Dissertations / Theses on the topic 'Digitalisering och banker'

Vi har kommit fram till att digitalisering, strategi och kundlojalitet har en nära kontakt inom banksektorn. Omvärldsfaktorer påverkar bankerna till förändringar, såsom exempelvis nya lagar och regleringar. Med hjälp av digitaliseringen formar bankerna nya tjänster och tillvägagångssätt för att nå sina mål. I strategin kan vi se att banken fokuserar på kundernas behov i och med att den är kundcentrerad.

Purpose: This study aims to examine how digitalization affects risk management procedures within Swedish banks in relation to the implementation of GDPR, PSD2 and KYC. Method: The empirical result is due to semi-structured interviews with four bank representatives from the Swedish bank sector as well as three representatives from the Swedish RegTech industry. The interviews took place in person or via telephone. Empirics and Conclusion: The result shows that digitalization has affected the way Swedish banks handle their risks. New risks have emerged resulting in a more complex environment, where several factors need to be taken into consideration such as operational risks. Depending on the type of bank, different risk strategies have been identified. The bank- and RegTech representatives point out several aspects that need to be improved to make risk management more efficient. This includes increased digital automatization to handle big data more efficiently resulting in more adequate KYC analysis. Lastly the empirical result shows that digital banks together with RegTech companies set the normative standard on how to approach risk management in a digital era. From a new institutional perspective legitimacy is attained when banks conform to present norms within the industry caused by the three types of isomorphism. Where the institutional forces mould, construct and regulate the social structures. Furthermore, nudging can be applied as a tool that banks have been using to adapt to current requirements, by educating their workers and using digital tools to make better decisions.
Syfte: Studien ämnar undersöka hur digitalisering påverkat riskhanteringsprocessen i svenska banker i relation till implementeringen av GDPR, PSD2 och KYC. Metod: Empirin har uppkommit genom semistrukturerade intervjuer genom fyra bankrepresentanter från den svenska banksektorn tillsammans med tre representanter från svenska RegTechbolag. Intervjuerna skedde i person eller via telefon. Empiri och Slutsats: Resultatet visar att den digitalisering som skett inom bankväsendet påverkat bankernas riskhantering. Nya risker har följaktligen uppkommit, vilket resulterat i en mer komplex miljö. Där flera nya faktorer behöver ses över såsom operativa risker. Beroende på typ av bank, har olika riskstrategier identifierats. Bank- och RegTechrepresentanter poängterar att det finns ett flertal förbättringsområden för att effektivisera den nuvarande riskhantering. Detta inkluderar en utökad digital automatisering för att hantera den massiva data som banker dagligen behöver analysera. På så sätt kundkännedomsanalyser förbättrats. Slutligen visar det empiriska resultatet att digitala banker tillsammans med RegTechbolag sätter en normativ standard gällande hur risker skall bemötas i en digital era. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, uppnås legitimitet när banker formar sig efter rådande normer orsakat av institutionella krafter. Den likformiga riskhantering som uppstår i industrin kan kopplas till tvingande-, normativ och imiterande isomorfism. Även beteendeinsatser kan utläsas inom bankindustrin för att internt forma och strukturera organisationen efter rådande krav. Detta görs genom digitala riskhanteringsverktyg som förenklar beslutsprocessen samt genom utbildning och kunskap expertis.

Titel: Bankvärldens framtid: En studie kring hur banker utnyttjar den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen av tjänster samt dess påverkan på kundrelationer, förtroende och lojalitet   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Sebastian Grip, Gustav Hellström och Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Handledare: Hadjikhani, Annoch   Datum: 05–06–17   Bakgrund: Att skapa en lojal kund genom att ligga i framkant och hela tiden erbjuda det senaste på marknaden vad det gäller digitala tjänster är viktigt för bankernas överlevnad. Ett krig pågår mellan de traditionella bankerna och uppstickare, enligt Thulin (2016). Nya reglementen ska presenteras där fintech-bolag kommer få mer tillgång till kundinformation då bankerna måste släppa in tredjepartsaktörer i sina system, vilket inte varit fallet tidigare. Detta har hämmat konkurrenter till banken. Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse kring hur den teknologiska utvecklingen påverkar kundrelationerna, förtroendet och lojaliteten mellan bank och kund. Studien presenteras utifrån bankernas perspektiv angående hur dessa utnyttjar digitaliseringen av tjänster.   Frågeställningar:

