Academic literature on the topic 'Digitala enheter'

Skriving er en grunnleggende akademisk ferdighet som fremmer kritisk tenkning, læring, dialog og formidling. Videre er skriving en ferdighet som studenten må lære og utvikle gjennom hele studieløpet, for å bli del av det faglige fellesskapet og i forberedelse av yrkeslivet. Samtidig er skriving en generisk ferdighet som ikke enkelt kan læres i et auditorium, men som heller utvikles best gjennom praktisk øvelse, diskusjon og felles refleksjon rundt konkrete tekster. Likevel vet vi at denne siden av studentenes utvikling lett neglisjeres i konkurranse med faglig undervisning. Akademisk skrivestøtte krever en sammensatt faglig kompetanse. Ved Universitetet i Bergen har Utdanningsutvalget derfor bedt Universitetsbiblioteket (UB) om å koordinere prosjektet "Akademisk skrivestøtte ved UiB" som skal vurdere og foreslå ulike modeller for fysisk og digital skrivestøtte, og som iverksetter piloter for skrivestøtte i utvalgte fag. Som en del av prosjektet har vi særlig undersøkt former for digital skrivestøtte. Dette har ledet til underprosjektet "Tekst og kildebruk i digital læring", støttet av NB, hvor det er vår målsetning å styrke samarbeidet mellom bibliotekarer og faglærere, og sammen finne gode metoder for å utvikle digitale kursopplegg der opplæring i skriving og informasjonskompetanse er integrert i den faglige undervisningen. Med andre ord; kursopplegg hvor man lærer å skrive og skriver for å lære. I denne presentasjonen ser vi nærmere på hvorfor biblioteket må ha en nøkkelrolle i utviklingen av slike program for skrivelæring. Videre tar vi for oss hvordan vi har samarbeidet med andre enheter på universitetet for å finne og prøve ut metoder for digital skrivestøtte i faglig læring. Vi har flere positive erfaringer av samarbeidet mellom de involverte i prosjektet, men det har også vært utfordringer. Hva vil det si å delta i et samarbeidsprosjekt på tvers av enheter, avdelinger og fakultet, og hvilken betydning har det at prosjektet er forankret i øverste ledelse ved universitetet?

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

Den digitala utveckling som har genomsyrat 2010-talet har påverkat många aspekter av samhället. En tydlig aspekt är att ökad e-handel har förändrat förutsättningar både för företag och konsumenter. För detaljhandeln har denna förändring observerats vara av stor betydelse, vilket exempelvis har lett till diskussioner kring begrepp som ”butiksdöden”. Då tillväxten av e-handel förväntas accelerera, efterfrågas ny förståelse för den digitala kundresan och hur denna påverkar kundens upplevelse och beslutsprocess i den digitala miljön. Denna studie undersöker e-handel av sportmode, och studien skrivs på uppdrag av ett företag verksamma inom denna bransch. Ett syfte med studien är att skapa ny förståelse för hur svenska konsumenter av sportmode online upplever den digitala kundresan, samt hur den digitala kundresan influerar beslutsprocessen. Vi vill vidare kunna identifiera vilka branschspecifika faktorer som influerar kundens upplevelse och beslutsprocess, för att kunna ge praktiska rekommendationer till företag verksamma inom branschen. För att undersöka detta har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med konsumenter, vilka alla har erfarenhet av att handla sportmode online. Intervjuerna har baserats på en teoretisk grund kring e-handel, kundupplevelse och beslutsprocessen. Resultatet av studien visar att kunder som handlar sportmode via e-handel använder olika enheter och kanaler, samt att dessa tar olika stor plats genom de olika stegen av beslutsprocessen. Vilken enhet eller kanal som föredras har visat sig påverkas av flera olika faktorer, både individuella faktorer samt digitala. Då kundens upplevelse är en subjektiv och individuell reaktion, kan vi se att denna till stor del påverkas av kundens initiala motiv med shoppingen. Både hedonistiska och utilitaristiska motiv tar sig uttryck i kundens förväntningar och val av enhet/kanal. Förutom dessa faktorer har vi även identifierat influerande faktorer som vi anser är specifika för den undersökta branschen. Då kunder som köper sportmode online inte kan utvärdera produkten fysiskt innan köp sker en mer omfattande informationssökning för att minimera den upplevda risken av e- handel.

Då nationella prov och bedömningsstöd är under digitalisering undersöks i denna studie om elevers provresultat i matematik ger en rättvisande bild av deras kunskaper när de ska visa dessa via ett digitalt verktyg. Forskningsfältet talar både för och emot användandet av digitala verktyg när elever ska visa sina kunskaper i prov- samt bedömningssituationer. Det råder inte enighet om det är fördelaktigt att använda digitala verktyg eller inte. I denna studie jämfördes elevers resultat på analoga och digitala prov i matematik för att undersöka om provskrivningsverktyg påverkar elevers möjligheter att visa sina kunskaper i matematik. Undersökningsgruppen bestod av 224 elever under vårterminen i årskurs 2 där 113 elever genomförde provet digitalt och 111 elever analogt. Det använda provet behandlade additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse.  Alla elever genomförde provet på det sätt de var vana vid vilket gav eleverna de optimala förutsättningarna att lyckas. För att analysera skillnaden mellan elevers provresultat användes ett t-test där resultatet visade att det inte var en statistiskt signifikant skillnad mellan elevers resultat. Eleverna presterade likvärdigt i alla delmoment av provet oavsett om de skrivit det analogt eller digitalt. Elever som är vana användare av digitala enheter och dess verktyg missgynnas inte av att skriva digitala prov under vårterminen i årskurs 2 i arbete med additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse inom talområdet 1–9.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av två vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och användardagböcker ta reda på hur användares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjänster kan de ligga till grund för baserat på ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer även att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom ämnet. Mobilen har under de senaste åren utvecklats till att bli en enhet där dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundära egenskaper. Dess främsta ändamål är fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjänster. Man kan idag även se hur utvecklingen går från ett bruk av digitala tjänster där varje enhet har specifika syften, till ett bruk där enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vårt bruk, och våra vanor, av dessa enheter förändras, så förändras även naturen hos tjänsterna de tillhandahåller. Man kan se en utveckling mot, och en efterfrågan för, tjänster som genom att utnyttja ny teknologi kan beskrivas bryta gränsen mellan det digitala och den fysiska verkligheten. Vilket ur ett Smart City-perspektiv kan ha stor potential inom flera områden av samhälls- och verksamhetsutveckling. Det går även att se att synen på hur vi konsumerar digitala tjänster förändras. Från att ha haft en väldigt enhetsfokuserad syn, där varje enhet har specifika ändamål, går vi mot ett bruk av tjänster där enheten i sig inte är viktig. Många tjänster finns idag på flera enheter, och enheterna fungerar mer som ett samarbetande ekosystem än enskilda enheter med egna syften. Enheterna delar snarare ett gemensamt syfte, att agera fönster mot internet.
The purpose of this study is to find out how mobile user habits can provide a basis for applications and services based on a Smart City perspective, this by using two scientific methods, interviews and user diaries. The study will also analyze and develop the method for further studies in this subject. The cell phone has in recent years evolved into a unit where the original phone functions and features have become secondary. Even though its main purpose is still to communicate with others, it’s now done primarily through other types of services. Today the development goes from a use of digital services where each unit has a specific purpose, to a practise where they work together and share a common purpose. As a result of the fact that our use and our habits of these devices are changing, the nature of the services provided by these devices are also changing. Due to this, there is an ongoing evolution towards, and a demand for, new services that can take advantage of new technologies to dissolve the border between the digital and the physical reality. Which, from a Smart City perspective, could have great potential in several areas of social and organizational development. One can also se that the way we consume digital services is changing. We have gone from having a device centerd focus, were every unit has a specific purpose to a serviced centerd focus, were the units work as a collaborative ecosystem. These units share a collective pupose, to act as a window towards the internet.

Detta kandidatarbete handlar om hur skolan arbetar med digitaliseringen och hur de använder de digitala verktyg som finns. Det kommer handla om de övergångar digitaliseringen innebär för skolan och vad som kan vara hinder för skolan att digitaliseras. Kandidatarbetet kommer också ta upp vikten av vuxnas närvaro för de barnen som använder internet och blivit upprörda/besvärade av något som det sätt på internet. Den gestaltande delen av kandidatarbetet kommer att handla om barn som ännu inte börjat skolan. Barnen kommer att hjälpa till för att skapa sig en egen design på en applikation som de sedan skulle vilja använda. Barns vetskap om hur tekniken används är begränsad på ett positivt sätt som gör att de kan öppna upp för nya sätt att se tekniken. Barnen är villiga att använda tekniken och det spelar ingen roll om det skulle vara på ett papper eller digitalt. De gillar allra bäst närheten till vuxna när de får interagera med det som är framför dem.
This Bachelor Thesis is about how the school works with digitalization and how they use the digital tools that are available. It is about the transitions that digitalization faces that could prevent the school from becoming more digitized. The work will also address the importance of adult’s presence for the children's use of the internet and support them if they had a bad experienced on the internet. The output of the Bachelor Thesis will be about children who have not yet started school. The children will help to create their own design on an application that they would like to play with. Children's knowledge of how technology is used is limited in a positive way, that enables them to open up new ways to see the technology. Children are willing to use the technology and it doesn't matter if it is paper or digital. They enjoy the company of grownups when they interact with what's in front of them.

Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska möjligheter som finns i och med användningen av digitala enheter genom att undersöka hur de kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Den tidigare forskningen är begränsad inom digital pedagogik varför det är viktigt att forska på ämnet. En  fenomenologiskmetodansats används för att intresset är att beskriva respondenternas faktiska erfarenheter av ett fenomen, utifrån deras livsvärld. Studien utgår således från empiri som  insamlatsmed hjälp av semistrukturerade intervjuer som utgår från respondenternas livsvärld. Respondenterna arbetar på skolor som har satsat på en dator per elev (1:1) i undervisningen.Studiens slutsats visar att digitala enheter i undervisningen bidrar som ett variationsrikt pedagogiskt verktyg i undervisningen samt i sin tur skapar otaliga  pedagogiskamöjligheter där bara läraren är den som sätter gränser för vad som  kanåstadkommas. Förutsättningar som framträder som grundläggande i arbetet med digital pedagogik är att elev och lärare får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens samt att läraren bör utveckla strategier för att klara av eventuella tekniska  hinder.

Teknologianvändningen har ökat markant och allt yngre barn använder digitala enheter idag, både i Sverige och andra länder. I juli 2019 togs den nya läroplanen i bruk som där tydligt visar på att barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens. Av dessa skäl väcktes intresset att undersöka pedagogers upplevelse av användningen av digitala enheter i förskolans verksamhet. Syftet med denna fenomenografiska studie var att visa hur pedagoger upplever fenomenet användande av digitala enheter som främjande respektive hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Metoden som användes var en pappersenkät i kvalitativt format. I resultatet framkom beskrivningskategorier för främjande och hämmande upplevelser. Beskrivningskategorier för främjande upplevelser blev hjälpmedel och undervisning och barn i behov av särskilt stöd. Kategorier som uppstod kring det som pedagogerna upplevde som hämmande var föråldrad teknik, bristande uppkoppling, syfteslös användning och pedagogers behov av kompetens. Resultatet som framkom visade att pedagoger uppfattade användande av digitala enheter inte enbart som främjande eller hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Pedagoger ansåg att det kunde vara både och på samma gång, beroende på hur de använde de digitala enheterna. Baserat på våra studier anser vi att det kan sägas att pedagoger till största delen upplever användandet av digitala enheter som främjande för att bedriva förskoleverksamhet.

2019-12-20

The present work examines the attitude of pensioners in relation to today's digitizing. A variety of digital devices have been added and have become part of many people's everyday lives. The main purpose of the present work is to investigate how a number of pensioners relate to today's digitization. A qualitative method was considered to be best suited for the job and six semi-structured interviews were conducted with pensioners. The gathered empirical evidence showed that pensioners relate to today's digitizing in different ways, both positive and negative approaches. There was also a need for further research in the field of digitizing, as it is being developed at a regular basis.
Föreliggande arbete berör pensionärers förhållningsätt till dagens digitalisering. En rad olika digitala enheter har tillkommit och blivit en del i mångas vardag. Det huvudsakliga syftet med föreliggande arbete är att undersöka huruvida ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering. En kvalitativ metod ansågs vara bäst lämpad för arbetet och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med pensionärer. Den insamlade empirin visade att pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering på olika sätt, både positiva och negativa förhållningssätt. Det visade sig också finnas ett behov av vidare forskning inom området digitalisering, då det utvecklas med jämna mellanrum.