Relevant bibliographies by topics / Didaktiska implikationer

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Didaktiska implikationer'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Didaktiska implikationer.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Didaktiska implikationer"

1

Sjöström, Jesper. "Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen." Studier i læreruddannelse og -profession 3, no. 1 (June 6, 2018): 94. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v3i1.97571.

Full text
Abstract:
Artikeln diskuterar vad ämnesdidaktik (på danska: fagdidaktik) är och kan vara och presenterar ett ramverk för didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. I de senare undervisas ämneskunskaper integrerat med kunskaper för lärarprofessionen, främst didaktik. Ramverket, som utvecklats med inspiration från Klafkis didaktiska analys, består av tio analysområden för att utveckla ämnesdidaktiken inom olika lärarprofessionsämnen. Analysområdena kan även användas som vägvisare för den ämnesdidaktiska forskningen, som är olika utvecklad inom olika ämnesområden. Aktiv didaktisk forskning är nödvändig för att åstadkomma forskningsbaserade lärarutbildningar. I slutet av artikeln presenteras några sammanfattande tankar kring professionsdidaktik för blivande lärare och vilka implikationer det får för lärarutbildarnas kompetensutvecklingsbehov. Abstract.The article discusses what subject-matter Didaktik is and could be and presents a framework for Didaktik in integrative teacher education subjects. In these, subject knowledge is taught together with knowledge for teacher professions, mainly Didaktik. The framework was developed with inspiration from Klafki’s Didaktik analysis. It consists of ten analytical areas for developing subject-matter Didaktik in different teacher education subjects. The analytical areas can also be used as guides for research in subject-matter Didaktik, which is developed to different degrees in different subject areas. Active research in Didaktik is necessary to achieve research-based teacher education. The article concludes by providing some ideas concerning the knowledge base of the teacher profession, including its consequences for teacher educators’ professional development. Keywords (English): teacher education, integrative Didaktik, knowledge base for teacher professions, general subject-matter Didaktik, pedagogical praxis, didactical research
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jensen, Charlotte Sun. "Økologiske nicher og handlemuligheder i andetsprogstilegnelse, læring og undervisning." NyS, Nydanske Sprogstudier 1, no. 50 (July 4, 2016): 150. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i50.23801.

Full text
Abstract:
Formålet med denne artikel er at kombinere nye kognitive sprogteorier med feltet inden for andetsprogstilegnelse, læring og undervisning, hvor der særligt tages udgangspunkt i økologisk teori med dens fokus på nicher og perceptuelle handlemuligheder. Artiklen bidrager med en teoretisk begrundet kritik af nogle dominerende tilgange inden for andetsprogsundervisningen såvel som forskningen. Udgangspunktet for kritikken af andetsprogsundervisningen er, at den sjældent tilgodeser lørnernes dansksprogede miljøer uden for sprogskolen, som rummer mulighed for, at lørnerne på en og samme tid både kan tilegne sig og bruge målsproget in situ. Gennem en undersøgelse af en række undervisningsmaterialer fremhæver artiklen, at en væsentlig årsag hertil er, at undervisningen søger kontinuitet og similaritet mellem klasseværelsesaktiviteter og hjemmearbejde, på trods af at lørnerne ikke laver hjemmearbejde i klassen. En central kritik af andetsprogsforskningen, som beskæftiger sig med lørnernes hverdag, er, at den enten reducerer hverdagens muligheder ved at intendere en overførsel af klasseundervisningens strukturer på den eller overser nogle væsentlige didaktiske implikationer. Afslutningsvis kommer artiklen med et didaktisk forslag til, hvordan andetsprogsundervisningen og den økologiske teori kan kombineres med henblik på at fremme en dynamisk, situeret og differentieret andetsprogstilegnelsesproces.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Pedersen, Michael, and Christian Dalsgaard. "Systemer, portaler og platforme." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 10, no. 18 (February 20, 2019): 5. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v10i18.112549.

