Academic literature on the topic 'Digitalisering i förskolan'

Forskning visar att förskollärare samt rektorer känner en osäkerhet kring att tillämpa digitalaverktyg i förskolan, det är bristen i deras digitala kompetens som hindrar dem att utveckladigitaliseringen i förskolan. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för samtsynliggöra hur förskollärare och rektorer talar om digital kompetens. Våra forskningsfrågorlyder: Hur uttrycker sig förskollärare och rektorer kring digital kompetens i förskolan? Hurtillämpar rektorerna sitt ansvar när det kommer till digitalisering i förskolan? Då studienundersöker hur förskollärare och rektorer resonerar kring digitalisering har vi valt att användaoss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. Metoden har utgått ifrån kritiskdiskursanalys där språkliga konstruktioner har utsatts för kritisk analys. De teman som harframställts utifrån resultatet är: Förskollärarens engagemang för digitalisering, Digitalkompetens ur rektors perspektiv och Ansvaret i verksamheten. Vår slutsats är att den digitalakompetensen är betydelsefull för både förskollärare och rektorer när det kommer tillimplementeringen av digitalisering i förskolan. Det framkom även att rektorerna tillämpar sittansvar på flera olika sätt när det kommer till digitalisering i förskolan.

Digitalisering är ett aktuellt ämnesområde i förskolan i och med att läroplanen reviderades, som tydliggör att vi ska arbeta med digitala verktyg för att sträva efter målen i läroplanen. Studien handlar om att undersöka pedagogernas digitala kompetens och vilket lärande som möjliggörs hos barnen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Syftet är att undersöka hur pedagogerna ser på barns utveckling och lärande med hjälp av digitala verktyg i undervisningen och hur förutsättningarna ser ut för att sträva efter målen i läroplanen kring adekvat digital kompetens. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att flertalet pedagogerna är positiva till att arbeta med digitalisering i förskolan. En del pedagoger anser sig inte besitta tillräcklig kunskap och kompetens inom digitalisering, för att bedriva en lärande undervisning. Andra anser sig ha vardagliga grundkunskaper, men ser ett behov av fortbildning för att uppdatera sin kompetens för att kunna förhålla sig till den ständiga utvecklingen inom digitalisering. Informanterna ser ett lärande i att använda digitala verktyg, där barnen skall vara producenter och inte konsumenter. Barnen behöver förberedas inför förändringar, där det digitala inte tillåts ta överhand gentemot det analoga lärandet utan ska istället anses vara ett kompletterande verktyg i pedagogernas undervisning.

Bakgrund Den 1 juli 2019 började den nya Läroplan för förskolan (Skolverket 2018) att gälla. I den nya läroplanen fanns ett nytt mål som handlar om digitalisering i förskolan. Målet handlar om att barnen ska få en adekvat digital kompetens. I dagens samhälle där vi är beroende av digitala verktyg blir frågan om vad adekvat digital kompetens står för i förskolan samtidigt som kompetens och förhållningssätt hos pedagogerna sätts på prov. Syfte Syftet är att ta reda på vad pedagoger har för förhållningssätt gentemot digitaliseringen i förskolan och hur de arbetar med att få in ett kritiskt förhållningssätt. Metod Vi har använt oss av enkäter som är en kvantitativ metod med inslag av öppna frågor som är en kvalitativ metod. I enkäterna har vi haft ett antal öppna frågor där respondenterna fått berätta om sina tankar och erfarenheter inom digitalisering. Resultat Resultatet visar på att övervägande av våra respondenter är positiva till digitalisering i förskolan samtidigt som de efterfrågar mer fortbildning. Barnen är de som nämns minst när det gäller över vilka som styr över implementeringen av digitala verktyg i verksamheten. Respondenterna tycker det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt då det inte finns någon forskning som styrker att det är bra med digitalisering i förskolan.

Inledning Det har länge diskuterats kring om digitala verktyg behövs i förskolan eller inte. Efter den reviderade läroplanen 2018 har förskolan fått tydligare mål gällande användandet av digitala verktyg. För förskollärare är det numera obligatoriskt att arbeta med digitala verktyg, vilket alla förskollärare inte gör enligt vår studie och egna erfarenheter. Idag kan vi se att förskollärares inställning och hur de ser på digitalisering påverkar om digitala verktyg används i verksamheten eller inte. Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) beskriver att det bland förskollärare finns en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg. De menar på att det kan beror på pedagogernas kvalifikationer, antagande och attityder till ämnet. Nilsen (2018) menar på att förskollärarens kunskap och kompetens spelar en stor roll för förskollärarens inställning till digitalisering. Vår studie grundar sig i den sociokulturella teorin, där barn i sociala sammanhang lär i samspel med andra. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i den dagliga undervisningen i förskolan arbetar med digitala verktyg och digitalisering. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningen. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare som är verksamma på fem olika förskolor runt om Göteborg. Resultat Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika förhållningssätt gentemot digitala verktyg i förskolan. Detta gäller inte bara kring hur och om de använder sig av digitala verktyg, utan även vad de tycker om och hur de tolkar den reviderade läroplanen Lpfö 2018. Det förskollärarna behöver och önskar är mer kompetensutveckling i form av utbildning av digital teknik och digitala verktyg. Majoriteten av förskollärarna tycket att den reviderade läroplanen är bra och behövs för samhällsutvecklingen. Inställning, intresse och olika resurser såsom tid, ekonomi, kompetensutveckling och utbildning har en stor betydelse för hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen i verksamheten. Alla förskollärare har tillgång till artefakter såsom ipads/lärplatta och projektorer. Men andra verktyg som digitala mikroskop och programmeringsrobotar är det ett fåtal som har tillgång till. Förskollärarna lyfter även vad för positiva och negativa effekter digitalisering kan innebär.