Dissertations / Theses: 'Didaktiska utmaningar och läromedel'

1

Hjortsberg, Ellinor. "Demokrati- och medborgarideal : i läromedel för åldrarna 6 till 9 år." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58883.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Sundqvist, Erik. "Religion i historieböckerna, utmaningar och möjligheter : En didaktisk analys av läromedel i historia." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255116.

Full text

Abstract:

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study. This essay examines how religion is portrayed in textbooks for the history courses in swedish upper secondary schools. By using a qualitative text analysis I have been able to identify and discuss a few important issues that future teachers have to be aware of. The most apparent issue is how the presentation of Islam differs from other religions. Knowledge about how the textbooks present religion makes it possible for teachers and students to critically analyze the texts they are working with.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jämthagen, Kevin, and Haj Daoud Nabil El. "Dansens didaktiska utmaningar i idrott och hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32550.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka vilka didaktiska utmaningar som lärare ställs inför i sin dansundervisning. Vi har avgränsat oss till didaktiska utmaningar som är relaterade till könsroller och kulturella skillnader. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi genomförde en semistrukturerad intervju med fyra aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa. Empirin som vi har samlat analyseras och diskuteras ur ett feministiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pardanser och viss expressiv dans kan upplevas som lite mer utmanande att undervisa i för lärarna. Beröring och en machokultur anses vara grundläggande koncept för dansens didaktiska utmaningar. För att hantera dessa utmaningar använder lärarna en variation av redskap och planering av gruppindelning för att undvika protester från eleverna. Beröring gällande religiösa såväl som kulturella skäl hanterades genom att arbeta runt problemet och låta eleverna själva välja vilka de vill dansa med och tolererar fysisk kontakt med. Det här riskerar att skifta utmaningen från beröring av religiösa skäl till att vissa elever känner sig exkluderade för de inte har någon att dansa med. Att finna metoder för dansundervisning som är inkluderande och respekterar varje elevs förutsättningar blir därför en utmaning som kräver noga planering och samarbete med andra lärare såväl som elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nilsson, Johan. "Läromedel och läromedelsanvändning- : En kvalitativ studie av gymnasielärares didaktiska reflektioner kring läromedel och läromedelsanvändning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200212.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jonasson, Ring Emmy. "Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle : Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35864.

Full text

Abstract:

Citizens of today’s society are expected to be able to evaluate, make choices, take responsibility and act independently locally, nationally and globally in order to participate in both formal and informal political systems. This study contributes to the research on Civics Education (Social Studies) by examining how teachers, working in the grades 7-9, meet contemporary society in their civics teaching. The study enquires how this can be done in education by examining teacher´s descriptions and understandings of their teaching regarding civic competences as perspective-taking, critical thinking, reflexivity and autonomy. The study's most significant findings suggest that teachers express that they use students' experiences and initiatives in civics education to contribute to the qualification of civic skills. Teachers can use the students' individual experiences and initiatives to link the social content and democratic participation to late modern competences. By using students' experiences and initiatives, the teacher can broaden students' perspectives on various issues, support the students in developing a critical approach, offer the students opportunities to reflect on their own values, and their own roles in society, and independently try to take a stand and act.
I dagens föränderliga samhälle förväntas medborgare kunna värdera, göra val, ta ansvar och agera självständigt i både formella och informella politiska system, lokalt, nationellt och globalt. Denna studie undersöker hur lärare i samhällskunskap i sin undervisning kan möta det samtida samhällets utmaningar. Intervjumaterial från samhällskunskapslärare undervisande i åk 7-9 har analyserats och satts i samband med medborgerliga kompetenser som perspektivtagande, kritiskt tänkande, reflexivitet och självständighet. Av de intervjuade lärarnas tal om sin samhällskunskapsundervisning framgår att lärare använder elevernas erfarenheter och initiativ när de försöker utveckla elevernas kunskaper i samhällskunskap. Lärare kan använda elevernas individuella erfarenheter och initiativ för att knyta samman det samhällsvetenskapliga innehållet med demokratiskt deltagande och senmoderna kompetenser. Genom att använda elevernas erfarenheter och initiativ kan läraren vidga elevernas perspektiv i olika frågor, stötta eleverna i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, erbjuda eleverna möjlighet att reflektera över sina egna värderingar och sin egen roll i samhället och självständigt försöka ta ställning och agera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Högberg, Ida, and Elin Karlsson. "Religionsdidaktik : Didaktiska möjligheter och utmaningar i att undervisa om religion." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147652.