Full text
Abstract:
Editorial Som baggrund for dette nummer af tidsskriftet Læring og Medier rejser vi spørgsmålet om, hvordan teknologi indvirker på eksisterende praksisser. I temanummeret ønsker vi at sætte fokus på de pædagogiske og didaktiske implikationer af systemer og portaler, der de seneste år er implementeret bredt på danske uddannelsesinstitutioner. Der er tale om teknologiske systemer og portaler, der eksempelvis betegnes som e-læringssystemer, læringsportaler, Learning Management Systems eller Virtual Learning Environments. Et centralt spørgsmål i denne sammenhæng er, hvad et elæringssystem, en læringsportal eller -platform overhovedet er for en størrelse. Skal vi betegne dem som systemer eller værktøjer eller som læringsmiljøer eller klasserum? I hvor høj grad har brugerne – i form af både lærere, undervisere, elever og studerende – kontrollen over teknologierne, og i hvilken grad er det teknologierne der påvirker praksissen og dens udøvere? Er det teknologien, der sætter rammerne for hvordan f.eks. læreren kan handle? - hvilket potentielt kan være i uoverensstemmelse med, hvordan læreren plejer at handle. Eller etablerer teknologierne nærmere et udvidet mulighedsrum, der forstærker lærerens valg og metodefrihed til at tilrettelægge undervisningen efter egne overbevisninger. Hvis teknologiens rammer opleves som begrænsninger kan teknologien enten blive afvist eller blive tilpasset en eksisterende praksis og tænkemåde. Opleves teknologiens rammer som muligheder, kan teknologien i stedet udfordre vante handlinger og forestillinger og åbne for, at man begynder at handle eller tænke på ny måder. Under alle omstændigheder er teknologierne noget, man skal forholde sig til i de danske uddannelsesinstitutioner. Derfor sætter dette temanummer fokus på følgende spørgsmål: • Hvilke rammer og mulighedsrum opstiller teknologierne? • Hvordan begrænser og/eller fremmer systemerne lærerens pædagogiske og didaktiske muligheder? • Findes der en indbygget pædagogik/didaktik i systemerne? • Er der tale om en “udlicitering” af pædagogiske og didaktiske metoder til systemudviklere?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ege, Müzeyyen, and Anne Gladitz. "Begegnung im west-östlichen Hörsaal. Ein Projektseminar als interkultureller Lernort für angehende DaF-Lehrende in Deutschland und der Türkei." Informationen Deutsch als Fremdsprache 41, no. 6 (December 1, 2014): 624–39. http://dx.doi.org/10.1515/infodaf-2014-0605.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Der Beitrag beschreibt ein bilaterales Projekt, in dem sich Studierende kooperativ mit divergierenden Lerntraditionen, Lehrmethoden, Weltanschauungen und Identitätsvorstellungen auseinandersetzen. Einzelne Projektphasen werden mit ihren didaktisch-methodischen Implikationen einerseits theoretisch vermittelt und zum anderen durch die Studierenden im begleitenden Selbstversuch erprobt. Dieses Handlungswissen und die Reflexion eigener Erfahrungen befähigt sie wiederum zu einer selbständigen Projektkonzeption für ihren zukünftigen DaF-Unterricht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kerres, Michael, and Claudia De Witt. "Editorial: Theoriebildung in Mediendidaktik und Wissensmanagement." Theoriebildung in Mediendidaktik und Wissensmanagement 6, Theoriebildung in Mediendidaktik (October 25, 2002): 1. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/06/2002.10.25.x.

