Contents
Academic literature on the topic 'Digitalt bevarande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Digitalt bevarande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Digitalt bevarande"
1
Brusila, Johannes. "”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.”." Etnomusikologian vuosikirja 32 (December 1, 2020): 76–96. http://dx.doi.org/10.23985/evk.91774.
Full textAbstract:
I artikeln studeras hur humor och musik kan användas för att förstärka, ifrågasätta och förnya minoritetsidentitet. Utgående från forskning kring humorns filosofi och sociala funktioner analyseras hur svenskspråkiga artister i Finland förhandlar finlandssvensk tillhörighet i humoristiska internetvideor. Den digitala utvecklingen har gjort videoskapandet enkelt och populärt. Musikvideornas mångtydighet erbjuder också ett konstnärligt ramverk genom vilken individer kan utveckla sin agens och förhandla sina multipla identiteter i förhållande till en etablerad minoritetsetnicitet. Humorn kan spela en betydande roll i musikaliskt uttryck och minoritetstillhörighet tack vare dess ofta dubbelbottnade karaktär. Den är viktig i och med att den hjälper att förnya rigida samhälleliga strukturer, vilket är en grundförutsättning för sociala sammansättningars överlevnad. Betydelsen av musikens och tillhörighetens humoristiska aspekter inskränker sig därmed inte enbart till att skratta åt sociala fenomen som till exempel majoritets- eller minoritetsetnicitet, utan de kan ses som centrala element i bevarandet och förnyandet av hela etniciteten.
Dissertations / Theses on the topic "Digitalt bevarande"
1
Carlsson, Anna. "eDiscovery-samverkan för digitalt bevarande." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37259.
Full textAbstract:
För att lösa problemen med långsiktigt digitalt bevarande måste det finnas en samverkan mellan människan, processen och tekniken. Databearbetning är ett viktigt steg att säkra den digitala långtidslagringen av dokument, och att använda samarbetsytor med gemensamma plattformar, för utarbetning mellan arkivinstitutioner. I ett datornätverk som automatiskt ska kunna hitta och kommunicera med annan utrustning i samma nätverk så använder vi dagligen olika system för att öppna våra filer, som i det ursprungliga filformatet har ett "inbyggt" format, som på ett bestämt sätt ordnar data som ska läsas och bearbetas av ett datorprogram. Här krävs att insamlingen av materialet görs korrekt. Behovet av kontaktytor för samarbete är stor och en aktivitet efter lösningar som möjliggör bland annat att uppfylla lagstiftning om bevarande av information pågår. Myndigheter och många företag som ännu inte uppmärksammat problematiken har behovet av lösningar.<br>To solve the problems of long-term digital preservation, there must be an interaction between man, the process and the technology. Data processing is an important step to secure the digital long-term storage of documents, and to use collaborative surfaces with common platforms, for preparation between archive institutions. In a computer network that should automatically be able to find and communicate with other equipment in the same network, we use different systems daily to open our files, which in the original file format has a "built-in" format, which in a certain way organizes data to be read and processed by a computer program. Here, the collection of the material is required to be done correctly. The need for contact areas for collaboration is great and an activity for solutions that enable, among other things, to comply with legislation on information retention is ongoing. Authorities and many companies that have not yet noticed the problem have the need for solutions.
2
Carlsson, Olivia. "Auktorisering i system för digitalt bevarande." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37260.
Full textAbstract:
The purpose is to investigate, analyze and clarify the relationship between authorization and security policy for digital preservation system. Information security comes into focus when digital preservation systems are discussed. The handling of electronic documents in digital preservation systems is now widespread and a large part of many activities. This means that the business must ensure that it protects against the loss of information stored in the digital preservation system. Authorization and security policy are relevant to archive and information science because digital objects in digital preservation system are to be protected from unauthorized access. With a qualitative method the research will go through security policy, systems and models for access architecture. With open approach and open questions, the research will be summarized with a discussion on the most important conclusions for access management for digital preservation system, which are mainly built on roles. It is of great importance that the company uses roles and authorization levels to ensure that everyone knows with certainty what to do and what they cannot do.<br>Syftet är att undersöka, analysera och klargöra relationen mellan auktorisering och säkerhetspolicy för system för digitalt bevarande. Informationssäkerhet kommer i fokus när system för digitalt bevarande diskuteras. Hanteringen av elektroniska dokument i system för digitalt bevarande är nu utbrett och en stor del av många aktiviteter. Det innebär att verksamheten måste se till att den skyddar mot förlust av information som lagras i system för digitalt bevarande. Auktorisering och säkerhetspolicy är relevant för arkiv- och informationsvetenskap eftersom digitala objekt i system för digitalt bevarande ska skyddas mot obehörig åtkomst. Med en kvalitativ metod kommer forskningen att gå igenom säkerhetspolicy, system och modeller för åtkomstarkitektur. Med öppet tillvägagångssätt och öppna frågor kommer forskningen slutligen att sammanfattas med en diskussion om de viktigaste slutsatserna för åtkomsthantering för system för digitalt bevarande, som huvudsakligen bygger på roller. Det är av stor vikt att företaget använder roller och auktoriseringsnivåer för att säkerställa att alla med säkerhet vet vad de ska göra och vad de inte får göra.