Full text

Abstract:

Detta är en konsumtionsuppsats med syftet att sammanställa och analysera tidigare forskning gällande religionskunskapsundervisning för årskurserna 1–3. Syftet är definierat i en frågeställning: Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar lyfts fram i tidigare forskning gällande läraruppdragets tolkning, planering och undervisning i religionskunskap för årskurserna 1–3? Forskningen till denna konsumtionsuppsats samlades in genom databas- och manuell sökning. Det insamlade materialet analyserades genom en innehållsanalys för att undersöka textens relevans. Utgångspunkter i denna konsumtionsuppsats är att lärarens utbildning, förhållningssätt, modeller och strategier är avgörande för undervisningen. Läraren ställs inför olika didaktiska möjligheter och utmaningar i sin yrkesroll, detta har i forskningsresultat visats sig vara en didaktisk utmaning. Forskningsresultatet visade att lärare med ämnesdidaktiska kunskaper i religionskunskap har ett professionellt förhållningssätt i undervisningen. Elevers kunskapsutveckling i ämnet bygger på lärarens förmåga till en varierande undervisning, användningen av olika modeller och strategier hjälper läraren vid planering och genomförande av undervisningen. Den varierande undervisningen och lärarens förhållningssätt leder till att eleven får förståelse och acceptans för andra människors religionstillhörighet eller icke tillhörighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Forsberg, Anna. "Läromedel i historieundervisningen : Mellanstadielärares val och användande." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67637.

Full text

Abstract:

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways.
Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gunnarsdotter, Englund Kerstin, and Madelene Zetterqvist. "Ordförrådsundervisning på mellanstadiet : specialpedagogiska och didaktiska utmaningar i det inkluderade klassrummet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48576.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Fokus för denna studie har varit att undersöka hur lärare undervisar på mellanstadiet för att utveckla elevers ordförråd för att eleverna ska kunna ta del av och förstå olika texter. Vi har valt att undersöka undervisning som ges på mellanstadiet på grund av att texterna ökar både i längd och i komplexitet. Vi vill även undersöka hur undervisningen kan utformas för att passa alla elever i klassrummet och hur samarbetet med speciallärare ser ut i det inkluderade klassrummet. Vi har valt en kvalitativ ansats och samlat in data genom observationer i såväl enspråkiga som flerspråkiga klassrum på sex olika skolor. Därefter intervjuades de sex mellanstadielärarna. Resultatet visar att lärare i det inkluderade klassrummet använder flera olika forskningsbaserade metoder för utveckling av ordförrådet och att ett aktivt arbete med strategier för ordtillägnande och befästning är något som förekommer i alla sex skolor. Resultatet visar tydligt, i linje med det sociokulturella perspektivet, att lärande skapas i ett samspel mellan lärare och elever och att den gemenskapsorienterade inkluderingen är en förutsättning i detta samspel. Trots de goda intentionerna med att inkludera alla elever i ordinarie undervisning framkommer det att den gemenskapsorienterade inkluderingen inte är den allena rådande. Studien visar att både individorienterad och placeringsorienterad inkludering förekommer i klassrummen, vilket får till följd att den pedagogiska delaktigheten lämnar en del i övrigt att önska, i synnerhet för elever i koncentrationssvårigheter och med bristande kunskaper i svenska. I det inkluderade klassrummet måste läraren forma undervisningen så att elever, såväl i svårigheter som med annat modersmål, kan utvecklas i en gemenskap. I det arbetet kan specialläraren ha en viktig roll. Vidare visar studien att det fortfarande är ett vanligt förhållningssätt att skilja elever i behov av särskilt stöd och bristande kunskaper i svenska från ordinarie undervisning. För att den sociala och pedagogiska inkluderingen ska komma till stånd behövs resurser i form av fler speciallärare på skolorna och ett närmare samarbete med dessa i planeringen av undervisningen för att stötta och anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och skiftande förutsättningar. Det utrycks att det behövs en annan organisation kring nyanlända elever som efter några månader direkt-placeras i klass. Dessa elever är inte per automatik i behov av särskilt stöd utan snarare en kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk under deras första skolår i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Larsson-Snygg, Anna-Catrin. "Studiebesök i religionskunskapsundervisningen : Didaktiska möjligheter och utmaningar utifrån den icke-konfessionella skolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30491.