Full text
Abstract:
Das Internet trägt massgeblich zur Entstehung einer neuen Lern- und Wissenskultur bei und ist mittlerweile Gegenstand einer ganzen Reihe von Projekten in der Erziehungswissenschaft. So wird zum Beispiel der Frage nachgegangen, welche Möglichkeiten der Strukturierung und Gestaltung von Lernmaterialien am besten geeignet sind, um Lernprozesse anzuregen, wie die interpersonale Kommunikation im Internet durch didaktische Gestaltungsmassnahmen gefördert werden können oder wie die entfernte Betreuung von Lernenden über das Netz funktioniert. Zunehmend wird dabei auch der Übergang bedeutsam zwischen didaktisch aufbereiteten Lernangeboten, wie sie die Mediendidaktik traditionell beschäftigt, und dem Austausch von nicht didaktisch aufbereiteten Informationen in Organisationen, wie es im Bereich des Wissensmanagements diskutiert wird. In diesen Projekten werden vielfach Detailfragen behandelt, und isoliert, ohne Bezug zu grundlegenden Theoriefragen untersucht. Es mangelt an einer genuin mediendidaktischen Theoriediskussion, die einen übergreifenden Bezugsrahmen aus erziehungswissenschaftlicher Perspektive liefert. In der Vergangenheit ist die Mediendidaktik von Seiten einer «kritischen» Medienpädagogik zeitweise skeptisch beäugt und in ihrer Existenz grundlegend infrage gestellt worden. In der aktuellen Diskussion wird gerne auf lerntheoretische Ansätze zurückgegriffen, die Lernen als aktiven Vorgang der individuellen und kooperativen Wissenskonstruktion begreifen. Doch Wissens- und Lerntheorien ersetzen keine mediendidaktische Modell- und Theoriebildung, die Perspektiven für eine Gestaltung zukünftiger Lernwelten liefert und dabei zum Beispiel sowohl bildungstheoretische Überlegungen als auch Konzepte des instructional design einbezieht. In dem ersten Teil dieser Ausgabe geht es um theoretische Perspektiven der Mediendidaktik. So diskutiert der Artikel von Michael Kerres und Claudia de Witt den Beitrag der Positionen von Behaviorismus, Kognitivismus und Konstruktivismus zur theoretischen Fundierung der Mediendidaktik. Er geht auf Missverständnisse und Probleme in diesem Zusammenhang ein. Als alternative Sichtweise stellen die Autoren eine Interpretation des Pragmatismus von John Dewey vor, der von der Lernsituation ausgeht und einen methodisch orientierten Ansatz anbietet. Damit wird letztlich eine stärkere Verbindung von Theorien der Mediendidaktik und Medienbildung angestrebt. Auch Stefan Krause und Rolf-Dieter Kortmann ziehen die Lerntheorien zur Diskussion der medienbasierten Wissensaneignung heran, sie legen ihren Schwerpunkt aber auf die Frage nach der aktuell diskutierten Problematik der Standardisierung bzw. Standardisierbarkeit von medial aufbereiteten Lerninhalten. Sie beschreiben, wie der Austausch von Inhalten perspektivisch nicht mehr über Datenformate, sondern durch Lernobjekte stattfindet, und diskutieren anhand eines Beispiels die - problematischen - Implikationen für die Mediendidaktik. Einen anderen Impuls gibt der Beitrag von Wolfgang Müskens und Isabel Müskens. Sie verstehen «Provokationen» als methodisches Element einer Didaktik internetgestützter Lernarrangements. «Provoziert» werden soll der Lernende durch einstellungskonträres Material, das letztlich zu einer höheren Individualisierung des Lernens und einer stärkeren Interaktion zwischen Lehrenden und Lernenden führen soll. Die theoretische Begründung solcher provokativen Elemente in einem didaktischen Konzept findet sich im Kompetenzbegriff und in der Systemtheorie, aber auch in psychologischen Ansätzen. In dem zweiten Teil dieser Ausgabe der Online-Zeitschrift geht es insbesondere um den Zusammenhang von Mediendidaktik und Wissensmanagement. Für Gabi Reinmann-Rothmeier handelt es sich bei Wissensmanagement und Mediendidaktik bislang um ein dialektisches Paar. Während Wissensmanagement eher ein Thema für die Betriebswirtschaft war, wurde die Mediendidaktik als eine (Teil-)Disziplin der Medienpädagogik verstanden. Durch E-Learning wachsen diese Bereiche zusehends zusammen. Anhand von zwei Orientierungsmodellen aus pädagogisch-psychologischer Sicht werden die Berührungspunkte von Mediendidaktik und Wissensmanagement herausgearbeitet. Welche Anregungen lassen sich aus der Verbindung von Wissensmanagement und E-Learning gewinnen? Zur Beantwortung dieser Frage stellt Andrea Back ein E-Learning-Referenzmodell vor. Es formuliert eine Basis für den Erwerb von Medienkompetenz und beinhaltet gleichzeitig ein Untersuchungsinstrument für die Beurteilung des Einsatzes von Wissensmanagement für E-learning. Andreas Breiter fragt nach dem Erfolg von Wissensmanagementsystemen mit neuen Medien in der Schule. Er verdeutlicht seine Erfahrungen anhand der Entwicklung eines webbasierten Wissensmanagementsystems. Wir wünschen Ihnen viel Spass beim Lesen und hoffen mit dieser Ausgabe eine Diskussion zur Theoriebildung in der Mediendidaktik anzuregen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jonsson, Linda, and Niclas Månsson. "Med en tydlig utgångspunkt i kristendomens synsätt och traditioner – om religionskunskapsämnets alkemi." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (April 29, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8767.

