To see the other types of publications on this topic, follow the link: Digitala medarbetare.
Dissertations / Theses on the topic 'Digitala medarbetare'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 26 dissertations / theses for your research on the topic 'Digitala medarbetare.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Karringer, Tobias, and Emil Nordin. "Från traditionell till digital personalutbildning : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser av traditionella och digitala personalutbildningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435399.
Full textAbstract:
Personalen är en av organisationens främsta resurser och personalutbildning är en viktig aspekt för bibehållen konkurrenskraft och kompetens. Med den digitalisering som sker av arbetsplatsen, lockar digitala personalutbildningar organisationer med löfte om lägre kostnader och lättare tillgänglighet. Denna kvalitativa studies syfte är att ta del av medarbetarnas perspektiv och tankar kring personalutbildning, både traditionell och digital, samt de eventuella skillnader som de upplever. Med Banduras social learning theory som teori och narrativ analys som metod får medarbetarna chansen att med egna ord lyfta sina upplevelser och ge ord för vad de uppfattar som viktigt. Studien finner att digitala personalutbildningar verkar ställa högre krav på utbildare och ämnesval, då medarbetarnas deltagande via dator gör att de lättare och snabbare finner sig distraherade av annat. De sociala personmötena förknippade med traditionell personalutbildning kan inte kompenseras av webbkameror. De slutsatser som dras i denna studie är att digitala personalutbildningar överlag inte verkar lika uppskattade som de traditionella, men att detta inte nödvändigtvis är på grund av att digitala personalutbildningar är sämre i sig, utan snarare att deras utformning av undervisare kan vara bristande.The staff is one of the organizations main resources and staff training is an important aspect of maintaining competitiveness and competence. With the digitalisation of the workplace, digital staff training attracts organizations with promises of lower costs and easier access. The purpose of this qualitative study is to take part of the employees perspective and thoughts on staff training, both traditional and digital, as well as possible differences that exists. With Bandura’s social learning theory as theory and narrative analysis as methods the employees are given the chance to express their own experiences in their own words and give voice for what they perceive as important. The study finds that digital staff training seems to come with higher demands on both educators and subject choices, as employees participation via computers makes it faster and easier for them to find themselves distracted by other things. The social meetings in person associated with traditional staff training cannot be compensated by web cameras. The conclusions drawn in this study are that digital staff training overall does not seem as appreciated as the traditional alternative, but this does not necessarily mean digital means are inherently worse, but rather that the format of the staff training as designed by educators may be lacking.
2
Andersson, Anna, and Louise Agerman. "Är digitala HRM-verktyg som ett dåligt Facebook? : En kvalitativ studie om HR-medarbetares uppfattningar om användandet av digitala HRM-verktyg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167209.
Full textAbstract:
Studien syftar till att bidra med kunskap om hur HR-medarbetare uppfattar användandet av digitala HRM-verktyg i sitt dagliga arbete. Syftet preciseras genom de tre frågeställningarna; Vad kännetecknar användandet av HRM-verktyg i en HR-medarbetares dagliga arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för HR-funktionens arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för anställda och chefer i organisationen? Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på en fenomenografisk metodansats för att undersöka informanternas uppfattningar om digitala HRM-verktyg. Studiens upplägg är en intervjustudiedesign och tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med HR-medarbetare från fem olika företag. Resultatet visade att HR-medarbetarna har varierande uppfattningar om hur de digitala HRM-verktygen används, men att de används i både strategiska och operativa syften. Även implementeringen uppfattades som en viktig faktor för hur verktygen skulle komma att användas samt att HR-medarbetarna själva vara ansvariga för lärandet. HR-medarbetarna uppfattade även att de digitala HRM-verktygen leder till automatisering, professionalisering och ökad rollspecialisering för HR-funktionen.
3
Gustavsson, Karin, Amanda Hagman, and Cedervad Sanna. "Konsten att kommunicera - bara informra? : En kvalitativ studie kring den interna digitala kommunikationens påverkan på organisationskommunikationen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36131.
Full text
4
Lundahl, Oskar. "Utmaningar och möjligheter vid införande av Robotic Process Automation för verksamheter." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15812.
Full textAbstract:
Automatisering av arbetsprocesser har varit ett aktuellt tema för många verksamheter i många år. Ofta är dessa automatiseringar relaterade till fysisk automation som exempelvis robotar vid produktionslinjer. Men med dagens teknik finns det potential för att automatisera arbetsprocesser i verksamheters back-office processer. Robotic process automation, eller förkortat som RPA, är en teknik som har förmågan att imitera användarens steg i en arbetsprocess och återskapa arbetsprocessen utan den mänskliga resursen. Denna studie har som syfte att fastställa utmaningar och möjligheter som är relaterade vid införande av RPA i verksamheter. Genom intervjuer och tidigare publicerat material om RPA, skall denna studie erbjuda en djupare förståelse kring utmaningar och möjligheter för den stigande trenden robotic process automation.Automation has been a hot topic for many businesses for a number of years now. The term is usually related to automation of physical machinery like robots to speed up production and assembling of cars. But with currently technology, the automation has taken a step further. Automation is now capable of automating back-office processes. Robotic Process Automation, also known as RPA, is a technology that is capable of imitating the users step in a business process and replicate it automatically, without human intervention. The purpose of this study is to determine the challenges and opportunities related to the implementation of RPA in businesses. By performing interviews and examining existing material about RPA, this study aims to deliver a deeper and wider understanding of the rising technology that is Robotic Process Automation.
5
Hertin, Emma, and Kristine Lindberg. "Införande av digitala medarbetare för att hjälpa eller ersätta mänskliga kollegor : En fallstudie av fyra svenska organisationers införande av robotiserad processautomation och artificiell intelligens." Thesis, Linköpings universitet, Industriell ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157648.
Full textAbstract:
Automation could help organizations make work processes more efficient. The automatization could be seen as a digital co-worker and it is done by robotic process automatization (RPA) or artificial intelligence (AI). There is an ongoing debate about the effect of implementation of automatization. Should the effect be seen as a threat or a possibility for organizations and employees? This study examines how organizations are working or should work with automatization and what automatization requires from the organization. Moreover, this study explores automatization in organizations by studying academic books and articles about digitalization and change management. Articles and books are researched in three focus areas. The focus areas are: Goalsetting and effects, Attitude and Communication. In the empirical observation this study presents the findings from four Swedish organizations from different industries based on the focus areas. This study concludes that the work with automatization varies between the researched organizations. All four organizations were in the beginning of setting up automatization and had a vision to automate more processes. It is essential to start automatizing a small process instead of a large process or many at the same time. Also, it is necessary to map out work processes before automatization can be considered, since automatization requires distinct explanation of a process. Automatization should be managed by a business department and not from an IT-department. However, good collaboration between the two departments is vital. Furthermore, the effects, now and further on, of automatization should be communicated to the employees by their manager. Employees should be involved as change agents to help communicate the considered change to their colleagues. No resistance to change was found in any of the four organizations, instead scepticism was found more relevant in changes caused by automatization.
6
Asp, Annica, and Jessica Einarsson. "Du dricker ju inte kaffe med roboten kanske : En explorativ studie i hur anställda upplever sina relationer i digitala medarbetares tid." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72338.
Full textAbstract:
Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år. Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget. Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.
7
Broka, Eva. "Nå en ny målgrupp genom marknadsmix." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-393587.
Full textAbstract:
This thesis holds how to reach a new target group through market mix. The purpose of the thesis is to study how the organization can reach a new target group which is new potential employees in the care of the elderly by working on the market mix. The theory that was used are offensive quality development by which continuous improvements can be achieved. Theory about communication was used and the importance of rhetorical skills while presenting the information to the target group. When it comes to transformation theory the digitized change, employees are often determined that it is important to start marketing themselves digitally and get the equipment needed. A major role played also the theory about marketing mix which was a major part of this study. Examination methods used were written interviews and the letter method. The written interviews was done by contacting the municipalities in Sweden to know how they do the marketing to the potential employees. On the other hand the letter method was done by contacting the studied organizations employees to know their ideas about how to encounter the new employees. The results of this study was that the organization’s employee mentioned that marketing should be done by digital channels because the time we are living in requires it. Lastly, the conclusions was that market mix can be a great strategy to reach the new target group and to always improve the marketing by doing a plan and then also realize the plan by doing the events and campaigns.Examensarbetet handlar om att nå en ny målgrupp genom marknadsmix. Syftet med examensarbetet är att studera hur organisationen kan attrahera en ny grupp av medarbetare genom att arbeta med marknadsmixen. Teorin som användes är offensiv kvalitetsutveckling genom vilken kontinuerliga förbättringar kan uppnås. Därefter användes teori om kommunikation och betydelsen av retoriska färdigheter samtidigt som informationen presenterades för målgruppen. Teorin om förändring tar upp den digitala förändringen som avgörande då det är viktigt att börja marknadsföra sig digitalt och få nödvändig utrustning. Teorin om marknadsmix var en viktig del av denna studie. De använda undersökningsmetoderna var skriftliga intervjuer och brevmetoden. De skriftliga intervjuerna gjordes genom att kontakta kommunerna i Sverige för att veta hur de marknads för sig mot de potentiella medarbetarna. Brevmetoden gjordes genom att kontakta den studerade organisationen för att samla in deras idéer om hur man skulle möta de nya medarbetarna. Resultaten av denna studie var att organisationens anställda nämnde att marknadsföring bör ske genom digitala kanaler på grund av att den tid vi lever i kräver det. Slutligen var slutsatserna att marknadsmixen kan vara en bra strategi för att nå den nya målgruppen och att alltid förbättra marknadsföringen genom att göra en plan och sedan genomföra planen genom att göra kampanjerna.
8
Lindlöf, Rasmus. "Medarbetarens Digitala Miljö : En fallstudie om krav och förväntningar på digital teknik ur ett användarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76287.
Full textAbstract:
Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av. Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet. Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval. Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.
9
Modie, Karin, and Johanna Nyberg. "RPA - den "digitala medarbetarens" påverkan på controllerrollen." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151234.
Full textAbstract:
Bakgrund: Automatisering såsom Robotic Process Automation följs av en debatt huruvida dess innebörd är något fördelaktigt eller hotfullt för såväl anställda som företag. RPA har kapacitet att ersätta voluminösa och repetitiva arbetsuppgifter, vilket ligger till grund för både intresse och oro på arbetsmarknaden. Controllerrollen är vidare en mångfacetterad roll som präglas av tidspress och begränsad möjlighet att spendera arbetstid på värdefull analys. Yrkesrollen utgör därmed en intressant kontext för att studera hur automatisering kan tänkas verka för att skapa förändring. Utifrån tidigare forskning har RPA:s påverkan på en specifik yrkesroll inte behandlats, vilket skapar relevans i följande studies syfte. Vidare ämnar denna undersökning skapa underlag för företag att nå en framgångsrik implementering av tekniken. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva på vilket sätt controllerrollen kan tänkas förändras genom implementering av RPA, samt vilka följder tekniken kan få för såväl yrkesrollen som dess tillhörande företag. Metod: Denna empiriskt drivna studie karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt tagen i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta controllers samt sex personer insatta i ämnet för RPA. Slutsats: RPA har kapacitet att assistera, möjligtvis ersätta, controllern i området för befattningens informationsproduktion. Genom denna tidsbesparing kan controllern spendera mer tid på proaktiv analys av kvalitetssäkrad information, något som resulterar i mer välgrundade beslutsunderlag för företag i stort. Vidare kan mjukvaran bidra med ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet, vilket kommer till olika uttryck för controllern och dess företag. Till följd av att RPA kan ersätta den fysiska medarbetaren i sedvanliga uppgifter, uppstår dock utmaningar för controllern i att bibehålla verksamhetsförståelse samtidigt som oro för nedskärningar kan spridas i personalstyrkan. Av den orsaken kan motstånd till förändring uppstå, vilket är en utmaning företag behöver hantera. För att nå en framgångsrik implementering av RPA bör företag därav ta hänsyn till aspekter såsom vikten av förberedelsearbete, upprättandet av en fungerande förvaltningsmodell, samt ett aktivt ledarskap genom hela implementeringsprocessen.Background: Automation, such as Robotic Process Automation, is followed by a debate of whether it is beneficial or threatful for companies and its employees. The technology has the capacity to replace voluminous and repetitive tasks, which implies both interest and concern on the labor market. Furthermore, the controller is a multifaceted role characterized by time pressure and limited opportunity to work with valuable analysis. The role is thus an interesting context for studying how automation can create change. Based on previous research, RPA´s impact on a specific occupational role has not been addressed, which creates relevance in the purpose of the following study. Moreover, this study aims to create prerequisite for companies to achieve successful implementation of the technology. Purpose: The purpose of the study is to describe how the occupational role of a controller can change through implementation of RPA, as well as the consequences the technology can have for both the professional role and its associated company. Methodology: This empirically driven study is characterized by a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi structured interviews with eight controllers and six persons well familiar with the subject of RPA. Conclusion: RPA has the capacity to assist, alternatively replace, the controller in the area of information production. Through time saving, the controller can spend more time on proactive analysis of quality assured information, resulting in more well-founded decision making. Furthermore, the software can contribute to increased efficiency, flexibility and quality, which comes to different expressions for the controller and company. Due to the fact that RPA can replace the physical employee in customary tasks, however, challenges arise for the controller to maintain business understanding. Simultaneously, concerns about dismissals can be spread in the company. For that reason, resistance to change can arise, which is a challenge companies need to handle. In order to achieve a successful implementation of RPA, companies should take into account aspects such as the importance of preparatory work, the establishment of a functioning management model, and active leadership throughout the implementation process.
10
Händestam, Daniel, and Viktor Sandström. "Den nya medarbetaren inom handeln : En kvalitativ undersökning om handelsanställdas upplevelser till digitaliseringen i deras arbete." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67465.
Full textAbstract:
Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.
11
Stålhand, Henrik, and Matin Davoodi. "Den första digitala medarbetaren : En Actor-Network Theory-studie i en omsorgsförvaltning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95685.
Full textAbstract:
Det har visat sig att det finns en viss oro för vad den ökade robotiseringen kommer att innebära, samtidigt som robotiseringens utsträckning skiljer sig mellan branscher. Denna ANT-studie behandlar införandet av en robot i en omsorgsförvaltning. Av detta följer att verksamheten genomgår någon form av förändring, varefter vi ämnat skapa en förståelse för de okända konsekvenser som följer. Studien har även sin utgångspunkt i HRI och antropomorfisering, som givit perspektiv på olika former av aktörskap och deras interaktioner. Studien är till sin natur kvalitativ och har präglats av en abduktiv arbetsprocess, samtidigt som ANT-perspektivet även har haft implikationer på det ontologiska och epistemologiska ställningstagandet. Det empiriska materialet presenteras i form av ett narrativ uppdelat i tre episoder som är berättat av roboten Matilda. Det har visat sig att Matilda har varit en central materialitet för de associeringar som sammanför aktörerna i nätverket, men att hennes införande även medfört nätverkseffekter. Vi kan med säkerhet påstå att effekterna är dynamiska och att de först blir framträdande med tiden. Detta ger ett cirkulärt samband, där idéer förändras och avlöser varandra.It has been shown that there is some concern about what the increased robotization will mean, while the extent of robotization differs between industries. This ANT study deals with the introduction of a robot into a Public Care Department. This is followed by the notion that the organization will undergo some kind of change, after which we intend to create an understanding of the unknown consequences that follow. The study also has its outset in HRI and anthropomorphism, which have given perspectives on different forms of actors and their interactions. The study is by nature qualitative and has been characterized by an abductive work process, while the ANT perspective has also had implications for the ontological and epistemological positions. The empirical material is presented in the form of a narrative, divided into three episodes told by Matilda the robot. It appears that Matilda has been a central materiality for the associations that connect the actors in the network, but that her introduction also has brought network effects. We can say with certainty that the effects are dynamic and that they only become prominent over time. This provides a circular relationship, where ideas change and replace each other.
12
Adolfsson, Peter, and John Kaljevic. "DIGITALA SYSTEM INOM PRESTATIONSLEDNING : En fallstudie om digitala systems återspegling av medarbetares arbetsprestation och påverkan på motivation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147859.
Full textAbstract:
Organisations are in need of systems and methods to evaluate their performances.Performance management systems are used to gather information about theorganizational performance, in order to give management increased control. This paperexamines digital applications within performance management systems and the wayindividuals regard the applications to reflect their performance as well as how theyaffect their work motivation. Our study focuses on one company in the contact centerbusiness, referred in this paper as Service AB. In this paper, we aim to find out howindividuals´ work motivation is affected and what they think of digital applications’representation of their work performance on a general level. To collect data, we conducta survey and group interviews with workers from Service AB. The results from thisstudy show that there are three main factors - fairness, relevance and understanding -that affect the individual’s perception of how well their work is digitally represented.Furthermore, this study shows that digital applications within a performancemanagement system have an impact on the workers motivation. The paper also showsthat workers think that the digital data doesn´t fully represent their work performance.
13
Joelsson, Maria. "E-kommunikation på arbetsplatsen : Medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation." Thesis, Högskolan Väst, Avd för psykologi och organisationsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4449.
Full textAbstract:
Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare. Med utgångspunkt från att det finns begränsad forskning kring medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation har den här studiens syfte varit att utifrån medarbetarens perspektiv belysa hur den virtuella kontexten påverkar den nedåtriktade kommunikationen på arbetsplatsen. Fokus låg på vilka effekter e-posten har på sättet att kommunicera, relationen, förtroendet och arbetsprestationen. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design, eftersom syftet var att undersöka beskrivande data genom individers upplevelser och skapa en förståelse. Urvalet utgick från kriteriet att deltagarna arbetade i en virtuell kontext, där de använde e-postkommunikation med sin chef som ett naturligt kommunikationsverktyg. Utifrån en frågeguide utfördes sex semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys resulterade i fyra teman; kognitiva förmågor, samspelet mellan medarbetare och chef, vilka känslor som beskrivs, gränsdragningarna i tid, rum och arbete. E-posten visade sig vara komplex. Den var snabb och samtidigt en tidstjuv. Den bidrog med känslan av tillhörighet och delaktighet, men också osäkerhet och missförstånd. Vi behöver e-postkompetens i våra organisationer för att minimera de negativa effekterna.Quick, technological development changed communication in the workplace. The virtual context contributed by digital means of communication, where e-mail is the most popular. The benefits are great. E-mail save time and is cost effective. According to early research organizations' performance was largely due to communication and relationships between managers and employees. In regard to the limited research on employees´ experience of the manager´s e-mail communication, this study´s purpose was based on the employee's perspective, highlighting how the virtual context influences the downward communication in the workplace. The study focused on the effects and affects e-mail has on communication, relationships, confidence and work performance. The study resulted in a qualitative design, which aim was to examine the descriptive data by individual experiences and create additional understanding. The selection was based on the criterion that the participants would work in a virtual context, where they would use e-mail communication with their manager as a tool. Based on a questionnaire guide, six semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis resulted in four themes: cognitive abilities, interaction between employees and management, which affected as described, borderlines of time, space and labor. E-mail proved to be a complex concept. It was fast, while simultaneously a time thief. It contributed to a sense of belonging and participation, but also uncertainty and misunderstanding. We need e-mail skills in our organizations to minimize negative effects and affects.
14
Andersson, Monika. "Lärande i digital förändring : En studie av medarbetares lärande i arbetslivets digitalisering." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161161.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.
15
Bock, Josefine, and Malin Carell. "HR och IT behöver kroka arm : En studie om utvecklandet av digital kompetens bland medarbetare." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84412.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.
16
Nilsson, Robert, and Gustav Lindblad. "Se mig som människa - inte bara en siffra : En fallstudie i medarbetares upplevelser av digital övervakning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54330.
Full textAbstract:
Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel
17
Lindhé, Julia, and Benjamin Selvani. ""Utvecklas man inte, så avvecklas man" : En kvalitativ fallstudie om hur ett företag inom detaljhandeln arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166822.
Full textAbstract:
Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev.Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.
18
Agné, Oskar, and Jonathan Hellsten. "Pulsmätningar - länken mellan ledningen och medarbetare : En kvalitativ studie om arbetsgivares perspektiv på pulsmätningar." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-402772.
Full textAbstract:
Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.
19
Dreca, Dino, and Alexander Bengtsson. "Kommunikation på säkert avstånd : En kvalitativ studie på ledares kommunikativa förmåga under en världskris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105934.
Full textAbstract:
Idag forskar man mycket inom kommunikation inom ledarskap. Vi befinner oss för tillfället i en pandemi. Denna pandemi har haft omfattande konsekvenser för alla aspekter av människans liv över hela världen. Genom denna studie undersöker vi effekten de rådande omständigheterna medfört för att belysa de kommunikativa störningar som orsakats av övergången till digitala arbetsförhållanden. Vi belyser detta genom att undersöka fyra ledare på Länsförsäkringar Blekinge. Detta företag valdes då det ansågs av författarna som ett spännande företag vad gäller sambandet mellan kommunikation och effektiv verksamhet.
20
Grönlund, Viktor. "Distansarbete, ett arbetssätt som underlättar både privatliv och arbetsliv? : Medarbetares upplevelser av hur distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv och gruppdynamiken i en arbetsgrupp." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85720.
Full textAbstract:
Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit ett vanligare inslag i arbetslivet för många arbetstagare. Det skapar en ny arbetsmiljö där två tidigare skilda miljöer ska samverka och interagera med varandra. Detta ställer krav på arbetstagare att de ska prestera och leverera efter arbetsgivarens mål och krav trots att arbetet utförs på distans. Coronapandemin har inneburit en annorlunda vardag för arbetstagare i både arbetslivet och privatlivet och de arbetstagare som har möjlighet ska utföra sitt arbete hemifrån. Den här studien syftar därför till att undersöka hur distansarbete upplevs påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt hur det upplevs påverka gruppdynamiken i en arbetsgrupp som normalt sett arbetar i en kontorsmiljö. Genom tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare som har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har data samlats in. Resultatet visar att distansarbete som arbetssätt har många fördelar genom minskad stress i vardagen beroende på minskade transporttider och ökad flexibilitet i arbetet. Distansarbete skapar däremot utmaningar i kommunikationen med kollegor genom minskade informella och spontana samtal. Distansarbete kan därför sägas underlätta både privatlivet och arbetslivet för de arbetstagare som genom tydliga gränser och rutiner lyckas särskilja de två miljöerna och ha en god struktur i kommunikationen med sina kollegor.Working remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.
21
Barbagallo, Nadia Anna. "Veckologgen : Ett digitalt verktyg för att stötta medarbetarens utveckling, mäta arbetsglädje i verksamheten och bedriva ledarskap på distans." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129459.
Full textAbstract:
Veckologgen är ett webbaserat verktyg med vilket en medarbetare skall kunna reflektera över sin egen insats på veckobasis. Dessutom skall projektledare och närmaste chef kunna följa en medarbetares tillstånd och utveckling på distans samt kunna ge återkoppling för att vägleda medarbetaren mot ett givet mål. Studien rör användningen av verktyget inom en IT-konsult verksamhet. Syftet med studien är att förbättra verktygets kvalitet genom att undersöka användarnas inställning och hänvisa till relevant litteratur. Dessutom är uppsatsens syfte att undersöka användarens attityd kring användning av Veckloggen. För att tillgodose samtliga syften har en empirisk studie genomförts efter att först ha studerat olika områden inom positiv- och arbetspsykologi, särskilt med avseende på begreppet flow och återkoppling. Den empiriska studien bestod av två olika datainsamlingsmetoder, en kvantitativ i form av digitala enkäter, och en kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Studien har kommit fram till att den upplevda användbarheten kring designen är tillfredställande. Veckloggens primära syfte verkar vara tydligt för en majoritet av deltagarna i studien. Däremot verkar det inte finnas någon djup förståelse för potentialen, värdet och nyttan av att regelbundet använda verktyget. En vettig introduktion av veckologgen till användaren samt en etablering av verktyget inom företagets gemensamma arbetssätt och kultur verkar saknas hos verksamheten. Allt detta betraktas av författaren som nödvändigt för att veckologgen skall kunna användas framgångsrikt inom verksamheten. Framtida studier bör fokusera på tillämpningen av teorierna om flow på det befintliga verktyget och designen av de fält som medarbetena och ledare bör besvara i verktyget.
22
Jovanovic, Nathalie, and Sabina Bosnjakovic. "Motivationspåverkan av ett digitalt förändringsarbete i organisationer : En kvalitativ studie om vilka faktorer som påverkar medarbetarnas motivation vid ett digitalt förändringsarbete inom två medelstora företag i Stockholm." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41387.
Full textAbstract:
Motivation is considered to be an important factor for employees' well-being in their workplace, and is especially important in digital change work (Gilley et al., 2009). This is due to the company's changing environment since there is a risk that employees' motivation will be affected (ibid.). The problem is that there is still not much research on digital change work having any effect on employee motivation. The purpose of this study is therefore to analyze how digital change work affects employees' motivation in their workplace, as well as what factors influence employee motivation. The analysis is based on the employees and managers point of view from two medium sizes companies in Stockholm. The study is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews which where conducted at two medium-sized companies in Stockholm. Both companies have an ongoing digital change work. To gain a deeper understanding, the authors interviewed a total of twelve respondents where ten of them are employees and two of them are leaders. The study's results show that digital change work has a positive impact on most employees. The majority have a positive attitude towards the new digital change and feel that the change will facilitate their tasks in the future. The result has also shown that the crucial factors such as appreciation, own responsibility and support from managers can lead to increased motivation among employees in a digital change work.Motivation anses vara en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen, och har speciellt stor betydelse vid ett digitalt förändringsarbete (Gilley et al., 2009). Detta med tanke på företagets föränderliga miljö då det finns risk att medarbetarnas motivation påverkas (ibid.). Problemet är att det fortfarande inte finns så mycket forskning om hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation. Syftet med denna studie är därför att analysera hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som har påverkan på medarbetarnas motivation. Detta ska analyseras utifrån medarbetarnas och ledarnas synvinkel. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på två medelstora företag i Stockholm, vilka har ett pågående digitalt förändringsarbete. För att få en djupare förståelse om ämnet och kunna besvara studiens frågeställning har totalt tolv respondenter intervjuats, varav tio är medarbetare och två ledare. Studiens resultat visar att ett digitalt förändringsarbete har en positiv påverkan på de flesta medarbetare som upplever att förändringen ska underlätta deras arbetsuppgifter i framtiden. Resultatet har även visat att de avgörande faktorerna som kan leda till ökad motivation hos medarbetarna vid ett digitalt förändringsarbete på arbetsplatsen är uppskattning, eget ansvar och stöd från ledare.
23
Looström, Axel, and William Alouch. "Är covid-19 en katalysator för ett paradigmskifte gällande distansarbete? : En jämförande kvantitativ surveyundersökning mellan chefers och medarbetares vilja till digitalt distansarbete." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434790.
Full textAbstract:
Denna kvantitativa surveyundersökning ämnar studera chefers och medarbetares vilja att arbetadigitalt på distans. Är någon av grupperna särskilt drivande till digitalt distansarbete och vadinnebär det för framtiden efter att covid-19-pandemin är över? Vilja operationaliseras genomWicks (2002) samt Shareena och Shahid (2020) och består av prognostiserad prestation,självrapporterade personlighetsdrag samt hemmets förenlighet med distansarbete. Utifråndessa studier skapades ett teoretiskt ramverk vilket mynnade ut i tolv hypoteser. Via enwebbenkät samlades 323 st. respondentsvar in, varav 295 st. användes i dataanalysen sombestod av oberoende t-test (hypotesprövning), envägs-ANOVA (variansanalys) samt multipellinjär regressionsanalys. De övergripande resultaten från studien kan sammanfattas på följandesätt: En person med hög vilja att arbeta digitalt på distans är generellt en medarbetare, äldre än35 år, med hemmavarande barn som arbetar i en digital bransch. En person med låg vilja attarbeta digitalt på distans är generellt en chef, yngre än 35 år, utan hemmavarande barn somarbetar i en icke-digitaliserad bransch. Studien fann även att hög frihet och variation är enviktig faktor för att en anställd ska vilja arbeta digitalt på distans. Resultatet från studienindikerar en kraftig ökning av distansarbete i framtiden för både chefer och medarbetarejämfört med situationen före pandemin. Studien indikerar att covid-19 är en katalysator för ettparadigmskifte gällande distansarbete.This quantitative survey aims to study managers and employee’s willingness to telework. Isany of the groups particularly driven by digital teleworking and what does it entail for the futureafter the COVID-19 pandemic is over? Willingness is operationalized through Wicks (2002)and Shareena and Shahid (2020) and consists of predicted performance, self-reportedpersonality traits and the home's compatibility with telework. Based on these studies, atheoretical framework was created, which resulted in twelve hypotheses. Through a websurvey, 323 respondents were collected, of which 295 were used in the data analysis whichconsisted of independent t-test (hypothesis testing), one-way ANOVA (analysis of variance)and multiple linear regression analysis. The overall results from the study can be summarizedas follows: A person with a high willingness to telework is generally an employee, older than35 years, with children at home who work in a digital industry. A person with a low willingnessto telework is generally a manager, younger than 35 years, without children at home who workin a non-digitized industry. The study also found that high freedom and variety is an importantfactor for an employee to want to work remotely. The results from the study indicate a sharpincrease in telework in the future for both managers and employees compared to the situationbefore the pandemic. The study thus indicates that COVID-19 is a catalyst for a paradigm shiftregarding telework.
24
Carlbom, Jockum, and Axel Sköld. "”Att arbeta hemifrån” : En studie om medieföretags påverkan av Zoom och Teams under Covid-19." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44532.
Full textAbstract:
Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.
25
Burström, Lovisa, and Amanda Fousinette. "“Det finns inget ont som inte har något gott med sig” : En kvalitativ studie om äldre medarbetares upplevelseav distansarbete under pågående pandemi." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182682.
Full textAbstract:
Till följd av covid-19 pandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer har verksamheter behövt anpassa sig. Distansarbete har tidigare varit förknippat med en arbetsgivarförmån där arbetstagaren fick frihet att bestämma var och när arbetet utfördes. På grund av de extraordinära omständigheter som råder har verksamheter övergått till distansarbete för att bidra till minskad smittspridning. Digitala lösningar är en förutsättning för arbete på distans och det ställer i sin tur höga krav på enskilda medarbetare som behöver tillämpa digital teknik i högre utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka äldre medarbetares upplevelse av distansarbete under pågående pandemi. Studien utgick från frågeställningar som berörde hur äldre medarbetare beskrev arbetet på distans, hur äldre medarbetare beskrev sin digitala kompetens samt hur den digitala kompetensen säkerställts inför arbete på distans. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem äldre medarbetare på Region Västerbottens HR-stab. Studiens resultat vittnar om ett positivt synsätt till det digitala distansarbete som orsakats av covid-19. En av de främsta effekterna som arbetet på distans inneburit är ökad möjlighet till flexibilitet och en mer produktiv arbetstid. De negativa aspekter som framförs är avsaknad av fysisk kontakt med kollegor samt en brist på spontan kommunikation. Vidare är informanternas arbetsuppgifter lämpade för digitalt distansarbete och resultatet visar att de har tillräcklig digital kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Den digitala kompetensen har tillgodosetts till viss grad genom introduktion men däremot saknas arbetsgivarens säkerställande av medarbetarnas kunskap i takt med att digitalt distansarbete ökat. För att skapa trygghet i den digitala miljön har istället individuella initiativ resulterat i ett digitalt lärande och kunskapsutbyte mellan medarbetare. Studiens slutsatser är att den fysiska interaktionen är svår att ersätta och att arbetet fyller en viktig social funktion.
26
Strömberg, Linus, and Jesper Persson. "Kommunikation i Ledarskap på distans : en fallstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25731.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans.Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.