Hur kan en bank förhålla sig till den ständiga teknologiska utvecklingen och digitaliseringen när det handlar om att skapa en framtida kundrelation? Hur skapar banker förtroende och lojalitet med hjälp av den teknologiska utvecklingen?   Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem företag kopplade till banksektorn användes. Den valda teoretiska referensramen, metoden samt den insamlade empirin kommer att mynna ut i en slutsats och diskussion. Slutsats: Följande slutsats dras att bankerna måste fortsätta utveckla digitala verktyg för att kunna bygga vidare och behålla starka kundrelationer, samt skapandet av lojalitet och förtroende. Denna studie visar på att bankernas förhållningssätt till den ständiga utvecklingen och digitaliseringen som äger rum är av vikt för att skapa goda och starka kundrelationer. Ett ständigt jobb måste ske hos bankerna med att utveckla hanteringen av relationerna, både digitalt och fysiskt.   Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera vidare ur ett kundperspektiv om vad banker anser vara de viktigaste aspekterna från ett kundperspektiv vid skapandet av förtroende och lojalitet stämmer överens med verkligheten samt påverkan av PSD2-direktivet samt GDPR-direktivet.   Nyckelord: Förtroende, lojalitet, digitalisering, bank, e-CRM, PSD2
Title: The Future of the Banking World: A Study Regarding How Banks Exploit the Technological Development of Services and Its Influence of Customer Relationships, Trust and Loyalty   Level: Bachelor’s Thesis in Business Administration   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors: Sebastian Grip, Gustav Hellström and Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Tutor: Hadjikhani, Annoch   Date: 05–06–2017   Background: Creating a loyal customer by staying ahead and constantly being able to offer the latest on the market concerning digital services is important for survival for the banks. A war is taking place between the traditional banks and innovative up-and-comers, according to Thulin (2016). New regulations will be introduced which allow fintech companies access to customer information, as banks must release third party players into their systems. This has not been the case before and has hampered competitors to the established banks.   Purpose: The purpose of this study is to create an increased understanding of how technological developments affect customer relations, trust and loyalty between banks and customers. The study is presented from a bank perspective concerning how banks utilise the digitisation of services. Research questions: How do banks adapt to the constant technological development and digitisation regarding the creation of future customer relationships? How do banks create trust and loyalty with the help of the technological advancement?   Methodology: This study was conducted through a qualitative research method. The empirical material was collected through semi structured interviews with five unique respondents. Theory is collected through mainly scientific articles, but also via electronic and literary sources. As a result of the theoretical framework, methodology and empiricism the study will conclude with a discussion and finally to the conclusion of the study. Conclusion: The following conclusion is that banks have to continue to develop digital tools to be able to continue to improve and maintain customer relationships, including the creation of loyalty and trust. This study shows that the banks’ approaches to the constant development and digitalisation that takes place will be of value to be able to create strong customer relationships. A continuous effort has to be made by the banks to develop and improve the management of relations, both digitally and physically. Suggestions to further researching: It would be interesting to study this issue from a customer perspective concerning what the banks consider to be the most important aspects from a customer perspective. Furthermore, it would be interesting to examine if the creation of trust and loyalty are in line with the reality, as well as the impact of the impending PSD2 and GDPR directives.   Keywords: Trust, loyalty, digitisation, bank, e-CRM, PSD2