Full text
Abstract:
I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasie­skolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011. Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didaktik
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Keiding, Tina Bering, and Ane Qvortrup. "DUT som didaktisk felt – en empirisk analyse af didaktiske temaer i perioden 2006-2013." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 10, no. 19 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.7146/dut.v10i19.8821.

Full text
Abstract:
Artiklen foretager en systematisk kategorisering og analyse af de bidrag, som har været bragt i Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift (DUT) fra 2006-2013. Formålet er at undersøge, hvilke didaktiske temaer tidsskriftet har været optaget af og at diskutere mulige implikationer for universitetspædagogikkens funktion i forhold til at bidrage til undervisernes didaktiske viden. Analysen viser, at bidragene altovervejende er optaget af metodespørgsmål, og inden for denne kategori stort set udelukkende har beskæftiget sig med handlingsorienterede og/eller dialogiske undervisningsformer. The paper presents a systematic categorization of 115 papers published in the Danish Journal for Teaching and Learning in Higher Education (DUT) from 2006 to 2013. The aim is to explore which didactic topics the journal deals with and how it contributes to Danish research into teaching and learning. The categorization shows that most of the contributions deal with teaching methods. A subsequent analysis shows that the contributions almost exclusively address active and social teaching methods (teaching as experience and teaching as interaction).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Grotjahn, Rüdiger. "Der Faktor „Alter“ beim Fremdsprachenlernen Mythen, Fakten, didaktisch-methodische Implikationen." Deutsch als Fremdsprache, no. 1 (February 1, 2003). http://dx.doi.org/10.37307/j.2198-2430.2003.01.06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bachmann, Gudrun, and Gerhild Tesak. "Didaktik horizontal & vertikal - Didaktische Konzepte und deren Implikationen für die Hochschulentwicklung." Zeitschrift für Hochschulentwicklung 1, no. 1 (March 1, 2006). http://dx.doi.org/10.3217/zfhe-1-01/01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Momčilović, Nikoleta, and Nevenka Janković. "ZWISCHENSPRACHLICHE EINFLÜSSE BEIM TERTIÄRSPRACHENERWERB (DEUTSCH NACH ENGLISCH)." Facta Universitatis, Series: Linguistics and Literature, June 29, 2019, 057. http://dx.doi.org/10.22190/full1901057m.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der Untersuchung der Einstellungen der Deutschlehrenden zu den zwischensprachlichen Einflüssen, beziehungsweise zum Wissens- und Strategientransfer aus dem Serbischen als Muttersprache (L1) und dem Englischen als erste Fremdsprache (L2) auf das Lernen des Deutschen als zweite Fremdsprache (L3), die bei Tertiärsprachenlernenden beobachtet werden. Außerdem wird die Einbeziehung anderer Sprachen und Strategien durch die Deutschlehrenden im L3-Deutschunterricht untersucht. Der theoretische Rahmen dieser Arbeit stellt die Mehrsprachigkeitsdidaktik dar, in deren Basis die Erkenntnisse der Psycholinguistik über die Rolle des mentalen Lexikons und des Transfers beim multiplen Spracherwerb liegen. Sprachen und Kulturwerte sind in unserem Gedächtnis eng verbunden und in ständiger Interaktion. Der L3-Deutschunterricht ermöglicht gegenseitige Unterstützung und Ergänzung der verwandten Sprachen, Englisch und Deutsch, aber auch der Muttersprache. Die Ergebnisse der Untersuchungen in dieser Arbeit zeigen sowohl den positiven Einfluss von L1 und L2 auf das L3-Lernen als auch das öftere Zurückgreifen der Lernenden auf vorhandenes Wissen und Strategien. Andererseits bieten sie die Einsicht in das mehrsprachige Profil der L3-Deutschlehrenden in bestimmten Sprachbereichen und bestätigen, dass die Lehrenden den Wissens- und Strategientransfer bei den L3-Lernenden beobachten und fördern. Die Implikation dieser Forschung besteht in der Einsicht in das sprachliche Handeln von Lernenden und Lehrenden im L3-Deutschunterricht, als auch in die Bedürfnisse von Lehrenden hinsichtlich einer kontinuierlichen, theoretischen und praktischen Fortbildung in der L3-Didaktik, und zwar bei der Konstellation: L1 Serbisch, L2 Englisch.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Didaktiska implikationer"

1

Tholen, Lennart. "Didaktiska implikationer vid ADHD – och andra neuropsykiatriska störningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18996.

Full text
Abstract:
Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns. Resultat visade på likhet mellan statliga styrdokument och forskningom didaktik och ADHD, inom följande områden: metoder oc htillvägagångssätt, medier, samt centralstimulerande mediciners inverkan på inlärningen. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan statliga riktlinjer – i förhållande till forskning om didaktik och ADHD gällande: målet med inlärning, organisationsformer och undervisning, samt former för att kontrollera inlärningsresultat och inlärningssätt. Forskningen visar att det inte fanns någon generelllösning för hur man kunde förväntas undervisa elever med ADHD. Det fanns en mängd olika metoder och inlärningsstilar som alltid bör individanpassas till varje elev.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ester, Andrae, and Caroline Wenström. "Fonologisk medvetenhet som redskap för läsinlärning : Didaktiska implikationer och lärares kunskaper." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39186.

Full text
Abstract:
Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nilsson, Jan. "Didaktiska implikationer i lärares samhällsuppdrag : Uppfattningar om demokrati och biologiskt ämnesstoff hos blivande lärare." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1708.

Full text
Abstract:

In today’s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects. The purpose has been to identify their perceptions of democracy as well as their conceptions of the relationship between biology and democracy in education. The result is that the interviewees perceive of democracy as consistent with representative, participative and deliberative concepts of democracy. They conceive of the relationship between biology and democracy in education as to a great extent consistent with the deliberative concept of democracy. The implications are that the idea of democracy becomes more radical and consistent with the deliberative concept of democracy when subject matters of biology are part of the education. In this manner, subject matters of biology are of educational importance for the teachers´ conceptions of democracy as well for the assignment of community.


Samhällsuppdraget i skolan innebär förmedlade värden och kunskaper om både demokrati och enskilda ämnesstoff. Vad innebär det då att lärare har en viss sorts demokratiuppfattning, och vad har biologiskt ämnesstoff för betydelse för samhällsuppdraget? Biologi i gymnasieskolan har relativt många kurser med nationell kursplan och rön visar att lärarstudenter uppfattar biologiskt ämnesstoff som didaktiskt främjande för att läraruppdragets dubbla syfte. I den här studien har uppsatsförfattaren intervjuat fyra blivande gymnasielärare med biologi som inriktning för att försöka identifiera deras uppfattningar om demokrati och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar demokrati i allmänhet som överensstämmande med både representativ, participativ och deliberativ demokrati, och relationen mellan biologiskt ämnesstoff och demokrati i undervisningens praktik som i hög grad överensstämmande med den deliberativa demokratiformen. Implikationerna av detta är att demokratiuppfattningen blir radikalare och alltmer lik en deliberativ demokratiform med biologiskt ämnesstoff i undervisningens praktik. Sålunda har biologiskt ämnesstoff en didaktisk betydelse för såväl lärares demokratiuppfattning som samhällsuppdrag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andrae, Ester. "Relationen mellan kartläggning och undervisning : Lärares uppfattningar om kartläggningen Hitta språkets påverkan på undervisning i fonologisk medvetenhet." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44703.

Full text
Abstract:
The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content.
Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hollström, Hampus. "Laestadianism, modern kultur och medier : En innehållsanalys baserad på medias skildringar av en kristen väckelserörelse samt dess didaktiska implikationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66019.

Full text
Abstract:
The aim of this essay seeks to study the laestadian movements perspective on modern culture, based on what has been reported in a Swedish media context. Through a subjective perspective of the self-experienced school attendance, all the modern culture that is being discussed in this essay where being utilized. A study with this focus was of interest, based upon this reflection. The material, which is the media, consists of 53 sources, originated from 26 different media actors. The method that is primarily being used to study this phenomenon is a content analytical approach which in practical terms means that a coding scheme and a coding manual were used to study the material. Regarding the theoretical approach there where two different theories used, one to understand the material, and one to understand the results. To understand the material, mediatisation theory was used. To comprehend the results, a didactical theory was used. The result points towards a fragmented view regarding modern culture within the laestadian movement, based upon a media context. Also, seen through a didactic perspective, the result ought to address some sort of reflection about the didactical choices when teaching pupils with a restricted view upon modern culture, this despite of religious affiliation. The empirical outcome presented and analyzed of the material in this essay indicate explicit thoughts concerning a school context, even though it is mostly a general context that is being addressed. Previous research on the laestadian movement indicates that the research context is limited, especially in Sweden, and there is quite amount left to explore. The outcome of the research presented in this essay supports this thesis and concludes that the potential of this field is yet unexplored.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Elaies, Sara. ""Det är ingen struktur - det är förortssvenska" : Användningen av multietniskt ungdomsspråk i och utanför undervisningen ur ett högstadielärarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444299.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Savina, Diana. "Kognitivt tillgänglig undervisning i samhällskunskap : En forskningsöversikt med implikationer för inkluderande praktik i helklass." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190174.

Full text
Abstract:
Denna forskningsöversikt syftade till att undersöka vad som kan utgöra kognitiva hinder i lärandeprocessen under samhällskunskapsundervisning, med målet att finna implikationer för undervisning och examinationsformer som kan nå och engagera fler elever. Arbetet utgick ifrån ett teoretiskt ramverk för universellt utformade lärandesituationer, för att bidra till proaktiv och preventiv planering utifrån elevers funktionsvariation. Målet var att om möjligt reducera behovet av speciallösningar i efterhand, samt stödja samhällskunskapslärare i att möta eleverna såväl kollektivt som individuellt. Översikten inkluderar 48 peer-review-granskade artiklar publicerade i utvalda vetenskapliga tidskrifter, vilka bygger på antingen metaanalyser eller primärforskning som har utförts i skolmiljö med elever i årskurs 4 upp till och med gymnasiet. Särskild uppmärksamhet riktas mot de kognitiva krav som ställs när elever i takt med ökad ålder självständigt förväntas kunna bearbeta och skapa mening av samhällskunskapligt innehåll. Utifrån en kombinatorisk analys rekommenderar jag sammantaget mer explicit undervisning – i synnerhet litteracitetsutvecklande sådan sett till betydelsen av läs- och skrivförmåga för att lyckas inom samhällskunskapsämnet – samt mer kognitiv vägledning och modellering från samhällskunskapsläraren, dels för att utveckla elevens samhälleliga och akademiska litteracitet, dels för att på sikt möjliggöra självständig tillämpning av samhällskunskapliga tankeredskap. Vidare rekommenderas mer kognitiv validering av examinationer, för att synliggöra vilka kognitiva krav som bör ställas, vilka som faktiskt ställs och huruvida eleven använder sig av de förväntade kognitiva processerna. I ämnesdidaktisk forskning som hittills har genomförts i skandinavisk kontext framstår elevernas funktionsvariation som anmärkningsvärt osynliggjord, sett till den centrala roll som eleven spelar i många didaktiska modeller. När samhällkunskapsdidaktiken fokuserar på relationen mellan elev och innehåll är det utifrån en relativt homogen syn på gruppen nybörjare. Specialpedagogisk och språkvetenskaplig forskning däremot uppmärksammar i högre utsträckning “startsträckan” som elever har innan de når ämnesinnehållet och kan börja öva på ämnesspecifika förmågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Revenhorn, Karin, and Pontus Jansén. "Augmented reality och dess pedagogiska implikationer : en analys baserad på ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147339.

Full text
Abstract:
The purpose of this study has been to partly investigate what the application of Augmented Reality tools could look like within the context of formal classroom didactics and partly to discover how these pedagogical tools can be supported from a sociocultural perspective. The study shows that AR (Augmented reality) can provide an increased production of knowledge and motivation, and also develop a significantly more positive attitude towards the learning process and the teaching material. The technology enhances students’ learning within the Proximal Zone of Development (ZDP) and can act as a scaffolding structure in the learning process. Due to the interactive nature that Augmented reality provides, students are provided with the opportunity to participate actively in their own learning and development
Syftet med denna litteraturstudie har dels varit att undersöka hur arbetet med AR-tekniska verktyg kan se ut inom den formella skoldidaktiska kontexten. Dels att analysera hur tekniken som ett pedagogiskt verktyg kan understödjas av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att AR-tekniken kan bidra till en ökad kunskapsproduktion och motivation samt att elever får en positivare attityd till både lärandeaktiviteten och undervisningsinnehållet. Tekniken främjar elevers utveckling inom den proximala utvecklingszonen och kan fungera som stödstrukturer för elevers lärande. På grund av den interaktiva lärandemiljö som AR-verktygen erbjuder får eleverna en mer aktiv roll i deras egna kunskapsutveckling. De konkreta upplevelser som ett sådant visuellt verktyg möjliggör ger elever goda förutsättningar att utveckla både abstrakt och konkret kunskap enligt praxismodellen, som Arevik & Hartzell (2014). Trots detta visar resultatet även på att implementeringen av ett sådant verktyg kan innebära vissa utmaningar för både lärare och elever. Dessa orsakas vanligtvis på grund av tidsbrist, att programmen saknar en pedagogiskt grund eller att den positiva motivationseffekten, som AR-tekniken bidragit med, riskerar att avta när tekniken blivit ett etablerat undervisningsverktyg
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Williams, Beata. "Von der Neurobiologie zur Pädagogik im Fremdsprachenunterricht : Implikationen aus Systemischer Therapie und Beratung im Kontext Deutsch als Fremdsprache." kostenfrei, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:16-opus-83001.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Özkan, Ibrahim Verfasser], Hans-Dieter [Akademischer Betreuer] Haller, and Ulrich [Akademischer Betreuer] [Sachsse. "Migrationsstress, Alter und Lernen - Betrachtungen der Zusammenhänge sowie Implikationen für die Didaktik (am Beispiel in Deutschland lebender, gealterter türkischstämmiger Menschen) / Ibrahim Özkan. Gutachter: Hans-Dieter Haller ; Ulrich Sachsse. Betreuer: Hans-Dieter Haller." Göttingen : Niedersächsische Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen, 2011. http://d-nb.info/1042304459/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Didaktiska implikationer"

1

Omlor, Sebastian, and Mathias Link, eds. Kryptowährungen und Token. Deutscher Fachverlag GmbH, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783800594047.

Full text
Abstract:
Die Themen Blockchain-Technologie, Kryptowährungen und Token gewinnen zunehmend an Bedeutung. Dabei rücken neben den technischen Rahmenbedingungen die rechtliche, bilanzielle und steuerliche Behandlung der einzelnen Kryptowährungen sowie der unterschiedlichen Arten von Token zunehmend in den Fokus. Gleichwohl steht die rechtliche Durchdringung von Kryptowerten noch am Anfang. Hier setzt das vorliegende Handbuch an, das alle wichtigen Themen aus diesem Bereich systematisch und didaktisch sinnvoll aufarbeitet. Es bietet dem Anwender die Möglichkeit, sich rasch in diese neuen Gebiete einzuarbeiten. Das Handbuch stellt zunächst die ökonomischen und technischen Grundlagen von Kryptowährungen und Token dar und befasst sich dann vertieft mit deren inländischen zivil-, aufsichts-, bilanz- und steuerrechtlichen Implikationen. Neben der Seite des Emittenten wird jeweils auch die Perspektive des Inhabers von Kryptowährungen und Token beleuchtet. Ausführungen zum Wettbewerbs-, Datenschutz-, Geldwäsche- und Strafrecht sowie internationale Perspektiven (Zusammenfassung der parallelen Entwicklung in anderen Jurisdiktionen wie Österreich, Luxemburg und Liechtenstein) runden die Darstellung ab.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Didaktiska implikationer"

1

Kleinschmidt, Malte. "Skizzen und Fragmente für eine dekoloniale politische Bildung." In Bürgerbewusstsein, 295–540. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34115-2_4.

Full text
Abstract:
ZusammenfaasungDer hier vorliegende Text zielt darauf ab, Impulse für die Konzeption einer dekolonial ausgerichteten politischen Bildung zu entwickeln, die aus meiner Perspektive als eigenständiges Feld notwendig erscheint und als fundamentaler Bestandteil einer sich als kritisch verstehenden politischen Bildung (Lösch/Thimmel 2010) anerkannt werden sollte. Gleichzeitig kann sie auch als eine Dekolonisierung der gegenwärtig hegemonialen politischen Bildung gelesen werden. Um die Implikationen meiner empirischen Ergebnisse für die politische Bildung zu kontextualisieren, beziehe ich mich im gesamten Kapitel auf bestehende Ansätze dekolonialer – wenngleich natürlich hochpolitisch, nicht explizit der Fachdisziplin der Didaktik der politischen Bildung zugeordneten – Bildungsperspektiven, im deutschsprachigen Raum vertreten beispielsweise durch María do Mar Castro Varela oder Patricia Baquero Torres.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Vanagas, Waldemar. "„Gott schuf Adam und Eva und nicht Adam und Peter“. Homonegativität und -feindlichkeit im deutschsprachigen Battle- und Gangsta-Rap: Implikationen für didaktisch konzipierte Workshopmaterialien zu einer vorurteilsbewussten (außer-)schulischen Bildungsarbeit." In Sexualpädagogische (Re)Visionen, 127–89. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32514-5_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography