To see the other types of publications on this topic, follow the link: Digitala upplevelser.
Dissertations / Theses on the topic 'Digitala upplevelser'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Digitala upplevelser.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lind, Charlotta, and Sebastian Lindfors. "Digitala Ridåer : Upplevelser: ett möte mellan teater och digitala spel." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19881.
Full textAbstract:
I detta kandidatarbete har vi utforskat huruvida teater som ett medium för upplevelser skulle kunna översättas till ett digitalt spelmedium. Då ‘upplevelse’ som begrepp är mycket stort har vi valt att fokusera främst på känslan av exklusivitet vid liveföreställningar, och använt ett flertal metoder för att utforska detta, bland annat designperspektivet ‘simulering’ med vilket vi ämnat att simulera den agens en skådespelare har vid varje föreställning. Vi har dokumenterat designprocessen, från idégenerering och konceptplanering till vår arbetsprocess, samt gestaltningen av vår undersökning. Slutligen har vi kritiskt granskat resultatet av detta, och har därför kunnat fastställa att vår frågeställning inte har ett konkret svar utan snarare är en pågående process, i vilken fler nyanser av ‘upplevelse’ skulle behöva utforskas för att skapa en tydligare bild av vad en upplevelse faktiskt är.In this Bachelor Thesis, we have explored whether theater as a medium for experiences could be translated into a digital game medium. Since 'experience' as a concept is very large, we have chosen to focus mainly on the feeling of exclusivity in live performances, and used a number of methods to explore this, including the design perspective ‘simulation’ with which we intended to simulate the agency the actor has in every performance. We have documented the design process, from idea generation and concept planning to our work process, as well as the product of our research. Finally, we have critically examined the result of this, and have therefore been able to determine that our question does not have a concrete answer but rather is an ongoing process in which more nuances of 'experience' would need to be explored to create a clearer picture of what an experience actually is.
2
Olsson, Kerstin. "Företagssköterskors upplevelser av digitala enkäter som arbetsverktyg." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37663.
Full text
3
Peters, Cecilia, and Pauline Wirenborg. "Digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelser kring arbetet med digitala verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45235.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger beskriver integrering av digitala verktyg i förskolans verksamhet. I förskolans reviderade läroplan ges digitala verktyg mer utrymme än tidigare. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer där nio pedagoger intervjuats. Resultatet visade att pedagogerna upplever att en stor del i arbetet med digitala verktyg handlar om att det ska vara ett verktyg för att exempelvis förstärka miljöer. Resultatet visade även att de flesta pedagogerna är självlärda och önskar mer kompetens dels för att själva utvecklas och dels för att kunna stötta kollegor i arbetet med digitala verktyg. I resultatet framkom det att de möjligheter pedagogerna upplevde var att digitala verktyg ökade barns intresse, språkutveckling, att verktygen har fler användningsområden, till exempel inom rörelseaktiviteter. De upplevde även olika begränsningar, dessa handlade bland annat om konkurrens mellan barn i arbetet med digitala verktyg och om verktygen användes utan pedagogiskt syfte. Bristen på tillgång till digitala verktyg, vidareutveckling och kollegors inställning samt pedagogers kompetens ansågs också som begränsningar.
4
Eleftheriadou, Alexandra, and Erlandsson Sandra Gybäck. "En studie om lärares upplevelser av digital kompetens : Omfattningen av lärares användning av digitala verktyg samt upplevelser av hinder inom området." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441907.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie är att få kännedom kring i hur stor utsträckning grundskollärare med inriktning F-3 använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt hur lärarna i dessa årskurser upplever sin kompetens och eventuella upplevda hinder som kan uppkomma inom området. Studien är relevant på grund av det ökade kravet av digital kompetens hos lärarna samt kravet på användning av de digitala verktygen i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och TPACK som används för att analysera datainsamlingens svar. Ramfaktorteorin bidrar med användbar struktur för att analysera olika ramar på arbetsplatsen som kan påverka användandet av de digitala verktygen. TPACK används för att visualisera den teknologiska (TK), pedagogiska (PK) samt ämneskompetensen (CK) som lärarna besitter och hur samspelet mellan dessa kan komma att spela roll i frågan om lärarnas upplevelser av hinder med digitala verktyg i undervisningen. I och med att skolan ska förbereda eleverna för att kunna leva i samhället och inför kommande yrkesliv krävs då att lärarna ska ges de förutsättningar för att eleverna ska få möjligheten att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvalitativa samt kvantitativa studie. De resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att de använder de digitala verktygen varje lektion eller nästan varje lektion. Mer än hälften upplever att de har den digitala kompetens som krävs för att använda de digitala verktygen i undervisningen samt att de sällan upplever olika hinder som påverkar sin användning av digitala verktyg. Det upptäcktes inga stora skillnader i resultatet för den kvalitativa datan respektive kvantitativa datan.
5
Sagbrant, Emelie, and Johanna Trolin. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444431.
Full textAbstract:
Bakgrund: Digitala vårdmöten är något som används mer och mer, särskilt i samband med COVID-19 men även i enlighet med olika mål för digitalisering. Videomöten har visat sig fungera ganska bra som alternativ till vanliga besök och telefon, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter upplever digitala möten. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom 5 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i 6 kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna var; Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten, Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin, Utmanande att få till bra digitala möten, Möjligheter med digitala möten, Begränsningar med digitala möten och Förbättringspotential. Konklusion: Digitala vårdmöten inom fysioterapi skulle kunna vara ett alternativ för patienter som är intresserade och för besök som innefattar samtal, observation, rådgivning, träning och uppföljning, och där det inte krävs en mer ingående manuell undersökning. Digitala möten kan underlätta för både patienten och fysioterapeuten, men fortsatt utveckling av teknik och tillgänglighet behövs för att ytterligare förbättra patientarbetet.Background: Digital healthcare consultations is something used more and more, especially during COVID-19 but also in accordance with various goals for digitization. Video consultations has proven to work well as an alternative to regular visits and telephone calls, but there is no clear view on how physiotherapists experience digital meetings. Objective: To investigate physiotherapists' experiences of digital care meetings compared to traditional physiotherapist visits in primary care. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through 5 semi-structured interviews with physiotherapists and analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in 6 categories and 15 subcategories. The categories were; Digital meetings can make it easier for the patient and the physiotherapist, The physiotherapists' work is developed and adapted during the pandemic, Challenging to get good digital meetings, Opportunities with digital meetings, Limitations with digital meetings and Potential for improvement. Conclusion: Digital care meetings in physiotherapy could be an alternative when patients want it and for visits including conversation, observation, advice, training and follow-up, and where there is no need for a more thorough manual examination. Digital meetings can make it easier for both the patient and the physiotherapist, but further development of technology and accessibility is needed to improve the work with the patient.
6
Hjertman, Viktor, and Isabell Högberg. "Sjuksköterskans upplevelser av digitala vårdmöten via videosamtal : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15688.
Full textAbstract:
Background: The need for care increases as people both grow older and live longer. This, together with a shortage of staff, creates challenges to meet the increased need for care. To meet the growing need for care, increased implementation and use of digital healthcare is seen as one of the solutions. Thus, it is important that the nurse has the competence to use digital tools to provide qualitative and safe healthcare. Aim: To describe the nurse's experiences of digital healthcare meetings through video calls. Method: A literature study was performed. An analysis of ten empirical studies which the results are based on were conducted. Results: Two main themes and six subthemes were identified. The main themes were "The nurse's experiences of the interaction at digital care meetings through video calls" and "The nurse's experiences of digitization in the nursing care". The subthemes were "Prerequisites of the environment for a caring relationship", "Mediating safe care and relieve anxiety", "The importance of communication", "The impact of the digital health meeting on perceived participation", "The implications of the technique" and "Accessible and effective care". Conclusion: Digital care is currently not suitable for all patients. Digital care should be used as a complement to physical care. Many nurses are in need of technical support and training to further develop skills in e-health. Proper use of technology that meets the demands of the healthcare can lead to time savings for the nurse in the care of the patient. The nurse's ability to both see and hear the patient via video calls promote nurse assessment and patient participation in healthcare.
7
Axelsson, Sandra. "Lärares upplevelser av digitala hjälpmedels inverkan på elevers skrivande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49791.
Full textAbstract:
Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads. The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.
8
Halilovic, Hari. "Digitala verktyg och digitala resurser i den Svenska gymnasieskolan : En studie om elevernas och lärarnas upplevelser om användningen utav digitala verktyg och digitala resurser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43264.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine student´s and teacher´s experiences with digital tools and digital resources in Swedish schools. A qualitative method was used to interview both students and teachers in two different Swedish schools. The goal was to examine if the students experience that the use of digital tools and digital resources affected their learning in a positive or a negative way. In addition, a teacher’s perspective was included in the study to examine whether the teachers experience the use of digital tools and digital resources is an effective teaching method. The theoretical framework that was used in the study was a phenomenographic approach, which focuses on the respondents experiences. The result indicated that teachers and students experience it differently. There are both positive and negative effects with the use of digital tools and digital resources in school from teachers and students.Betygsdatum: 2021-05-28
9
Holmberg, Cecilia. "Fenomenografisk analys av engelsklärares upplevelser : Engelsklärares arbete med digitala verktyg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171099.
Full textAbstract:
This study aims to get a better understanding of English teachers’ experiences regarding their work with digital aids and tools with a focus on language management programs. The data consists of semi-structured interviews conducted with teachers of English in Sweden. By analysing the material with a phenomenographic method the major findings show that all teachers observed a need concerning the introductions of digital programs for their students. They all experienced difficulties regarding the rules and regulations during tests and described the test situations as ‘unreal’. Their student’s motivation and their ability to adapt practices to each individual student is seen as something positive. The teachers do however believe that the digital tools also could affect the students negatively by offering too much help or other distractions. The majority of the teachers feel ‘competent enough’ but some experience discomfort when dealing with certain digital situations. No one of the participating teachers has received any training or instructions in working with digital tools and programs, but all report that every problem gets solved among colleagues.
10
Nyholm, Elin. "Digitala vårdmöten : En litteraturöversikt om patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmöten i en digital kontext." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7957.
Full textAbstract:
Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska byggs upp av kommunikationen mellan dem, vårdmiljöns kontext och en ömsesidig förståelse för det sammanhang de möts i. Trygghet, respekt och delaktighet är viktigt för etableringen av en vårdrelation. De digitala informations- och kommunikationsmöjligheterna ökar tillgängligheten och möjliggör en dialog utan ett fysiskt möte. Det innebär att fler möten mellan patienter och sjuksköterskor och vårdande kommer att ske utanför den traditionella miljön för ett vårdmöte. Detta medför utmaningar utifrån såväl trygghetsaspekten som den relationsskapande dimensionen i ett vårdmöte. Syftet: var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmöten i en digital kontext. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet har analyserats utifrån både perspektiv och typ av digital kontext och sammanfattats i fem identifierade teman: Trygghet, integritet, delaktighet, roller och relation. Diskussion: Diskussionen förankrades i Katie Erikssons karitativa vårdteori. Patientens positiva upplevelser av mötesmiljön diskuterades i relation till de brister sjuksköterskan upplevde. De digitala mötesformerna har en potential att bidra till positiva upplevelser av tillgänglighet, trygghet och delaktighet för patienter. Resultaten diskuterades också utifrån möjligheten att ha ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt i de digitala mötesformerna.Background: Meetings between patient and nurse are built up by the communication between them, the context of the care environment and a mutual understanding of the context in which they meet. Security, respect and participation are important to establishing a care relationship. The digital information and communication opportunities increase accessibility and enable dialogue without a physical meeting. As a result, several meetings between patients and nurses will take place outside the traditional environment for a care meeting. This poses challenges based on both the security aspect and the relationship-creating dimension in a care meeting. Aim: The aim was to elucidate patients' and nurses' experiences of care meetings in a digital context. Method: The method was a literature review based on eight qualitative articles. The articles were retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and analyzed and thematized. Results: The results have been analyzed from both perspective and type of digital context and summarized in five identified themes: Security, Integrity, Participation, Roles and Relationship. Discussion: The discussion was rooted in Katie Eriksson's charitable care theory. The patient's positive experiences of the meeting environment were discussed in relation to the shortcomings the nurse experienced. The digital forms of meeting have the potential to contribute to positive experiences of accessibility, security and participation for patients. The results were also discussed based on the possibility of having a holistic and person-centered approach in the digital forms of meeting.
11
Bengtsson, Moa. "Digitala verktyg i bildlärarutbildningen : En intervjustudie om studenters erfarenheter och upplevelser av digitala verktyg inom bildlärarundervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29025.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur bildlärarstudenter och nyutexaminerade bildlärare upplever att digitala verktyg implementerats i deras bildlärarutbildning. Studien har haft en kvalitativ ansats och genomförts genom intervjuer. Åtta bildlärarstudenter och två nyutexaminerade bildlärare, som studerar eller har studerat vid olika svenska lärosäten, har deltagit i undersökningen. Ett sociokulturellt lärandeperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Inledningsvis behandlas teman som bildämnets historia, bildlärarutbildningen, läroplanernas mål och den digitala revolutionen. Resultatet visar att endast två av tio upplever att de har undervisats om och med digitala verktyg i tillräckligt stor utsträckning i sin bildlärarutbildning. Deltagarna påpekar att digitala verktyg bör integreras i bildämnet, men poängterar samtidigt att dessa inte bör ta överhanden. En majoritet av de undersökta bildlärarna har en kommunikativ ämneskonception, som betonar vikten av att förbereda elever för vårt visuella samhälle, där digitala verktyg spelar en viktig roll. Studiens informanter beskriver en ojämlik verklighet i grund- och gymnasieskolans bildundervisning, där ramfaktorer samt bildlärarens egen förmåga och kompetens påverkar graden av implementering av digitala verktyg i ämnet. Det egna intresset spelar roll för hur den digitala kompetensen ser ut. En majoritet av bildlärarstudenterna/de nyutexaminerade bildlärarna upplever olika grader av osäkerhet inför att undervisa om och med digitala verktyg – och en del anser sig inte förberedda alls. En slutsats som tas är att en kompetenshöjning på det digitala området inom lärarutbildningarna behövs. En annan slutsats gäller att teoretiska ramverk för digitala verktygs implementering finns, men att det krävs mer explicita praktiska satsningar. En slutlig konklusion är att med ett sociokulturellt perspektiv kan den typen av insatser främja på fler plan i lärandet – och öppna för att olika verktyg samspelar. Ett sådant perspektiv skulle kunna leda till att de digitala verktygen jämställs med de traditionella och får en naturlig och integrerad plats inom såväl bildämnet som bildlärarutbildningen. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.
12
Ahlström, Katrin. "Digitala psykodynamiska psykoterapisamtal : - psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser av övergången till digitala samtal på grund av Corona-pandemin." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-192871.
Full text
13
Andersson, Fredrik, and Timmy Vuorio. "IKT på fritidshemmet : Elevers upplevelser av matematik med digitala verktyg." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10145.
Full textAbstract:
InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.