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

I följande uppsats undersöks banker som tillämpar sociala medier strategiskt i dess marknadsföring. Fokuset ligger i att förstå vilka strategier bankerna använder för att bilda samt utveckla relationer med deras kunder, samt hur kunderna tar ställning till bankernas aktiviteter på sociala medier. I uppsatsen används två olika metoder som skapar med en tydligt bild och förståelse av det som undersöks. Ena metoden är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer och den andra är kvantitativ i form av enkäter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen med tre Sveriges storbanker och dessa var Swedbank, Handelsbanken samt S.E.B. Därav samlades djup information in gällande strategierna de använder för att bygga relationer med kunder via sociala medier. Enkäterna delades ut till totalt 102 människor som använder sociala medier och är kunder hos en bank. Därav samlades en stor mängd data som bearbetades, vilket därmed gav en tydlig bild gällande vad kunderna tycker och tänker gällande bankernas aktiviteter på sociala medier. I studien används flera teorier inom marknadsföring, bland annat teorier inom relationer och relationsbyggande på sociala medier samt electronic word of mouth. Dessutom används teorier som berör hur företag strategiskt ska tillämpa sociala medier. De valda teorierna i studien användes för att bilda frågor till intervjuguiden till de semistrukturerade intervjuerna samt för att genomföra en analys av empirin. Slutligen visades det att bankerna använder sociala medier som ett komplement i deras marknadsföringsstrategi för att bland annat bemöta sina kunder och hjälpa dem med olika ärenden, samt för att synliggöra sig själva för att skapa en medvetenhet hos människor. Undersökningen påvisade även att bankerna arbetar på olika sätt för att bygga relationer med kunder. Utifrån ett kundperspektiv påvisade studien att flera människor som använder sociala medier inte följer deras bank då flera av dem anser att bankerna är ointressanta på sociala medier.

Introduktion Digitaliseringen har lett till att flera nya aktörer trätt in på finansmarknaden och kundbehov har ändrats. Bankerna har därför behövt genomgå förändringar för att klara sig på marknaden. Detta har de gjort genom att bland annat ha ingått samarbeten med fintechbolag. Aktörerna skiljer sig markant från varandra vilket gör att de har mycket att lära från varandra. Denna studie handlar om det ömsesidiga lärandet i ett samarbete mellan fintechbolag och banker i Sverige. I studier framgår att 7 av 10 banker ser fintechbolag som det största hotet i branschen medan 8 av 10 banker ser fintechbolag som samarbetspartners vilket visar på att en relation som bildas mellan dessa aktörer kallas för coopetition. Cooperation och competition. Syfte Denna studie ämnar bidra med förståelse för det interorganisatoriska lärandet i en coopetitionrelation mellan banker och fintechbolag genom att kartlägga hur aktörers absorberande inlärningskapacitet leder till lärande. Frågeställningarna i studien är: Vilka yttre villkor påverkar den absorberade inlärningskapaciteten hos fintechbolag respektive banker? Hur påverkar nivån på coopetition samt graden av beroende mellan banker och fintechbolag sambandet mellan absorberande inlärningskapacitet och det interorganisatoriska lärandet? Hur ser det interorganisatoriska lärandet ut mellan banker och fintechbolag vid coopetition? Vad lär sig de olika aktörerna från dessa typer av samarbeten? Metod Denna studie är en komparativ flerfallstudie genomförd med hjälp av en kvalitativ metod. Vidare har studien ett fenomenologiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från storbanker och fem respondenter från fintechbolag i Sverige. Slutsats I studien har det framkommit att fintechbolagens yttre villkor är att de är unga och små bolag med begränsade tidigare erfarenheter och att bankernas yttre villkor är att de är stora och gamla företag med tidigare erfarenheter av samarbeten med fintechbolag. I studien framkommer det även att både banker och fintechbolag ser relationen som de har med respektive part som samarbetsdominerad. Från empirin har vi kunnat urskilja att det finns ett visst asymmetriskt beroende mellan banker och fintechbolag i deras samarbeten då bankerna har mer att säga till om. Ytterligare en slutsats är att lärandet mellan banker och fintechbolag går till så att de delar och skapar kunskap tillsammans genom kontinuerliga möten och workshops med målet att gemensamt uppnå innovation. Informell informationsdelning är även det något som sker konstant mellan företagen som leder till lärande åt båda håll. I nuvarande samarbeten lär sig fintechbolag hur det faktiskt är att verka som stora bolag genom lärdomar kring rutiner, avtalsprocesser och hantering av kundrelationer. I studien framkommer att bankerna lär sig från fintechbolagen hur de som organisation ska arbeta för att bli mer agila och digitala i sin verksamhet.
Introduction Due to digitization several new players have entered the financial market and customer needs have changed. Banks have therefore had to undergo a change in order to succeed in the market. They have done this by, among other things, entering into partnerships with fintech companies. These players differ markedly from each other which means that they have much to learn from one another. This study aims to help understand interorganizational learning in collaborations between fintech companies and banks in Sweden. Studies show that 7 out of 10 banks see fintech companies as the biggest threat in the industry, while 8 out of 10 banks see fintech companies as partners, indicating that a relationship between these players is called coopetition. Cooperation and competition. Purpose This study aims to help understand interorganizational learning in a coopetition relationship between banks and fintech companies by mapping out how actors' absorptive learning capacity leads to interorganizational learning. Research questions: What peripheral conditions affect the absorptive learning capacity of fintech companies and banks? How does the level of coopetition and the degree of dependence between banks and fintech companies affect the relationship between absorbing learning capacity and interorganizational learning? What does interorganizational learning look like between banks and fintech companies in coopetition? What do the different actors learn from these types of collaborations? Method This study is a comparative multi-case study conducted using a qualitative method. Further the study has a phenomenological perspective with an abductive approach. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with three respondents from major banks and five respondents from fintech companies in Sweden. Conclusion The study found that the peripheral conditions of the fintech companies are that they are young and small companies with limited past experience and the banks' peripheral conditions are that they are large and old companies with previous experience of working with fintech companies. The study also reveals that both banks and fintech companies consider the relationship they have with each other as cooperation-dominant. There is a certain asymmetric dependence between banks and fintech companies in their collaborations as the banks have more impact. Another conclusion is that banks and fintech companies share and create knowledge together through continuous meetings and workshops with the aim of jointly achieving innovation. Informal information sharing is also something that constantly occurs between the companies that leads to learning in both directions. In current collaborations, fintech companies are learning what it is like to operate as a large company through learnings about routines, contract processes and customer relationship management. The study shows that the banks learn how they as an organization should work to become more agile and digital in their operations.

