Dissertations / Theses on the topic 'Digitala enheter'

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

Den digitala utveckling som har genomsyrat 2010-talet har påverkat många aspekter av samhället. En tydlig aspekt är att ökad e-handel har förändrat förutsättningar både för företag och konsumenter. För detaljhandeln har denna förändring observerats vara av stor betydelse, vilket exempelvis har lett till diskussioner kring begrepp som ”butiksdöden”. Då tillväxten av e-handel förväntas accelerera, efterfrågas ny förståelse för den digitala kundresan och hur denna påverkar kundens upplevelse och beslutsprocess i den digitala miljön. Denna studie undersöker e-handel av sportmode, och studien skrivs på uppdrag av ett företag verksamma inom denna bransch. Ett syfte med studien är att skapa ny förståelse för hur svenska konsumenter av sportmode online upplever den digitala kundresan, samt hur den digitala kundresan influerar beslutsprocessen. Vi vill vidare kunna identifiera vilka branschspecifika faktorer som influerar kundens upplevelse och beslutsprocess, för att kunna ge praktiska rekommendationer till företag verksamma inom branschen. För att undersöka detta har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med konsumenter, vilka alla har erfarenhet av att handla sportmode online. Intervjuerna har baserats på en teoretisk grund kring e-handel, kundupplevelse och beslutsprocessen. Resultatet av studien visar att kunder som handlar sportmode via e-handel använder olika enheter och kanaler, samt att dessa tar olika stor plats genom de olika stegen av beslutsprocessen. Vilken enhet eller kanal som föredras har visat sig påverkas av flera olika faktorer, både individuella faktorer samt digitala. Då kundens upplevelse är en subjektiv och individuell reaktion, kan vi se att denna till stor del påverkas av kundens initiala motiv med shoppingen. Både hedonistiska och utilitaristiska motiv tar sig uttryck i kundens förväntningar och val av enhet/kanal. Förutom dessa faktorer har vi även identifierat influerande faktorer som vi anser är specifika för den undersökta branschen. Då kunder som köper sportmode online inte kan utvärdera produkten fysiskt innan köp sker en mer omfattande informationssökning för att minimera den upplevda risken av e- handel.

Då nationella prov och bedömningsstöd är under digitalisering undersöks i denna studie om elevers provresultat i matematik ger en rättvisande bild av deras kunskaper när de ska visa dessa via ett digitalt verktyg. Forskningsfältet talar både för och emot användandet av digitala verktyg när elever ska visa sina kunskaper i prov- samt bedömningssituationer. Det råder inte enighet om det är fördelaktigt att använda digitala verktyg eller inte. I denna studie jämfördes elevers resultat på analoga och digitala prov i matematik för att undersöka om provskrivningsverktyg påverkar elevers möjligheter att visa sina kunskaper i matematik. Undersökningsgruppen bestod av 224 elever under vårterminen i årskurs 2 där 113 elever genomförde provet digitalt och 111 elever analogt. Det använda provet behandlade additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse.  Alla elever genomförde provet på det sätt de var vana vid vilket gav eleverna de optimala förutsättningarna att lyckas. För att analysera skillnaden mellan elevers provresultat användes ett t-test där resultatet visade att det inte var en statistiskt signifikant skillnad mellan elevers resultat. Eleverna presterade likvärdigt i alla delmoment av provet oavsett om de skrivit det analogt eller digitalt. Elever som är vana användare av digitala enheter och dess verktyg missgynnas inte av att skriva digitala prov under vårterminen i årskurs 2 i arbete med additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse inom talområdet 1–9.