14
Bergfalk, Louise, Axel Klum, and Erik Tollin. "Upplevelser från återförsäljare i modebranschen : digitala mötens påverkan på inköpsbeslutet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26343.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten.The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.
15
Larsson, Cajsa, and Robin Hjelte. "Estetisk Effektivitet i Digitala Spel : Konsten att skapa starka upplevelser." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4612.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser.
16
Nordin, Lisa. "Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel : en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70261.
Full textAbstract:
Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker. En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser. Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre. Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.
17
Norström, Nannie. "Bildlärares upplevelser av digital bildundervisning i åk 1–6. : Möjligheter och begränsningar i bildundervisning med digitala medier, tekniker och verktyg." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29603.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.
18
Karringer, Tobias, and Emil Nordin. "Från traditionell till digital personalutbildning : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser av traditionella och digitala personalutbildningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435399.
Full textAbstract:
Personalen är en av organisationens främsta resurser och personalutbildning är en viktig aspekt för bibehållen konkurrenskraft och kompetens. Med den digitalisering som sker av arbetsplatsen, lockar digitala personalutbildningar organisationer med löfte om lägre kostnader och lättare tillgänglighet. Denna kvalitativa studies syfte är att ta del av medarbetarnas perspektiv och tankar kring personalutbildning, både traditionell och digital, samt de eventuella skillnader som de upplever. Med Banduras social learning theory som teori och narrativ analys som metod får medarbetarna chansen att med egna ord lyfta sina upplevelser och ge ord för vad de uppfattar som viktigt. Studien finner att digitala personalutbildningar verkar ställa högre krav på utbildare och ämnesval, då medarbetarnas deltagande via dator gör att de lättare och snabbare finner sig distraherade av annat. De sociala personmötena förknippade med traditionell personalutbildning kan inte kompenseras av webbkameror. De slutsatser som dras i denna studie är att digitala personalutbildningar överlag inte verkar lika uppskattade som de traditionella, men att detta inte nödvändigtvis är på grund av att digitala personalutbildningar är sämre i sig, utan snarare att deras utformning av undervisare kan vara bristande.The staff is one of the organizations main resources and staff training is an important aspect of maintaining competitiveness and competence. With the digitalisation of the workplace, digital staff training attracts organizations with promises of lower costs and easier access. The purpose of this qualitative study is to take part of the employees perspective and thoughts on staff training, both traditional and digital, as well as possible differences that exists. With Bandura’s social learning theory as theory and narrative analysis as methods the employees are given the chance to express their own experiences in their own words and give voice for what they perceive as important. The study finds that digital staff training seems to come with higher demands on both educators and subject choices, as employees participation via computers makes it faster and easier for them to find themselves distracted by other things. The social meetings in person associated with traditional staff training cannot be compensated by web cameras. The conclusions drawn in this study are that digital staff training overall does not seem as appreciated as the traditional alternative, but this does not necessarily mean digital means are inherently worse, but rather that the format of the staff training as designed by educators may be lacking.
19
Tamm, Michaela, and John Örnbielke. "Seniorers upplevelser av digitala möten för social delaktighet : En kvalitativ studie baserad på en digital intervention." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19843.
Full textAbstract:
Utvecklingen av teknik sker i snabb takt och på grund av Covid-19 ökades kraven på ytterligare ökad digitalisering. En utsatt grupp i detta sammanhang är seniorer, som drabbas av den digitala klyftan. Med åldern isoleras människor alltmer socialt och därmed finns det ett behov av ökad social delaktighet. Samhället bidrar med goda digitala förutsättningar men alla kan inte använda digitala lösningar av diverse anledningar. Syftet med studien var därför att undersöka seniorers upplevelser av arrangerade digitala möten och dess potential för att främja social delaktighet. Metoden för studien var en kvalitativ ansats bestående av fyra semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju baserat på den digitala interventionen 11 e-fika. Analysen genomfördes med innehållsanalys för både intervjuer och fokusgrupp. Studien genomfördes med fyra kvinnor i åldrarna 70–87 år boendes i en mellanstor kommun. Interventionen är ett pilotprojekt i samarbete med en kommun. Resultatet visade på att digitala träffar som 11 e-fika kan främja social delaktighet men seniorerna upplevde osäkerhet samt behov av stöd vid användning. Seniorerna uppgav att de föredrar fysiska träffar men att digitala är ett bra komplement som underlättar för träffar utan fysisk närvaro. Individens inställning till användning har även en påverkan. Slutsatsen var att digitala träffar kan vara fördelaktigt för social delaktighet men visar tydligt att behovet av stöd finns för att kunna använda digitala verktyg. Därför krävs fortsatt mer forskning inom området.The digital society is evolving fast and the demand on digitalization has been affected by the Covid-19 pandemic. A vulnerable group in this context is seniors whom been affected by digital divide. With age, people become more and more socially isolated and there is a need for increased social participation. Society contributes with good digital conditions, but not everyone knows how to handle digital solutions for various reasons. The aim of the study was therefore to investigate seniors' experiences of arranged digital meetings and their potential to promote social participation. The method for the study was a qualitative content analysis of four semi-structured interviews and a focus group interview after a digital intervention (11 e-fika). The study was conducted with four women aged 70–87 years living in a medium-sized municipality. The intervention was also a pilot project in collaboration with a municipality. The results showed that digital meetings such as 11 e-fika can promote social participation, but the seniors experienced insecurity and need for support during use. The seniors stated that they prefer physical meetings, but that digital is a good complement that facilitates meetings without a physical presence. The individual's attitude to use also has an impact. The conclusion was that digital meetings can be beneficial for social participation, but the need for support when using digital tools is clear. Therefore, further research in the field is required.
20
Eriksson, Sara. "Yrkesarbetares upplevelser av digitala verktyg i byggbranchen. : Proffessionals´ experiences of digital tools in the construction industry." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80172.
Full textAbstract:
Digitization has changed society a lot in recent years. To digitize a company and implementing digital tools means a change in working methods. How successful a company is with an implementation depends on another person's willingness to change. Willingness to change is a concept closely linked to attitudes and motivation. Attitudes are based on an individual's real experiences. Motivation can be seen as an individual's driving engine in change. However, an individual's motivation cannot be influenced but what can be influenced are factors that affect an individual's motivation. The knowledge of using digital tools can be seen as a "digital language". Being born into a digital world means learning the language from an early age. If you learn the language at a later stage in life, the language skills are put in another part of the memory, which does not provide the same basis for learning the language equally well. The purpose of this work is to investigate which digital tools are used today and how well the use of digital tools works. The survey also aims to investigate the advantages / disadvantages experienced by professional workers with the digital tool. As well as examine the attitudes of professional workers today and for the future use of digital tools. The study is carried out with the help of a case study / observation to form a true perception. Attitudes are studied with the help of a Likert survey. The Likert survey is the survey that ten professional workers have participated in. The advantages and disadvantages experienced as well as the professionals' future belief in digital tools are studied in two interview surveys, in total fifteen interviews have been conducted. The result and the conclusion of the work shows that the disadvantage that most professional workers experience with digital tools is technical difficulties with the digital tools. The advantage most professional workers experience is the flexibility. The study also showed that age was related to attitudes. Although many older people have participated, there is for the most part a positive attitude to the use of digital tools today and in the future.
21
Hallonsten, Tomas. "Digital (r)evolution? : tre pedagogers upplevelser av musikskapande med digitala verktyg i grundskola, gymnasium och högskola." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2648.
Full textAbstract:
In the Swedish school debate there is a great deal of confidence in the ability of digital tools to increase the learning levels of students and teachers in different ways. The music subject is no exception. The purpose of this paper was to investigate how music teachers in different levels perceive digital tools in music education. In order to get an overall picture, qualitative interviews were conducted with three teachers selected from different levels of school: an independent primary school with digital music profile, a municipal secondary school with aesthetic emphasis on music as well as a music school with music and media production. Music education is increasingly about writing, recording and recording songs using the digital tools whose influence on content and working methods is in the process of exploring. The empirical study material has been collected using qualitative interviews, which were then analyzed from a hermeneutic perspective. The results point to the enormous possibilities of digital tools, but also the difficulties that accompany them. If they are reduced to an instrument of amusement, the risk is that they curse the music subject instead of enriching it. Thus, the digital tools place high demands on teachers to use them in a manner that truly serves the purpose of teaching.
22
Lannerheim, Kristoffer. "Elevers upplevelser av digitala prov : En undersökning om hur högstadieelever uppfattar och påverkas av digitaliserade prov." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164934.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av skolan är ett faktum och denna uppsats syfte är att försöka beskriva hur det påverkar eleverna, mer precist hur digitaliserade prov upplevs av eleverna utifrån nervositet, resultat och bedömning. Tidigare undersökningar som är gjorda visar på betydande skillnader i resultat om proven är digitala eller ej, men orsakerna till dessa skillnader och hur det påverkar eleverna finns det begränsad forskning kring. Den här uppsatsen försöker belysa elevernas uppfattning av digitaliserade prov jämfört med prov skrivna på papper med en penna. Metoden som använts är en mixed method där en enkätundersökning genomfördes på en medelstor högstadieskola med ca 300 elever och som kompletterades med sju semi-strukturerade intervjuer. Resultaten av undersökningarna visar att större delen av elevgruppen föredrar digitaliserade prov framför prov med papper och penna och att digitaliserade prov inte skapar lika mycket stress och oro. Det största fyndet i undersökningen var att elevernas provångest minskade avsevärt vid digitaliserade prov.
23
Nordholm, Robin. "ETISKA UPPLEVELSER I DIGITALA SPEL : Om etiska spel och etiska spelare." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11116.
Full textAbstract:
Digitala spel är ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela kräver leder till känslan av immersion. Detta krav på interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, på det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan låta respondenter spela det samt besvara några intervjufrågor. Resultatet av undersökningen gav inga tydliga svar men visade en tendens hos spelare med bredare etisk spelarrepertoar att de utövar moraliskt tänkande mer ofta och är mer moraliskt medvetna under tiden de spelar jämfört med spelare med smalare etisk spelarrepertoar. Framtida arbeten krävs för att undersöka enskilda faktorers påverkan, spelets utformning exempelvis, samt för att göra en mer omfattande, liknande undersökning för att nå tydligare svar.
24
Jacobsson, Sandra. "IT-utvecklingens påverkan på klassrumsdidaktik : - Fyra lärares upplevelser kring digitala verktyg." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52451.
Full textAbstract:
This paper covers schoolteacher´s experiences of IT development in Upper Secondary School concerning the school subject Swedish. The aim is to investigate how curriculums and teacher´s teaching have changed with the introduction of IT development in the school´s activities, in order to obtain a score of todays didactics in the classroom. To reach this goal I have asked three questions: With the introduction of IT development in schools, what changes have occurred in the curriculum for the Upper Secondary School of 1994, 2011 and 1970? How do the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that IT development has affected and changed their classroom didacties? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that they want to change in the work with IT tools? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish in having received support and education for the introduction of IT tools in their school? To get answers to these questions, the work is based on curriculum theory and uses two methods; curriculum analysis and interviews. These methods make the investigation qualitative as well as subjective, since it is based on teacher´s experiences. The conclusions revolve around two main factors. One main factor relates to generation, education and preference issues, which basically come down to poor and non functional resources for the school´s needs, lack of time and lack of teacher competence as well as the student´s lack of computer knowledge. The second main factor promotes reasons as to why change regarding IT development in School operations does not lasts. It is obvious that there are issues with management, politics as well as responsibilities on part of the Sales companies.Uppsatsen omfattar svensklärares upplevelser kring IT-utvecklingen på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur läroplanernas krav och lärarnas undervisning har förändrats med IT-utvecklingens införande i skolans verksamhet, för att få en värdering av dagens klassrumsdidaktik. Till det har jag ställt tre frågor: Vilka förändringar kring kunskapskrav har skett i läroplanerna Lpf94, Gy11 och Lgy70 med införandet av IT-verktyg i skolan? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att IT-utvecklingen har påverkat och förändrat deras klassrumsdidaktik samt vad upplever dem att de vill förändra i arbetet kring IT-verktyg? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att de har fått stöd och utbildning vid införandet av IT-verktyg på deras skola? För att få svar på frågorna utgår arbetet från läroplansteorin och använder två metoder; läroplansanalys och intervjuer. Med det blir arbetet kvalitativt, men även subjektivt, då intervjuerna bygger på lärares upplevelser. Slutsatserna kretsar kring två huvudfaktorer. Den ena huvudfaktorn berör generations-, utbildnings- och inställningsfrågan, som i grunden handlar om dåliga och icke ändamålsenliga resurser, tidsbrist och bristande lärarkompetens samt elevers dåliga datakunskaper. Den andra huvudfaktorn synliggör anledningar till varför förändrings-arbetet med IT-utvecklingen i skolans versamhet inte blir varaktigt. Det framkommer klart att det är frågan om en ledningsfråga, politisk fråga och ansvarsfråga från försäljningsföretagens sida.
25
Wallin, Anders. "Studenters upplevelser av Kungliga Tekniska högskolans digitala lärandemiljö : En explorativ studie." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290375.
Full textAbstract:
Utbildning och undervisning har förändrats genom tiderna och många olika redskap har använts. Digitala lärplattformar är ett av dessa redskap. KTH:s lärandemiljö har utvidgats med en digitallärplattform, där Canvas är en del. KTH:s instans av Canvas förvaltas inom vad som benämns förvaltningsobjektet e-lärande (Institutionenför lärande (1), 2020).Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på KTH som använder Canvas uppfattar den digitala lärandemiljön och speciellt Canvas. Frågeställningen som använts för studien är: Hur upplever studenterna Canvas funktionalitet i samband med sina studier? Hjälpmedel för att förmedla kunskap har tagit steget från att endast vara i den fysiska världen till att delvis ha flyttat in i den digitalavärlden. Detta ger flera nya möjligheter till kommunikation och anpassning. Datorernas och Internets intågande i vardagen och utbildning, har accelererat under den senaste tiden. Internet har kommit att bli ett självklart verktyg för kommunikation med varandra och omvärlden. Studenter tillbringar inte bara tid i den fysiska miljön utan även i den digitala. Förstadiet för den första centrala digitalaplattformen på KTH för lärande föddes på mitten av 90-talet i en av KTH:s egna kurser för att senare utvecklas till Bilda/PING PONG. Canvas är en digital lärplattform (engelska: LMS, Learning Management System) och kan användas för att aktivera studenterna i sina studier, bland annat med funktioner som automaträttade frågor (quiz), betygsuppföljning, diskussionsforum med mera. Övergången till Canvas, startades med ett pilottest hösten 2016 (Stenberg, 2017). Sverige har undertecknat Agenda 2030 målen vilket påverkar KTH som är ett svenskt statligt universitet. Det fjärde målet är det som framförallt är riktat till skolor, universitet och högskolor. "Mål 4.Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla" (Agenda 2030, u.å., s. 12). Agenda 2030 går väl att koppla ihop med delat av KTH:s värdegrund (KTH, u.å.) samt KTH:s policy för hållbar utveckling (Policy förhållbar utveckling för KTH, u.å.) Denna rapport är en liten del på vägen mot dessa mål. För att ta reda på hur studenter uppfattar den digitala lärandemiljön med avseende på funktioner och navigation, har en sekventiell explorativ ansats med blandade metoder valts. Studien baseras på en förstudie med semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Förstudien utgjordes av fyra semistrukturerade intervjuer samt en tematisk analys av transkriberingen av dessa intervjuer. Även om det handlar ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2019) kan gruppen som urvalet gjordes ur anses som representativ, då samtliga utbildningar på alla KTH:s campus var representerade där. Detta gjorde att förstudien inte kunde ses som allmängiltig utan mer orienterande, för att veta vad som var intressant att undersöka vidare i en enkät. Grunden för enkätens frågor skapades utifrån en analys av förstudiens intervjuer. Tematisk analys har använts på både innehållet i transkriptionen av intervjuerna och på fritextsvaren i enkäten. För att få en snabb överblick skapades en färgning av resultaten. Avidentifierade transkriptioner av intervjuerna samt valet av enkätfrågor följer "principen om uppgiftsminimering" (allmän dataskyddsförordning, 2016/ 679 , Skäl 156). Förstudien identifierade två starka teman. Den med flest kodningar var "läsa och hantera filer" med och "Användning" med tre underteman vardera, dessa utgjorde grunden till påståendena i enkäten. Enkäten har 614 svar, vilket var 4,5 procent av 2019 års, 13 514 helårsstudenter. (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). Svarsfrekvensen planade ut mot slutet av svarstiden vilket visar på en mättnad av svarsvilja hos studenterna. Sammanfattningsvis svarade flertalet att de hade en positiv upplevelse av Canvas och att de hjälper dem i deras studier. Generellt fanns det utmaningar i kommunikation både meddelanden och forum. Enkätsvaren tyder på åsikten att plattformen har potential till skillnad från informanterna i förstudien som var mer kritiska och frustrerade över systemet. Genom att komplettera den fysiska undervisningen kan studenten utvecklas mer kontinuerligt, då lärandet inte är låst till undervisningstimmarna. Lärplattformen är ett digitalt redskap i undervisningen, för att stödja studenterna i studierna. Forumet och direktmedelanden kan vara en möjlighet för studenterna att bryta isolationen av att studera på egen hand och att få stöd av både lärare och andra studenter. Genom inlämningsuppgifter och automaträttade frågor (quiz) kan studenten öva och få förstärkning på kunskapsinhämtningen. Digitala plattformar kan öka tillgängligheten, oavsett om studenten behöver talsyntes eller studerar bättre på olika tider på dygnet. Områdena med utmaningar är diskussionsforumet, Canvas meddelandefunktioner, filhantering: att snabbt och enkelt hitta dokument och filer samt att Canvas delvis bara används för de obligatoriska momenten. Ändå svarar studenterna sammantaget med en positiv ton i de flesta svaren på enkäten.Education and teaching have evolved, and todays teaching environment utilises many different tools and methods. A digital learning platform, such as Canvas, is one of those tools. KTH:s instance of Canvas is administrated by E-learning management object (The Department of Learning in Engineering Sciences, u.å.). The aim of this study was to investigate how students at KTH, who use Canvas, perceive the digital learning environment, especially Canvas. The focus question used for the study is: How do students experience Canvas' functionality in conjunction with their studies? Tools for conveying knowledge have moved from existing only in the physical world to having partially moved into the digital world. This provides several new opportunities for communication and adaptation. The use of computers in everyday life and studies has accelerated recently. The computer has become an obvious tool for communication within the world. Student life is not limited to the physical environment; it has expanded to the digital one. The start for one of the first digital platforms for learning at KTH was born in the mid-90s in one of KTH:s own courses and later to become Bilda /PING PONG. Canvas is an LMS (Learning Management System) which can be used to support students in their studies, and includes functions such as quizzes, grade follow-up, discussion forums and more. The transition to Canvas began with a pilot test in the autumn of 2016 (Stenberg,2017). The United Nations Sustainable Development Goals is something that Sweden has signed, which in turn affects KTH as a Swedish state university. The fourth goal is that which is primarily aimed at schools, universities and colleges: Ensure an inclusive and equal education of good quality and promote lifelong learning for all (Agenda 2030, u.å.,s. 12). The goals go hand in hand with KTH:s values (KTH, u.å.) and KTH:s policy for sustainable development (Policy för hållbarutveckling för KTH, u.å.). This thesis is a small step on the path towards fulfilling those goals. In order to survey how students perceive their digital learning environment, with regard to functions and navigation, a sequential exploratory approach with mixed methods was used. This study contains a pre-study with semi-structured interviews and a quantitative survey. The pre-study consisted of four interviews and a thematic analysis of the transcription of the interviews. Even if the selection is made for convenience (Denscombe, 2019), the group from which the interviewed students were selected from had all branches at all KTH:s campuses represented. Therefore, the group could be considered representative. This meant that the pre-study could not be seen as universal but gave an indication of the direction for the survey. The majority of the survey's statements was created by the themes that emerged in the analysis of the pre-study interviews. Thematic analysis has been used on both the content of the transcript of the interviews and for the free text answers in the survey. To get a quick overview, an indicative colouring of the results was created. The source data was deidentified at the time of transcription and the questions for the survey were carefully selected so that "the principleof data minimisation" (GDPR, 2016/ 679 reason 156) was adhered to. The pre-study identified two strong themes: "read and manage files" and "Usage", each with three sub-themes. These formed the basis for the statements in the survey. The survey had 614 answers, accounting for 4.5 percent of the 13,514 full-time students in 2019 (KTH Årsredovisning 2019.pdf, u.å., s. 4). The response rate slowed down towards the end of the response time, which shows a saturation of students' willingness to respond. In summary, the majority responded with Canvas being a positive experience and that it helped them in their studies. In general, there were challenges in communication both in messaging and forumfunction. The survey results indicate that the students were quitepositive about the platform and thought the platform had potential, unlike the informants in the pre-study who were more critical and frustrated with the system. By extending the physical classroom with online resources, the student can continuously develop, as the tutoring is not confined to the teaching hours. The forum and direct messages can be an opportunity for students to break the isolation of studying on their own and to receive support from both teachers and other students. Through assignments and quizzes, the student can practice and gain reinforcement in the acquisition of knowledge. Digital platforms may increase accessibility, regardless of whether the student needs speech synthesis, or studies better at different times of the day. The areas with challenges are the discussion forum, ease and efficiency of retrieving documents and files, and Canvas messaging functions. In addition, the survey showed that some students only used Canvas for the mandatory steps. Nevertheless, the students answered with a positive tone in most of the survey.
26
Strand, Gustav, and Olof Mattsson. "Förskollärares digitala kompetens : en kvalitativ studie angående några förskollärares upplevelser av sin digitala kompetens och arbete med IKT." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18852.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka hur några förskollärare upplever digital kompetens, hos sig själv samt i verksamheten, deras upplevelser av hur digital kompetens kan påverka deras arbete med IKT och deras upplevelser av att arbeta med IKT. Forskningsfrågorna lyder: Hur upplever några förskollärare sin digitala kompetens? Hur upplever några förskollärare att deras digitala kompetens påverkar hur de arbetar i förskolans verksamhet? Hur upplever några förskollärare arbete med IKT? Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det har medverkat sex förskollärare från sex olika verksamheter i studien. Bearbetning av det insamlade materialet skedde genom en fenomenologisk analys samt en tematisk analys. Analysen presenteras i fyra kategorier: förskollärares upplevelser av digital kompetens, ett kvalitativt arbete med IKT, stöd och möjligheter för kompetensutveckling samt styrdokumentens roll och förväntningar. Resultatet visade på en skillnad mellan förskollärares definition av digital kompetens och hur skolverket definierar digital kompetens. Det framkom även en stor variation i hur säkra förskollärare upplever sig vara i sitt arbete med IKT. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan tillgången till digitala verktyg i verksamheter samt tillgång till kompetensutveckling. Slutsatsen är att arbete med IKT i förskolans verksamhet har en koppling till hur förskollärare ser på sin egna digitala kompetens, deras attityd och intresse till arbete med IKT samt de digitala möjligheter som verksamheten har att erbjuda.
27
Nyberg, Annakarin. "Att studera digitala artefakter i människors vardagsliv." Doctoral thesis, Umeå University, Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1557.
Full textAbstract:
Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.
Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.
Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.
28
Planchard, Elise, and Malin Remmegård. "Får alla vara med? : En studie om seniorers upplevelser av digitaliseringen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-163646.
Full textAbstract:
I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.
29
Nyman, Järhult Josefin, Matilda Rosén, and Caitlin Le. "Evenemangsorganisationer : upplevelser av digital kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26610.
Full textAbstract:
Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden.There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.
30
Hortell, Anna, and Linn Hörnlund. "Det digitala klassrummet - Gymnasielärares upplevelser och effekten på den matematiska förmågan kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181885.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.
31
Wahlroos, Sanna, and Stefan Westman. "Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med digitala journalsystem prehospitalt - en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64741.
Full textAbstract:
Tidigare forskning visar på att utvecklingen inom sjukvården har gått snabbt, framförallt prehospitalt. De tekniska lösningarna har utvecklats och det finns många gånger datorer både fram och bak i dagens ambulanser som har ersatt de traditionella pappersjournalerna. Forskning pekar på åldersfaktorer och tidigare datorkunskap som faktorer som påverkar hur väl nya system mottagits. Patientsäkerheten, tydligheten och enhetligheten framhålls i nutidens journalsystem samtidigt som den eventuella dehumaniseringen kring omvårdnaden lyfts fram i och med teknikens framfart. Få studier beskriver hur ambulanspersonal upplever de nya journalsystemen prehospitalt en tid efter införandet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med digitala journalsystem prehospitalt. En kvalitativ ansats valdes och personliga intervjuer genomfördes. Åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 7 kategorier. Studiens frågeställningar blev resultatets 3 huvudrubriker. Huvudrubrikerna var ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av den prehospitala journalföringens utveckling”, ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av dagens digitala journalsystem” och ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av det patientnära arbetet”. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor såg en negativ påverkan på det patientnära arbetet sedan införandet av digitala journalsystem som kopplades till utökade åtgärder och undersökningar. Patientsäkerheten hade förbättrats sedan införandet av standardiserat och strukturerat omhändertagande. Möjligheter för ambulanssjuksköterskorna att påverka utvecklingen kring det digitala journalsystemet skulle leda till underlättande av arbetssätt. Förutom nöjda ambulanssjuksköterskor skulle det ge en positiv påverkan för patienten i form av tid och omhändertagande. Vidare forskning kring utvecklingen av de digitala journalsystemen behövs för att kunna följa hur det påverkar patienten, vårdaren och den prehospitala verksamheten.
32
Rodensjö, Sara. "Om digitaliseringen av förskolans pedagogiska dokumentation- de digitala uttrycken och arbetslagens upplevelser." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67734.
Full text
33
Jylhä, Tanja, and Vera Papalexis. "Seniorernas upplevelser av digital teknik med hjälp av digitalt stöd : Kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26358.
Full textAbstract:
Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.
34
Hildingsson, Åsa. "V8 - Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland : bibliotekariernas upplevelser efter projektavslutet." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120153.
Full textAbstract:
Denna uppsats syfte är att undersöka de långsiktiga konsekvenserna för bibliotekari-ernas dagliga arbete, utifrån ett kommunöverskridande projekt rörande digitala sam-arbeten. Detta kan ge en större kunskap om både möjligheter, nackdelar och, i för-längningen, vilken kompetens som dagens samhälle kräver av bibliotekarierna. Det projekt som undersökningen är baserad på går under namnet V8 och består av ett samarbete mellan åtta kommuners folkbibliotek i Västerbottens inland.För att kunna uppfylla detta syfte består uppsatsen av en kvalitativ intervjustudie med bibliotekariers upplevelser av ett avslutat kommunalt överskridande samarbetsprojekt (V8) i fokus, där jag försökt se vilken påverkan projektet haft på bibliotekariernas dagliga arbete. Undersökningen har framför allt koncentrats till att behandla följande områden: 1. Kundanvändandet av hemsidan, katalog och databaser, 2. Bibliotekens gemensamma regler och tjänster samt 3. Ut- och fortbildning för personalen. Huvud-områden i V8 projektet.Ett tydligt resultat visar på att tekniken i allt större grad står i fokus för bibliotekarier-nas dagliga arbetsuppgifter, bland annat i form av arbete med webbsidor, internetba-serad kundkontakt och både databas- och kataloghantering. Ett annat relevant resul-tat som framkommer i undersökningen är att ut- och fortbildning har ökat som effekt av samarbetsprojektet. Slutligen framkom det att projektet även resulterat i en större gemenskap mellan de inblandade biblioteken, vilket skapat en större känsla av sä-kerhet som även gett en större gemensam kunskaps- och inspirationsbas.De slutsatser som kan dras av undersökningen är, för det första, att det krävs en allt större teknisk kompetens hos bibliotekarierna, då allt mer arbete stammar från inter-netbaserade tjänster och att allt mer service sker digitalt. För det andra, har det i just detta fall, blivit en markant förbättring gällande ut- och fortbildningsmöjligheter, vilket också kan anses spegla den allt större efterfrågan på teknisk kunnig personal. För det tredje förefaller det som så att ett bibliotek som är del i ett större samarbete även får en större trygghet och en bredare kunskaps- och inspirationsbas. I förlängningen leder allt detta till en bättre och mer kompetent biblioteksverksamhet samt indikation-er på att samverkan mellan bibliotek på en nationell nivå kan vara av yttersta vikt för att biblioteken skall kunna inta en position bland de viktigaste och mest inflytelserika institutionerna i det nya århundradet.
35
Bröms, Rebecca, and Isabella Karlsson. "Hur kan digitala verktyg nyttjas i ämnet svenska : En undersökning som utgått från lärares upplevelser i arbetet med digitala verktyg i svenskundervisningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36291.
Full textAbstract:
Samhällets digitalisering ställer nya krav på att elever uppnår en digital kompetens. Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen på skolor som gjort satsningar på digital teknik och digitala verktyg. Undersökningen har utgått från lärares upplevelser angående arbetet med digitala verktyg och har fokuserat på hur digital teknik och digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen har även fått besvara vilken digital kompetens de besitter samt vilken attityd de har till arbetet med digital teknik och digitala verktyg i svenskundervisningen. Undersökningen har genomförts genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där data samlats in genom en digital enkät som skickats ut till lärare och rektorer på fjorton utvalda skolor i tre kommuner. Det sociokulturella perspektivet och ramverket TPACK har använts som teoretisk bakgrund i undersökningen. Resultatet i undersökningen visade att lärarna som deltagit i undersökningen generellt hade en positiv inställning till arbetet med digitala verktyg i svenskundervisningen. Lärarna kunde även skönja förbättringar i elevers läs- och skrivutveckling genom arbetet med digitala verktyg. Flera lärare i undersökningen hade erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg. Resultatet indikerade att lärare som inte erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg upplevde svårigheter att integrera digitala verktyg i svenkundervisningen på ett tillfredsställande sätt.
36
Carlqvist, Rosén Christoffer, and Axel Persson. "Elevers upplevelser av digital läsning : En kvalitativ studie om för- och nackdelar med att läsa digitalt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44899.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka en mindre grupp elever i årskurs 6 på en svensk skola om hur deras läsintresse kan påverkas av digitala verktyg. I inledningen lyfts olika rapporter om läsintresse som en introduktion till ämnet. Det ges även en kort förklaring till digitaliseringen i samhället. Tre forskningsfrågor besvaras i denna studie och dessa är: Hur motiverar eleverna sitt val av medium för läsning? Bidrar digitala verktyg till ökat läsintresse för eleverna? Vilka för- och nackdelar upplever eleverna med att läsa digitalt? Arbetet är en kvalitativ studie där vi har genomfört intervjuer med elever för att få en bild över elevers upplevelse. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg till läsning. Trots detta framgår det inte att elevers läsintresse påverkas av att läsa på digitala verktyg om texten är intressant. Slutsatsen som kan dras är att det finns fler nackdelar än fördelar för elevgruppen att läsa digitalt och majoriteten av gruppen väljer att läsa analogt. En till slutsats är att läsintresset inte ökar av att läsa på digitala verktyg, det som ökar elevers läsintresse är textens innehåll och i vilken textgenre eleverna läser.
37
Hagemann, Elisabeth, and Åsa Timring. ""I början kanske det kan vara bättre att använda dator" : Barns tankar och upplevelser om arbete med digitala verktyg." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7989.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att få ökad kunskap om hur elever upplever arbetet med digitala verktyg i sin läs- och skrivinlärning. Vårt intresse var att undersöka utifrån ett barnperspektiv och förmedla barns perspektiv. Tidigare forskning kring hur elever upplever och ser på digitala verktyg finns det lite om. Däremot finns mycket inom området om hur läraren ser på arbete och inlärning med digitala medier. Vi vill med vår studie bidra till att ge forskningen en ökad förståelse för barnens röster inom området. Digitala verktyg är en del av vår vardag och bör inkluderas även i skolan på ett för eleverna gynnsamt sätt. För att söka svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av metoder som observationer och intervjuer. Resultatet vi fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området med både likheter och skillnader. Några likheter vi kunde se i klassrummet och i tidigare forskning var hur elever gavs likvärdiga förutsättningar i sitt skrivande, de motoriska färdigheterna saknade betydelse i användandet av digitala verktyg. Eleverna upplevde talsyntesen som en stor hjälp i deras läs- och skrivinlärning då de både såg och hörde bokstäverna som de skrev, den tidigare forskningen framhåller talsyntesen som en god lärandehjälp och stöd vid inlärningen. Vi kunde se en skillnad i hur eleverna hellre arbetar enskilt än i par, forskningen anser dock att arbete i par gynnar eleverna på många sätt, men utifrån eleverna själva var det mer tidskrävande att göra uppgiften i par. Vi kunde inte under observationerna eller intervjuerna se att eleverna var mer motiverade, då de arbetade med digitala verktyg. De digitala verktygen blev för eleverna kompletterande redskap i deras läsande och skrivande. Vi hoppas vår studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring hur elever upplever och lär.
38
Kjerrulf, Alvina. "Socialarbetaren går online : En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser av digitala möten i arbetet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184088.
Full textAbstract:
Syftet med min uppsats är att undersöka socialarbetares upplevelser av digital teknik i kontakt med klienter och samverkanspartners, för att se vilka förändringar som uppstått när samtalen genomförs digitalt och vilka möjligheter och utmaningar det medför. Detta eftersom jag ville undersöka om socialarbetare upplever att den sociala närvaron förändras när samtalen sker digitalt. Studien har genomförts med hjälp av sju intervjuer med socialarbetare som är verksamma i en mindre kommun. De arbetar inom myndighetsutövning eller öppenvård på individ- och familjeomsorgen (IFO). Den insamlade datan har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att samtliga socialarbetare föredrar fysiska samtal framför digitala samtal. De upplever dock videosamtal som ett bra komplement till fysiska möten, exempelvis med människor som har social fobi eller i möten med andra aktörer som skola och hälso- och sjukvård. Socialarbetarna upplever den digitala tekniken som utmanande eftersom de inte har någon stor vana av att använda videosamtal. Intervjupersonerna upplever vinster när det gäller effektivitet då den digitala tekniken bland annat underlättar samtal med människor på annan ort. Min slutsats är att socialarbetarna som har deltagit i intervjuerna ser ett värde i att fortsätta ha fysiska samtal eftersom dessa skapar en närhet till klienten som de anser är viktig, vilket de upplever är svårare vid videosamtal. Jag kan även konstatera att digitala metoder skapar nya flexibla möjligheter och ökar tillgängligheten för socialarbetarna att möta individer som inte vill eller kan träffas fysiskt.
39
Händestam, Daniel, and Viktor Sandström. "Den nya medarbetaren inom handeln : En kvalitativ undersökning om handelsanställdas upplevelser till digitaliseringen i deras arbete." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67465.
Full textAbstract:
Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.
40
Hyseni, Gjeneta, and Vikanda Welin. ""Det är superviktigt att hänga med i världen" : Pedagogers upplevelser av en digitaliserad förskoleverksamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44136.
Full text
41
Darkgie, Jessica. "Hur kan digitala verktyg främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv? : En kvalitativ intervjustudie om dyslektiska elevers upplevelser av digitala verktyg i sin skolundervisning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19773.
Full textAbstract:
Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande.The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.
42
Fahlesson, Susanne, and Agneta Bergelin. "Äger eller suger? : En studie av elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75149.
Full textAbstract:
Abstrakt Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare. Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel? Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter. Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter. Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig.Abstract This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating. Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school? Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts. Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging. Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates. Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method. During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.
43
Dybvik, Arne Rasmus. "Att läsa och skriva digitalt : En kvalitativ undersökning om fem lärares upplevelser av digitala verktyg i undervisningen av läsförståelse och skrivinlärning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45184.
Full textAbstract:
Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.
44
Persson, Emma. "Självbetjäning ur ett tjänsteförrättare perspektiv : Tjänsteförrättares upplevelser av digitala självbetjäningstjänster och dess effekter inom hotellbranschen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159210.
Full textAbstract:
Today the society is more digitalized than yesterday. Like the rest of the world, the hotel industry is also being more digitalized. In the hotel industry hotels are working a lot with how they can interact the guest to be more active in the value creating processes and have started to adopt self-service technology. Studies today are mostly focused on how to implement more technology but not really about the user experience, especially when it comes to the service holders. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about the service holders’ perspective on self-service technologies. The study wants to understand what service holders believe self-service technologies provide and prevent when the hotel industry gets digitalized. A literature study as well as interviews and observation has been made with the purpose to gain new information to be able to carry out a result about the service holders’ experience about the self-service technology. The qualitative material has been analysed and linked with the literature study. The study gave the result that service holders believe the self- service technology to be more effective. Where the self-service station is placed seems to be crucial for its use. Service holders believe personal service to be very important. But in the end they believe it’s the staff that will suffer from the digitalization.
45
Andersson, Josephine, and Elin Borgh. "Digitala lärospel i matematikundervisningen : En fenomenologisk studie av lärares erfarenheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14293.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet nedan är att få en uppfattning om hur lärare upplever att det är att arbetamed digitala lärospel i matematikundervisningen. Det kommer att lyftas fram vilka effekter arbetsmetoden kan medföra till elever samt hur bedömningsmöjligheterna ser ut. Denna fenomenologiska undersökning har pågått under 8 veckors tid och data samlades in genom intervjuer av verksamma lärare. Genom avkodning har essensen av fenomenet kunnat klargöras och skapat ett resultat. Det uppmärksammades i resultatet att lärare upplever arbetsmetoden som ett givande komplement till den traditionella undervisningen och att de tror att det digitala kommer att ta över mer i verksamheterna. Lärarna upplever också att de digitala lärospelen har goda effekter på elevernas utveckling som leder till att de får en ökad motivation och ett driv att lära sig matematik. Resultatet visar dock att lärarna känner en osäkerhet om elevernas matematikkunskaper kommer från lärospelen eller från den övriga undervisningen. Lärarna upplever att bedömningsmaterialen inte är tillräckligt tydliga eller utformade för att de ska kunna avgöra vad som bidragit till elevernas lärande. Är det matematikboken eller de digitala lärospelen?
46
Rylander, Melin Frida. "Datorn som motivationsverktyg i matematikundervisningen : En intervjustudie om elevers upplevelser av 1:1 i matematik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73084.
Full textAbstract:
Digitaliseringen i skolan har lett till att det blivit allt vanligare med 1:1-satsningar, det vill säga införande av en dator per elev. Detta görs för att öka elevernas digitala kompetens, men också ofta med förhoppning om ökad motivation till skolarbete. I studien har 17 elever inom årskurs 4–6 intervjuats. Syftet har varit att undersöka hur eleverna upplever att användningen av datorn under matematiklektionerna påverkar deras motivation, samt vilka faktorer eleverna lyfter fram som för-och nackdelar vid användningen av datorn. Dessa faktorer har sedan analyserats utifrån motivationsteori för att se hur olika typer av motivation kan påverka lärande. Resultatet visar att användningen av datorn under matematiklektionerna kan bidra både till elevernas yttre- och inre motivation, men att motivation för datorn bör skiljas från motivation för matematikinnehållet. Resultatet visar även på en brist i lärarstöd och att datorn ofta inkluderas i undervisningen på ett sätt som inte främjar elevernas inre motivation och lärande i matematik.The digitization in school has led to an increase in 1: 1 investment, also known as the introduction of one computer per pupil. This is to enhance students' digital competence, but also often with the hope of increased motivation for schoolwork. In the study, 17 students in grades 4–6 were interviewed. The purpose has been to investigate how the students feel that the use of the computer during lessons in mathematics affects their motivation, as well as what factors the students highlight as the pros and cons of using the computer. These factors have then been analysed against motivation theory to see how different types of motivation can affect learning. The result shows that the use of the computer during lessons in mathematics can contribute both to the students' extrinsic and intrinsic motivation, but that motivation for the computer should be separated from the motivation for the mathematical content. The result also shows a lack in teacher support, and that the computer is often included in a way that does not promote the students' intrinsic motivation and learning in mathematics.
47
Abou, Soultan Jasmine, and Davidsson Erika Åsberg. "Påtvingad distansundervisning - en väg till lärande : Gymnasielärares upplevelser av en omställning till distansarbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413010.
Full textAbstract:
Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen. Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande. Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.
48
V-Pettersson, Linnéa, and Karolina Lundberg. "Höglänsningens magiska värld : En studie om högläsning och digitala verktyg i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85912.
Full textAbstract:
Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares upplevelser och pedagogiska tankar om högläsning. På vilka olika sätt högläsning förekommer samt hur de upplever att de digitala verktygen fungerar som ett hjälpmedel i högläsningen. Den kvalitativa undersökningen riktade sig till utbildade förskollärare. De insamlade svaren från enkäten sorterades, kategoriseras och analyserasutifrån en fenomenologisk analysmodell. Resultatet visade på att förskollärarna jobbar med högläsning på ett varierat sätt och har en förkärlek till böcker. Svaren från förskollärarna i studien visar på en varierad medvetenhet om högläsningens pedagogiska syfte. Det är inte ovanligt att högläsningen använd som ett verktyg för att skapa ett lugn i barngruppen. När det kommer till läroplanens förtydligade uppdrag kring digitaliseringen är det något som förskollärarna uttrycker är svårt att implementera i högläsningstillfällena. De digitala verktygen upplevs agera som en barnvakt i stället för ett pedagogiskt verktyg.
49
Lööv, My, and Hedda Unosson. "Digitalisering av hemtjänstverksamhet : En kvalitativ studie om hemtjänstpersonals upplevelser av digitalisering." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42435.
Full textAbstract:
Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.
50
Forsberg, Ehn Sofia, and Filippa Mossberg. "Från kaffeautomaten till digitala mötesrum : Mjukvaruutvecklares upplevelser av att arbeta med agila utvecklingsmetoder under rådande pandemi." Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16539.
Full textAbstract:
I början av år 2020 blev världen medveten om viruset covid-19 som orsakade en pandemi. Människor och företag har behövt anpassa sig till följd av den rådande situationen för att minska smittspridningen vilket har gjort att anställda tvingats till att arbeta på distans. Tidigare forskning har visat att det finns utmaningar att arbeta med agila metoder på distans där team eller delar av team arbetar distribuerat. Dock berör dessa forskningar till största del agila utvecklingsprojekt där IT-företag är verksamma globalt. Denna studie har undersökt hur arbetet bedrivs på distans där alla teammedlemmar arbetar distribuerat till följd av andra orsaker än att mjukvaruutvecklingen sker globalt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda som ingår i teams upplever arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av rådande pandemi. Därför har följande två frågeställningar formulerats “På vilka sätt upplever anställda som ingår i teams att interaktionen gentemot kollegor fungerar under den rådande pandemin?” och “Hur upplever anställda att arbetet på distans fungerar när de arbetar distribuerat till följd av covid-19?”. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med mjukvaruutvecklare som arbetar med Scrum inom ett medelstort IT-företag beläget i västra Sverige. Majoriteten av respondenterna har ingått i samma teams under flera år och har därför en bra relation till sina kollegor. Resultatet visade att arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av pandemin har fungerat bra. Respondenterna har inte upplevt några svårigheter med att överföra Scrum till distans vilket kan bero på att de arbetat inom samma teams en längre tid. För att kunna utföra arbetet krävs det interaktion och kommunikation, något som respondenterna upplever som väl fungerande även på distans. Dock har den informella kommunikationen inte kunnat ersättas fullt ut av digitala verktyg, något som tidigare forskning lyft fram som en begränsning när team arbetar distribuerat.At the beginning of 2020, the world became aware of the covid-19 virus that caused a pandemic. People and companies have had to adapt as a result of the current situation in order to reduce the spread of the virus, which has forced employees to work remotely. Previous research has shown that there are challenges in working with agile methods remotely where teams or parts of teams work distributed. However, these researches largely concern agile software development projects in which IT companies operate globally. This study has examined how the work is conducted remotely where all team members work distributed as a result of other reasons than the global software development. The purpose of this study has been to investigate how employees who are part of teams experience the work with agile development projects that are conducted remotely as a result of the current pandemic. Therefore, the following two research questions have been formulated as “In what ways do employees who are part of teams feel that the interaction with colleagues works during the current pandemic?” and “How do employees feel that remote work functions when they work distributed as a result of covid-19?”. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with software developers working with Scrum within a medium-sized IT company located in western Sweden. The majority of the respondents have been part of the same team for several years and therefore have a good relationship with their colleagues. The results showed that the work with agile development projects conducted remotely as a result of the pandemic has functioned well. The respondents have not experienced any difficulties intransferring Scrum in regards to distance work, which could depend on the fact that they have worked within the same team for a long period of time. In order to be able to perform the job, both interaction and communication are required, something that the respondents experienceas working well even remotely. However, informal communication has not been able to be fully replaced by digital tools, something that previous research highlights as a limitation when teams work distributed.