Dissertations / Theses on the topic 'Digitala texter'

Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.

Dagens barn och ungdomar möter allt mer texter i digitala miljöer i sin vardag. Numera innehåller även den reviderade läroplanen mer digitalisering vilket ställer högre krav på eleverna men också på lärarens undervisning. Inom svenskämnet ska dagens barn numera även få möta digitala texter. Tidigare forskning visar att digital läsning kräver mer av läsaren då den kan vara svårare än läsning av texter i pappersformat. Denna studie har för avsikt att undersöka hur elever på mellanstadiet arbetar med digital läsning och instuderingsfrågor i grupp. Frågeställningen som studien bygger på är vilka tillvägagångssätt använder elever i grupparbete med digitala faktatexter. Studiens resultat visar att eleverna använder lässtrategier och kommunikativa strategier som tillvägagångssätt i sina grupparbeten. Genom att använda lässtrategier och kommunikativa strategier ger eleverna sig själv och varandra möjligheten att ta sig vidare i arbetet. Studiens slutsats är att samtalet och samarbetet är centrala och viktiga delar i elevernas grupparbete. Genom att samtala kan eleverna hjälpas åt vid eventuell problematik för att kunna ta sig vidare i sitt grupparbete.

Diskussionen kring implementeringen av digitala verktyg i förskolan har blivit mer aktivsedan läroplanen reviderades 2018, då blev det ett krav att digitala verktyg skall vara en del avundervisningen i förskolan. Denna studie handlar om att analysera vad Skolverket har skrivitom hur undervisningen ska gå till i relation till digitala verktyg i förskolan. Analysen utgårfrån Lpfö18 och andra relevanta skrifter av Skolverket. Studiens resultat påvisar att det går atttolka att Skolverket menar på att det digitalas implementering i skolväsendet är en självklarhetmen att det är osäkert hur exakt undervisningen ska gå till. Det digitala ska finnas både sominnehåll samt som metod, vilket leder till att pedagogerna på förskolan behöver inneha en visskompetens för att kunna använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt och planerat sätt för attuppnå den goda kvalitén som förskoleverksamheten ska inneha.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något. Resultatet visar att lärarnas förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg är betydelsefulla för elevernas möjligheter att utveckla digitala kompetenser, i kombination med skolornas ekonomiska satsning på digitala resurser. I slutsatsen diskuterar vi utifrån ett samhällsperspektiv, skolperspektiv och elevperspektiv att digitala kompetenser är viktiga utifrån grundskolans måluppfyllelse och för eleverna i dagens och i morgondagens samhälle. Detta menar vi berör skolans likvärdighet och elevernas demokratiska rättigheter.

Syftet med undersökningen var att genom kvalitativ metod bidra till forskning inom området motivation. I undersökningen har eleverna fått arbeta med digitala verktyg i samband med skrivande av berättande texter. Undersökningen handlar om att öka kunskapen om hur digitala verktyg kan användas för att motivera eleverna i en årskurs 4 att producera berättande texter av god kvalitet. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med elever och lärare i en årskurs 4, samt text-och bildanalys av deras arbeten för att identifiera tecken på motivation, det vill säga om de blivit motiverade att skriva berättande texter när det fått använda dessa digitala verktyg. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är ”Self determination theory”, en motivationsteori som utgår ifrån tre grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre behoven behöver bli tillgodosedda för att människor ska känna inre motivation. De flesta intervjuade eleverna anser att det varit roligt och motiverande att få förstärka deras berättande texter med hjälp av digitala verktyg. De berättande texter eleverna har skrivit kan betraktas som av god kvalitet och det resultat som framkommit kan användas som underlag för vidare forskning.<br>The purpose of this study was to contribute with a qualitative method contribute in the area of motivation. In this research the pupils got to work with digital tools when they were writing their narrative stories. The study is about raising awareness about how digital tools can motivate pupils in grade 4 to produce narrative stories of good quality. The results that this study produced could be used for further research. The results of this study is based on qualitative interviews with the pupils and the teacher in grade 4, while also doing a text-and picture analysis of their work to find out if they have gotten motivated to write narrative stories while using this digital tools. The study’s theoretical starting point is “Self determination theory”, a motivational theory that transcends from the three-basic needs competence, autonomy, and solidarity. These three needs to be met for us people to feel inner motivation. In a further analysis from previous research it appears that the pupils do not need to feel inner motivation, even if they are producing texts of good quality. The narrative stories could be considered to be of good quality and most of the interviewed pupils says it is motivating and fun to work with digital tools when they are producing narrative stories.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur lärare undervisar elever på lågstadiet i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som tolkningsram. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som undervisar på lågstadiet. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Rasmussons fem förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning (Rasmusson, 2014). Resultatet i studien visar att lärarna i större utsträckning använder tryckta texter än digitala texter i sin läsundervisning. Ingen av lärarna uttrycker att de medvetet planerar sin undervisning med syfte att eleverna ska träna de förmågor och kompetenser som krävs vid digital läsning. Studiens resultat visar även att när lärare involverar elevernas intresse- och erfarenhetsområden vid val av digitala texter, upplever de att elevernas digitala läsförståelse påverkas positivt. Resultatet visar att det finns en kunskapslucka om bedömning av elevers digitala läsförståelse inom forskningen vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom detta område.

Denna uppsats belyser digitala skrivverktygs möjligheter och utmaningar inom områdena skriftspråklighet och textskapande i svenskundervisningen i F-3. Ett alltmer digitaliserat samhälle ställer krav på skolan och lärarens användning av digitala skrivverktyg i undervisningen. Många barn har idag tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och har en positiv inställning till att nyttja dem. Det är därför viktigt att lärare tar tillvara på detta intresse i undervisningen för att kunna motivera eleverna i sin skriftspråkliga utveckling. Syftet med uppsatsen är att belysa hur digitala skrivverktyg behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan för årskurs F-3, med fokus på skriftspråklighet och textskapande. Den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin ligger till grund för analysen av materialet. Materialet som undersökts är vetenskapliga artiklar inklusive en forskningsöversyn. Både nationella och internationella studier har undersökts. Resultatet visar att möjligheter som finns med att använda digitala skrivverktyg är dess positiva inverkan på redigering, samspelet och interaktionen mellan elever samt motivationen. Ordbehandlingsprogram med talsyntes hjälper elever att redigera sina texter, vilket leder till att eleverna upplever det mindre mödosamt att skriva vilket vidare leder till ökad motivation och längre texter. Utmaningarna med digitalt skrivande är att få texten personlig samt att det inte krävs lika mycket kroppslig ansträngning eftersom eleverna inte behöver forma bokstäver. För att digitala skrivverktyg ska ge en positiv effekt på skriftspråklighet och textskapande är det viktigt att läraren har kunskaper i hur och varför de ska användas. Digitala skrivverktyg ska medvetet och planerat och inkluderas i undervisningen. Genom strukturerad undervisning både i och om användandet av digitala skrivverktyg kan både skriftspråklighet och textskapande utvecklas, och meningsfullhet kring detta åstadkommas.

Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till.<br>On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

I denna rapport presenteras ett förslag på vilken navigeringsmetod som är att föredra vid läsning på en surfplatta, med avseende på läsarens förmåga att i efterhand minnas texten. Resultaten från studiens experiment är värdefulla för de som är intresserade av e-lärande, människa-datorinteraktion och studenter med intresse av att minnas det de läst. Resultat från tidigare forskning indikerar att ett långt textflöde som läsaren skrollar genom är sämre än en statisk navigeringsmetod, där hela sidans text byts ut på samma gång. I denna rapport presenteras resultat från ett experiment som genomfördes på 23 deltagare och som bestod av två minnestester och två enkäter. Dessa resultat stödjer tidigare forskning och det verkar som att gruppen som använt den svepande navigeringsmetoden byggt en bättre mental representation av texten och har en bättre förmåga att återkalla texten från minnet än de grupper som fått läsa med en skrollande navigeringsmetod. Resultaten bör bekräftas av vidare studier men slutsatsen är att en svepande navigeringsmetod är att föredra framför en skrollande vid läsning av textdokument på en surfplatta.<br>This report presents a proposal of which navigation method is preferred when reading on a tablet with respect to the reader’s ability to retrospectively remember the text. Our results are valuable for peopleinterested in e-learning and human-computer interaction. Former research indicates that a scrollable text flow is bad for the overall impression of the text with respect to recalling information and that a swipeable method is preferred. In this study, an experiment wascarried out on 23 participants and it seems that the group who used the sweeping navigation method built a better mental representation of the text than the group who had read the text with a scrollingnavigation method.

Vårt syfte har varit att kartlägga elevers användning av vidgade digitala textvärldar för att lärare ska få en djupare inblick i elevers repertoarer och intressen. Fokus har legat på interaktivitet, en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. Vår teori tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Hilary Janks kritiska ramverk. Vår metod har bestått av både en enkätundersökning i fyra gymnasieklasser och fyra uppföljande intervjuer med elever. Vi har kartlagt elevers medievanor och de sätt de interagerar på sociala medier. Intervjuerna ger en fördjupad bild av elevers intressen och syn på dessa medier. Lärare har en potential att utveckla elevers litteracitet i en vidgad digital textvärld.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas.<br>The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ”Bakgrund och tidigare forskning” presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek. Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö. Teorierna lyfter fram tankar om att människan kommunicerar och tänker inom en social kontext med hjälp av kulturella redskap. För att analysera de kulturella redskap som framträder används begrepp ur Colin Lankshear och Michele Knobels teorier inom forskningsfältet New literacies. Metodens analysmaterial består av sex kvalitativa intervjuer, en observation och en dokumentanalys. Undersökningen svarar mot frågeställningar om hur ett vidgat textbegrepp uppfattas, hur Unggruppen agerar genom sina kulturella redskap och om bibliotekets kontext påverkar Unggruppens arbetsmetoder. Slutdiskussionen visar på att Unggruppen anser att ett vidgat textbegrepp kan leda till att stärka ungas självförtroende och läslust. Slutsatsen förklaras via en metafor där ett vidgat textbegrepp liknas vid ett kretslopp som ses gynna både individ och medium. En institutionalisering av ett vidgat textbegrepp sätts i relation till Uppsala Stadsbiblioteks möjlighet att fungera som en kommersiellt neutral zon för samtida text. Resultatet visar även att Unggruppen främst medierar eller förmedlar nya kulturella redskap genom andras kompetenser varvid följderna av en sekundär eller direkt mediering behandlas. För att folkbiblioteket som fysiskt rum och kontext ska kunna erbjuda en plats för ungas literacyaktiviter framhålls avslutningsvis vikten av att utgå från innehållet i aktiviteten och den sociala handling som uppstår.<br>The introduction of this two years master´s thesis points out the influence of various media on society, and subsequent effects on human behavior and self-awareness. The modern day librarian needs to take this into account when developing new tools, which correspond to society’s view of text. The purpose of this study is to investigate how librarians engage in promoting reading in the changing textual landscape of today’s society. The result is a qualitative case study examining the views of the workgroup Unggruppen at Uppsala Public Library on this topic. In the chapter “Background and prior research” a presentation of research on contemporary text, the promotion of reading among children and teenagers and public library outreach towards the young is presented. A sociocultural perspective as described by Roger Säljö supports the theoretical framework. These theories highlight the idea of human subjectivity and communication within a social context by means of cultural tools. In order to be able to analyze the featured cultural tools, notions of theories by Colin Lankshear and Michele Knobels in the field of New Literacies are used. The material of the analysis consists of six qualitative interviews, one observation and an analysis of a document. This study approaches questions of how an “expanded concept of text” is perceived, how Unggruppen mediates its cultural tools and how the context of the library affects the development of tools employed by Unggruppen. The final discussion indicates that Unggruppen considers that the “expanded concept of text” might increase the rate of reading and self-confidence of young people.  The conclusion is explained trough a metaphor depicting the “expanded concept of text” as a cycle benefitting both individual and media. An institutionalization of the ”expanded concept of text” is put in relation to Uppsala Public Library’s role as a non-profit zone of contemporary text. The result of the study also shows that Unggruppen mainly mediates new cultural tools through the competence of others. Thus the effect of a secondary or a direct mediation is discussed. Finally, the importance of considering the content of young people’s literacy activities while preparing a space for this within the physical context of the public library is emphasized.  The overall conclusion, looking at the case of Unggruppen, is the democratic empowerment of young people within the library. This is made possible by the librarians’ continuous notion of emerging cultural tools within and outside the context of the library.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

Sedan ett tiotal år har kommunikationen runt omkring oss expanderat och förändrat karaktär. Vi möter och använder oss av fler digitala uttrycksformer både i privata, sociala sammanhang och som verktyg i skolarbetet och på jobbet.För såväl lärare (som elever) ökar behovet att hantera de nya digitala inslagen i skolämnena och se digitala medier som en resurs och som en möjlighet till att vässa arbetet med visuell kommunikation i grundskolan.Med inspiration av designorienterad didaktisk forskning har den här undersökningen sin grund i slöjdundervisning med fokus på vad som är kännetecknande i elevers multimodala texter. Den del av slöjdämnet som handlar om designprocessen kan tydliggöra hur elevens arbete sträcker sig bortom hantverket och kopplas till kulturella uttryck i omvärlden. På så sätt skulle även nyttan av visuell orientering bli tydligare i ämnet.Studien genomfördes på en grundskola med högstadieelever. Momentet som studeras i undervisningen är slutreflektion då elever ska tolka estetiska och kulturella uttryck i sitt slöjdalster och hur digitala medier kan underlätta att visuellt kommunicera detta. I det här rika materialet som eleverna presenterar visar de på en stor kunskap kring visuella uttryck som kan utveckla slöjdämnet.Syftet är utveckla metoder att arbeta med multimodalitet och visuell kommunikation i slöjden genom digitala medier.Materialet bearbetas utifrån multimodala aspekter och ur ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av begrepp som affordance, tecken på lärande, transformering och erkännandekulturer i syfte att titta på vilka fördelar som framträder, socialt och kunskapsmässigt, i användandet av digitala medier som ett verktyg i slöjden. Ett parallellt syfte har varit att titta på vilka estetiska och kulturella uttryck som erkänns som tecken på lärande och hur dessa urskiljer sig.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades.<br>One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

I dagens skola har de digitala verktygen en växande roll. Likaså söker, möter och förhåller sig dagens elever till information på internet, både i och utanför skolan. I och med att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 år 2018 revideras med nya skrivelser om digitala verktyg och källkritik väcktes intresse att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till källkritik i de samhällsorienterade ämnena i dag. Syftet och frågeställningarna har handlat om att kartlägga olika beskrivningar av källkritik i undervisningen för de samhällsorienterade ämnena, samt elevers beskrivningar av källkritiskt tänkande, och därmed belysa framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med källkritik. Studien har en sociokulturell ansats och har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Materialet har därefter bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet stärker tidigare forskning inom området, som visar att förförståelse är viktigt för att eleverna ska kunna tillämpa källkritik i praktiken. Kontinuitet i arbetet, som föregåtts av ett riktat arbetsområde mot källkritik, framkommer i studien som goda förutsättningar för att eleverna ska tillämpa källkritik när de söker information på internet i de samhällsorienterade ämnena. Elevers läsförståelse i digitala medier nämns som en utmaning som hindrar deras förmåga att resonera källkritiskt. Dessutom visar studien att ett sociokulturellt arbetssätt, med läraren som stöd och möjligheter till samarbete med klasskamrater, tycks stärka elevernas förståelse för och förmåga att resonera kring olika källor.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages.<br>Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.

Die multimedialen Informationsdienste im Internet werden immer umfangreicher und umfassender, wobei auch die nur in gedruckter Form vorliegenden Dokumente von den Bibliotheken digitalisiert und ins Netz gestellt werden. Über Online-Dokumentenverwaltungen oder Suchmaschinen können diese Dokumente gefunden und dann in gängigen Formaten wie z.B. PDF bereitgestellt werden. Dieser Artikel beleuchtet die Funktionsweise der Humboldt Digital Library, die seit mehr als zehn Jahren Dokumente von Alexander von Humboldt in englischer Übersetzung im Web als HDL (Humboldt Digital Library) kostenfrei zur Verfügung stellt. Anders als eine digitale Bibliothek werden dabei allerdings nicht nur digitalisierte Dokumente als Scan oder PDF bereitgestellt, sondern der Text als solcher und in vernetzter Form verfügbar gemacht. Das System gleicht damit eher einem Informationssystem als einer digitalen Bibliothek, was sich auch in den verfügbaren Funktionen zur Auffindung von Texten in unterschiedlichen Versionen und Übersetzungen, Vergleichen von Absätzen verschiedener Dokumente oder der Darstellung von Bilden in ihrem Kontext widerspiegelt. Die Entwicklung von dynamischen Hyperlinks auf der Basis der einzelnen Textabsätze der Humboldt‘schen Werke in Form von Media Assets ermöglicht eine Nutzung der Programmierschnittstelle von Google Maps zur geographischen wie auch textinhaltlichen Navigation. Über den Service einer digitalen Bibliothek hinausgehend, bietet die HDL den Prototypen eines mehrdimensionalen Informationssystems, das mit dynamischen Strukturen arbeitet und umfangreiche thematische Auswertungen und Vergleiche ermöglicht.<br>The multimedia information services on Internet are becoming more and more comprehensive, even the printed documents are digitized and republished as digital Web documents by the libraries. Those digital files can be found by search engines or management tools and provided as files in usual formats as PDF. This article focuses on the functionality of the Humboldt Digital Library (HDL), which is available for more than a decade and which provides digitized documents of Alexander von Humboldt in the English translations. Unlike a digital library, the HDL doesn’t provide only digitized documents as PDF or image formats with book scans, but the text itself is made ​​available as such and embedded into an information network. Therefore the system is representing an information system rather than a digital library, which is also reflected by the implemented functions for the search of texts in different versions and translations, comparisons of paragraphs of different documents or presentation of images in their contexts. The development of dynamic hyperlinks, based on the individual paragraphs in the Humboldt works in the form of media assets, enables the use of the Application Programming Interface (API) of Google Maps for geographical as well as text content navigation. Beyond the services of a digital library the HDL provides a prototype of a multi-dimensional information system that works with dynamic structures and enables extensive thematic research and comparisons.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang. Resultatet av projektet visar att samtliga elever producerat en egen saga, samtliga kände inspiration i arbetet med hjälp av den respons de mottog. Med undantag för en elev gav samtliga respons till varandra som bidrog till förbättrade texter. Vissa problem uppstod i form av brist på datorer såväl i skolan som i hemmiljön. Projektet förlöpte väl i projektgruppen där alla, även de elever som underpresterat med traditionell metodik, motiverades till skrivande med hjälp av dator, Internet och blogg. Genom detta har en mer individualiserad undervisning uppnåtts i den här elevgruppen. Resultaten visar att elevrespons över Internet är ett sätt att hjälpa individer i elevgrupperna med motivation och engagemang. För att uppnå en givande undervisningsform kan Internet och datorer, i kombination med muntlig kommunikation, vara ett hjälpmedel för att motivera elever till skrivande och responsgivande. Detta då elever generellt sett är bekväma med detta medium och vana att kommunicera därigenom.

En la actualidad el internet es el medio más utilizado, el cual alberga una gran cantidad de información textual sobre diversos temas; sin embargo, dicha información, en la gran mayoría de casos no es regulada por criterios de calidad de información, ya que cualquier usuario puede publicar y editar el contenido, lo cual se genera la necesidad de encontrar procedimientos automatizados que puedan filtrar los contenidos de los textos en la web. El objetivo principal del proyecto es implementar una solución que permita identificar el grado la subjetividad de un texto en base a un diccionario de datos, esto se podrá debido a la implementación de procesos que ayuden a determinar la subjetividad de textos. El software desarrollado en el proyecto es basado en software de licencia abierta que permite analizar y almacenar un conjunto de palabras según la ponderación de frecuencia de la subjetividad estimada por cada distribución creando así un diccionario. Para esto, todas las palabras son transformadas a su forma base sin importar su variación morfológica a través del uso de técnicas de procesamiento de lenguaje natural. Como resultado del proyecto se realizó la implementación de una solución software el cual realiza la obtención del grado de subjetividad. Dicho software procesa la información y es almacenado para luego ser mostrado por medio de reportes. El resultado de la solución software fue validado para verificar la efectividad de este. El resultado mostró un porcentaje de efectividad satisfactoria.<br>In the present time, the internet is one of the most used media worldwide, and it has a lot of textual information about different topics; But that information, in many cases is not regulated by any information quality criteria. This is caused because any person can publish or edit the content of its. This generates the necessity of find automated procedures to filter the contents of the texts on the web. The main objective of the project is to implement a solution that allows identifying the degree of subjectivity of a text based on a data dictionary, this may be due to the implementation of processes that help define the subjectivity of texts. The developed software in the project is based on open source software that allows to analyze and store a set of words according to the frequency weighting of the subjectivity estimated by each distribution thus creating a dictionary. For this, all words are transformed to their base form regardless of their morphological variation through the use of natural language processing techniques. As a result of the project, the implementation of a software solution gives a result, which obtains the degree of subjectivity. This software processes the information. After that is stored and then be shown through reports. The result of the software solution was validated to verify its effectiveness. The result showed a satisfactory effectiveness percentage.<br>Tesis

Denna analys fokuserar på läsförståelse i relation till multimodala medel, hur arbete med texter och multimodala verktyg påverkar läsförståelse hos elever samt hur entusiasmen hos elever påverkas genom att undervisningen gällande bearbetning av texter sker på ett sätt som är bekant för eleven. Analysen är i grunden objektiv i val av artiklar och presenterar både positiva såväl som negativa aspekter med ett multimodalt förhållningssätt. Artiklarna presenterade i detta arbete innehåller olika modus med primärt fokus på moderna multimodala medel såsom VR, läsning i digitalt format men även text kombinerat med bilder

The Digital Marmor Parium is a project of the Alexander von Humboldt Chair of Digital Humanities at the University of Leipzig (http://www.dh.uni-leipzig.de/wo/dmp). The aim of this work is to produce a new digital edition of the so called Marmor Parium (Parian Marble), which is a Hellenistic chronicle on a marble slab coming from the Greek island of Paros. The importance of the document is due to the fact that it preserves a Greek chronology (1581/80-299/98 BC) with a list of kings and archons accompanied by short references to historical events mainly based on the Athenian history.

I den här uppsatsen görs det en undersökning vars syfte är att undersöka hur två digitala läromedel (Digilär svenska 1 för gymnasiet och Metafor 1) framställer momentet läsning och läsning av digital text. Undersökningen drivs av tre frågeställningar vilka behandlar läromedlens stoff kring digital text, uppgifternas kunskapsperspektiv och utnyttjande av det digitala mediets potential. Metodvalet bygger på Selander samt Åkerfeldt och Selander (2016; 2011) vilket syftar till att undersöka och värdera läromedel. Teorin bygger på Granaths och Estling Vanneståls (2008) olika synsätt på användandet av IT i undervisningen. Undersökningen påvisar sammanfattningsvis att Digilärs svenska 1 för gymnasiet inte har någon tydlig inriktning mot digital text även om digital text förekommer i det undersökta avsnittet. Detta är problematiskt då forskningen mycket tydligt pekar på att digitala texter är mer svårlästa än papperstexter sett till läsförståelse. Forskningen pekar också på att dessa problem bör gå att avhjälpa med lämpliga lässtrategier. Visst återfinns det en lässtrategi i Digilär, det väldiga frågebatteriet till litteraturanalysen, vilken skulle kunna tänkas sänka läshastigheten och därigenom borga för ökad läsförståelse. Dock paketeras detta inte som en lässtrategi utan som en mall för litteraturanalys. Trots att läromedlet inte tar höjd för läsförståelse i någon primär utsträckning bör det inte likställas med att elever är helt utan hopp om att lära sig. Lärarna finns kvar. Lärarna kan lära ut. Läromedel från ett förlag eller dylikt är ingen absolut nödvändighet för att lärande ska ske. Ett stort ansvar och stor makt finns fortfarande hos lärarna. Är inte ett läromedel nog bra för att i någon större mån utveckla läsförståelsen hos eleverna finns alltså läraren kvar som en backup. Läraren kan även anpassa läromedlet till belåtenhet. Metafor 1, å sin sida, har ett arbetsområde där kopplingen till digital text och för den delen läsförståelse är mycket tydlig. I uppgifterna vilka är riktade mot läsning av digital text finns det inslag av metakognitiv karaktär, av sociokulturell karaktär och av konstruktivistisk karaktär. Kanske ännu viktigare: det finns lässtrategier representerade. Beprövade strategier vilka syftar till att hjälpa eleverna att öka sin läsförståelse när dessa läser digitala texter. Beprövade strategier vilka möter forskningen som är gjord på området, exempelvis att sänka läshastigheten vid läsning av digital text.<br>The aim of this study is to investigate how two digital learning materials (Digilär svenska 1 för gymnasiet and Metafor 1) presents reading and reading of digital texts. The study is propelled by three questions which circles around the learning materials content, the design and perspectives of the assignments and how well the potential of the digital media is being utilized. The study has shown, in summary, that Digilär does not have an explicit focus on digital texts even though digital texts, by nature, appears in the learning material. This is problematic due to the fact that research shows that digital texts are harder to read than analogue texts from the perspective of reading comprehension. Research also shows that the difficulty there is in reading digital texts can be solved by the use of reading strategies. Metafor 1, on the other hand, has a special subject dedicated to digital texts and the reading of digital texts. The assignments, which are aimed towards reading of digital texts, does have reading strategies represented. The conclusion is therefore that Metafor 1 meets the demands of the previous research in a much for explicit and clear-cut way than Digilär. Digilär does not bring the subject of reading digital texts to light even closely as explicit as Metafor 1.

Universitet och högskolor rekommenderar idag stora mängder digital kurslitteratur. Digitalt material kan representeras i olika format, dels som inskannad från bok (inkongruent läsning), där texten inte kan bli manipulerad, samt som digital text (kongruent läsning), där texten är producerad för ett digitalt syfte och kan bli manipulerad till dess föredragna utseende (typsnitt, storlek, etc.). Dessutom möjliggör digital text användandet av verktyg såsom överstrykning och markörer. Tidigare studier indikerar att användande av sådana verktyg vid studier är fördelaktigt för studenters prestation. Denna studie syftar till att undersöka om olika digitala presentationer av text (inskannad och digital text) påverkar studenters läshastighet samt läsupplevelse. Två akademiska texter i både digitalt och inskannat format agerade som bas för denna fallstudie där skillnaden i läshastighet och läsupplevelse, mellan två gruppen som läste ett format var, analyserades. Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i läshastighet mellan de två formaten. Däremot fanns det avsevärda skillnader i läsupplevelsen, där digital text föredrogs, med avseende på både tillgängliga verktyg samt utseendet på texten. Resultaten angående läsupplevelsen var i linje med tidigare forskning angående vana och attityd, och visade att studenters tidigare vana och bekvämlighet vid ett format påverkar läsupplevelsen av det formatet. Resultaten indikerade även att det fanns ett oväntat samband mellan att öva sig i läsning på ett format, och sedan föredra det formatet. Sammanfattningsvis har denna fallstudie visat att inskannad text har en negativ effekt på läsupplevelsen, och att detta kan bero på studenters ovana vid det formatet. Digital text är därmed att föredra för studenters läsning.<br>Universities and colleges recommend great amounts of student litterature digitally, which can be represented in different formats. Either as scanned from a book (incongruent reading), where the text can not be manipulated, or as digital text (congruent reading) where the text is produced for a digital purpose and can be manipulated to its preferable appearance (font, size etc). Furthermore, digital text enables the reader to use tools such as highlighters and markers. Earlier studies indicate that usage of such tools during reading is beneficial for the student reading performance. The results from previous research about reading rate are not cohesive, and non existant for incongruent reading situations. This study aimed to investigate whether different digital presentations of text (i.e., scanned and digital text) have an influence on students’ reading rate and their perception of the reading. Two academic texts in both digital and scanned format provided the basis for this study where the disparity of the reading rate and perception, between two groups who read on one format each, where analyzed. The results of this study showed no significant difference in reading rate between the formats. However, there were substantial differences in the perception of reading, where digital text was preferred, both regarding the available tools and the appearance of the text. The results regarding perception were in alignment with previous research in this field, and confirmed that experience and student comfort with a format affects the perception of reading on that format. Results also indicated an unexpected short-term relationship between practicing a format and preferring that format. In summary, this study showed that scanned text has negative effects on the perception of the reading, and that this might be a consequence of students lacking experience with this format. Digital text is hence the preferred format for student reading situations.

The Digital Marmor Parium is a project of the Alexander von Humboldt Chair of Digital Humanities at the University of Leipzig (http://www.dh.uni-leipzig.de/wo/dmp). The aim of this work is to produce a new digital edition of the so called Marmor Parium (Parian Marble), which is a Hellenistic chronicle on a marble slab coming from the Greek island of Paros. The importance of the document is due to the fact that it preserves a Greek chronology (1581/80-299/98 BC) with a list of kings and archons accompanied by short references to historical events mainly based on the Athenian history.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förändring av material påverkar varseblivningen av objekt när formen lämnas oförändrad. Detta kan vara av intresse då spel med realistisk grafisk stil blir mer och mer högupplöst vilket samtidigt ställer högre krav på de grafiska utvecklarna att framställa verklighetstrogna material. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med personintervjuer av sex personer. Dessa sex personer har fått se tre objekt där de fått definiera objektets syfte. Intervjupersonerna fick sedan se objekten med olika material där mina frågor haft som mål att få respondenten att motivera uppfattat material samt det uppfattade materialets egenskaper. De intervjuades motiveringar om objekt och material har jag sedan tolkat utifrån litteratur om psykologi, främst om kategorisering som George Lakoffs bok "Women, Fire, and Dangerous Things" (1990) beskriver. Min undersökning har visat att uppfattningen av textur kan förändra ett objekts syfte och funktion. Detta kan behöva undersökas vidare i en interaktiv digital miljö för att se påverkan både i rörlig bild och möjligen spelsammanhang.

Submitted by Biblioteca Central (biblioteca@unicap.br) on 2018-01-04T13:39:20Z No. of bitstreams: 1 Ednaldo_Gomes_da _Silva.pdf: 3262906 bytes, checksum: cf0a1d9ed8ab22607d145199f87306ee (MD5)<br>Made available in DSpace on 2018-01-04T13:39:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ednaldo_Gomes_da _Silva.pdf: 3262906 bytes, checksum: cf0a1d9ed8ab22607d145199f87306ee (MD5) Previous issue date: 2017-03-09<br>This paper is proposed to investigate the Digital Educational Objects, in the written text production axis, from the textbooks of Portuguese Language, and their contribution to the digital literacy. For this, we intend to feature the Digital Educational Objetcs – DEOs, identify and select written text production proposes and analyze them according to the National Curricular Parameters and the PNDL 2016 announcement that rules the insertion of the Digital Educational Objects into the textbook of Portuguese Language. According to Caiado and Gomes (2016), the Digital Educational Objects are technological tools that are integrated to the textbook in order to promote an interaction among students, contents and the textbook. This way, the teaching materials that arise in order to make the activities more interactive are learning objects developed and used in the digital environment, being, this way, necessarily a digital resource. The relevance of this research consists in the approach made of the Digital Educational Objects showing its impact in the teaching-learning process, besides analyzing the proposal of written text production activities on these digital educational objects. Therefore, this research has as theoretical contribution discussions: the textual linguistics represented by Marcuschi (2008) and Koch (2002), about Literacy in the vision of Soares (2004) and Kleiman (1995), Multiple literacy from Rojo (2009) and Street (2007), digital literacy from Xavier (2002) and the Digital Educational Objects from Leffa (2006), Wiley (2006) and Caiado (2006). The methodology will be done in a qualitative approach, because there will be an analyses of some interviews accomplished with three teachers, proposes of written text production found in the Digital Educational Objects from the Portuguese Language collection from the Elementary School. The final results demonstrate that the Digital Educational Objects are still too fragile to develop the Digital Literacy social practices when related to the proposal of written texts production, because they are too simple and present no complexity that requires some student's learning, and the student don't feel motivated to accomplish the activities.<br>Esta pesquisa propõe-se investigar os Objetos Educacionais Digitais, no eixo da produção de textos escritos, dos livros didáticos de língua portuguesa, e suas contribuições para o letramento digital. Para isso, pretendemos caracterizar os Objetos Educacionais Digitais – OEDs, identificar e selecionar propostas de produção de textos escritos nos OEDs e analisá-las de acordo com o que propõem os Parâmetros Curriculares Nacionais (PCNs) e o próprio edital PNLD 2016 que normatiza a introdução dos objetos educacionais digitais no livro didático de Língua Portuguesa. Segundo Caiado e Gomes (2016), os OEDs são instrumentos tecnológicos que se integram ao livro didático com o intuito de promover uma interação entre alunos, conteúdos e o livro didático. Portanto, materiais didáticos que surgem com a intenção de deixar as atividades mais interativas e, como tal, são objetos de aprendizagem desenvolvidos e utilizados em meio digital, sendo necessariamente um recurso digital. A relevância deste trabalho consiste na abordagem que se faz dos objetos educacionais digitais mostrando o seu impacto no processo de ensino-aprendizagem, além de analisar as propostas de atividades de produção de textos escritos nesses objetos educacionais digitais. Dessa forma, esta pesquisa tem como aporte teórico discussões: à luz da Linguística textual representada por Marcuschi - (2008) e Koch (2002), sobre Letramento na visão de Soares (2004) e Kleiman (1995), Letramentos múltiplos a partir de Rojo (2009) e Street (2007), Letramento digital por parte de Xavier (2002) e os OEDs a partir de Leffa (2006), Wiley (2006), Caiado (2016). A metodologia abrange uma abordagem qualitativa, pois serão analisadas as entrevistas realizadas com três professoras pesquisadoras e as propostas de produção de textos escritos encontradas nos objetos educacionais digitais, das coleções de Língua Portuguesa do Ensino Fundamental. Os resultados finais apontam que os objetos educacionais digitais ainda são muito frágeis para desenvolver práticas sociais de letramento digital nas propostas de produção de textos escritos, pois eles são muito simples e não apresentam nenhuma complexidade que exija uma aprendizagem do aluno, que, por sua vez, não se sente motivado para a realização das atividades.

O objetivo desta dissertação é demonstrar como a evolução simultânea de aspectos técnicos, morfológicos e materiais alteraram a condição do livro e o estabelecimento do ebook. O segundo objetivo da dissertação é apresentar as mudanças epistemológicas por conta dessa evolução. Os aspectos técnicos relacionam-se às técnicas envolvidas na produção do livro e do e-book. Os aspectos morfológicos relacionam-se à forma. Os aspectos materiais relacionam-se à cultura, ao mercado editorial e aos hábitos de leitura. Essa simultaneidade provoca uma alteração única na história da leitura, do livro e do ebook. A condição atual é a da participação de leitores autores que se auto-publicam, empresas de tecnologia como Amazon e Apple que se tornaram quase editoras e de booksapps- games. O reflexo dessa evolução se dá especialmente na questão cognitiva da leitura do e-book que é distinta da leitura no impresso.<br>The main objective is to demonstrate how the simultaneous evolution of the technical, morphological and material aspects influenced the book and the appearance of the e-book. The second objective is to show the epistemological changes because of that evolution. The technical aspects relate to techniques involved in the production of both book and ebook. The morphological aspects relate to its form. The material aspects relate to culture, the editorial market and the reading culture. That simultaneity generates a unique change in the history of reading, book and the e-book. Reality presents readers authors that selfpublish, technology companies such as Amazon and Apple that are nearly publishers and books-apps-games. Cognitive ramifications of that evolution appear in the reading of the ebook that is different from the reading of the book.

Submitted by Maria Suzana Diniz (msuzanad@hotmail.com) on 2015-11-20T11:56:27Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 9498558 bytes, checksum: a3964c4c37b7db6d9b7fe90b87ba190d (MD5)<br>Made available in DSpace on 2015-11-20T11:56:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 9498558 bytes, checksum: a3964c4c37b7db6d9b7fe90b87ba190d (MD5) Previous issue date: 2014-08-15<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES<br>In light of the socio-interacionist theory and the theoretical foundations of Vygotsky, Paulo Freire, Koch, Bakhtin, Soares, Adorno and Horkheimer, Pierre Lévy and Buzato, among others, also from experiences lived by this study's researcher as teacher of the first stage of elementary school, the research hereby presented accompanied the reading behavior of twenty students, male and female, with ages between 9 and 11 years old, who were attending to the 4th year of elementary school by the morning period in the year of 2013 at Municipal Elementary School Nazinha Barbosa, located in Joao Pessoa-PB. The main objective resides on arousing the interest in reading through stimulant experiences and the use of contemporary digital technologies, more specifically, an Internet based application entitled Leitura Viva that was developed to work with interactive texts contextualized to the sociocultural reality and the interests of those. The research was developed from a qualitative methodological and interventionist approach and through ethnographic process. From overall, the practical part of the study comprehended two main steps. In the first one, the students had contact with several books from children's literature, having the opportunity to handle and realize the reading freely. Afterwards, they described through writing and drawings the book read. In the second step, at the computer's lab and in distinct moments, they had access to Leitura Viva and its five interactive texts produced specially for them. On these occasions, using the application functionalities, they could choose the character's names and interact with the stories, choosing the course of the chapters. Considering that the habit of reading has been through significant changes in the current historical context, with the increasing dissemination of digital reading, this paper reflects that the educators must have clarity concerning that today's students, subjects of a cybernetic society, have a new world vision, what implies in new interests and new expectations and alerts to the necessity of changing outdated and obsolete methodologies. Highlight the potential of Leitura Viva as an instrument to encourage reading, mostly for attracting the reader to a more inviting, interactive and updated way of reading.<br>À luz da teoria sócio-interacionista e dos fundamentos teóricos de Vygotsky, Paulo Freire, Koch, Bakhtin, Soares, Adorno e Horkheimer, Pierre Lévy e Buzato, dentre outros, como também a partir das experiências vivenciadas pela pesquisadora deste trabalho como professora da primeira fase do Ensino Fundamental, a pesquisa aqui apresentada acompanhou o comportamento leitor de vinte alunos, do sexo masculino e feminino, na faixa etária entre 9 e 11 anos, que no ano de 2013, cursavam o 4º Ano do Ensino Fundamental, no turno matutino da Escola Municipal de Ensino Fundamental Nazinha Barbosa, localizada em João Pessoa-PB. O objetivo principal reside em despertar o gosto pela leitura por meio de vivências estimulantes e do emprego de tecnologias digitais contemporâneas, especificamente, um aplicativo de Internet intitulado Leitura Viva que foi desenvolvido para o trabalho com textos interativos digitais contextualizados à realidade sociocultural e aos interesses daqueles. A pesquisa foi desenvolvida a partir de um enfoque metodológico qualitativo, intervencionista e por meio de processo etnográfico. De maneira geral, a parte prática do estudo compreendeu duas etapas principais. Na primeira, os alunos tiveram contato com diversos livros da literatura infantil, tendo a oportunidade de manuseá-los e realizar a leitura livremente. Em seguida, descreviam por meio da escrita e com desenhos, o livro lido. Na segunda etapa, no laboratório de informática e em momentos distintos, tiveram acesso ao Leitura Viva e aos cinco textos interativos produzidos especialmente para eles. Nessas ocasiões, utilizando funcionalidades do aplicativo, podiam escolher os nomes das personagens e interagir com as histórias, escolhendo o desenrolar dos capítulos. Considerando que o ato leitor tem passado por significativas mudanças no contexto histórico atual, com a crescente disseminação da leitura digital, este trabalho reflete que os educadores têm que ter a clareza de que os estudantes de hoje, sujeitos de uma sociedade cibernética, possuem uma nova visão de mundo, o que implica em novos interesses e novas expectativas e alerta para a necessidade de se mudar metodologias ultrapassadas e obsoletas. Evidencia o potencial do Leitura Viva como instrumento de incentivo à leitura, principalmente por atrair o leitor de uma forma mais convidativa, interativa e atualizada.

Tese (doutorado)—Universidade de Brasília, Instituto de Ciências Exatas, Departamento de Ciência da Computação, 2017.<br>Submitted by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-04-19T17:18:07Z No. of bitstreams: 1 2017_PedroGarciaFreitas.pdf: 42146492 bytes, checksum: 48f490751ac049a6ed8f8255d1da4b66 (MD5)<br>Approved for entry into archive by Raquel Viana (raquelviana@bce.unb.br) on 2018-04-19T17:22:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2017_PedroGarciaFreitas.pdf: 42146492 bytes, checksum: 48f490751ac049a6ed8f8255d1da4b66 (MD5)<br>Made available in DSpace on 2018-04-19T17:22:16Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2017_PedroGarciaFreitas.pdf: 42146492 bytes, checksum: 48f490751ac049a6ed8f8255d1da4b66 (MD5) Previous issue date: 2018-04-19<br>Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES).<br>Na última década, diversas aplicações multimídia tem gerado e distribuído conteúdos de imagens e vídeos digitais. Serviços de multimídia que tem ganhado um vasto interesse incluem televisão digital, jogos de vídeo e aplicações em tempo real operando sobre a Internet. De acordo com predições da CiscoTM, a percentagem do tráfego de dados de vídeo sobre a Internet era de 53% em 2014 e superará os 67% em 2018. Devido à esse aumento na demanda de conteúdo de dados visuais, a necessidade de métodos e ferramentas que estimem a qualidade da experiência (QoE) do consumidor é enorme. Entre os aspectos que contribuem para a QoE, a qualidade dos estímulos visuais é uma das maiores propriedades, pois pode ser alterada em diversos estágios da cadeia de comunicação, tal como na captura, na transmissão, ou na reprodução do conteúdo. Considerando que os avaliadores naturais da qualidade visual são seres humanos, a estratégia básica para medir a qualidade visual consiste na realização de experimentos subjetivos. Esses experimentos são geralmente realizados com participantes humanos em laboratórios preparados com um ambiente controlado. Esses participantes avaliam a qualidade de um dado estimulo visual (imagem ou vídeo) e atribuem a eles um valor numérico associado à qualidade. Para avaliar a qualidade, os participantes seguem um conjunto de passos experimentais. Geralmente, esses passos são padronizados para favorecer a reprodutibilidade experimental. Os padrões de experimentos incluem metodologias de avaliação, tais como condições de visualização, escala de avaliação, materiais, etc. Após um conjunto de participantes avaliarem individualmente a qualidade de um dado estímulo, a média dos valores é calculada para gerar o valor médio das opiniões subjetivas (MOS). O MOS é frequentemente utilizado para representar a qualidade geral de um dado estímulo visual. Como a coleta dos MOS é realizada a partir de experimentos com seres humanos, esse processo é demorado, cansativo, caro, e laborioso. Devido ao custo dos experimentos subjetivos, um grande esforço tem sido dedicado ao desenvolvimento de técnicas objetivas para a avaliação de estímulos visuais. Essas técnicas objetivas consistem em predizer o MOS automaticamente por meio de algoritmos computacionais. Tal automação torna possível a implementação de procedimentos computacionais rápidos e baratos para monitorar e controlar a qualidade de estímulos visuais. As técnicas objetivas para a avaliação de estímulos visuais podem ser classificadas em três tipos, dependendo da quantidade de informação necessária pelo método. Se todo o estímulo de referência (original) é requerido para a estimação da qualidade do estímulo testado, então essa técnica é classificada como sendo de referência completa. Quando somente alguma informação parcial da referência é necessária, a técnica é classificada como sendo de referência reduzida. Por outro lado, quando nenhuma informação sobre o estímulo de referência é necessária, a técnica é dita como sendo sem referência. Uma vez que a exigência de uma referência completa ou parcial é um obstáculo no desenvolvimento de diversas aplicações multimídia, as técnicas de sem referência são as mais convenientes na maioria dos casos. Diversas técnicas objetivas para avaliação de qualidade visual têm sido propostas, embora ainda existam algumas questões em aberto no seu desenvolvimento. No caso de técnicas de avaliação de imagens, diversas técnicas de referência completa têm sido produzidas com uma excelente performance. Por outro lado, técnicas que não utilizam referências ainda apresentam limitações quando múltiplas distorções estão presentes. Além disso, as técnicas sem referência para imagens mais eficientes ainda apresentam modelos computacionalmente custosos, o que limita a utilização desses métodos em várias aplicações multimídia. No caso de vídeos, o atual estado da arte ainda possui performance na predição dos MOS pior do que os métodos de imagens. Quando consideramos a acurácia da predição, os métodos objetivos para vídeos possuem uma correlação entre valores preditos e MOS ainda pequena se comparada com a correlação observada em métodos para imagens. Além disso, a complexidade computacional é ainda mais crítica no caso de vídeos, uma vez que a quantidade de informação processada é muito maior do que aquela presente em imagens. O desenvolvimento de uma técnica objetiva de avaliação de qualidade visual requer resolver três grandes problemas. O primeiro problema é determinar um conjunto de características que sejam relevantes na descrição da qualidade visual. Essas características, geralmente, referem-se às medidas de estímulos físicos, tais como quantificação da nitidez de borda, estatísticas de cenas naturais, estatísticas no domínio de curvlets, filtros de Prewitt, etc. Além disso, múltiplos tipos de características podem ser combinados para gerar um vetor de características que descrevem melhor a qualidade de um dado estímulo. O segundo problema é estabelecer uma estratégia de agrupamento das características de forma que os valores numéricos sejam descritivos dentro de um modelo. Esse agrupamento se refere a uma combinação de medidas através de um subespaço de medidas para representar o estímulo analisado. Finalmente, o terceiro problema é a criação de um modelo que mapeie as características agrupadas de forma que se correlacione com os dados preditos com os subjetivos. Neste trabalho, nós apresentamos uma investigação de métodos de avaliação de qualidade visual baseada na medição de texturas. A pressuposição é que degradações visuais alteram as texturas e as estatísticas dessas texturas em imagens e vídeos. Essas medidas são executadas em termos das estatísticas extraídas do operador de padrões binários locais (LBP) e suas extensões. Este operador foi escolhido porque ele unifica outros modelos de análise de texturas mais tradicionais, tais como o espectro de textura, o nível de cinza de comprimento (GLRLM) e as matrizes de co-ocorrência de níveis de cinza (GLCM). O operador LBP, sendo um algoritmo simples e que favorece implementações rápidas, possui propriedades muito úteis para sistemas de processamento em tempo real de imagens e vídeos. Devido às vantagens supracitadas, nós analisamos o operador LBP e algumas das suas extensões no estado da arte com o objetivo de investigar sua adequabilidade para o problema de avaliação de qualidade de imagens. Para isso, neste trabalho nós apresentamos uma extensa revisão do estado da arte dos operadores. Entre os operadores no estado da arte, podemos mencionar os padrões ternários locais (LTP), a quantização de fase local (LPQ), as estatísticas binarizadas de características de imagem (BSIF), os padrões locais binários rotacionados (RLBP), os padrões binários locais completos (CLBP), os padrões de configuração locais (LCP), entre outros. Ademais, nós também propomos novas extensões que melhoram a predição de qualidade. Entre as extensões propostas para a medida de características de qualidade, estão os padrões binários locais de múltipla escala (MLBP), os padrões ternários locais de múltipla escala (MLTP), os padrões de variância local (LVP), os padrões de planos ortogonais de cores (OCPP), os padrões binários locais salientes (SLBP) e os padrões binários locais salientes de múltipla escala (MSLBP). Para testar a adequabilidade dos operadores de texturas supracitados, propomos um arcabouço para utilizar esses operadores na produção de novas métricas de qualidade de imagens. Dessa forma, muitas métricas sem referência podem ser geradas a partir da estratégia proposta. Utilizando as métricas geradas a partir do arcabouço proposto, uma extensa análise comparativa é apresentada neste trabalho. Essa análise foi feita com três das mais populares bases de dados de qualidade imagens disponíveis, sendo elas a LIVE, CSIQ e TID 2013. Os resultados gerados a partir dos testes nessas bases demonstram que os operadores no estado da arte mais adequados para mensurar a qualidade de imagens são o BSIF, o LPQ e o CLBP. Todavia, os resultados também indicaram que os operadores propostos atingiram resultados ainda mais promissores, com as abordagens baseadas em múltiplas escalas apresentando os melhores desempenhos entre todas variações testadas. Inspirado nos resultados experimentais das métricas de imagens geradas, nós escolhemos um operador de textura conveniente para implementar uma métrica de avaliação de qualidade de vídeos. Além de incorporar informações de textura, nós também incorporamos informações de atividade espacial e informação temporal. Os resultados experimentais obtidos indicam que a métrica proposta tem uma performance consideravelmente superior quando testada em diversas bases de dados de vídeo de referência e supera os atuais modelos de qualidade vídeo.<br>In the last decade, many visual quality models have been proposed. However, there are some open questions involving the assessment of image and video quality. In the case of images, most of the proposed methods are very complex and require a reference content to estimate the quality, limiting their use in several multimedia application. For videos, the current state-of-the-art methods still perform worse than images in terms of prediction accuracy. In this work, we present an investigation of visual quality assessment methods based on texture measurements. The premise is that visual impairments alter image and video textures and their statistics. These measurements are performed regarding the statistics of the local binary pattern (LBP) operator and its extensions. We chosen LBP because it unifies traditional texture analysis models. In addition, LBP is a simple but effective algorithm that performs only fundamental operations, which favors fast and simple implementations, which is very useful for real-time image and video processing systems. Because of the abovementioned advantages, we analyzed the LBP operator and some of its state-of-the-art extensions addressing the problem of assessing image quality. Furthermore, we also propose new quality-aware LBP extensions to improve the prediction of quality. Then, we propose a framework for using these operators in order to produce new image quality metrics. Therefore, many no-reference image quality metrics can be generated from the proposed strategy. Inspired by experimental results of generated no-reference image quality metrics, we chosen a convenient texture operator to implement a full-reference video quality metric. In addition to the texture information, we also incorporate features including spatial activity, and temporal information. Experimental results indicated that our metric presents a superior performance when tested on several benchmark video quality databases, outperforming current state-of-the-art full-reference video quality metrics.

In this thesis, the digital writing practices of two 2nd year undergraduates are examined in terms of the functions and structures of their revision activity. Using systemic functional linguistics as an underlying framework, the project takes a first step toward to a dynamic description of written text in functional terms. To date, research into dynamic descriptions of language (i.e. the logogenesis, or unfolding of meaning in a text) has been almost entirely based upon data related to the spoken mode. Furthermore, research into revision activity has tended to ignore the functionality or meaning inherent in such revisions. The existing research has, instead, primarily focused on cognitive processes (for e.g., pause times) or which language structures, such as parts of speech, are more frequently involved in revisions that others. Ultimately, this thesis works toward providing a dynamic description of the language functions and revisions involved in revision activity in two student writers. To do this, it makes use of software called keystroke logging to record how two writers compose four academic essays on their computers. Such technology allows us to model the unfolding of a written text in much the same way as a tape recording allows researchers to model the unfolding of a speech. By examining how these writers revise text in light of academic expectations (a 'valued' configuration of field, tenor, and mode register variables present in language choices) and digital mediation (computer afforded composing practices), the thesis shows how certain language functions and structures may play a key role when it comes to shaping an academic essay. In this light, this thesis takes a first step to providing a dynamic description of what is usually analysed solely in synoptic terms, by showing how we can analyse written text as process (an evolving entity) rather than just a product (a static entity). Because of this, a new model of analysis – a combination of keystroke data and functional systemics – is proposed, which can provide an additional perspective to the already existing methods of examining writer behaviour by looking at meaning making practices in revision activity.

As imagens digitais são frequentemente corrompidas por ruídos ou distorcidas pelo processo de aquisição. A teoria dos conjuntos fuzzy e a lógica fuzzy constituem uma alternativa mais adequada para lidar com tais incertezas, em comparação com os sistemas convencionais, baseados na lógica tradicional (crisp). Este trabalho propõe uma nova metodologia para análise de micropadrões de imagens digitais baseada em números fuzzy. Um micropadrão é uma estrutura de níveis de cinza dos pixels de uma vizinhança e pode descrever o contexto espacial da imagem, como borda, textura, linha, canto e padrões mais complexos. Na literatura de visão computacional, algumas abordagens foram desenvolvidas para extrair estas características, tais como Texture Unit (TU), Local Binary Pattern (LBP) e Fuzzy Number Edge Detector (FUNED). O trabalho apresenta um novo método que modela a distribuição dos níveis de cinza de um micropadrão como um conjunto fuzzy, e com base nas funções de pertinência usadas gera códigos-fuzzy que representam o grau de pertinência de cada pixel vizinho com nível de cinza próximo do pixel central. A metodologia proposta é chamada de Local Fuzzy Pattern (LFP) e é aplicada na análise de textura usando a função sigmoide (LFP-s), a função triangular e simétrica (LFP-t) e a função gaussiana (LFP-g) para calcular o grau de pertinência do pixel central em relação à sua vizinhança. Para avaliar o desempenho da técnica proposta foram usados bases de texturas, cujas imagens foram amostradas aleatoriamente. Após processá-las pelas abordagens LFP-s, LFP-t, LFP-g e LBP, foram comparadas as taxas de acertos alcançadas usando a distância Chi-quadrado. Nos experimentos realizados também é avaliado o esforço computacional do LFP, comparando-o com o descritor LBP. Os resultados mostram que o LFP é eficaz na descrição de textura e que supera o LBP nos diferentes testes realizados. Neste trabalho também é demonstrado que a formulação do LFP é uma generalização de técnicas previamente publicadas, como Texture Unit, Local Binary Pattern e FUNED.<br>Digital images are often corrupted by noise and distorted by the acquisition process. The fuzzy set theory and fuzzy logic are an alternative more appropriate to deal with these uncertainties, in comparison with conventional treatment based on traditional logic (crisp). This work proposes a new methodology for the analysis of micro-patterns of digital images based on fuzzy numbers. A micro-pattern is the structure of the gray-level pixels within a neighborhood and can describe the spatial context of the image, such as edge, texture, line, corner and more complex patterns. In the literature of computer vision, some approaches have been developed to extract these features, such as Texture Unit (TU), Local Binary Pattern (LBP) and Fuzzy Number Edge Detector (FUNED). This work presents a new method that models the distribution of the gray levels of a micro-pattern as a fuzzy set, and based on the membership functions used generates fuzzy-codes that represent the membership degree of each neighbor pixel neighbor with gray-levels near of the central pixel. The proposed methodology is called Local Fuzzy Pattern (LFP) and is applied in the texture analysis by using a sigmoid (LFP-s), a symmetrical triangular (LFP-t) function and Gaussian function (LFP-g) for calculating the membership degree of a central pixel of a neighborhood. To evaluate the performance of the proposed technique were used two database, whose images were randomly sampled. After processing these images by the LFP-s, LFP-t, LFP-g and LBP approaches, it was compared the hit-rate reached by using the Chi-square distance. In the experiments also evaluated the computational effort of the LFP and surpasses the LBP that the different tests. The results show that the LFP-s is efficient to describe texture and that it surpasses the LBP in different tests. This work also demonstrates that the proposed formulation for the LFP is a generalization of previously published techniques such as Texture Unit, LBP and FUNED.

Made available in DSpace on 2015-06-17T19:33:36Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2015-02-24. Added 1 bitstream(s) on 2015-06-18T12:48:20Z : No. of bitstreams: 1 000831810.pdf: 1482811 bytes, checksum: 3db4df4f82ecb6b5216557593052d444 (MD5)<br>Esta dissertação investiga o comportamento de leitor literário com o uso do tablete em bibliotecas virtuais de três alunos do 4º ano do Ciclo I do Ensino Fundamental de uma escola pública da rede estadual. Pretende-se também mapear o percurso da pesquisadora no uso dos suportes sociais de leitura em situações que se constituem como linguagem. As questões que nortearam a pesquisa em busca da possibilidade do uso do e-book na escola são as seguintes: É possível à escola apropriar-se do uso do tablete para leitura literária na escola? Quais os percursos a serem trilhados pelo aluno e pelo professor? Os referenciais teóricos da pesquisa foram autores como Levy Vygotski, Mikhail Bakhtin, Jean Foucambert, Dagoberto Arena e Élie Bajard. A investigação teve como metodologia a pesquisa-ação, com uso de registros sistemáticos de observação dos sujeitos-crianças, por imagens e voz, e entrevista. A pesquisadora exerceu duplo papel, a de pesquisadora e mediadora. Ao investigar e mapear os caminhos percorridos pelas crianças na construção de sua própria biblioteca digital virtual observou-se também o próprio caminho da pesquisadora-mediadora na organização dos procedimentos para o ensino do ato de ler. Os dados foram produzidos, sistematizados e analisados por núcleos temáticos na tentativa de compreender o comportamento do leitor de texto literário digital nas bibliotecas virtuais, e as possibilidades de uso pelas crianças de e-books de literatura infantil no cotidiano da sala de aula como práticas sociais. Os resultados da pesquisa apontam ser possível o uso do tablete para a criança organizar uma biblioteca digital virtual e realizar a leitura de obras digitais que levem à construção da apreciação literária pelos alunos, bem como de maior autonomia na busca de textos. Consideramos também que a alteridade tem papel essencial na construção de um ambiente que favoreça a ampliação da cultura e contribua, com...<br>The present dissertation investigates the literary reader behaviour using tablet in virtual libraries of three students from the fourth year of the first cycle at a public state elementary school. The aim is also mapping the researcher's route in the use of the social supports reading at situations that it is given as language. The questions that guided this research looking for the possibility of using ebooks in schools are the followings: Is it possible for the school to appropriate the tablet usage to literary reading in school? What are the routes to be followed by the student and the teacher? The theoretical references of this research were authors such as Vygotski, Bakhtin, Foucambert, Arena and Bajard. The investigation's methodology was the research-action, using systematic observation records of the subjects-children, images and voice, and interview. The researcher exercised double role, as researcher and mediator. By investigating and mapping the paths taken by children in building their own virtual digital library, it was also observed the own way of organization of the researcher-mediator in the procedures for teaching the reading act. The data was produced, organized and analysed by thematic groups in an attempt of understanding the digital literary text reader's behaviour in virtual libraries, and the possibilities of use by children of e-books of children's literature in the classroom's everyday as social practices. The research results confirm the usefulness of tablet usage for the child organize a virtual digital library and perform the reading of digital works that lead to the construction of literary appreciation by students, as well as greater autonomy in search of texts. The otherness was also considered as playing an essential role in the construction of an environment which favours the expansion of culture and contributes, with the reading act, for the emancipation of students.

Orientador: Dagoberto Buim Arena<br>Banca: Elieuza Aparecida de Lima<br>Banca: Renata Junqueira de Souza<br>Resumo: Esta dissertação investiga o comportamento de leitor literário com o uso do tablete em bibliotecas virtuais de três alunos do 4º ano do Ciclo I do Ensino Fundamental de uma escola pública da rede estadual. Pretende-se também mapear o percurso da pesquisadora no uso dos suportes sociais de leitura em situações que se constituem como linguagem. As questões que nortearam a pesquisa em busca da possibilidade do uso do e-book na escola são as seguintes: É possível à escola apropriar-se do uso do tablete para leitura literária na escola? Quais os percursos a serem trilhados pelo aluno e pelo professor? Os referenciais teóricos da pesquisa foram autores como Levy Vygotski, Mikhail Bakhtin, Jean Foucambert, Dagoberto Arena e Élie Bajard. A investigação teve como metodologia a pesquisa-ação, com uso de registros sistemáticos de observação dos sujeitos-crianças, por imagens e voz, e entrevista. A pesquisadora exerceu duplo papel, a de pesquisadora e mediadora. Ao investigar e mapear os caminhos percorridos pelas crianças na construção de sua própria biblioteca digital virtual observou-se também o próprio caminho da pesquisadora-mediadora na organização dos procedimentos para o ensino do ato de ler. Os dados foram produzidos, sistematizados e analisados por núcleos temáticos na tentativa de compreender o comportamento do leitor de texto literário digital nas bibliotecas virtuais, e as possibilidades de uso pelas crianças de e-books de literatura infantil no cotidiano da sala de aula como práticas sociais. Os resultados da pesquisa apontam ser possível o uso do tablete para a criança organizar uma biblioteca digital virtual e realizar a leitura de obras digitais que levem à construção da apreciação literária pelos alunos, bem como de maior autonomia na busca de textos. Consideramos também que a ... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo)<br>Abstract: The present dissertation investigates the literary reader behaviour using tablet in virtual libraries of three students from the fourth year of the first cycle at a public state elementary school. The aim is also mapping the researcher's route in the use of the social supports reading at situations that it is given as language. The questions that guided this research looking for the possibility of using ebooks in schools are the followings: Is it possible for the school to appropriate the tablet usage to literary reading in school? What are the routes to be followed by the student and the teacher? The theoretical references of this research were authors such as Vygotski, Bakhtin, Foucambert, Arena and Bajard. The investigation's methodology was the research-action, using systematic observation records of the subjects-children, images and voice, and interview. The researcher exercised double role, as researcher and mediator. By investigating and mapping the paths taken by children in building their own virtual digital library, it was also observed the own way of organization of the researcher-mediator in the procedures for teaching the reading act. The data was produced, organized and analysed by thematic groups in an attempt of understanding the digital literary text reader's behaviour in virtual libraries, and the possibilities of use by children of e-books of children's literature in the classroom's everyday as social practices. The research results confirm the usefulness of tablet usage for the child organize a virtual digital library and perform the reading of digital works that lead to the construction of literary appreciation by students, as well as greater autonomy in search of texts. The otherness was also considered as playing an essential role in the construction of an environment which favours the expansion of culture and contributes, with the reading act, for the emancipation of students.<br>Mestre

Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium.  The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material.  The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content.<br>Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet.  Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning svenskamodedetaljister använder sig av digitala inköpsmetoder och hur de förhåller sig gentemot traditionella inköpsmetoder. Även vad detaljister ser för fördelar och nackdelar med olika inköpsmetoder, vilka inköpsmetoder de föredrar samt hur dessa påverkar relationen mellandetaljist och leverantör. Studien syftar till att utveckla kunskapen kring B2B-relationer inom inköp i detaljhandeln och underlätta framtida val av inköpsmetoder i relation till hur de påverkar B2B-relationer. Metod: Genom en kvalitativ och deduktiv ansats har empiriskt data samlats in genom semistrukturerade intervjuer i samverkan med åtta svenska modedetaljister. Detta för att på så vis få reda på deras åsikter och resonemang kring leverantörsrelationer och olika inköpsmetoder. Teoretiskt perspektiv: Den tidigare forskningen är baserat på forskning inom B2B-relationersamt traditionella- och digitala inköpsmetoder. Det teoretiska perspektivet består av fyrafaktorer som används för att utvärdera affärsrelationer. Dessa fyra faktorer är förtroende, tillfredställelse, engagemang och lojalitet. Empirin analyserades med den tidigare forskningen genom en tematisk analys baserad på de fyra tidigare nämnda faktorerna. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att de traditionella inköpsmetoderna föredras eftersom de låter detaljisten göra en egen utvärdering av produkten och skapar förutsättningartill att bygga goda och långvariga relationer mellan detaljist och leverantör. De digitala inköpsmetoderna saknar möjligheten till att bygga relationer då det fysiska mötet försvinner, däremot är fördelen att inköpen kan ske när som helst, var som helst ifrån. Traditionella- och digitala inköpsmetoder ska alltså åtskiljas men nyttjas kompletterande ihop.<br>Purpose: The purpose of this paper is to investigate the extent to which Swedish fashion retailers use digital procurement methods and how they relate to traditional procurement methods. Also which advantages and disadvantages the retailers see within different procurement methods, what procurement methods they prefer and how these affect the relationship between retailer and supplier. The study aims to develop the knowledge of B2Brelationships in retail procurement and facilitate future choices of procurement methods in relation to how they affect B2B relationships. Method: Through a qualitative and deductive approach, empirical data has been collected through semi-structured interviews in collaboration with eight Swedish fashion retailers. With the purpose to find out their views and arguments about supplier relationships and different procurement methods. Theoretical perspective: The scientific research is based on research in B2B relations as well as traditional and digital procurement methods. The theoretical perspective consists of four factors that are used to evaluate business relationships. These four factors are trust, satisfaction, commitment and loyalty. The empirical data was analysed with the scientific research through a thematic analysis based on the four aforementioned factors. Results and conclusions: The result shows that the traditional procurement methods are preferred because they allow the retailer to make their own evaluation of the product and create the conditions for building good and long-lasting relationships between the retailer and the supplier. Digital procurement methods lack the opportunity to build relationships as the physical interaction disappears, however, the advantage is that digital procurements are available anywhere, at any time. Thus, traditional and digital procurement methods must be separated and complement each other.