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av två vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och användardagböcker ta reda på hur användares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjänster kan de ligga till grund för baserat på ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer även att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom ämnet. Mobilen har under de senaste åren utvecklats till att bli en enhet där dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundära egenskaper. Dess främsta ändamål är fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjänster. Man kan idag även se hur utvecklingen går från ett bruk av digitala tjänster där varje enhet har specifika syften, till ett bruk där enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vårt bruk, och våra vanor, av dessa enheter förändras, så förändras även naturen hos tjänsterna de tillhandahåller. Man kan se en utveckling mot, och en efterfrågan för, tjänster som genom att utnyttja ny teknologi kan beskrivas bryta gränsen mellan det digitala och den fysiska verkligheten. Vilket ur ett Smart City-perspektiv kan ha stor potential inom flera områden av samhälls- och verksamhetsutveckling. Det går även att se att synen på hur vi konsumerar digitala tjänster förändras. Från att ha haft en väldigt enhetsfokuserad syn, där varje enhet har specifika ändamål, går vi mot ett bruk av tjänster där enheten i sig inte är viktig. Många tjänster finns idag på flera enheter, och enheterna fungerar mer som ett samarbetande ekosystem än enskilda enheter med egna syften. Enheterna delar snarare ett gemensamt syfte, att agera fönster mot internet.
The purpose of this study is to find out how mobile user habits can provide a basis for applications and services based on a Smart City perspective, this by using two scientific methods, interviews and user diaries. The study will also analyze and develop the method for further studies in this subject. The cell phone has in recent years evolved into a unit where the original phone functions and features have become secondary. Even though its main purpose is still to communicate with others, it’s now done primarily through other types of services. Today the development goes from a use of digital services where each unit has a specific purpose, to a practise where they work together and share a common purpose. As a result of the fact that our use and our habits of these devices are changing, the nature of the services provided by these devices are also changing. Due to this, there is an ongoing evolution towards, and a demand for, new services that can take advantage of new technologies to dissolve the border between the digital and the physical reality. Which, from a Smart City perspective, could have great potential in several areas of social and organizational development. One can also se that the way we consume digital services is changing. We have gone from having a device centerd focus, were every unit has a specific purpose to a serviced centerd focus, were the units work as a collaborative ecosystem. These units share a collective pupose, to act as a window towards the internet.

Detta kandidatarbete handlar om hur skolan arbetar med digitaliseringen och hur de använder de digitala verktyg som finns. Det kommer handla om de övergångar digitaliseringen innebär för skolan och vad som kan vara hinder för skolan att digitaliseras. Kandidatarbetet kommer också ta upp vikten av vuxnas närvaro för de barnen som använder internet och blivit upprörda/besvärade av något som det sätt på internet. Den gestaltande delen av kandidatarbetet kommer att handla om barn som ännu inte börjat skolan. Barnen kommer att hjälpa till för att skapa sig en egen design på en applikation som de sedan skulle vilja använda. Barns vetskap om hur tekniken används är begränsad på ett positivt sätt som gör att de kan öppna upp för nya sätt att se tekniken. Barnen är villiga att använda tekniken och det spelar ingen roll om det skulle vara på ett papper eller digitalt. De gillar allra bäst närheten till vuxna när de får interagera med det som är framför dem.
This Bachelor Thesis is about how the school works with digitalization and how they use the digital tools that are available. It is about the transitions that digitalization faces that could prevent the school from becoming more digitized. The work will also address the importance of adult’s presence for the children's use of the internet and support them if they had a bad experienced on the internet. The output of the Bachelor Thesis will be about children who have not yet started school. The children will help to create their own design on an application that they would like to play with. Children's knowledge of how technology is used is limited in a positive way, that enables them to open up new ways to see the technology. Children are willing to use the technology and it doesn't matter if it is paper or digital. They enjoy the company of grownups when they interact with what's in front of them.

Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska möjligheter som finns i och med användningen av digitala enheter genom att undersöka hur de kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Den tidigare forskningen är begränsad inom digital pedagogik varför det är viktigt att forska på ämnet. En  fenomenologiskmetodansats används för att intresset är att beskriva respondenternas faktiska erfarenheter av ett fenomen, utifrån deras livsvärld. Studien utgår således från empiri som  insamlatsmed hjälp av semistrukturerade intervjuer som utgår från respondenternas livsvärld. Respondenterna arbetar på skolor som har satsat på en dator per elev (1:1) i undervisningen.Studiens slutsats visar att digitala enheter i undervisningen bidrar som ett variationsrikt pedagogiskt verktyg i undervisningen samt i sin tur skapar otaliga  pedagogiskamöjligheter där bara läraren är den som sätter gränser för vad som  kanåstadkommas. Förutsättningar som framträder som grundläggande i arbetet med digital pedagogik är att elev och lärare får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens samt att läraren bör utveckla strategier för att klara av eventuella tekniska  hinder.

Teknologianvändningen har ökat markant och allt yngre barn använder digitala enheter idag, både i Sverige och andra länder. I juli 2019 togs den nya läroplanen i bruk som där tydligt visar på att barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens. Av dessa skäl väcktes intresset att undersöka pedagogers upplevelse av användningen av digitala enheter i förskolans verksamhet. Syftet med denna fenomenografiska studie var att visa hur pedagoger upplever fenomenet användande av digitala enheter som främjande respektive hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Metoden som användes var en pappersenkät i kvalitativt format. I resultatet framkom beskrivningskategorier för främjande och hämmande upplevelser. Beskrivningskategorier för främjande upplevelser blev hjälpmedel och undervisning och barn i behov av särskilt stöd. Kategorier som uppstod kring det som pedagogerna upplevde som hämmande var föråldrad teknik, bristande uppkoppling, syfteslös användning och pedagogers behov av kompetens. Resultatet som framkom visade att pedagoger uppfattade användande av digitala enheter inte enbart som främjande eller hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Pedagoger ansåg att det kunde vara både och på samma gång, beroende på hur de använde de digitala enheterna. Baserat på våra studier anser vi att det kan sägas att pedagoger till största delen upplever användandet av digitala enheter som främjande för att bedriva förskoleverksamhet.

2019-12-20

The present work examines the attitude of pensioners in relation to today's digitizing. A variety of digital devices have been added and have become part of many people's everyday lives. The main purpose of the present work is to investigate how a number of pensioners relate to today's digitization. A qualitative method was considered to be best suited for the job and six semi-structured interviews were conducted with pensioners. The gathered empirical evidence showed that pensioners relate to today's digitizing in different ways, both positive and negative approaches. There was also a need for further research in the field of digitizing, as it is being developed at a regular basis.
Föreliggande arbete berör pensionärers förhållningsätt till dagens digitalisering. En rad olika digitala enheter har tillkommit och blivit en del i mångas vardag. Det huvudsakliga syftet med föreliggande arbete är att undersöka huruvida ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering. En kvalitativ metod ansågs vara bäst lämpad för arbetet och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med pensionärer. Den insamlade empirin visade att pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering på olika sätt, både positiva och negativa förhållningssätt. Det visade sig också finnas ett behov av vidare forskning inom området digitalisering, då det utvecklas med jämna mellanrum.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering.
The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin.
Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

This thesis will investigate the possibility of developing a lightweight digitalcertificate solution for resource constrained embedded systems in 6LoWPANnetworks. Such systems are battery powered or energy harvesting devices whereit is crucial that energy consumption and memory footprints are as minimalas possible. Current solutions for digital certificates are found to be moredemanding than what is desirable and therefore an issue that needs to besolved.The solution that is proposed in this thesis is a profile for the X.509 cer-tificate standard for use with constrained devices and the Internet of Things(IoT). Furthermore, a compression mechanism is designed and implementedfor certificates following this X.509 profile.Results show that compressing certificates is a highly viable solution, de-spite the added complexity it brings.This new lightweight digital certificate solution will allow resource con-strained systems to be able to run for longer without being interrupted orneeding maintenance.
Denna avhandling undersöker möjligheten att utveckla lättviktslösning förinbyggda system med begränsade resurser i 6LoWPAN-nätverk. Eneheter isådanna system drivs på batteri och återvunnen energi från omgivningen därminimal energi- och minnesanvänding är avgörande. Nuvarande lösningar fördigitala certifikat anses vara mer krävande än önskvärt och det är därför ettproblem som behöver lösas.Lösningen som presenteras i denna avhandling är en profil för certifikatstan-darden X.509 för användning med begränsade enheter inom Internet of Things(IoT). Utöver det är en komprimeringsmekanism designad och implementeradför certifikat som följer denna X.509-profil.Resultat visar att det är högst genomförbart att komprimera certifikat,trots den ökade komoplexiteten det medför.Denna nya lösning för digitala certifikat tillåter resursbegränsade enheteratt köras längre utan att behöva avbrytas eller underhållas.

Det har blivit allt vanligare att vi idag använder våra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör eftersträva när avsikten är att förenkla användningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgång, observationsintervjuer vid två tillfällen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfället identifierade de grundläggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfället genomfördes mot prototypen med samma individer. Det som undersöktes var om de grundläggande designprinciperna förenklade användningen av en webbplats via den mobila enheten. En jämförelse mellan båda intervjutillfällena genomfördes för att sammanställa de centrala designprinciperna.
It has become increasingly common that we now use our mobile devices to visit the web. This thesis examines the central design principles a designer should strive for when it is intended to simplify the use of a website in a static and variable situation trough a mobile device. The thesis includes a literature review, interviews on two occasions and a prototype development. The first interviews identified the fundamental design principles which then became the basis for the prototype. The second interviews were conducted towards the prototype with the same individuals. It examined if the fundamental design principles simplified the use of a website trough the mobile device. A comparison of the two interviews was conducted to compile the central design principles.

Mobiltelefoner har blivit grundläggande för extrahering av digitala artefakter i fo-rensiska utredningar. Androids Linuxbaserade operativsystem medför större möj-ligheter för anti-forensiska metoder, detta gör att kunskap om anti-forensik äressentiell för dagens IT-forensiska utredare. I denna studie belyses effekten avanti-forensik i Androidbaserade mobila enheter samt så upplyses det om dagensanti-forensiska attack metoder mot forensiska verktyg. Genom experiment så vi-sas det hur man kan förhindra ett forensisk verktyg från att extrahera data medanvändning av ett simpelt script.
Mobile phones have become essential for the extraction of digital artifacts in foren-sic investigations. Android’s Linux-based operating systems bring greater potentialfor anti-forensic methods, which means that knowledge of anti-forensics is essen-tial to today’s IT forensic investigators. In this study, the effect of anti-forensicson Android-based mobile devices is highlighted, as well as revealing today’s anti-forensic attack methods against forensic tools. By experiment, it is shown how toprevent a forensic tool from extracting data by using a simple script.

I denna kandidatuppsatsen har jag genom en digital prototyp efterliknande en vägvisande applikation fungerande på distans via en mobil enhet utfört ett experiment där deltagare befinner sig rörande ute i fält samtidigt som de skapar designförslag i realtid genom att applicera deltagande design. Experimentet utfördes på en gymnasieskola i Karlstad med åtta deltagare som fick navigera sig inom gymnasieskolans lokaler och genom den digitala prototypen skapa designförslag tillsammans med en designer. Ständig kommunikation mellan deltagare och designer skedde under experimentets gång där designern genom den mobila enhetens kamera och mikrofon kunde se vad deltagaren såg för att försöka möta de designförslagen som framställdes för att undersöka deltagande design på distans. Resultaten som baserades på observation av de inspelade deltagande designsessionerna visade att ett försök, eller experiment som detta är genomförbart och kan generera god information för en designer om en slutanvändares uppfattning om hur gränssnittet tillhörande en mobil applikation bör se ut då deltagande design sker i realtid. Resultaten visade även upptäckter av problemområden som svårigheter inom olika områden vid utförandet av ett experiment som sker via mobila enheter på distans. Resultaten bestående av deltagande designsessionerna tillsammans med semi-strukturerade intervjuer efter varje session analyserades genom granskning av experimentdeltagarnas utförande av deltagande designsessionerna och de positiva samt negative upptäckterna. Varje deltagare analyserades först separat genom anteckningar i samband med en ljud- och videoinspelning och sedan i helhet med samtliga deltagare för att skapa en bredare bild av den insamlade informationen. Slutsatsen av de insamlade samt analyserade resultaten från experimentet är att utförande av deltagande designsessioner är att liknande experiment har god potential att kunna bemöta slutanvändares designförslag genom deltagande design på distans och skulle i praktiken kunna utföras genom mobila enheter med skilda geografiska positioner med begränsningen att en internetuppkoppling existerar. Problem har upptäckts och förslag på åtgärder för att utföra ytterligare experiment och generera än mer relevant empiri inom fältet.