Academic literature on the topic 'Digitala medarbetare'

Personalen är en av organisationens främsta resurser och personalutbildning är en viktig aspekt för bibehållen konkurrenskraft och kompetens. Med den digitalisering som sker av arbetsplatsen, lockar digitala personalutbildningar organisationer med löfte om lägre kostnader och lättare tillgänglighet. Denna kvalitativa studies syfte är att ta del av medarbetarnas perspektiv och tankar kring personalutbildning, både traditionell och digital, samt de eventuella skillnader som de upplever. Med Banduras social learning theory som teori och narrativ analys som metod får medarbetarna chansen att med egna ord lyfta sina upplevelser och ge ord för vad de uppfattar som viktigt. Studien finner att digitala personalutbildningar verkar ställa högre krav på utbildare och ämnesval, då medarbetarnas deltagande via dator gör att de lättare och snabbare finner sig distraherade av annat. De sociala personmötena förknippade med traditionell personalutbildning kan inte kompenseras av webbkameror. De slutsatser som dras i denna studie är att digitala personalutbildningar överlag inte verkar lika uppskattade som de traditionella, men att detta inte nödvändigtvis är på grund av att digitala personalutbildningar är sämre i sig, utan snarare att deras utformning av undervisare kan vara bristande.
The staff is one of the organizations main resources and staff training is an important aspect of maintaining competitiveness and competence. With the digitalisation of the workplace, digital staff training attracts organizations with promises of lower costs and easier access. The purpose of this qualitative study is to take part of the employees perspective and thoughts on staff training, both traditional and digital, as well as possible differences that exists. With Bandura’s social learning theory as theory and narrative analysis as methods the employees are given the chance to express their own experiences in their own words and give voice for what they perceive as important. The study finds that digital staff training seems to come with higher demands on both educators and subject choices, as employees participation via computers makes it faster and easier for them to find themselves distracted by other things. The social meetings in person associated with traditional staff training cannot be compensated by web cameras. The conclusions drawn in this study are that digital staff training overall does not seem as appreciated as the traditional alternative, but this does not necessarily mean digital means are inherently worse, but rather that the format of the staff training as designed by educators may be lacking.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur HR-medarbetare uppfattar användandet av digitala HRM-verktyg i sitt dagliga arbete. Syftet preciseras genom de tre frågeställningarna; Vad kännetecknar användandet av HRM-verktyg i en HR-medarbetares dagliga arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för HR-funktionens arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för anställda och chefer i organisationen? Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på en fenomenografisk metodansats för att undersöka informanternas uppfattningar om digitala HRM-verktyg. Studiens upplägg är en intervjustudiedesign och tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med HR-medarbetare från fem olika företag. Resultatet visade att HR-medarbetarna har varierande uppfattningar om hur de digitala HRM-verktygen används, men att de används i både strategiska och operativa syften. Även implementeringen uppfattades som en viktig faktor för hur verktygen skulle komma att användas samt att HR-medarbetarna själva vara ansvariga för lärandet. HR-medarbetarna uppfattade även att de digitala HRM-verktygen leder till automatisering, professionalisering och ökad rollspecialisering för HR-funktionen.

Automatisering av arbetsprocesser har varit ett aktuellt tema för många verksamheter i många år. Ofta är dessa automatiseringar relaterade till fysisk automation som exempelvis robotar vid produktionslinjer. Men med dagens teknik finns det potential för att automatisera arbetsprocesser i verksamheters back-office processer. Robotic process automation, eller förkortat som RPA, är en teknik som har förmågan att imitera användarens steg i en arbetsprocess och återskapa arbetsprocessen utan den mänskliga resursen. Denna studie har som syfte att fastställa utmaningar och möjligheter som är relaterade vid införande av RPA i verksamheter. Genom intervjuer och tidigare publicerat material om RPA, skall denna studie erbjuda en djupare förståelse kring utmaningar och möjligheter för den stigande trenden robotic process automation.
Automation has been a hot topic for many businesses for a number of years now. The term is usually related to automation of physical machinery like robots to speed up production and assembling of cars. But with currently technology, the automation has taken a step further. Automation is now capable of automating back-office processes. Robotic Process Automation, also known as RPA, is a technology that is capable of imitating the users step in a business process and replicate it automatically, without human intervention. The purpose of this study is to determine the challenges and opportunities related to the implementation of RPA in businesses. By performing interviews and examining existing material about RPA, this study aims to deliver a deeper and wider understanding of the rising technology that is Robotic Process Automation.

Automation could help organizations make work processes more efficient. The automatization could be seen as a digital co-worker and it is done by robotic process automatization (RPA) or artificial intelligence (AI). There is an ongoing debate about the effect of implementation of automatization. Should the effect be seen as a threat or a possibility for organizations and employees? This study examines how organizations are working or should work with automatization and what automatization requires from the organization. Moreover, this study explores automatization in organizations by studying academic books and articles about digitalization and change management. Articles and books are researched in three focus areas. The focus areas are: Goalsetting and effects, Attitude and Communication. In the empirical observation this study presents the findings from four Swedish organizations from different industries based on the focus areas. This study concludes that the work with automatization varies between the researched organizations. All four organizations were in the beginning of setting up automatization and had a vision to automate more processes. It is essential to start automatizing a small process instead of a large process or many at the same time. Also, it is necessary to map out work processes before automatization can be considered, since automatization requires distinct explanation of a process. Automatization should be managed by a business department and not from an IT-department. However, good collaboration between the two departments is vital. Furthermore, the effects, now and further on, of automatization should be communicated to the employees by their manager. Employees should be involved as change agents to help communicate the considered change to their colleagues. No resistance to change was found in any of the four organizations, instead scepticism was found more relevant in changes caused by automatization.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

This thesis holds how to reach a new target group through market mix. The purpose of the thesis is to study how the organization can reach a new target group which is new potential employees in the care of the elderly by working on the market mix. The theory that was used are offensive quality development by which continuous improvements can be achieved. Theory about communication was used and the importance of rhetorical skills while presenting the information to the target group. When it comes to transformation theory the digitized change, employees are often determined that it is important to start marketing themselves digitally and get the equipment needed. A major role played also the theory about marketing mix which was a major part of this study. Examination methods used were written interviews and the letter method. The written interviews was done by contacting the municipalities in Sweden to know how they do the marketing to the potential employees. On the other hand the letter method was done by contacting the studied organizations employees to know their ideas about how to encounter the new employees. The results of this study was that the organization’s employee mentioned that marketing should be done by digital channels because the time we are living in requires it. Lastly, the conclusions was that market mix can be a great strategy to reach the new target group and to always improve the marketing by doing a plan and then also realize the plan by doing the events and campaigns.
Examensarbetet handlar om att nå en ny målgrupp genom marknadsmix. Syftet med examensarbetet är att studera hur organisationen kan attrahera en ny grupp av medarbetare genom att arbeta med marknadsmixen. Teorin som användes är offensiv kvalitetsutveckling genom vilken kontinuerliga förbättringar kan uppnås. Därefter användes teori om kommunikation och betydelsen av retoriska färdigheter samtidigt som informationen presenterades för målgruppen. Teorin om förändring tar upp den digitala förändringen som avgörande då det är viktigt att börja marknadsföra sig digitalt och få nödvändig utrustning. Teorin om marknadsmix var en viktig del av denna studie. De använda undersökningsmetoderna var skriftliga intervjuer och brevmetoden. De skriftliga intervjuerna gjordes genom att kontakta kommunerna i Sverige för att veta hur de marknads för sig mot de potentiella medarbetarna. Brevmetoden gjordes genom att kontakta den studerade organisationen för att samla in deras idéer om hur man skulle möta de nya medarbetarna. Resultaten av denna studie var att organisationens anställda nämnde att marknadsföring bör ske genom digitala kanaler på grund av att den tid vi lever i kräver det. Slutligen var slutsatserna att marknadsmixen kan vara en bra strategi för att nå den nya målgruppen och att alltid förbättra marknadsföringen genom att göra en plan och sedan genomföra planen genom att göra kampanjerna.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.

Bakgrund: Automatisering såsom Robotic Process Automation följs av en debatt huruvida dess innebörd är något fördelaktigt eller hotfullt för såväl anställda som företag. RPA har kapacitet att ersätta voluminösa och repetitiva arbetsuppgifter, vilket ligger till grund för både intresse och oro på arbetsmarknaden. Controllerrollen är vidare en mångfacetterad roll som präglas av tidspress och begränsad möjlighet att spendera arbetstid på värdefull analys. Yrkesrollen utgör därmed en intressant kontext för att studera hur automatisering kan tänkas verka för att skapa förändring. Utifrån tidigare forskning har RPA:s påverkan på en specifik yrkesroll inte behandlats, vilket skapar relevans i följande studies syfte. Vidare ämnar denna undersökning skapa underlag för företag att nå en framgångsrik implementering av tekniken. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva på vilket sätt controllerrollen kan tänkas förändras genom implementering av RPA, samt vilka följder tekniken kan få för såväl yrkesrollen som dess tillhörande företag. Metod: Denna empiriskt drivna studie karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt tagen i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta controllers samt sex personer insatta i ämnet för RPA. Slutsats: RPA har kapacitet att assistera, möjligtvis ersätta, controllern i området för befattningens informationsproduktion. Genom denna tidsbesparing kan controllern spendera mer tid på proaktiv analys av kvalitetssäkrad information, något som resulterar i mer välgrundade beslutsunderlag för företag i stort. Vidare kan mjukvaran bidra med ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet, vilket kommer till olika uttryck för controllern och dess företag. Till följd av att RPA kan ersätta den fysiska medarbetaren i sedvanliga uppgifter, uppstår dock utmaningar för controllern i att bibehålla verksamhetsförståelse samtidigt som oro för nedskärningar kan spridas i personalstyrkan. Av den orsaken kan motstånd till förändring uppstå, vilket är en utmaning företag behöver hantera. För att nå en framgångsrik implementering av RPA bör företag därav ta hänsyn till aspekter såsom vikten av förberedelsearbete, upprättandet av en fungerande förvaltningsmodell, samt ett aktivt ledarskap genom hela implementeringsprocessen.
Background: Automation, such as Robotic Process Automation, is followed by a debate of whether it is beneficial or threatful for companies and its employees. The technology has the capacity to replace voluminous and repetitive tasks, which implies both interest and concern on the labor market. Furthermore, the controller is a multifaceted role characterized by time pressure and limited opportunity to work with valuable analysis. The role is thus an interesting context for studying how automation can create change. Based on previous research, RPA´s impact on a specific occupational role has not been addressed, which creates relevance in the purpose of the following study. Moreover, this study aims to create prerequisite for companies to achieve successful implementation of the technology. Purpose: The purpose of the study is to describe how the occupational role of a controller can change through implementation of RPA, as well as the consequences the technology can have for both the professional role and its associated company. Methodology: This empirically driven study is characterized by a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi structured interviews with eight controllers and six persons well familiar with the subject of RPA. Conclusion: RPA has the capacity to assist, alternatively replace, the controller in the area of information production. Through time saving, the controller can spend more time on proactive analysis of quality assured information, resulting in more well-founded decision making. Furthermore, the software can contribute to increased efficiency, flexibility and quality, which comes to different expressions for the controller and company. Due to the fact that RPA can replace the physical employee in customary tasks, however, challenges arise for the controller to maintain business understanding. Simultaneously, concerns about dismissals can be spread in the company. For that reason, resistance to change can arise, which is a challenge companies need to handle. In order to achieve a successful implementation of RPA, companies should take into account aspects such as the importance of preparatory work, the establishment of a functioning management model, and active leadership throughout the implementation process.

Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.