The purpose of this thesis was to discuss and describe what implications the payment service directive, PSD2, could have on the payment service market and also what it could mean for the competitive landscape. Furthermore, the study aims to give an understanding regarding the bank's strategic actions to address this issue. To examine this, a qualitative method through a case study with semi structured interviews was applied. Top Swedish banks in this study was represented by employees from the banks in question, with extensive knowledge regarding regulations, innovation and payment services. Two fintech companies was also examined, with realtions to two of the four banks to gain another perspective of the examined phenomena. The results show that PSD2 will change the payment service market i ways that more actors can compete under similar conditions. PSD2 will also act as a driving force, pushing innovation and digitalisation which could lead to a situation where parts of the bank's core business could be under threat. This will lead to further affect on the competitive landscape which could be characterised by a mix between cooperation and competitiveness regarding services outside of the bank's core business. The bank's plans to address this by developing their own solutions and also by cooperating with third parties, in means of protecting and development of their own core business regarding bank accounts.
Syftet med denna uppsats var att diskutera och beskriva vilka implikationer som betaltjänstdirektivet PSD2 kan innebära för betaltjänstmarknaden samt vad det kommer att innebära för konkurrenssituationen. Vidare syftar studien till att ge en förståelse kring bankernas strategiska åtgärder för att adressera detta. För att ta reda på detta tillämpades en kvalitativ metod genom en fallstudie. Fyra stora banker i Sverige representerades i denna studie av anställda på respektive bank med mångårigt arbete inom reglering, innovation och betaltjänster, vilkas svar formade den utgjorde empirin genom semi-strukturerade intervjuer. För att ge ytterligare ett perspektiv intervjuades också några av bankernas samarbetspartners vilka är relativt nystartade fintech-företag. Resultaten från studien visade på att PSD2 kommer förändra betaltjänstmarknaden på så vis att fler aktörer kommer kunna konkurrera med liknande villkor. PSD2 kommer även att driva på innovation och digitalisering vilket i sin tur kan leda till att bankernas kärnverksamhet hotas. Detta leder till att ytterligare påverkan på konkurrenssituationen som kan komma att präglas av en blandning mellan samarbeten och konkurrens kring mervärdestjänster. Bankerna planerar att adressera detta genom att både utveckla egna lösningar och samarbeta med tredjepartsaktörer, för att skydda och utveckla sin kärnverksamhet gällande konton.

Internationellt företagande

Keywords: ID-method, internet, security, digitzing, bank Background: The digitizing of our society continues to grow and more parts of our lives is spent on the internet. The banks are one of the institutions that is at the forefront of this development since they established themselves on a early basis. The banks meeting points have since this establishment moved from the regular bank office out on the internet. A problem that has occurred during this transfer is the possibility to positive ID a customer in a virtual world. It is essential to offer the customer methods to identify themselves that are both safe and easy to use. Objective: The objective with this study is to describe the methods and technique that banks use to today and may use in the future. Method: A qualitative study with semi-structured interviews. The sample consisted of four different persons that from different angles is in contact with ID-methods. Result: The study shows some different security techniques that is used within ID-methods and safe communication today. The study gives an overview how encryption, SSL and digital signatures work. It also gives an overview over the most common threats against e-banking and its ID-methods. In the end the interviews is summarized. These interviews are conducted with people who look on ID-methods from different angles. Conclusion: ID-methods are already a part of people’s everyday lives and a development is inevitable to respond the increased demands which are placed on the users.
Nyckelord: ID-metod, internet, säkerhet, digitalisering, bank Bakgrund: Digitalisering av samhället tar allt större steg och allt mer av våra liv tar plats på internet. En av samhällsinstitutionerna som ligger i framkant när det gäller detta är bankerna som var tidigt ute med att etablera sig på internet. Bankernas mötesplatser har efter denna etablering allt mer flyttat ut från dem vanliga bankkontoren och ut på internet. En flaskhals för att denna flytt ska kunna utvecklas än mer är hur bankerna på ett säkert sätt ska kunna identifiera sina kunder. Det för att kunna ge kunderna den säkerhet som krävs, men ändå en så pass användarvänlig metod att den är intuitiv för kunderna att använda. Syfte: Syftet är att beskriva den teknik och de metoder som banker använder inom identifieringskontroll nu och vad som kan tänkas användas i framtiden. Metod: En kvalitativ studie där det använts semistrukturerade intervjuer. Urvalet har bestått i olika personer som på olika sätt kommer i kontakt med ID-metoderna. Resultat: Studien visar på en rad olika säkerhetstekniker som används inom ID-metoder och säker kommunikation idag. Studien visar översiktligt hur kryptering, SSL och digitala signaturer fungerar. Dessutom gås de vanligaste hoten mot internetbanker och deras identifieringsmetoder igenom. I slutet redovisas också de fyra intervjuerna som har genomförts med människor som på olika sätt använder och arbetar med dessa ID-metoder.  Slutsats: ID-metoder är en del av mångas vardag och en utveckling är oundviklig för att tillmötesgå de allt hårdare krav som ställs på användarna.

Banklån är den vanligaste externa finansieringskällan för företag. När banken lånar ut kapital är säkerställning av återbetalning i fokus eftersom banken inte vill ta någon risk. För att säkerställa återbetalningsförmågan hos kunden genomförs en kreditbedömning. Effektiv kreditgivning beskrivs som utlåning av kapital till en kund som har förmåga att betala tillbaka lånet. För att bedöma om ett företag har återbetalningsförmåga samlar kreditgivaren in en mängd information. Det finns två olika typer av synsätt när det gäller kreditgivning, vid transaktionsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivare på hård information såsom finansiella rapporter och säkerheter. Vid relationsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivaren på mjuk information såsom ägaren och magkänsla. Det finns dock problem i att uppnå en effektiv kreditgivning på grund av den informationsasymmetri som finns mellan långivare och låntagare. Enligt tidigare forskning anses informationsasymmetrin kunna minskas med hjälp av den relationsorienterade kreditgivningen. Digitaliseringen som sker i dagens samhälle har och kommer påverka relationen mellan bank och kund. Digitalisering förväntas leda till att de personliga mötena mellan långivare och låntagare kommer bli färre, vilket även påverkar inhämtningen av den mjuka informationen. Det finns ett forskningsgap avseende hur relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömningen i sin helhet påverkas av ökad digitalisering. En kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med kreditgivare på olika banker har genomförts för att besvara studiens forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen bankernas kreditbedömning och vilka konsekvenser innebär det för relations- och transaktionsorienterad kreditgivning? Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur bankernas kreditbedömning påverkas av ökad digitalisering inom banksektorn, med utgångspunkt i transaktions- och relationsorienterad kreditgivning. Studien syftar även till att utveckla en teoretisk modell av hur kreditbedömning av företag påverkas av digitalisering. Studien utgår från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt. Studiens primärdata har samlats in genom intervjuer med respondenter från Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank och Sparbanken Skåne. Resultatet av studien visar att relationen mellan långivare och låntagare fortfarande är viktig. Digitalisering förväntas inte påverka mängden personliga möten i större utsträckning jämfört med idag. Kreditgivning till företag är mer komplex än kreditgivning till privatpersoner. Kreditgivning kommer därför inte gå att digitaliseras helt, den mänskliga faktorn kommer fortfarande behövas. Möjligheten att digitalisera vissa moment i kreditgivningsprocessen samt digitalisera små företagslån förväntas genomföras i framtiden. Studien har även resulterat i teoretiska och praktiska implikationer. Studien har bidragit till tidigare forskning kring kreditgivning genom att förklara hur digitaliseringen påverkar relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömning påverkas av digitalisering. Studien har även praktisk relevans för bankerna genom att studien gett kunskap om hur digitaliseringen påverkar kreditbedömningen vilket kan tas i beaktning vid vidareutveckling av digitala system.
Bank loans are the most common external source of funding for companies. When the bank lends capital, the repayment is in focus because the bank does not want to take any risk. To ensure customer repayment, a credit assessment is conducted. Effective lending is described as lending capital to a customer who is able to repay the loan. To assess if a company has a repayment capacity, the creditor collects a wealth of information. There are two different types of approaches when it comes to credit lending; transaction-oriented lending focuses on hard information such as financial statements and collateral. Creditors that are relationship-oriented focuses on soft information such as the owner of the company and gut feeling. However, there are problems in achieving effective credit lending because of the existing information asymmetry between lenders and borrowers. According to previous research, information asymmetry can be reduced by means of the relationship-oriented credit lending. Digitalization in today's society has and will affect the relationship between bank and customer. Digitalization is expected to result in fewer personal meetings between lenders and borrowers, which will affect the gathering of the soft information. There is a research gap regarding how relations and transaction-oriented credit lending and banks credit assessment are affected by increased digitalization. A qualitative survey based on interviews with creditors at different banks has been conducted to answer the research question: How does the current digitization affect banks credit assessment and what consequences does it have for relations and transaction-oriented credit granting? The purpose of this study is to describe and understand how banks' credit assessment is affected by increased digitalization within the banking sector, based on transaction and relationship-oriented credit granting. The study also aims to developing a theoretical model of how credit assessment of companies is affected by digitization. The study is based on an deductive methodology with a qualitative approach. The study's primary data have been collected through interviews with respondents from Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank and Sparbanken Skåne. The result of the study shows that the relationship between lenders and borrowers remains important. Digitalization is not expected to affect the amount of personal meetings to a greater extent than they currently do. Credit to companies is more complex than credit to private individuals. Credit lending will therefore not be fully digitalized, the human factor will still be needed. The possibility of digitizing certain steps in the lending process and digitizing small business loans is expected to be implemented in the future. The study has also resulted in theoretical and practical implications. The study has contributed to previous research on credit lending explaining how digitalization affects relationship- and transaction-oriented credit lending and how banks' credit assessment is affected by digitization. The study also has practical relevance to banks, giving banks knowledge of how digitalization affects the credit lending, which can be taken into account in further development of digital systems.

Sammanfattning – ”Möter bankerna en annorlunda framtid?”   Datum: 26 maj, 2016   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Martin Johansson                Louise Synnes                     Emma Wegerman 25 februari 1993                 26 augusti 1993                   29 mars 1993   Titel: Möter bankerna en annorlunda framtid?   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Bankkontor, online banking, digitalisering, digitala tjänster, bankernas framtid.   Frågeställning: Hur har digitaliseringen av banktjänster påverkat de fysiska bankkontoren?   Hur påverkas bankerna ekonomiskt av nedläggningen av bankkontoren?   Hur tror bankerna att den fortsatta utvecklingen av online banking kommer påverka bankernas framtid?   Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse om hur den digitala utvecklingen av bankens tjänster och produkter påverkar de fysiska bankkontoren samt hur bankerna tror hur branschens framtid ser ut.   Metod: Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ metod med ett abduktivt synsätt för att förstå den sociala verkligheten och att få en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Tre stycken intervjuer har genomförts med respondenter från olika universalbanker för att få en bredare bild av hur bankerna påverkats av den digitala utvecklingen. Resultatet av den insamlade empirin ställdes därefter mot den framtagna referensramen.   Slutsats: Digitaliseringen av banktjänster har lett till ett förändrat kundbeteende vid utförande av bankärenden då de använder sig utav de digitala kanalerna för att utföra vardagliga ärenden istället för att besöka ett fysiskt kontor. Detta har lett till minskade kundbesök på kontoren vilket har inneburit nedläggning av vissa kontor samt omstrukturering av personal.   Den ekonomiska effekten av nedläggning av de fysiska bankkontoren kommer på kort sikt bli kostsamt men på lång sikt kommer det bli lönsamt för bankerna.   I framtiden tror respondenterna att de fysiska kontoren kommer att finnas kvar men inte i lika stor utsträckning. Kontoren kommer i framtiden arbeta med mer komplexa ärenden och samla alla resurser så att kompetensen finns tillgänglig på samma plats för att kunna möta kundernas efterfrågan.

Banks face new challenges and opportunities after the digitization. In conjunction with increased degree of automation and reduced human interaction, the conditions for banks deteriorate to retain loyal customers. The main purpose of the essay is to investigate the banks' strategies regarding managing digital customer relations and maintaining customer loyalty and trust. The study is limited to comparing seven banks that are completely digital and these are Avanza Bank, Skandiabanken, SBAB, Ikano Bank, Nordnet, Länsförsäkringar Bank and ICA Bank. Through a triangulation of methods with quantitative data and semistructured interviews, the study has shown the new challenges and opportunities of digitalization and how banks will handle them properly. Furthermore, the result shows that banks need to constantly develop the management of digital relationships and change their traditional organizational structures to foster innovation. The focus of digital banks should be to customize and create an interface to handle the trend of open banking and constantly changeable customer needs, and also to offer customers a human contact area as guidance through the customer’s journey to increase customer loyalty and consequently profitability.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen.
Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Denna studie undersöker hur konkurrenter inom den svenska bankbranschen har samarbetat kring en akut och växande säkerhetsrisk kopplad till gemensamt ägda produkter. Med utgång i en sammankoppling av ​coopetition,​ ett begrepp för att beskriva simultan konkurrens och samarbete, och Strong Structuration Theory, en växelverkan mellan struktur och handling, visar studien hur och varför samarbetet har förändrats över tid, vilka motsättningar som existerar och hur aktörerna samarbetar med bedrägerifrågor. Studiens tydliga implikationer är att coopetition utvecklas över tid som respons på den kontextuella omgivningen och strukturella förändringar inom den, att motsättningar inom coopetition inte bara är ett relationellt fenomen mellan två konkurrenter, och att bankbranschen gynnas av tydliga och externa samarbetsformer.