Academic literature on the topic 'Didaktiska utmaningar och läromedel'

Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study. This essay examines how religion is portrayed in textbooks for the history courses in swedish upper secondary schools. By using a qualitative text analysis I have been able to identify and discuss a few important issues that future teachers have to be aware of. The most apparent issue is how the presentation of Islam differs from other religions. Knowledge about how the textbooks present religion makes it possible for teachers and students to critically analyze the texts they are working with.

Studiens syfte var att undersöka vilka didaktiska utmaningar som lärare ställs inför i sin dansundervisning. Vi har avgränsat oss till didaktiska utmaningar som är relaterade till könsroller och kulturella skillnader. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi genomförde en semistrukturerad intervju med fyra aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa. Empirin som vi har samlat analyseras och diskuteras ur ett feministiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pardanser och viss expressiv dans kan upplevas som lite mer utmanande att undervisa i för lärarna. Beröring och en machokultur anses vara grundläggande koncept för dansens didaktiska utmaningar. För att hantera dessa utmaningar använder lärarna en variation av redskap och planering av gruppindelning för att undvika protester från eleverna. Beröring gällande religiösa såväl som kulturella skäl hanterades genom att arbeta runt problemet och låta eleverna själva välja vilka de vill dansa med och tolererar fysisk kontakt med. Det här riskerar att skifta utmaningen från beröring av religiösa skäl till att vissa elever känner sig exkluderade för de inte har någon att dansa med. Att finna metoder för dansundervisning som är inkluderande och respekterar varje elevs förutsättningar blir därför en utmaning som kräver noga planering och samarbete med andra lärare såväl som elever.

Citizens of today’s society are expected to be able to evaluate, make choices, take responsibility and act independently locally, nationally and globally in order to participate in both formal and informal political systems. This study contributes to the research on Civics Education (Social Studies) by examining how teachers, working in the grades 7-9, meet contemporary society in their civics teaching. The study enquires how this can be done in education by examining teacher´s descriptions and understandings of their teaching regarding civic competences as perspective-taking, critical thinking, reflexivity and autonomy. The study's most significant findings suggest that teachers express that they use students' experiences and initiatives in civics education to contribute to the qualification of civic skills. Teachers can use the students' individual experiences and initiatives to link the social content and democratic participation to late modern competences. By using students' experiences and initiatives, the teacher can broaden students' perspectives on various issues, support the students in developing a critical approach, offer the students opportunities to reflect on their own values, and their own roles in society, and independently try to take a stand and act.
I dagens föränderliga samhälle förväntas medborgare kunna värdera, göra val, ta ansvar och agera självständigt i både formella och informella politiska system, lokalt, nationellt och globalt. Denna studie undersöker hur lärare i samhällskunskap i sin undervisning kan möta det samtida samhällets utmaningar. Intervjumaterial från samhällskunskapslärare undervisande i åk 7-9 har analyserats och satts i samband med medborgerliga kompetenser som perspektivtagande, kritiskt tänkande, reflexivitet och självständighet. Av de intervjuade lärarnas tal om sin samhällskunskapsundervisning framgår att lärare använder elevernas erfarenheter och initiativ när de försöker utveckla elevernas kunskaper i samhällskunskap. Lärare kan använda elevernas individuella erfarenheter och initiativ för att knyta samman det samhällsvetenskapliga innehållet med demokratiskt deltagande och senmoderna kompetenser. Genom att använda elevernas erfarenheter och initiativ kan läraren vidga elevernas perspektiv i olika frågor, stötta eleverna i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, erbjuda eleverna möjlighet att reflektera över sina egna värderingar och sin egen roll i samhället och självständigt försöka ta ställning och agera.

Detta är en konsumtionsuppsats med syftet att sammanställa och analysera tidigare forskning gällande religionskunskapsundervisning för årskurserna 1–3. Syftet är definierat i en frågeställning: Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar lyfts fram i tidigare forskning gällande läraruppdragets tolkning, planering och undervisning i religionskunskap för årskurserna 1–3? Forskningen till denna konsumtionsuppsats samlades in genom databas- och manuell sökning. Det insamlade materialet analyserades genom en innehållsanalys för att undersöka textens relevans. Utgångspunkter i denna konsumtionsuppsats är att lärarens utbildning, förhållningssätt, modeller och strategier är avgörande för undervisningen. Läraren ställs inför olika didaktiska möjligheter och utmaningar i sin yrkesroll, detta har i forskningsresultat visats sig vara en didaktisk utmaning. Forskningsresultatet visade att lärare med ämnesdidaktiska kunskaper i religionskunskap har ett professionellt förhållningssätt i undervisningen. Elevers kunskapsutveckling i ämnet bygger på lärarens förmåga till en varierande undervisning, användningen av olika modeller och strategier hjälper läraren vid planering och genomförande av undervisningen. Den varierande undervisningen och lärarens förhållningssätt leder till att eleven får förståelse och acceptans för andra människors religionstillhörighet eller icke tillhörighet.

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways.
Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

SAMMANFATTNING Fokus för denna studie har varit att undersöka hur lärare undervisar på mellanstadiet för att utveckla elevers ordförråd för att eleverna ska kunna ta del av och förstå olika texter. Vi har valt att undersöka undervisning som ges på mellanstadiet på grund av att texterna ökar både i längd och i komplexitet. Vi vill även undersöka hur undervisningen kan utformas för att passa alla elever i klassrummet och hur samarbetet med speciallärare ser ut i det inkluderade klassrummet. Vi har valt en kvalitativ ansats och samlat in data genom observationer i såväl enspråkiga som flerspråkiga klassrum på sex olika skolor. Därefter intervjuades de sex mellanstadielärarna. Resultatet visar att lärare i det inkluderade klassrummet använder flera olika forskningsbaserade metoder för utveckling av ordförrådet och att ett aktivt arbete med strategier för ordtillägnande och befästning är något som förekommer i alla sex skolor. Resultatet visar tydligt, i linje med det sociokulturella perspektivet, att lärande skapas i ett samspel mellan lärare och elever och att den gemenskapsorienterade inkluderingen är en förutsättning i detta samspel. Trots de goda intentionerna med att inkludera alla elever i ordinarie undervisning framkommer det att den gemenskapsorienterade inkluderingen inte är den allena rådande. Studien visar att både individorienterad och placeringsorienterad inkludering förekommer i klassrummen, vilket får till följd att den pedagogiska delaktigheten lämnar en del i övrigt att önska, i synnerhet för elever i koncentrationssvårigheter och med bristande kunskaper i svenska. I det inkluderade klassrummet måste läraren forma undervisningen så att elever, såväl i svårigheter som med annat modersmål, kan utvecklas i en gemenskap. I det arbetet kan specialläraren ha en viktig roll. Vidare visar studien att det fortfarande är ett vanligt förhållningssätt att skilja elever i behov av särskilt stöd och bristande kunskaper i svenska från ordinarie undervisning. För att den sociala och pedagogiska inkluderingen ska komma till stånd behövs resurser i form av fler speciallärare på skolorna och ett närmare samarbete med dessa i planeringen av undervisningen för att stötta och anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och skiftande förutsättningar. Det utrycks att det behövs en annan organisation kring nyanlända elever som efter några månader direkt-placeras i klass. Dessa elever är inte per automatik i behov av särskilt stöd utan snarare en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk under deras första skolår i Sverige.

Studiebesök som undervisningsform i religionskunskap kan innebära både didaktiska möjligheter och utmaningar. Vidare kan det vara komplicerat att ta med eleverna in i religiösa lokaler under obligatorisk undervisningstid, då skolan som sådan ska vara icke-konfessionell. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka detta närmare genom en hermeneutisk ansats där olika forskningar tolkas utifrån uppsatsens frågeställningar.  Skolinspektionen (2012) pekar på att studiebesöket får och bör göras i religionsundervisningen, så länge eleverna inte utsätts för någon trospåverkan. Holmqvist Lindh (2016) menar att all undervisning i någon form alltid påverkar, vilket också är meningen med undervisning. De didaktiska möjligheterna och utmaningarna problematiseras utifrån det som sker i lokalen, lokalen i sig samt trosrepresentantens roll. Vidare problematiseras komplikationer med att besöka religiösa platser utifrån den religionsfrihet som råder i Sverige. Denna frihet omfattar både frihet till religion samt frihet från religion. Således ska föräldrar kunna skicka sitt barn till skolan utan att behöva oroa sig för att barnet blir påverkat av religiösa inslag. Jackson (1997), (2009) presenterar hur man bör närma sig religionskunskap utifrån en tolkande ansats där öppenhet och flexibilitet får råda både bland lärare och elever. Vidare lyfter han vikten av att religionen inte ska vara något abstrakt och konstigt för eleverna utan att alla, oavsett religiös eller icke-religiös positionering, kan skapa en förståelse och reflektera såväl över sin egen livsåskådning som andras.  Det som beskrivs vara av värde gällande dessa didaktiska möjligheter och utmaningar visar sig vara själva planerandet av studiebesöket, med alla de olika didaktiska val såsom vart man ska gå och vem man ska träffa. Vidare visar sig trosrepresentantens roll vara viktig, dels utifrån dennes personlighet men även utifrån det inifrånperspektiv som kan erbjudas i studiet av religionen.  Mycket pekar på att om eleverna ska uppnå det ämnesmål i religionskunskap som gäller att skapa sig en förståelse för andras livsåskådningar och förberedas för att leva i ett mångkulturellt samhälle, kan det vara direkt nödvändigt med studiebesök till olika religiösa platser. Detta studiebesök bör då noga planeras och arrangeras utifrån att eleverna får ut så mycket som möjligt av besöket och läraren bör följa upp med det viktiga efterarbetet senare i klassrummet.

This article evaluates the narrative and it´s didactic role in historiographic textbooks for schools. The primary study is a comparing qualitative analysis of the narrative in the different textbooks. The result leads to a pedagogical discussion based on Kieran Egans theories about cognitive tools, and how they shape our comprehension. The theoretical background defining and discussing narrative as a concept is partly based on a semiotic view, part linguistic. The main conclusion of the work is how the narrative seems to be a product of discourse in the ways the textbooks differ at the most from each other; Broken down, how the role of the writer and the reader and their conception of the world take part I a significant comprehension of the stories told in history textbooks.

Uppsatsen ser till narrativet och vilken roll det spelar för läromedel i historieämnet. Genom kvalitativ analys jämförs olika läromedel från 1900-talets början samt läromedel ifrån början av 2000-talet för att se till vilken utveckling berättandet har haft historiskt sett. Den teoretiska bakgrunden vilar på ett semiotiskt perspektiv samt ett lingvistiskt perspektiv av narrativet, för att vidare avsluta med en pedagogisk diskussion där Kieran Egans teorier kring hur kognitiva verktyg formar vår förståelse är i fokus. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att narrativet agerar som en produkt av diskursen där de olika undersökta läromedlen skiljer sig som mest; Enkelt sett, beroende av författare och läsare, deras roller och den uppfattning de äger i världen skapas en unik förståelse av berättelserna i historieläromedlen.