Full text

Abstract:

Studiebesök som undervisningsform i religionskunskap kan innebära både didaktiska möjligheter och utmaningar. Vidare kan det vara komplicerat att ta med eleverna in i religiösa lokaler under obligatorisk undervisningstid, då skolan som sådan ska vara icke-konfessionell. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka detta närmare genom en hermeneutisk ansats där olika forskningar tolkas utifrån uppsatsens frågeställningar. Skolinspektionen (2012) pekar på att studiebesöket får och bör göras i religionsundervisningen, så länge eleverna inte utsätts för någon trospåverkan. Holmqvist Lindh (2016) menar att all undervisning i någon form alltid påverkar, vilket också är meningen med undervisning. De didaktiska möjligheterna och utmaningarna problematiseras utifrån det som sker i lokalen, lokalen i sig samt trosrepresentantens roll. Vidare problematiseras komplikationer med att besöka religiösa platser utifrån den religionsfrihet som råder i Sverige. Denna frihet omfattar både frihet till religion samt frihet från religion. Således ska föräldrar kunna skicka sitt barn till skolan utan att behöva oroa sig för att barnet blir påverkat av religiösa inslag. Jackson (1997), (2009) presenterar hur man bör närma sig religionskunskap utifrån en tolkande ansats där öppenhet och flexibilitet får råda både bland lärare och elever. Vidare lyfter han vikten av att religionen inte ska vara något abstrakt och konstigt för eleverna utan att alla, oavsett religiös eller icke-religiös positionering, kan skapa en förståelse och reflektera såväl över sin egen livsåskådning som andras. Det som beskrivs vara av värde gällande dessa didaktiska möjligheter och utmaningar visar sig vara själva planerandet av studiebesöket, med alla de olika didaktiska val såsom vart man ska gå och vem man ska träffa. Vidare visar sig trosrepresentantens roll vara viktig, dels utifrån dennes personlighet men även utifrån det inifrånperspektiv som kan erbjudas i studiet av religionen. Mycket pekar på att om eleverna ska uppnå det ämnesmål i religionskunskap som gäller att skapa sig en förståelse för andras livsåskådningar och förberedas för att leva i ett mångkulturellt samhälle, kan det vara direkt nödvändigt med studiebesök till olika religiösa platser. Detta studiebesök bör då noga planeras och arrangeras utifrån att eleverna får ut så mycket som möjligt av besöket och läraren bör följa upp med det viktiga efterarbetet senare i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bladh, Sebastian. "Narrativet i skolvärlden : Berättandet i läromedel för historieämnet och dess didaktiska innebörd." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1545.

Full text

Abstract:

This article evaluates the narrative and it´s didactic role in historiographic textbooks for schools. The primary study is a comparing qualitative analysis of the narrative in the different textbooks. The result leads to a pedagogical discussion based on Kieran Egans theories about cognitive tools, and how they shape our comprehension. The theoretical background defining and discussing narrative as a concept is partly based on a semiotic view, part linguistic. The main conclusion of the work is how the narrative seems to be a product of discourse in the ways the textbooks differ at the most from each other; Broken down, how the role of the writer and the reader and their conception of the world take part I a significant comprehension of the stories told in history textbooks.

