Academic literature on the topic 'Digitala lärplattformar'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Digitala lärplattformar.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Digitala lärplattformar"

1

Fanemo, Andreas. "Lärares erfarenheter av digitala lärplattformar : Fronter i Jönköpings kommun." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14503.

Full text
Abstract:
Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen. Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fjällborg, Anna. "Digital undervisning i textilslöjden : -en undersökning av digitala hjälpmedel och nätbaserad kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90614.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jansson, Alexsandra, and Thanh Nguyen. "Effektiv kommunikation genom digitala kanaler : En undersökning om användandet av lärplattformar inom gymnasieskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22103.

Full text
Abstract:
Det svenska skolväsendet har sedan 2000-talet fått övergripande stöd från regeringen för att utveckla den digitaliserade undervisningsformen. Trots detta har upprepande årsrapporter kring IT-användning i skolan visat på brister inom användarkunskap och IT-kompetens utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala lärplattformar används och varför den digitala kommunikationen mellan lärare och elever inte uppnått förväntade resultat. Följande forskningsfrågor har varit relevanta i detta sammanhang: Hur ser användandet av lärplattformar på gymnasieskolan ut idag? Varför har digitalisering ännu inte slagit igenom som ett effektivt verktyg i undervisningen? Studien är baserad på en empirisk undersökning där data insamlats från intervjuer med rektorer och lärare från sex gymnasieskolor i Gävle och Uppsala. Ett slumpmässigt urval av 80 elever har även svarat på en enkät med mål att representera den generella inställningen till skolans digitala kommunikationssystem för delning av undervisnings-och studiematerial. Vidare har en litteraturgenomgång utförts där problemområden och brister inom forskningsområdet presenteras. Dels är informationen hämtad från forskare inom kommunikation och teknologi, men även från Skolverket och Skolinspektionen. Resultatet visar på att skolans lärplattformar används som verktyg för informationsöverföring där information överförs i vertikal riktning från lärare till elever. I nuläget används lärplattformar främst på grund av krav från ledningen och inte som en kanal för dubbelriktad kommunikation, där lärare och elever kan diskutera lösningar på uppgifter och problem, få feedback samt tips och råd. Resultatet påvisar även att lärare upplever tekniska brister i delar av lärplattformen och att de saknar systematiska arbetsrutiner för effektiv användning. Detta utgör ett hinder som begränsar kommunikationens effektivitet med avseende till kunskapsutveckling genom lärplattformer.
The Swedish school system has since the 2000s, received overall support from the government to develop digitized teaching methods. Despite this, repetitive annual reports on IT usage in schools revealed shortcomings in user knowledge and development of IT-skills. The purpose of this study is to identify how digital learning platforms are used and why digitized communication between teachers and students in high schools have not achieved the expected results. The following research questions were relevant in the study: How is the use of learning platforms in secondary schools today? Why has the digitization not yet been seen as an effective tool in teaching? The study is based on empirical data, where data is collected from interviews with principals and teachers from six different high schools in Gävle and Uppsala. A random sample of 80 students also completed a questionnaire with the aim to represent the general attitude to the school’s digital communications system for sharing of learning material. Furthermore, a literature review helped to evaluate problem areas and gaps in the research presented. The results show that the schools’ learning platforms are used as tools for information sharing, where the information is transferred in a vertical direction from teachers to students. Today the teaching platform is mainly used due to demands from the school management, and not as a channel for bidirectional communication, where teachers and students can discuss solutions to the tasks and problems, or to get feedback and advice. The result also shows that teachers are experiencing technical defects in parts of the learning platform and that lack of systematic work procedures prevent it from effective use. This is a barrier that limits the effectiveness of communication with regard to the development of knowledge through learning platforms.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Thudin, David. "IKT I SKOLAN : En studie om attityder till digitala lärresurser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-146948.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att granska och undersöka lärares attityder kring digitala lärresurserinom skolan. Genom undersökningen är tanken att studien ska bidra till en ökad förståelse tillvarför digitala lärresurser används i den utsträckning de gör. För att uppnå syftet har jag använtmig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever på en skola. Resultatet visar på att lärarna rentgenerellt har en positiv inställning och attityd till digitala lärresurser och att problemen ofta liggeri andra ramfaktorer såsom ekonomi, fortbildning och tid. Slutsatsen jag dragit är att, även omvilja och intresse finns så lämnar landets skolor ofta mycket att önska när det gäller arbetet meddigitala lärresurser och bättre fortbildning och uppföljning krävs för att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gulin, Povel, and Erik Nguyen. "Designförslag till digitala lärplattformar i syfte att att bidra till en känsla av autonomi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43881.

Full text
Abstract:
Det är allt vanligare att personer använder sig av digitala lärplattformar för att lära sig nyafärdigheter. Lärplattformar gör det möjligt för personer att lära sig i sin egen takt och utan attbehöva infinna sig på en specifik plats vid specifika tillfällen, så länge denne har tillgång till endator och internetuppkoppling. Dessa digitala lärplattformar av typen Massive Open OnlineCourse eller MOOC har dock designats med ett linjärt upplägg i sin kursstruktur som inte tillåteranvändare att divergera från det utstakade spåret. Då det även rör sig om ett obegränsat antalanvändare som läser kurser i sin egen takt samtidigt så finns det heller inte möjlighet förinstruktörer att bidra med återkoppling eller hjälp när användare fastnar under kursens gång. Dettakan negativt påverka användarens motivation och leda till att kursen tar längre tid att läsa eller attanvändaren ger upp. Ett sätt att undvika detta är att lärplattformen och kurserna designas för attbidra till en känsla av inre motivation där man bryter den linjära strukturen genom att göraplattformen mer flexibel. Inre motivation handlar om att vara motiverad utifrån eget intresse, ochkan brytas ner till kategorierna autonomi, kompetens och gemenskap. Den här studien utfördesgenom en designorienterad forskningsansats där olika framtagna designelement sattes ihop i enprototyp för att se om de kunde bidra till en känsla av autonomi. Denna studie resulterade i olikadesignförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att bidra till en känsla av autonomi.
It’s becoming all the more common that people use digital learning platforms to learn new skills.Learning platforms makes it possible for people to learn at their own pace and without having tobe at a specific place at a specific time, as long as they have access to a computer and an internetconnection. These digital platforms called Massive Open Online Course or MOOC have beendesigned with a linear course structure that does not allow users to diverge from the establishedpath. Because there is an unlimited number of users taking courses at their own pace at the sametime it is impossible for instructors to provide feedback or help when users get stuck during thecourses. This can negatively affect the users motivation and result in increased time spent in thecourse or that the user gives up. One way to avoid this is to design the platform and the courses topromote intrinsic motivation by breaking the linear structure and make it more flexible. Intrinsicmotivation means that the person is motivated based on their interest, and can be broken down intothree categories: autonomy, competence and relatedness. This study was conducted using a designresearch approach where different design elements were assembled into a prototype to see if theycould contribute to a sense of autonomy. This study resulted in different proposed designguidelines for how digital learning platforms can be designed to promote autonomy.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jivsäter, Linda, and Carolina Larsson. "Design av digitala lärplattformar i en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40147.

Full text
Abstract:
Allt mer utbildning sker online och det påverkar även studenter som studerar på campus. Campusutbildning använder mer och mer utbildning online via Learning Management System (LMS) vilket skapar en blandad lärmiljö för studenter. När utbildning går från face-to-face på campus till online uteblir de sociala möten studenterna eftersöker när de väljer att studera på campusutbildning. Ett sätt att skapa sociala möten i blandade lärmiljöer är att designa LMS för att skapa en känsla av gemenskap. Gemenskap är ett mänskligt behov och viktigt att designa för när mer utbildning sker online. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där designförslag baserade på gemenskapskriterier implementerades i en prototyp. Designförslagen utvärderades genom en prototyp för att ta reda på om en känsla av gemenskap kunde skapas hos studenter i en blandad lärmiljö. Denna studie resulterade i designförslag för hur LMS kan designas för en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rickemark, Lissandra. "Ett sätt att stödja : En studie om skolbiblioteks digitala lärandemiljöer för användare inom gymnasieutbildning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11906.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hermansson, Andreas, and Johannes Thornfält. ""Man behöver ju kommunicera på andra sätt, och då är det väldigt smidigt att kunna göra det centralt på en lärplattform" : Komvuxlärares upplevelse av digitala lärplattformar." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15267.

Full text
Abstract:
As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time. The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage. This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question. Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use.
I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används. Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen. I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Höst, Linnéa, and Frida Gustafsson. "Plattformens roll i den digitala miljön." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20376.

Full text
Abstract:
Lärplattformar möjliggör en effektiv och flexibel yta för läroverk där studenter och lärare kan mötas med varandra. Lärplattformar kan användas till administration, kommunikation och examinering. Användarens inställning och definition av plattformen har stor betydelse för plattformens handlingsutrymme. På plattformens dubbelsidiga marknad påverkar användarna andra användares upplevelse genom vilken funktionalitet och strategi dessa väljer att använda. Syftet med studien är att identifiera vilken roll lärplattformen Canvas har på Malmö Universitet. Vilket leder till frågeställningen: Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser? Genom kvalitativ innehållsanalys presenteras plattformens nätverkseffekter, karaktär och praktik. I slutsatsen presenteras det att organisationen är föränderlig i sin utformning, att både studenters och lärares engagemang är avgörande för att nå de positiva nätverkseffekterna samt att det sociala handlingsutrymmet är avgörande för plattformens användning och dess effekt i organisationen.
Learning Management Systems (LMS) enable an efficient and flexible area for educational institutions where students and teachers can meet and interact. LMS are used for administration, communication and examination. The user's attitude and definition of the platform is of great importance for what the experience of the platform ultimately becomes. In the platform's two-sided market, users influence the experience of other users through what functionality and strategy they choose to use. The purpose of the study is to identify the role the LMS Canvas has at Malmö University. Which leads to the question: How can the role of the LMS be explained on the basis of teachers and students' experiences? Qualitative content analysis presents the platform’s network effects, character and practice. In the conclusion, we present that the organization is able to change in its approach, that the involvement of both students and teachers is crucial to achieve the positive network effects and that the social scope is crucial for the use of the platform and its effect on the organization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Norlin, Carlsson Charlotta, and Cecilia Engstrand. "Blir det likvärdigt när vi gör olika? : En kvantitativ studie om dokumentation av extra anpassningar i några grundskolor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180735.

Full text
Abstract:
Skollagen reglerar inte hur dokumentation av extra anpassningar genomförs. Detta beslut fattas av rektor eller skolhuvudman på varje enskild skola. Denna valfrihet kan leda till skillnader i hur dokumentationen utförs vilket i slutänden kan påverka likvärdigheten för elever. Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar visar att det finns svårigheter att dokumentera på ett ändamålsenligt sätt (Skolinspektionen, 2016). Syftet med den här studien var att skapa kunskap om hur dokumentation av extra anpassningar kan påverka likvärdigheten för elever genom att studera hur några skolor arbetar med att dokumentera extra anpassningar. Med en kvantitativ metodansats och ett målstyrt urval genomfördes en webbaserad enkätundersökning i fyra grundskolor i två kommuner. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av ett digitalt enkätverktyg. Resultatet analyserades med stöd i Rawls teori om rättvisa och tidigare forskning inom området. En slutsats som dragits är att dokumentationen av extra anpassningar inte utförs likvärdigt. Studien visar även på att riktlinjer och rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar fortfarande behöver utvecklas för att säkra likvärdigheten för eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography