. The purpose of the paper is therefore to examine if textbooks that are used in the course are designed in a way that helps the teacher to achieve with their differentiating task in the inclusive classroom. The result was obtained through a qualitative content analysis and showed that the strategies structure, extended repetition, explicit instruction, meta strategies, everyday math and visual representations were found in a variety of ways, both in the explanatory text and the exercises of the textbooks. The conclusion is that the textbooks have potential to provide the teacher with prerequisites to succeed with their differentiating task. However, this requires that the teacher is conversant with the textbook in order to be able to use it in a conscious way which addresses different student needs.
17
Johansson, Jeanette. "Att bråkas med bråk! : En kvalitativ studie i årskurs 3, som med hjälp av Diamantdiagnosens formativa bedömning ger inblick i elevers svårigheter med bråk." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32584.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to understand the difficulties third grade students have with fractions. Previous research indicates that students have difficulties understanding fractions, and fractions as a number seem to be the most difficult, while fractions as part of whole seem less difficult. Further, research also shows that fractions as numbers are the most important for student understanding of advanced levels of mathematics, such as algebra. This study is based on diagnostic tests using the diagnostic tool “Diamantdiagnosen” and follow-up interviews of 6 students. The diagnostic tool is available on the Skolverkets website and serves as a support for teachers to do a formative assessment of students. The diagnostic test was followed by interviews where the students could elaborate on the difficulties they encountered and how they felt when solving the assignments. In order to categorize the difficulties the students encountered during the diagnostic part, theory of formative assessment, variation and perception of number skills was used. The result of the diagnostic test showed that the students made the most errors with fractions as part of a whole, contrary to previous research. However, the interviews showed a different result where the students felt that the part of diagnosis with fractions as a number was the most difficult. Comparing the result of the diagnostic test in this study with previous research, the results do not come to the same conclusion. If we look at the views expressed in the interviews, and the assistance strategies (drawing), the students needed help with fractions as numbers in the diagnostic test, and the result pointing in the same direction as previous research. Research conducted in a different setting with older students and slightly more advanced tasks.
18
Gunnarsson, Caroline, and Lovisa Schuller. "Den perfekta lektionen, finns den? : En kvalitativ forskningsstudie om hur undervisning av bråk kan planeras och genomföras för att hjälpa eleverna att inte hamna i svårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75806.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ empirisk studie med inriktning mot skolans lägre åldrar. Syftet med studien är att granska hur undervisning av matematikområdet bråk kan planeras och genomföras för att möjliggöra för eleverna att befästa och behärska kunskapen. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar används metoden design research. Metoden går ut på att ett antal cykler planeras och genomförs för att sedan kunna analyseras. Resultatet från analysen används sedan för att återigen gå ut och genomföra en lektion där målet är att skapa en lektion som är bättre än förgående, för att få en så effektiv undervisning som möjligt. Planerandet av dessa lektioner, cykler, utgår från tidigare studier gällande svårigheter med bråk. Planeringen utgår även från olika stadier i förflyttningen från konkret till abstrakt matematik som eleverna tar sig igenom. Trots att utvärderingen visar på goda resultat hos eleverna, visar analysen att det alltid finns flertalet delar i undervisningen som går att utveckla till det bättre.
19
Hellgren, Matilda. "Att vara i jazz-dans : En kvalitativ studie om hur deltagare i dansundervisning upplever ”existentiellt varande” med hjälp av jazzdans." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för danspedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-936.
Full textAbstract:
This study investigates how participants in dance education describe their experiences of a phenomenon called ”existential presence” with the help of jazz dance and what didactic factors makes it possible for them to experience it. With theory of the phenomenology-related lifeworld, the didactic relation map, and interview with low standardized questions as a method, came the results that show how the presence could be described in many different ways, how different individuals have different needs for the phenomenon to be possible, and that jazz dance and its strong relationship to the music is a possible opening for the presence to be.
20
Bäckebo, Anna-Carin, and Margareta Löfstedt. "Brädspel – ett effektivt sätt att lära sig bråk- och decimaltal? En kvantitativ studie om elevers förmåga att tillgodogöra sig bråk- och decimaltal med hjälp av brädspel, med särskilt fokus på elever i särskilda undervisningsbehov i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180319.
Full textAbstract:
Elevers problem med matematikämnet i grundskolan är väldokumenterat och varje år lämnar en betydande del grundskolan utan betyg i ämnet. För att nå framgång i matematik är en god taluppfattning viktig och studier visar att denna hör samman med en utvecklad inre representation av tallinjen. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket ett brädspel kan påverka elevers förmåga i åk 5 samt åk 8 att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje, med fokus på elever i SUM samt om det föreligger någon skillnad för de olika årskurserna. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning som gjorts på barn i 4- 5 års åldern, där ett brädspel visat sig vara positivt för barnens utveckling av sin mentala tallinje. Denna idé har överförts till elever i åk 5 och åk 8 och utvecklats till att handla om tal i bråk- och decimalform. I studien som genomfördes i helklass, ingick ett förtest där eleverna fick markera tal på en tallinje, en aktion på 4 x 15 minuter där de spelade brädspel samt ett eftertest med samma utformning som förtestet. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna i studien har utvecklat sin förmåga att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje samt att eleverna i åk 5 gör de största framstegen. Denna studie ger ingen förklaring till om skillnaderna i framgång för elever i SUM beror på åldersskillnaderna eller andelen elever med matematiksvårigheter i grupperna.
21
Brox, Björn. "Ett nytt digitalt didaktiskt verktyg för religionsundervisningen : En studie om hur Elder Scrolls IV: Oblivion och andra dataspel kan hjälpa lärare att öka elevernas intresse för religionsämnet genom att bryta ner förutfattade åsikter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70883.
Full textAbstract:
In recent years studies have shown students interest in school has dropped as they mainly see the subjects being taught or their content to be irrelevant or hard to relate to. This essay explores how using computer games, specifically Elder Scrolls IV: Oblivion, as a teaching tool can help increase students overall interest in the subject of religious education which should facilitate more learning. This essay will be focusing on the Judeo-Christian themes that can be found in the games dialogue, texts and the main missions. To accomplish this, a text analysis will be done of some of the conversations and texts in the game as well as a more thematic analysis of the main missions. The texts and conversations were collected by playing through the games main missions and taking screenshots during reading, conversations and key parts of the story. These screenshots are featured in a separate appendix. This essay follows a socio-cultural theory of learning as laid out by Lev Vygotsky and later James Wertsch. This theory argues that learning is facilitated in groups of people, and is affected by the kinds of groups that the learners are involved with. It also argues that: Everything has evolved to reach the point/form it has today. Higher mental functions come from social interactions. Human actions are transferred with tools and symbols. The computer game in this study is shown to be one such tool, and can be used to facilitate socio-cultural learning. It can also be used to overcome barriers against learning in school that the students may have picked up at home or amongst their friends by approaching them in a more familiar manner. This makes the game and others like it a good tool for teachers struggling to reach their students through a wall of disinterest.
22
Berg, Birgitta, and Marie-Therése Eriksson. "Likhetstecknet - Att öka förståelsen i förskoleklass med hjälp av Learning study metoden : Ett laborativt arbetssätt där till och med namn kan väga jämnt!" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9080.
Full textAbstract:
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv. Barnen lyckas bra i de uppgifter där de får laborera med konkret material.The purpose of this empirical study is to examine how teachers can provide opportunities for children aged 6 to extend their understanding of the equal sign. This study is inspired by the Learning Study method which is a method that has its origins in variation theory. By analyzing the children's initial abilities before planning our lessons, it gives us an idea of the children's knowledge. From there the lessons are planned and the aspects that are the most critical for the children are lifted and thereby develop their knowledge. Our conclusion is that it is important to work with variety oriented learning. The children are successful in tasks in which they are allowed to experiment with concrete materials.
23
Parkkinen, Hanna. "Didaktiska utmaningar med att iscensätta kemiexperiment i förskolan med hjälp av drama : En kvalitativ observationsstudie om att skapa intresse för kemiexperiment genom drama." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82901.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att öka kunskapen om olika didaktiska utmaningar med att iscensätta kemiexperiment i förskolan med hjälp av drama. Detta undersöktes genom att se vad förskolläraren och barnen fokuserade på i sin kommunikation utifrån en observation av en aktivitet som behandlade ett kemiexperiment med drama som metod. Studiens resultat visade att förskolläraren fick lägga mycket tid på att svara på frågor barnen ställde. Frågorna var till stor del centrerade till ämnet drama. Utifrån analysen blev det tydligt att förskollärarens dubbla fokus hamnade på både lärandeobjektet och barnens perspektiv. Det fanns en viss skillnad i vad som var i fokus för förskolläraren och barnen sett till deras kommunikation. Förskollärarens pendlande mellan det dubbla fokuset blev ett faktum utifrån analysen kring hens kommunikation. Studien tar upp för- och nackdelar med att arbeta med kemiexperiment i förskolan med drama som metod, bland annat lyfts drama som en förutsättning att skapa nyfikenhet och intresse hos barn, medan arbete med experiment i förskolan lätt kan missa det primära när aktivitet runtom tar upp fokuset. Studiens bidrag utifrån resultatet är insikten att se till syftet med sin undervisning i relation till det lärande man vill förmedla.The purpose of the study is to increase knowledge about various didactic challenges by staging chemistry experiments in preschool with the help of drama. This was investigated by seeing what the preschool teacher and the children focused on in their communication based on an observation of an activity that treated a chemistry experiment with drama as a method. The results of the study showed that the preschool teacher had to spend a lot of time answering the children’s questions. The questions were largely centered on the subject of drama. Based on the analysis, it became clear that the preschool teacher’s double focus ended up impacting both the learning objective and the children’s perspective. There was a certain difference in what was the focus for the teacher and the children in terms of their communication. The preschool teacher had to go back and forth between the dual focus to be clear with the children, based on the analysis of her communication. The study addresses the advantages and disadvantages of working with chemistry experiments in preschool with drama as the chosen method. By focusing on drama as a prerequisite for creating curiosity and interest for the children, experiments in preschool can easily miss the primary learning objective when a secondary activity takes up the focus. The study’s contribution is an insight to the purpose of your teaching but also take that into consideration when being a teacher and what you want to present.