Uppsatsen ser till narrativet och vilken roll det spelar för läromedel i historieämnet. Genom kvalitativ analys jämförs olika läromedel från 1900-talets början samt läromedel ifrån början av 2000-talet för att se till vilken utveckling berättandet har haft historiskt sett. Den teoretiska bakgrunden vilar på ett semiotiskt perspektiv samt ett lingvistiskt perspektiv av narrativet, för att vidare avsluta med en pedagogisk diskussion där Kieran Egans teorier kring hur kognitiva verktyg formar vår förståelse är i fokus. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att narrativet agerar som en produkt av diskursen där de olika undersökta läromedlen skiljer sig som mest; Enkelt sett, beroende av författare och läsare, deras roller och den uppfattning de äger i världen skapas en unik förståelse av berättelserna i historieläromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundberg, Erika. "Mediedidaktik : Läromedelsserien Mediebokens didaktiska intentioner." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1564.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Medieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning.

Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ”Medieboken” genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt. Kategorierna har jag i sin tur fört över i diagram för att illustrera de olika arbetssätten. Slutligen har jag diskuterat de olika kategorierna som växte fram utifrån John Steinbergs tre pedagogiska huvudinriktningar Förmedlingspedagogik, Motivationspedagogik och Processpedagogik och prövat min hypotes som tog utgångspunkt i att det skulle vara elevaktiva arbetssätt som skulle dominera uppgifterna i böckerna. Studien visar att den mediedidaktik som formuleras i läromedelsserien ”Medieboken” överensstämmer till stor del med Steinbergs Motivationspedagogik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Morsten, Emma. "Daniel och violan : Pedagogiska/didaktiska möjligheter och utmaningar i violaundervisning hos en elev med autism." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3679.

Full text

Abstract:

I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Svensson, Andreas, and Annchristine Nell. "Läroboken och läromedlet en utmaning? : En explorativ studie om lärares upplevda känslor, attityder och värderingar vid användandet av läroböcker ochläromedel i undervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15459.

Full text

Abstract:

I mötet med lärare ute på de skolor där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lärares emotionella reaktioner på lärobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsområde efterfrågadevidare forskning om hur lärare upplever situationen då valet av läroböcker ska göras,men även vilka erfarenheter, känslor och värderingar lärare upplever och ger uttryck för i sinrelation till läroböckerna. Studien ämnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de känslor,värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet avläroböcker och läromedel i undervisningen. Studien har använt sig av enkäter och intervjuerför att närma sig undersökningsområdet. Resultatet visar att lärare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna påverka valet av lärobok. Oförmågan att påverka sin arbetssituationkan av lärare beskrivas som en upplevd stressfaktor som även kan påverka deras privatliv.Nyckelord: Didaktik, pedagogik, lärobok, läromedel, lärare, stress

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Racaj, Marigona. "Islam i skola : En kvalitativ studie om didaktiska möjligheter och utmaningar med att undervisa om islam." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49874.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to investigate how teachers describe their teaching on Islam and which didactic opportunities and challenges there are when teaching Islam in religious education. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six religion teachers in high school. Because of covid-19 the interviews were conducted through phone calls. The study is based on a hermeneutic theory which means the teachers experiences, attitudes and feelings is of relevance for answering the questions. The result has a thematic arrangement and below each theme the informants’ answers are presented regarding how they experience their opportunities and challenges when teaching. The primary opportunities are reflected in the theme inside perspective because teachers can use a variety of strategies to look at Islam from the inside. Also, there is very modern material about the religion that can be applied to stimulate discussions in the classroom. The challenges are considerably more but the main once are to counteract prejudice and selecting textbooks that do not represent Islam in negative terms as the informants’ express.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kaj, Jerker. "Didaktiska traditioner och lärarkulturer - en empirisk undersökning av gymnasielärares syn på ämnesdidaktik i filosofi och svenska." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33913.