3
Karlsson, Matilda. "Bevarande av digitalt kulturarv - en del av museets ansvar?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43482.
Full textAbstract:
Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål. Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej. Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras. Samtidigt som det digitala kulturarvet växer i omfattning riskerar nämligen de digitala föremålen i sig att försvinna, antingen för att de inte bevaras alls eller för att de inte bevaras på ett lämpligt sätt. Ett av problemen är att de medier som materialet idag lagras på är instabila i sig och bevarande kräver därför att föremålen flyttas till andra lagringsmedier efterhand. En annan risk är att digitala föremål i framtiden inte kommer att kunna avläsas eftersom de maskiner eller den programvara som hanterade dem inte längre finns kvar eller går att använda. Det finns alltså ett antal faktorer som de institutioner som samlar in digitalt material bör vara medvetna om, även om de rutiner som museerna redan har för dokumentation och insamling i många fall även kan appliceras på digitala föremål. Utställning av digitalt kulturarv är en fråga i sig eftersom digitala föremål och helt digitala utställningar kräver ett annat tillvägagångssätt än när museet ställer ut fysiska föremål.
4
Frank, Hanna. "”Pengarna finns i systemet” : Digitalt bevarande i Sveriges nationella strategi för arbetet med digitalisering och elektroniskt bevarande av kulturarvet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201431.
Full textAbstract:
The aim of this two year master thesis is to analyze how digital preservation is presented as a problem in the Swedish national strategy for the digitization and digital preservation of the Swedish cultural heritage. In order to study which assumptions about digital preservation exists within the strategy I apply the discourse oriented methodological tools presented by Carol Lee Bacchi, which focuses on discerning what problem or, rather, representation of a problem exists within a specific policy. This study is a post-structuralist discourse analysis. The main focus of the study is on what assumptions and prerequisites the dominating representation of the problem is based upon and how the representation has evolved. The main material of the study consists of public investigations conducted by the Swedish state, governmental propositions and replies as well as other public documents upon which Bacci's methodological tools are applied. Results show that digital preservation is primarily interpreted as a financial problem as the national strategy and its surrounding documents stress the need of cost-efficient solutions. The discourse of cost-efficiency is based upon instrumental political ideals, and results show that there is a specific kind of terminology within the documents which strengthens the dominance of this discourse. The consequence of the dominating representation of the problem as being of a financial kind marginalizes other vital aspects of digital preservation.
5
Pettersson, Karl. "Integritet och långsiktig användbarhet hos textdokument : En avvägningsproblematik vid digitalt bevarande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253197.
Full textAbstract:
This thesis is about a potential trade-off between integrity and long-term usability in the choice of file formats for preservation of text documents. Five common formats are discussed: plain text, PDF/A, Office Open XML Document, Open Document Text, and Markdown. The formats are compared with respect to four criteria related to integrity and usability and to the records continuum model: support by widely used software, stability, rendering of contents and reusability. It is concluded that no single format is optimal with respect to all four criteria, when it comes to preserving typical documents in a modern environment, with more or less complex formatting and document structure. Therefore, the feasiblity of using two or more formats for preservation of a single document (e.g. PDF/A combined with Markdown and/or Office Open XML) is discussed. It is necessary to weigh the importance of integrity and long-term usability against the costs of preserving documents in multiple formats. This is a two years master's thesis in Archival Science, Library and Museum studies.
6
Bartels, Anna. "Långsiktigt digitalt bevarande : En undersökning av affärssystemsutvecklande företags (o)medvetenhet om lagringsmedias hållbarhet." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-14892.
Full textAbstract:
<p>Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem? Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.</p>
7
Andersson, Malin. "Digitalisering av biblioteksmaterial : En kvalitativ undersökning av åtta biblioteksanställdas attitydertill digitalisering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216782.
Full textAbstract:
This study aims to examine the views on digitization of eight respondents, all working at different libraryinstitutions in Sweden, and how their views are reflected in their library's digitization strategies. The poll wasconducted on the basis of Ingrid Mason's theory of information standards, their structure and sociopoliticalnature. The informantion standards are divided into three aspects, curatorial, semantic and technical, and theyaffect selection of, intellectual and physical access to the digitized material, which in the end is what constitutes the digital cultural heritage.The background to the study is that the Swedish library institutions in the current situation lacks a nationalstandard or a common strategy for the digitization of cultural heritage, while it is still implemented digitizationprojects at many library institutions. The method used is qualitative, structured interviews with open-ended questions.The study shows that one of the main motives behind the libraries' digitization projects is to make librarymaterials available in a new way, creating greater opportunities for the users to take advantage of the material.The library users are the ones who mainly control what is digitized, although aspects of preservation ismentioned. Furthermore, it appears that the respondents believe that digitization offers improved capabilities tosearch and learn more about the collections, but the actual work of image capture, the addition of metadata,presentation to users and long-term preservation is very complex.Views on what it is to be digitized, how the material should be selected and provided with metadata and howit should be presented to users is what creates the standards that libraries use when they digitize their materials,and digitization of library materials creates new conditions for new users to access and use library material.This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.
8
Nässén, Sara. "Mellan digitalt arkiv och socialt forum : en idéanalys av visionerna bakom biblioteksportalen Europeana." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20568.
Full textAbstract:
Digitizing and digital libraries create great opportunities toprovide access to cultural heritage globally, but the quicklychanging information technology environment also raises manyquestions. The aim of this bachelor thesis is to analyse whatvisions and ideas behind one specific digital library, Europeana,that can be found in documentation related to the project. Whatideas can be identified concerning aspects such as userparticipation, access to information, knowledge andinformation literacy? What is the project’s role in relation toeducation, preservation of cultural heritage and democracy?The method used to answer these research questions is adescriptive idea analysis. The empirical material, consisting ofprimary sources written in relation to the project, has beencategorized within dimensions and analysed according toDouglas Raber’s three public library strategies: social activism,the conservative response and the populist initiative. Thefindings of this study are that social activism is the dominatingstrategy, including aims as to support social inclusion, promotecultural diversity and help democratize access to information.Another present strategy is the populist initiative, concerningthe will to keep up with changing user needs and online trends.The conservative response can be identified, but barely. Thereare good possibilities for the future development of this project,even if some contradictions can be found concerning thevisions in relation to financial, juridical and politicalrestrictions. Important problem areas such as the unevenparticipation of different member countries, copyrightrestrictions and diverse user needs, must be addressed also inthe future.<br>Program: Bibliotekarie
9
Mecklenburg, Martina. "Nationellt uppdrag och internationellt samarbete : Nationalbibliotekens bevarandemetadata för digitalt skapat material." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18783.
Full textAbstract:
The National Libraries task to save and preserve the national cultural heritage has turned to a new challenge in a digital world. The preservation of born-digital material for future use requires not only saving the digital object itself but also information about the object, preservation metadata. This is a relatively new issue and the library community has very little experience in this area. It has become evident that international cooperation is necessary to solve the task and that the development of international standards is of fundamental significance. This thesis investigates what has been done to meet the problems with the fast obsolescence of digital material with the focus on metadata. It examines the international collaboration in this area and the results. Ten European national libraries were inquired and their approach to long term preservation of the born-digital heritage concerning collection and strategies for handling of preservation metadata. The study shows that the Scandinavian countries began collecting with web harvesting while most countries in Central Europe work with deliveries. It is also shown that the regional differences are becoming smaller and that today most of the countries are following a combined approach. Web harvesting requires a different management of metadata than digital deliveries. However, within the different methods the solutions are rather close.<br>Uppsatsnivå: D
10
Sandström, Moa. "Digitalt långtidsbevarande : Hanteringen och en lägesbeskrivning av utvecklingen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35379.
Full textAbstract:
Denna uppsats skall fungera som en avstämning över hur långt vi kommit i utvecklingen av digitalt långtidsbevarande och hur vi på bästa sätt idag kan hantera denna typ av bevarande genom att beakta några viktiga delar. Detta är fortfarande ett problem i arkivvärlden eftersom det finns flera frågetäcken runt detta område. Eftersom teknikvärlden är skör och de databärare vi använder idag inte håller lika länge som vi vill kunna bevara information behöver vi förnya den i omgångar. Denna hanteringsprocess kan gå till på flera olika sätt och de kräver noga uttänkta metoder för att inte riskera att skada informationen. För att ett objekt skall kunna bevaras under en lång period finns det områden som lämpligen kan följa vissa riktlinjer. De delar som bland annat påverkar bevarandet är vilken metadata och övrig information som kopplas till objektet, vilken teknik man använder sig utav, hur olika värderingar kan underlätta i processen, hur styrningen i organisationen kan fungera och hur man styr hanteringen samt säkerheten som behöver råda kring objekten och organisationen. Denna uppsats innehåller den inledande processen i digitalt långtidsbevarande för att den fullständiga processen inte skulle visa ett resultat förrän om ca.50 år då vi kan se en produkt av denna typ av bevarande. Denna undersökning bygger till största del en litteraturstudie och för att komplettera ytterligare valde jag att göra intervjuer/enkäter med passande organisationer för att se hur det fungerar för dem. För att få ett bättre sammanhang i textens genomgång utgår den från OAIS modellen och därför refererar de olika delarna tillbaka till den genom texten. Detta skall göra att läsaren lättare ser en röd tråd på hur delarna samspelar med varandra. Uppsatsen avslutas med ett hanteringsförslag där jag dragit slutsatser från de olika delarna som utgör uppsatsens innehåll och en jämförelse mellan myndigheterna.
Books on the topic "Digitalt bevarande"
1
Lindquist, Mats G. Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument: Metoder och överväganden. Kungl. Biblioteket, 1995.
Find full text