Full text

Abstract:

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sinsyn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditionerpresenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen– den nya lärarutbildningen från 2001 – i synnerhet.Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyragymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och derasundervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet äratt undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning.Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska somett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som etterfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi ochundervisning om filosofi.Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifikdidaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som manständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet avämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknartillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola.I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som desjälva upplever som genomtänkta. Uppdelningen av svenskämnet i litteratur och språk tycksåterspeglas i lärarutbildningen och i de intervjuade lärarnas undervisning. Främst är detlitteraturdelen av svenskämnet och elevernas egna skrivande som är didaktiserat för lärarna.Språkdelen av svenskämnet har, verkar det som, en mindre didaktisk tradition.I filosofiämnen anser sig lärarna ha för liten kunskap om ämnesdidaktik och dediskuterar filosofisk didaktik för lite som yrkesverksamma lärare. Lösningen är att låna didaktikfrån svenskämnet och i vissa fall från andra ämnen. Uppsatsen slutar i en diskussion avsaknad avämnesspecifik didaktik och klassrumsforskning i ämnet filosofi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Camilla, Bergström Camilla, and Emma Lindberg. "Högpresterande elever - Lärares syn på didaktiska val, utmaningar och möjligheter för dessa elever inom läs- och skrivutvecklingen i F-3." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173175.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen i hur högpresterande elever stöttas och utmanas av lärare i ordinarie undervisning i F-3 inom läs- och skrivutvecklingen. Studien fokuserade på vilka utmaningar och möjligheter verksamma lärare upplever att det finns i stöttningen. Frågeställningarna besvarades genom nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare upplever att ett stort ansvar för högpresterande elever ligger hos läraren. En utmaning som framkommit är val av material och tid för planering. En möjlighet som sågs i resultatet är att högpresterande elever kan inspirera andra elever och sig själva och på så vis driva klassen framåt. Det har också visats att det finns två nyckelstrategier för att utmana och stimulera dessa elever, acceleration och berikning. Studien har funnit att det är viktigt att högpresterande elever inkluderas och att de har ett socialt samspel med sina klasskamrater och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lloyd, Marinda, and Carina Norin. "Skapa möjligheter för alla - en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34310.

Full text

Abstract:

AbstractLloyd, Marinda & Norin, Carina (2015). Skapa möjligheter för alla – en studie om pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan. (Creating opportunities - a study of teachers´ conceptions of challenging behaviour and didactic challenges in compulsory school for pupils with intellectual disabilities). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Studiens problemområde är pedagogers uppfattningar av utmanande beteende och didaktiska utmaningar i grundsärskolan och vilka förhållningssätt och bemötanden som förekommer. Studien undersöker på vilka sätt skolledning skapar möjligheter för alla elever i grundsärskolan.Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om didaktiska, rumsliga och organisatoriska förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling i grundsärskolan. De preciserade frågeställningar är: vilka uppfattningar av utmanande beteende respektive didaktiska utmaningar uttrycker pedagoger i grundsärskolan? Vilka bemötanden och förhållningssätt förekommer i grundsärskolan? På vilka sätt anpassar personalen undervisningssituationen för elever som utmanar i grundsärskolan? Hur organiserar skolans ledning det pedagogiska arbetet med att skapa möjligheter för alla elever i grundsärskolan?Studien är kvalitativ där vi använt oss av observationer och semi-strukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering. Respondenternas svar har tolkats med inspiration från en hermeneutisk-fenomenografisk forskningsansats. Studien har med hjälp av von Wrights tolkning av Meads subjektivitetsteori och attributionsteorin bildat en teoretisk ram. Respondenternas svar har speglats mot von Wrights relationella och punktuella perspektiv.Sammanfattningsvis uppfattar majoriteten av pedagogerna i studien utmanande beteende som en företeelse som är situationsbunden, det vill säga det utmanande beteendet ses inte som fel och brister hos eleven utan fokus läggs på omständigheter kring eleven. Grundsynen hos pedagogerna är relationell med inslag av punktuella lösningar. Resultatet visar att definitionen av utmanande beteende kan förklaras olika utifrån vilket perspektiv och förhållningssätt pedagogen intar. Majoriteten av pedagogerna anser att de får det stöd de behöver av skolledning och frihet att finna lösningar. Det framkom dock att större kunskap hosskolledning var nödvändigt för att förstå problematiken i grundsärskolan och därmed ge det stöd som behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Schiöld, Rebecca. "Det mångkulturella klassrummet! -En litteraturstudie om inkludering, skolsamverkan och de didaktiska utmaningar läraren ställs inför i sin yrkesroll." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75473.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever med svenska som andraspråk inkluderas i det svenska klassrummet. I detta ligger även att klargöra samverkans betydelse samt lärarens utmaningar att inkludera elever med mångkulturalitet. Frågeställningar: Frågeställningar som kommer ligga till grund i denna systematiska litteraturstudie är: Vilka faktorer bidrar till att elever med flerspråklighet inkluderas i klassrummet och vilka faktorer har en mer betydelse en andra? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de möter elever med svenska som andraspråk, och hur hanterar lärare dessa utmaningar i klassrummet? Hur kan samarbetet inom skolverksamheten tydliggöras så att elever med svenska som andraspråk inkluderas i klassrummet? Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie som utgår från vetenskapliga publikationer och rapporter. Litteratursökningen genomfördes via databasen ERIC (EBSCO) utifrån avgränsningar som peer reviewed och tidsbegränsning av publicering mellan åren 2005-2019. Resultatet och slutsatser: Resultatet av sökningen visade hur viktig skolpolitiken är när man diskuterar frågor som berör mångkulturalism. Att det finns viktiga faktorer som påverkar inkludering, bland annat stöttning, miljö, material och lärares kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Cook, Nalin, and Evelina Reuterstrand. "Hur ser relationen ut mellan de didaktiska typologierna och våra läromedel? : En läromedelsanalys i svenska för årskurs 2." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442241.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att kritiskt granska läromedel för att få en inblick i vilka meningserbjudanden läromedel förmedlar till elever och på så sätt få förståelse för de erbjudande läromedel ger till eleverna. 2. De formulerade frågeställningarna är: 1) Finns det ett ämnesspråk och hur synliggörs det? 2) Vad är fokuset i läromedlen? 3) Vilka kunskapsemfaser syns i läromedlen och vilka följemeningar bidrar de till? Analysmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys där de två svenska läromedlen Diamantjakten och Livet i bokstavslandet valdes för att sedan utgå ifrån dessa tre typologier, ämnesspråk, ämnesfokus och kunskapsemfaser med följemening. Det analysinstrument som används för att tydliggöra resultatet var ett kodningsschema. I resultatet framkommer att det finns många ämnesspråk som synliggörs på olika sätt kopplat till övningarna i läromedlen. När frågan formulerades i frågeställningen kring ämnesfokus så var den riktad kring ett fokus, vilket resultatet visade att i båda läromedel fanns många olika, denna typologi var den som det fanns mest av. De kunskapsemfaser som kom fram tydligt var “rätta förklaringen/uttrycket/färdigheten”, “vardagsemfas” och “kunskap och beslut” där deras följemening var “om kunskapens trovärdighet”, “om kunskapernas praktiska nytta” och “om kunskapernas nytta att lösa moraliska och politiska problem”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Bengtsson, Julia, and Isabell Gullvén. "Är det en utmaning? : En läromedelsanalys om vilka kognitiva utmaningar elever möter vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40103.

Full text

Abstract:

Det är viktigt att redan i unga år skapa sig en förståelse för hur de fyra räknesätten hänger samman, men även vilka kognitiva utmaningar sambandet mellan räknesätten multiplikation och division framställs i matematikböcker för yngre åldrar. Idag finns det ingen statlig granskning av läromedel, utan vem som helst kan skriva ett läromedel. För att kunna skapa förutsättningar för att elever i de yngre åldrarna ska kunna tillskansa sig förståelse och kunskap om sambandet mellan multiplikation och division, behövs ett läromedel där elever får möta uppgifter som är kognitivt utmanande. Syftet med studien är således att bidra med kunskap om hur sambandet mellan multiplikation och division framställs i två matematikböcker för årskurs 3 och specifikt svara på frågeställningen. Vilka kognitiva utmaningar möter elever vid arbete med sambandet mellan multiplikation och division i två matematikböcker för årskurs 3? För att besvara frågeställningen har två läroböcker inom matematematik analyserats utifrån två aspekter och fyra kategorier. Resultatet som framkom var att majoriteten av de analyserade uppgifterna som berör sambandet mellan multiplikation och division i de valda läroböckerna avser en låg kognitiv utmaning för elever. Detta innebär att uppgifterna inte gynnar eller hjälper elever att skapa en förståelse för sambandet mellan multiplikation och division. Viljan att inspirera yrkesgruppen och att forska vidare inom området är stort. För den skull, kan yrkesgruppen utvecklas genom att exempelvis föra diskussioner gällande vikten av vilka matematikböcker som väljs och vilka kognitiva utmaningar som elever får möta. Det skulle även vara intressant att följa upp om hur lärare arbetar/kompletterar redan befintliga uppgifter som innehåller sambandet mellan multiplikation och division för att elever ska beröras av högre kognitiva utmaningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Perlkvist, Constancia Matilda, and Simon Strömberg. "Mångkulturell religionsundervisning - En modern utmaning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33150.

Full text

Abstract:

Samhället förändras ständigt och detta innebär således att nya utmaningar och situationer uppstår i skolan. På grund av globaliseringens höga inverkan flyttar idag människor världen runt, och olika kulturer möts som aldrig förr. Detta kan i sin tur leda till att nya utmaningar uppstår i skolan, men även specifikt för religionsundervisningen. På grund av globala samhällsförändringar, ställs allt högre krav på religionsundervisningen, då det blivit ett allt viktigare ämne för att skapa förståelse och respekt för andra medmänniskors kulturer. Syftet med denna forskningsöversikt är därför främst att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen, i det mångkulturella klassrummet. Forskningsöversikten kommer även lyfta tidigare forskning om några didaktiska verktyg som lärare kan arbeta med, ifall utmaningar i religionsundervisningen uppstår. Utifrån inhämtning och analys av forskning har vi kunnat fastställa att utmaningar i religionsundervisningen är något som är vanligt förekommande. Utmaningar som kan uppstå grundar sig ofta i elevens olika attityder gentemot religionsundervisningen, som ofta utmärker sig genom fördomar och kritiska attityder. Utifrån forskning har vi även kunnat se att det finns en tydlig skillnad på elevens attityd gentemot religionsundervisningen, utifrån elevens kulturella bakgrund, medias påverkan, samt lärarens roll i klassrummet. Utifrån forskning om didaktiska verktyg, lyfts främst innebörden och vikten av en interkulturell pedagogik, och studiebesök, som fungerande metoder som kan tillämpas i religionsundervisning (för att kunna arbeta med utmaningarna som kan uppstå i religionsundervisningen). Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en utvecklande och inkluderande religionsundervisning för alla. Detta arbete visar därför att det är högst relevant att fortsätta undersöka olika didaktiska verktyg som metod, för att kunna säkerställa en likvärdig religionsutbildning för alla elever oavsett kulturell bakgrund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Berggren, Martin. "Undervisning om problemlösning med dess didaktiska utformningar, utmaningar och anknytningar till matematikdidaktisk forskning : En studie om hur lärare i årskuserna 1-3 didaktiskt strukturerar och motiverar sin problemlösningsundervisning." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31066.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Didaktiska utmaningar och läromedel'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles