Dissertations / Theses: 'Digitalt läromedel'

1

Nilsson, Jonas. "Att skapa ett digitalt läromedel : csharpskolan.se." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18309.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet. Arbetet har utvärderats av elever och av anonyma användare på internet under enlängre tid. Förslag på nya hjälpmedel presenteras tillsammans med en lärarhandledning förcsharpskolan.se.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nordin, Lisa. "Att lämna papper och penna för ett digitalt läromedel : en fenomenografisk studie av elevers upplevelser att använda ett digitaliserat läromedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70261.

Full text

Abstract:

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker. En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser. Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre. Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Öhman, Terese. "Digitalt läromedel : Läromedelsanalys ur ett sociosemiotiskt perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79783.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att analysera funktionen av och samspelet mellan semiotiska modaliteter i ett digitalt läromedel. Studien har utgått ifrån ett sociosemiotiskt perspektiv där människans behov av att tillsammans skapa betydelse ses som grunden. Den vidgade synen på textbegreppet, där text innefattar exempelvis verbaltext, bilder, illustrationer, tal och musik har också legat som grund för denna studie. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? Hur samspelar bild och verbaltext i läromedlet? Den metod som användes var en kvalitativ analysmetod. Läromedlet, Språket och berättelsen 1, analyserades med hjälp av en analysmodell där övergripande struktur samt relationen mellan olika modaliteter undersöktes. Studiens resultat visade att bild och verbaltext samspelade på olika sätt i läromedlet. Modaliteterna hade även olika funktioner i läromedlet. Rubriker fungerade informativa, intresseväckande och uppmanande. Bilderna hade olika funktioner, i överlag förstärka eller förtydliga innehållet i verbaltexten men ett fåtal enbart som funktion att vara dekorativa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Eriksson, Ruth, and Miranda Luis Galaz. "Ett digitalt läromedel för barn med lässvårigheter." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-189205.

Full text

Abstract:

Den digitala tidsåldern förändrar samhället. Ny teknik ger möjligheter att framställa och organisera kunskap på nya sätt. Tekniken som finns i skolan i dag, kan även utnyttjas till att optimera lästräningen till elever med lässvårigheter. Denna avhandling undersöker hur ett digitalt läromedel för läsinlärning för barn med lässvårigheter kan designas och implementeras, och visar att detta är möjligt att genomföra. Ett digitalt läromedel av bra kvalitet måste utgå ifrån en vetenskapligt vedertagen läsinlärningsmetod. Denna avhandling utgår ifrån Gunnel Wendicks modell, som redan används av många specialpedagoger. Modellen används dock i sin ursprungsform, med papperslistor med ord, utan datorer, surfplattor eller liknande. Vi analyserar Wendick-modellen, och tillämpar den på ett kreativt sätt för att designa en digital motsvarighet till det ursprungliga arbetssättet. Vårt mål är att skapa ett digitalt läromedel som implementerar Wendick-modellen, och på så sätt göra det möjligt att modellen används på olika smarta enheter. Med detta hoppas vi kunna underlätta arbetet både för specialpedagoger och barn med lässvårigheter, samt göra rutinerna mer tilltalande och kreativa. I vår studie undersöker vi olika tekniska möjligheter för att implementera Wendick-modellen. Vi väljer att skapa en prototyp av en webbapplikation, med passande funktionalitet för både administratörer, specialpedagoger och elever. Prototypens funktionalitet kan delas upp i två delar, den administrativa delen och övningsdelen. Den administrativa delen omfattar användargränssnitt och funktionalitet för hantering av elever och andra relevanta uppgifter. Övningsdelen omfattar övningsvyer och deras funktionalitet. Övningarnas funktionalitet är tänkt för att träna den auditiva kanalen, den fonologiska avkodningen - med målet att läsa rätt, samt den ortografiska avkodningen - med målet att eleven ska automatisera sin avkodning, d.v.s. att uppfatta orden som en bild. I utvecklandet av det digitala läromedlet används beprövade principer inom mjukvaruteknik och beprövade implementationstekniker. Man sammanställer högnivåkrav, modellerar domänen och definierar passande användningsfall. För att implementera applikationen används Java EE plattform, Web speech API, Primefaces specifikationer, och annat. Vår prototyp är en bra början som inspirerar till vidare utveckling, med förhoppning om att en fullständig webapplikation ska skapas, som ska förändra arbetssättet i våra skolor.
The digital age is changing society. New technology provides opportunities to produce and organize knowledge in new ways. The technology available in schools today can also be used to optimize literacy training for students with reading difficulties. This thesis examines how a digital teaching material for literacy training for children with reading difficulties can be designed and implemented, and shows that this is possible to achieve. A digital learning material of good quality should be based on a scientifically accepted method of literacy training. This thesis uses Gunnel Wendick’s training model which is already used by many special education teachers. The training model is used with word lists, without computers, tablets or the like. We analyze Wendick’s training model and employ it, in a creative way, to design a digital equivalent to the original model. Our goal is to create a digital learning material that implements Wendick’s training model, and thus make it possible to use in various smart devices. With this we hope to facilitate the work of both the special education teachers and children with reading difficulties and to make the procedures more appealing and creative. In our study, we examine various technical possibilities to implement Wendick’s training model. We choose to create a prototype of a web application, with suitable functionality for both administrators, special education teachers and students. The prototype’s functionality can be divided into two parts, the administrative part and the exercise part. The administrative part covers the user interface and functionality for handling students and other relevant data. The exercise part includes training views and their functionality. The functionality of the exercises is intended to train the auditory channel, the phonological awarenesswith the goal of reading accurately, and the orthographic decoding - with the goal that students should automate their decoding, that is, to perceive the words as an image. In the development of the digital teaching material, we used proven principles in software technologies and proven implementation techniques. It compiles high-level requirements, the domain model and defines the appropriate use cases. To implement the application, we used the Java EE platform, Web Speech API, Prime Faces specifications, and more. Our prototype is a good start to inspire further development, with the hope that a full web application will be created, that will transform the practices in our schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kristiansson, Johanna. "Digitalisering av läromedel : Tryckt eller digitalt läromedel vid lärande, spelar det någon roll?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34364.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

East, Robin, and Emil Karlsson. "Det ideala läromedlet i musik - digitalt? : En studie om läromedel i musik för högstadiet." Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15057.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar.
The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Cederhag, Pär. "Multimodalt framställningssätt i läromedel : En läromedelsanalys av digitalt läromedel i svensk litteratur för årskurs 7-9." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39301.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Horn, Linda, and Amanda Jovic. "En bok på burk? - En kritisk läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för årskurs 4-6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33589.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete granskas ett digitalt läromedel i svenska för årskurs 4–6 med syfte att påvisa vilka uppgiftskulturer som speglas i läromedlets uppgifter till eleverna. Med uppgiftskulturer menas inom vilka kategorier som uppgifterna till eleverna tillhör. I denna granskning används Sten-Olof Ullströms (2009) definitioner och kategoriseringar av uppgiftskulturer som är uppgifter som läskontroll, uppgifter som flykt från texten och uppgifter för att dikta vidare. Under teori och tidigare forskning skrivs uppgifter som flykt från texten om till definitionen uppgifter med text som utgångspunkt. Vidare är syftet även att analysera de digitala mervärdena och kriterier för ett teknikstött lärande. De digitala mervärdena belyser huruvida det digitala läromedlet utnyttjar möjligheter som en tryckt lärobok inte har. Kriterier för teknikstött lärande fokuserar på interaktivitet, återkoppling, narrativa former, individanpassning, samarbetsformer samt på metakognitivt lärande. Analysen visar på att de dominerande uppgiftskulturerna är att eleverna möter uppgifter som läskontroll och uppgifter med text som utgångspunkt. Resultaten visar även att det enskilda arbetet är det mest frekvent förekommande gällande vilka arbetsformer eleverna uppmanas att arbeta i. Huvudslutsatsen presenterar att läromedlet är en bok på burk då det inte utnyttjar de möjligheter som finns gällande ett digitalt läromedel. Uttrycket ”en bok på burk” (s.230) kommer från Peter Gärdenfors (2010) beskrivning att det digitala läromedlet enbart skulle vara en digital version av en tryckt lärobok.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ruch, Carolina. "Elevers motivation till digitalt lärande i moderna språk : Genom digital undervisning och läromedel i spanska." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38041.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindstedt, Hanna. "Digitala läromedel och elevernas lärande-En kvalitativ studie av hur digitala läromedel påverkar undervisningen och elevernas lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31493.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen för elever i åk. 6-9 samt hur eleverna upplever att digitala läromedel påverkar deras lärande. Metoden är kvalitativ och består av åtta intervjuer med elever i åk 6-9 på två olika skolenheter. I studien sammanförs resultatet i undersökningen med teorier och analysmodeller som handlar om att kvalitativt granska digitala läromedel och vilka effekter de kan ha på elevernas lärande, huvudsakligen Sjödén (2014), Gärdenfors Peter (2010). Resultatet i studien visar att eleverna får snabbare och mer effektiv återkoppling när de arbetar med digitala läromedel, i jämförelse med vanliga traditionella läromedel. Eleverna blir mer motiverade och engagerade och kan arbeta mer självständigt, vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Återkopplingen i digitala läromedel kan ha en negativ inverkan på lärandet, då det finns brister och begränsningar i funktioner och uppbyggnad. Eleverna känner sig stressade och det ges inte tillräcklig möjlighet att utveckla mer fördjupad och komplex kunskap. Användandet av digitala läromedel påverkar kvaliteten i undervisningen i negativ riktning och förändrar det sociala interaktionsmönstret i klassrummet; eleverna upplever att interaktionen med läraren minskar i allt för stor utsträckning och att lektionerna blir mer enformiga. Digitala läromedel förändrar arbetsmiljön i klassrummet, eftersom det uppstår distraktionsmoment som eleverna har svårt att hantera. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för kunskapsutveckling, men ställer också höga krav på skolan att anpassa sina pedagogiska metoder och arbetssätt. Digitala läromedel bör inte användas för digitaliseringens skull, utan enbart om de bidrar till att uppnå de mål och syften som finns i undervisningen samt om de främjar elevernas lärande och förstärker kvaliteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Raouf, Sahar. "Effekten av spelliknande incitament på lärande och motivation hos grundskolelever vid användande av digitalt läromedel." Thesis, KTH, Data- och elektroteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-177782.

Full text

Abstract:

Det finns flertalet användarstudier som pekar på att elever upplever ökad motivation av stegvisa belöningar och incitament som en integrerad del av lärandet. En lösning kan vara att ge poäng som intjänas genom avklarade lektioner och frågor samt belöningsnivåer som dessa poäng låser upp. Detta kallas vanligtvis för spelifiering eller ”gamification” och är en växande trend inom utbildning och många andra områden. Det finns få studier som belyser vilka aspekter som lämpar sig för spelifiering och hur de bör tillämpas för att stärka lärande. Syftet är att skapa ett mer engagerat och motiverat lärande genom tydlig återkoppling av framsteg samt belöna kunskap, nyfikenhet och lärande över tid. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av spelifiering i lärandet hos grundskoleelever i Sverige. I ett första steg genomfördes en förstudie i området och min forskningsstrategi har tagits fram utifrån tidigare forskningar. Därefter utvecklades en webbapplikation som en prototyp av ett digitalt läromedel och implementerade spelifierings strategier. För att kunna jämföra effekterna fick hälften av eleverna använda programmet utan spelifierade element. Fokusgruppen var begränsad till årskurs 4 i grundskolan. I arbetet jämförs även effekten av spelifiering mellan två ämnen, svenska och matematik. Undersökningen genomfördes på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck, Stockholm. Eleverna fick lära sig ett för dem nytt ämnesområde och sedan träna på det i webbapplikationen. I resultatet visas en jämförelse av deras kunskapsökning i de två ämnena. Jämförelsen tyder på ökad förståelse och större engagemang hos elever med sämre resultat och med särskilda svårigheter jämfört med duktiga elever. Ämnet matematik visades lämpligast som digitalt läromedel. Dessutom fungerande även de spelifierade strategierna bäst i ämnet matematik jämfört med ämnet svenska. Elevernas respons var olika när det gäller badges en del var total engagerat för att få den högsta badges. Däremot gav hela gruppen bra respons till elementet förloppsindikator. Numera finns det gott om digitala läromedel men forskning om hur de ska konstrueras saknas oftast. Användningen av spelifiering och digitalt läromedel i skolsystemet är helt beroende på politikernas, skolledningens och lärarnas åsikter och beslut.
There are several studies that indicate that students experience increased motivation of incremental rewards and incentives being an integral part of learning. One solution may be to give the points earned by the completed lessons and issues, and reward levels that these points unlock. This is usually called gamification and is a growing trend in education and many other areas. However, there are very few studies on the aspects that are suitable for gamification and how it should be applied to enhance learning. We want to create a more engaging and motivating learning through a clear feedback of the progress and rewarding knowledge, curiosity and learning over time. This study aims to investigate the effects of gamification on learning for elementary school students in Sweden. In a first step, I have conducted a feasibility study on the subject and have developed my research strategy based on previous research I have studied. Then I developed a web application that is a prototype of digital teaching material and implemented different gamification strategies in it. Half of the students had to use the program without such gamification elements in order to compare student achievement with each other. The focus group was limited to grade 4 students in primary school. This work also compared the effect of gamification in two chosen subjects Swedish and Mathematics. The survey was completed at Skarpatorpsskolan in Skarpnäck, Stockholm. The students had to learn a new subject for them and then work on the subject in the web application In the result there is a comparison of their knowledge increase in the two subjects. The comparison indicates a significant increase in the understanding and more involvement of students with mediocre results and the students with concentration problems compared with the more talented students. The subject of mathematics was the most appropriate subject to use for digital learning. Also the gamification elements functioned better in mathematics compared to Swedish. The student’s attitudes were different when it comes to choosing gamification elements. In contrast, the whole group gave a good response to the element progress bar. In the current situation there are plenty of digital learning materials but the research behind how they are constructed are pretty few. The use of gamification and digital learning materials in the school system is completely dependent on politicians and the teacher's opinions about it. It is each school's management that takes the decisions if invest in digital learning or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hagenborg, Angelica, and Malin Sääw. "Teknikundervisning i ett utomhuspedagogikst perspektiv : Ett digitalt läromedel för pedagoger i förskola och skola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12405.

Full text

Abstract:

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kaya, Rebecca, and Jessica Thorsen. "Favorit matematik som digitalt läromedel : En kvalitativ studie om hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet Favorit matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48833.

Full text

Abstract:

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Axelsson, Micaela, and Camilla Hart. "Vad är det för skillnad? : En komparativ analys av ett digitalt och ett tryckt läromedel i svenska." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49000.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att genom en jämförelse mellan ett digitalt och ett tryckt läromedel undersöka vilka likheter och skillnader som förekommer i läromedlens struktur, samt hur text och bild samspelar inom de områden som behandlar läsning och läsförståelse. Studien genomfördes med hjälp av en komparativ analysmetod i kombination med en multimodal analysmodell. Resultatet visar att det finns likheter i läromedlens innehåll, ordning av innehåll och användning av bilder men även att det finns skillnader i läromedlens layout och färgsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gilander, Julia, and Jennifer Bodén. "Spelbaserat lärande som främjar engagemang : Ett digitalt läromedel för barn med ADHD och tidsuppfattningssvårigheter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120617.

Full text

Abstract:

Barn med ADHD har generellt svårt med tidsuppfattningen vilket kan leda till problem senare i livet. Som en hjälp för att träna tidsuppfattning finns bland annat det analoga verktyget “Pussla med tid” som ska underlätta vardagen för dessa barn. Det som saknas är dock ett digitalt hjälpmedel i vardagen som är roligt att använda, vilket var något som framkom under intervjuer med arbetsterapeuter. Denna studie tittar därför på uppdrag av kund på digitaliseringsmöjligheterna av “Pussla med tid” där fokus ligger på att undersöka möjligheterna för att skapa engagemang samt hur verktyget bör anpassas efter målgruppens behov. Denna studie är kvalitativ och utgår från User-centered design (UCD) där målgruppens behov legat till grund för designbesluten. För att ta reda på hur lärandesituationen anpassas gjordes intervjuer med arbetsterapeuter. Under utvecklandet av spelkonceptet användes metoder som brainstorming, skissböcker och moodboard som lade grunden för spelets utseende och funktion. Användartester utfördes sedan för att utvärdera huruvida spelet var engagerande eller inte. Resultatet av studien visade att barn med ADHD kräver en lugn lärandemiljö med få störande element, samt en tydlig överblick av vad som ska göras. En prototyp utifrån dessa parametrar togs fram och testades av målgruppen. Resultatet visade att spelet generellt var engagerande och användarvänligt men att det fanns vissa brister i exempelvis nivån av tillfredställelse hos målgruppen. Denna brist berodde framförallt på att spelet upplevdes ha för låg svårighetsgrad och en avsaknad av utmaning, vilket är ett viktigt kriterium för att skapa engagemang. Studien genererade underlag för hur ett digitalt hjälpmedel ska utformas för att engagera målgruppen då prototypen av spelet visade på både brister men framförallt styrkor i konceptet.
Children with ADHD often experience difficulties with time perception which can cause them problems later in life. In order to help them in their daily life, an analog tool called “Pussla med tid” has been developed with the purpose of teaching these children the concept of time by visualizing it. What does not yet exist is a digital tool designed for the end user which is perceived as fun. This study evaluates the possibility of digitalizing the “Pussla med tid” tool and how it could be done to engage and meet the needs of the end users. This is a qualitative study that uses a user-centerd design (UCD) approach where the needs of the target group has been taken into careful consideration in every design decision. In order to find out needs, interviews with special educators were held. When developing the concept of the game, methods such as brainstorming, sketch books and moodboards were used to determine the interface and functions of the game. User tests were conducted in order to evaluate the level of engagement and whether it met the needs of the end users or not. According to the results, children with ADHD require a calm learning environment with little distractions and with an overview showing the entire process. Using this information when designing, a prototype was developed and tested by the target group. The results showed that the game was generally engaging and user friendly, but that there were a lack of satisfaction. Thislowlevelofsatisfactionwasprobablyduetothedifficulty level of the game which was perceived as low, and which did not offer the testers any challenges, which is important to create engagement. This study generated results that could help determine how a digital tool should be designed to engage the end user. The prototype that was developed showed both strengths and weaknesses, data which could be useful when designing similar tools with a shared purpose of being engaging.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Peksin, Lejla. "Perspektiv på digitalt lärande i skolan : En studie om vad rektorer, lärare och elever tycker om de digitala läromedlens för- och nackdelar på högstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32701.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige. För den här studien vvaldes en kvalitativ metod i form av semistruktuerade intervjuer och observationer för att få djupare förståelse av vilka effekter digitala läromedel har för lärandet och i så fall hur det inkluderande klassrummet skapas. Resultaten indikerar att de intervjuade har en överensstämmande föreställning om digitala läromedels påverkan i skolan. De menar att digitala läromedel har positiv påverkan men genom bearbetning av intervjuerna visades att deras tolkningar av positiv påverkan är olika. Datorer i skolan utan lärarnas digital kompetens och utveckling och stöd från skolans och kommunens sida kan inte skapa go da förutsättningar för lärande. De räcker inte bara med datorer och digitala läromedel i skolan. Tidigare forskning om datorer i skolan och deras påverkan på lärande överensstämmer med föreliggande studiens resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Kudahettige, Nirupa Pushpakumari. "Hur förmedlas kunskap om den naturvetenskapliga verksamheten? Exempel från digitalt läromedel i biologi för högstadiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180323.

Full text

Abstract:

Flera studier redovisar att skolans undervisning sällan behandlar vad som karaktäriserar naturvetenskaplig verksamhet på ett explicit och reflekterande sätt. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilket stöd ett digitalt läromedel inom biologi för högstadiet ger angående naturvetenskaplig verksamhet, dvs gällande naturvetenskapliga undersökningar och kunskap om naturvetenskapens karaktär. Läromedlets texter och filmer analyserades genom att specifikt leta efter vad som förmedlas, eller inte förmedlas angående förutbestämda aspekter av vad naturvetenskapliga undersökningar och naturvetenskapens karaktär innehåller. Resultaten visar att läromedlet ger ett omfattande stöd till samtliga förmågor relaterande till naturvetenskapliga undersökningar (planera, genomföra, utvärdera, dra slutsatser och redovisa resultat). Läromedlet ger delvis ett bra stöd för att uppnå förståelse för naturvetenskapens karaktär. Tre aspekter av naturvetenskapens karaktär; empiriskt grundade, kräver människor som ser sambanden samt att den existerar i sociala och kulturella sammanhang, framgår explicit i det digitala läromedlet. Aspekterna preliminär och subjektiv framgår endast implicit i läromedlet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wahlgren, Olivia. "Tematisk analys av ett digitalt läromedel i tidig matematik för barn i åldrarna 4–6 år." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176996.

Full text

Abstract:

Det är viktigt att barn i 4–6-årsåldern ges förutsättningar för att utveckla färdigheter i tidig matematik. Barnets lärande i såväl matematik som andra ämnen förmedlas av den tidiga förståelsen, som också har stor påverkan på individens fortsatta lärande, som skolbarn och även som vuxen. Magiska trädgården (MT) är ett digitalt lek-och-lärospel för förskolebarn i områdena tidig matematik och problemlösning. Teamet bakom MT har konstaterat att det finns en grupp av barn som har svårt att spela det första delspelet, Skattjakten. Studien ämnar undersöka varför vissa barn upplever det särskilt svårt att spela Skattjakten, samt skissera förslag på hur spelet kan modifieras för att underlätta spelandet. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med personal på en förskola. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av Tematisk analys. I analysen identifieras fyra övergripande teman och tillhörande underteman som knyter an till frågeställningen. Resultaten tyder på att vissa barn kan uppleva en större problematik att spela Skattjakten på grund av att spelet innehåller otillräckliga instruktioner, samt att det kan upplevas som långdraget. Det finns dessutom två färdigheter som barnet behöver för att framgångsrikt kunna spela: Att förstå kopplingen mellan ballong och grotta samt att hantera en dator eller skärm. Därtill är förmågorna abstrakt tänkande och att kunna ordningsföljden, svåra att behärska och kan påverka huruvida barnet lyckas spela. Förhoppningsvis kan ett barn börja att lära sig dessa förmågor under spelets gång. Baserat på resultaten ges förslag på ändringar i form av ett skriftligt genomförande illustrerad av en skiss. Studiens resultat och teoretiska ramverk diskuteras med hänsyn till forskningsfrågorna. Framtida forskning kan utveckla resultaten i den här studien genom att utföra upprepade användartester med barn, samt fortsätta ha en interaktion med förskolepedagoger. Studien bör betraktas som ett steg på vägen till att kartlägga varför Skattjakten är svårt att spela för vissa barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Gradin, Andreas. "Flexibelt foto : användningen av läromedel i gymnasieskolans kurser i fotografisk bild." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1492.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lundkvist, Fredrica. "Ett digitalt läromedel för implementering avprogrammering i matematikundervisningen på högstadiet : En studie utifrån lärares perspektiv på lärarmaterialet." Thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235967.

Full text

Abstract:

Den 9 mars 2017 beslutade regeringen att skolans styrdokument ska förtydligas i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Detta innebär bland annat att programmering från och med den 1 juli 2018 ska införas i matematikundervisningen på högstadiet och gymnasiet. En utmaning med detta är att lärare inte har kompetens eller verktyg för att implementera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt. Zifro är ett digitalt läromedel som försöker lösa detta problem genom att ge lärare ett material som ska vara lätt att ta till sig oavsett erfarenhet av programmering och även en pedagogisk kodmiljö för eleverna. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer som metod. Tre lärare och en VFU-student på olika skolor deltog i studien genom att använda två av Zifros aktiviteter i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad lärare tycker om materialet och hur det förhåller sig till läroplanen för att utveckla underlag för förbättringsmöjligheter. En slutsats från studien är att Zifro enligt lärare är ett bra läromedel och inga större förändringar behöver göras på materialet som redan finns. Det är ett av få läromedel inom programmering som existerar idag med en klar koppling till läroplanen och matematiken. Däremot behöver det finnas fler aktiviteter för att skolor eller arbetslag ska vilja köpa in det. Förutom fler aktiviteter likt de som redan finns fast inom andra matematiska områden skulle det även kunna finnas webbaserade test samt mer öppna uppgifter där eleven får vara mer kreativ. Ytterligare konkreta förslag på mindre förbättringar, som ett facit läraren kan skriva ut i pappersform, samt att Zifro kan ta fram en kurs för lärare presenteras under diskussion och slutsatser.
On March 9, 2017, the Swedish government decided that the school's governing documents should be clarified in order to strengthen students' digital skills. This means, among other things, that programming from 1 July 2018 will be included in the mathematics in lower and upper secondary school. A challenge with this is that teachers neither possess the skills or tools to properly implement programming in mathematics education. Zifro is a digital teaching aid that tries to solve this problem by giving teachers a user-friendly material regardless of programming experience and also an educational code environment for students. A qualitative study has been conducted with observations and interviews as a method. Three teachers and a VFU student at different schools in Stockholm, Sweden, participated in the study using two of ZIFRO's activities in their teaching. The purpose of the study is to investigate teachers’ opinions about the material and how it relates to the curriculum in order to develop improvement suggestions. A conclusion from the study is that, according to teachers, Zifro is a good teaching aid and no major changes are needed to the already existing material. It is one of few existing teaching materials in programming with a clear connection to the curriculum and mathematics. However, Zifro must provide more activities so that schools will want to buy it. Apart from more activities like the already existing ones, but within other mathematical fields, these activities can be web-based tests and more open tasks where the student can be more creative. Further concrete suggestions for minor improvements, as well as how Zifro could develop a course for teachers, are presented below the headings discussion and conclusions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Sparf, Maria. "Rymden får inte plats i en blå låda! : En studie av ett läromedel i 3D om vårt solsystem." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-120432.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar ett nytt digitalt läromedel om rymden, NTA-rymden. Läromedlet bygger på en digitalt visualiserad modell i 3D av vårt solsystem och ingår i skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Undersökningen är genomförd med en kvalitativ ansats där resultatet bygger på genomförda observationer och intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Vid tidpunkten för den genomförda studien var läromedlet ännu under utveckling och alla tänkta funktioner fanns inte tillgängliga. Att ha möjlighet att uppfatta och förstå olika fenomen inom naturvetenskap underlättas ofta genom att använda olika typer av modeller i undervisningen. Dessa modeller kan vara fysiska artefakter eller visualiserade på olika sätt med hjälp av till exempel bilder och animationer. Glädje och inre motivation är viktiga drivkrafter för lärande och ger möjlighet till djupare förståelse för olika fenomen. Resultatet i denna undersökning visar på att eleverna uppskattar arbetssättet och känner det intressant att arbeta med rymden med stöd av den digitala, visuella, modellen. De har möjlighet att arbeta självständigt och styr modellen med hjälp av datorn. Eleverna får direkt feedback vid sitt arbete med modellen via datorn, vilket ligger väl i linje med ökad motivation. Det finns en variation på elevernas förmåga att hantera 3D-modellen i datorn och eleverna behöver ibland stöd av en lärare för att tolka sina resultat på ett naturvetenskapligt vedertaget sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Yacoub, Mechlin. "Digitala läromedel i undervisningen i ämnet svenska för årskurs 4 : Digitalisering och en inkluderande undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35431.

Full text

Abstract:

This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Attersand, Åsa. ""Det är bara att hälla in texten" : – En studie om att anpassa ett tryckt läromedel till digitalt format." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39985.

Full text

Abstract:

Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium. The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material. The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content.
Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet. Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lundin, Evelina. "Säger en bild mer än tusen ord? : En multimodal textanalys av ett tradtionellt och ett digitalt läromedel i kemi." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34684.

Full text

Abstract:

The purpose with this thesis is to analyze how written text and images interact in a traditional and digital learning component in chemistry. • How does text and images interact in a traditional and digital teaching material for grades 4-6 in the field of water characteristics and circuits? • What are the multimodal similarities and differences between the two teaching tools? To answer the questions, a quality multimodal text analysis has been used together with a model that focuses on the text's overall structure and the interaction between the text's parts. The result showed that there was interaction between text and images in all the teaching materials. The properties and circuits of the water are reinforced through pictures and accompanying text in both study units. The difference was in the traditional teaching medium, where there were more pictures and shorter text, while in the digital learning medium there were long information-proof texts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grundström, Felix. "Hur framställs hållbar utveckling i digitalt läromedel? : En studie för att undersöka om begreppet hållbar utveckling har blivit avpolitiserat." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36405.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling framställs i digitalt läromedel samt även ta reda på vem som bär på huvudansvaret till att vi människor i Sverige skall börja leva mer hållbart. Denna studie går inte ut på att se hur pass politiserat eller avpolitiserade de digitala läromedlen är utan det jag vill ta reda på genom denna studien är om begreppet hållbar utveckling är avpolitiserat eller politiserat, genom att undersöka hur digitala läromedel framställer begreppet hållbar utveckling. Jag har i denna studie använt mig av Colin Hays (2007) teori om politisering och avpolitisering genom att precis som Hay (2007) gjort, bryta ner de digitala läromedlen till olika sfärer, politik, samhälle och människa. För att ta reda på vem ansvaret hamnar på utifrån vad som framkommer i de digitala läromedlen. Avslutningsvis i denna studie gör jag en ämnesdidaktisk reflektion för att binda samman begreppet hållbar utveckling med de digitala läromedlen. Detta gör jag för att ge en tydligare koppling till denna studie i ämnet samhällskunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Andersson, Ida. "Samspel mellan bild och text : En läromedelsanalys i svenska somandraspråk." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23114.

Full text

Abstract:

Inledning I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitaltläromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel. Metod Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativtextanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv. Resultat Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Skönvall, Julia. "Användarbarhetsproblem i ett lärospel för barn i årskurs 4 : En användarstudie för problemidentifiering av ett digitalt läromedel i en skolmiljö." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149642.

Full text

Abstract:

En produkt är användbar när användaren kan göra precis som den vill utan att tveka, stöta på problem eller att användaren ska behöva ifrågasätta produkten. Användaren ska uppnå sitt mål om en produkt är användbar (Rubin & Chisnell, 2008). Användarvänlighet ska se till att möta våra behov och krav som vi kan ställa på produkter. Vår tillfredställelse med upplevelsen av produkten kan då påverka användbarheten (Reiss, 2012). Forskningsgruppen Educational Technology Group hade utvecklat ett digitalt läromedel där en kunskapslucka inom interaktionsdesign behövde fyllas. Denna studie gjordes i syfte av att utvärdera användbarhetsupplevelsen i ett digitalt läromedel kallat Historiens Väktare för barn i årskurs 4 med hjälp av tänka högt-protokoll, intervjuer och enkäter. Studien resulterade i en problemidentifiering i interaktionen, att vissa moment i spelet upplevdes som komplicerade och behövde ses över. I analysen gavs det förslag på förbättringar som kan appliceras på läromedlet för att ge en positivare användarupplevelse.
Educational Technology Group

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Öhlin, Anna. "Digitalt interaktivt läromedel för nya användare genom text och bild i samverkan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36725.

Full text

Abstract:

Utgångspunkten i det här arbetet var att studera hur ett digitalt interaktivt läromedel för nya användare kan utformas genom text och bild i samverkan. Arbetet gjordes i uppdrag av Eskilstuna kommun med syftet att informera min målgrupp om Geografiska informationssystem (GIS). Den primära målgruppen för det här arbetet är anställa i Eskilstuna kommun som är nya användare av GIS. GIS är digitala kartor i 2D eller 3D som kan användas för insamling, lagring, analysering och presentation av lägesbunden information. Det finns ingen garanti för att bilder tillsammans med text kan öka förståelsen i ett läromedel, utan det är viktigt att bilden har ett syfte och att användarna förstår den. Främsta teoretiska utgångspunkterna har därför varit om text och bild i samverkan samt bilder i läromedel. På grund av det digitala mediet har även teorier kring digitala läromedel, att skriva och läsa digitalt samt god användarbarhet på en webbsida används. Teorier om user centered design användes också för att kunna uppnå de nya användarnas behov. Metoder som genomfördes i det här arbetet var en omvärldsanalys, kvalitativa intervjuer och en utprovning. Genom omvärldsanalysen, de kvalitativa intervjuerna, tidigare forskning och teorier utformades ett gestaltningsförslag för ett läromedel om GIS. Det testades sedan i utprovningen av nya användare av GIS. Resultatet blev att samspelet mellan text och bild fungerade bra och att de tillsammans bidrog till en ökad förståelse.
The starting point of this work was to study how a digital interactive teaching material for new users can be designed through text and image in collaboration. The work has been done on behalf of Eskilstuna kommun, and the goal was to inform my target group about Geographic Information Systems (GIS). The primary target group for this work are employees in Eskilstuna kommun who are new users of GIS. GIS are digital maps in 2D or 3D that can be used for gathering, storing, analyzing and presenting location-based information. There is no guarantee that images together with text can increase the understanding of a teaching material. It is important that the image has a purpose and that users understands it. Because of that the main theoretical focus have been about text and image in collaboration, as well as pictures in teaching materials. Because of the digital media, I have also used theories about Digital teaching materials, digital writing and reading and good usability on the web. Theories about user centered design were also used to achieve the needs of the new users. I have used world analysis, qualitative interviews and a user test as methods in this work. Through the world analysis and qualitative interviews, as well as previous research and theories, a design proposal was drafted for a teaching material about GIS. It was then tested in the user testing of new GIS users. As a result, the collaboration between text and image worked well and contributed to an increased understanding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Rova, Kevin. "Digitala medier och verktyg i bildundervisningen : En kvalitativ studie av digitala inslag inom gymnasieskolans bildundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151828.

Full text

Abstract:

Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare. Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala. I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bodemyr, Sanna, and Ulrika Nilsson. "Lärarna och Studi.se : En studie av lärares uppfattningar om användande av det digitala läromedlet Studi.se." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-150386.

Full text

Abstract:

This study is a thesis project for the program Civilingenjör och Lärare at KTH. The study was conducted in spring 2014 in collaboration with Komplementskolan AB which has developed the educational material Studi.se, the focal point of this study. The overall aim of the study is to increase the knowledge of the participant teachers’ conception and use of the educational material Studi.se. The second purpose is to increase knowledge about the forms of use some of these teachers apply or claim to apply when using Studi.se. Theoretical framework used is constructivism and the notions of Piaget: adaptation, assimilation and accommodation. Roger’s Innovation-Decision process and Puentedura’s SAMR-model have been the analysis tools used. The method used is that of triangulation where action research has been supplemented by questionnaire, interviews and observations, as well as the analysis of logged data over schools' test periods. The results show that one of the main reasons for using Studi.se is that the educational material has a good basic level which to a great extent fit the needs of students with special needs. Additional reasons for using Studi.se are that the educational material is simple, time saving and suitable for reviewing and repetition. Reasons for not using Studi.se is an initial lack of time, the cost, lack of transparency at first glance and the perceived challenge given through the material. Studi.se is primarily used as a supplement to the regular curriculum where the material is mainly used individually in the form of repetition, variation and to cover things that the students have missed.
Denna studie utgör ett examensarbete på programmet Civilingenjör och Lärare, inom teknik och lärande på KTH. Studien har utförts under våren 2014 i samarbete med Komplementskolan AB som tagit fram läromedlet Studi.se kring vilket arbetet kretsat. Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om de skäl lärarna i studien ger uttryck för, för att använda eller inte använda läromedlet Studi.se. Det andra syftet är att öka kunskapen om de användningsformer några av lärarna tillämpar eller säger sig tillämpa vid användande av Studi.se. Studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv med stöd i Piagets begrepp adaptation, assimilation och ackommodation. Rogers Innovation-Decision process och Puenteduras SAMR-modell utgör arbetets analysverktyg. Insamlingen av data har skett genom en metodtriangulering där aktionsforskning har kompletterats av enkätundersökning, intervjuer och observationer samt av analys av loggad data över skolors testperioder. Studiens resultat visar att ett av de främsta skälen för att använda Studi.se är att ämnesmaterialet håller en bra grundläggande nivå som i stor utsträckning passar elever med särskilda behov. Ytterligare skäl för användande är att läromedlet är enkelt, tidsbesparande och lämpar sig för repetition. Skäl till att inte använda Studi.se är en initial tidsbrist, kostnaden, brist på tydlighet i första mötet och upplevd avsaknad av utmaning i materialet. Studi.se används i huvudsak som ett komplement till den ordinarie undervisningen där materialet framförallt används individuellt i form av repetition, variation och för att täcka upp sådant som eleverna missat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Malmstedt, Alexander. "Progression i digitala läromedel : En studie av uppgifter i digitala läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433607.

Full text

Abstract:

I denna studie har digitala läromedel undersökts och kategoriserats utifrån Blooms reviderade taxonomi. Syftet med studien är att ta reda på om läromedel har en progression samt hur detta kommer i uttryck. För att fånga in progressionen har Säfströms definition använts. För att få svar på frågan om samt hur progressionen tar sig i uttryck har en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys genomförts. Den kvantitativa analysen ger svaret på frågan om och den kvalitativa hur. Alla tre digitala läromedlen påvisar en progression sett till antal uppgifter. Progressionen återfinns även i den mån att antal uppgifter i de svårare kategorierna använda och analysera ökade i samtliga läromedel. Detta skiljer sig dock om man ser till den procentuella andelen. Då minskar exempelvis uppgifter som kategoriseras som förstå i Blooms reviderade taxonomi i två av de valda läromedlen. Detta tyder på en negativ progression i läromedlen. Slutsatsen blir därmed att progressionen skiljer sig åt beroende på om ser till antalet uppgifter eller andelen procent av vardera kategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Vestberg, Jerker, and Angelica Janson. "Digitala verktyg i läromedel : En läromedelsanalys om hur väl läromedel för kursen Matematik 2b överensstämmer med kursplanens skrivningar om digitala verktyg." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84400.

Full text

Abstract:

Det svenska samhället digitaliseras i snabb takt och läroplanen för gymnasieskolan har reviderats flera gånger på kort tid för att följa utvecklingen. Syftet med den här studien är att undersöka hur väl några läromedel för kursen Matematik 2b förhåller sig till läroplanensskrivningar om digitala verktyg. Om digitala verktyg används på rätt sätt har de visat sig främja elevernas matematiska förståelse. Den digitala kompetensen stärks också genom att använda olika digitala verktyg. Hur läromedel från fyra av Sveriges läromedelsförlag förhåller sig till kursplanens centrala innehåll och hur de främjar användandet av digitala verktyg, har undersökts genom en läromedelsanalys. Läromedlens skrivningar har analyserats och kategoriserats med utgångspunkt i det centrala innehållet och vilken typ av kunskap de förväntas främja.Resultatet visar att samtliga läromedel släppta före 2021 täcker det centrala innehållet gällande digitala verktyg för kategorin samband och förändring. Hur de digitala verktygen framställs i de övriga kategorierna, taluppfattning, aritmetik och algebra, sannolikhet och statistik och problemlösning, samt hur frekvent läromedlet uppmanar till användning av dem,skiljer mellan läromedlen. Utifrån resultatet diskuteras att läromedlen till stor del är upplagda på ett sätt som möjliggör utveckling av den digitala kompetensen och den matematiska förståelsen, men att inget läromedel är heltäckande. Ett stort ansvar vilar alltjämt på lärarenför att digitala verktyg ska användas i den utsträckning som kursplanen föreskriver.
Swedish society is being digitized at a rapid pace and the curriculum for upper secondary school has been revised repeatedly in a short time to follow the developments. The purpose of this study is to investigate how well some textbooks for the course Mathematics 2b relate to the curriculum's writings on digital tools. If digital tools are used correctly, they have been shown to promote students' mathematical understanding. Digital competence is also strengthened by using various digital tools. How textbooks from four of Sweden's textbook publishers relate to the central content of the syllabus and how they promote the use of digital tools have been investigated through a textbook analysis. The writings of the textbooks have been analyzed and categorized on the basis of the central content and the type of knowledge they are expected to promote.The results show that all textbooks released before 2021 cover the central content regarding digital tools for the category relationships and change. How the digital tools are presented in the other categories, understanding of numbers, arithmetic and algebra, probability and statistics and problem solving, and how often the textbook calls for their use, differ between the textbooks. Based on the results, it is discussed that the textbooks are largely laid out in a way that enables the development of digital competence and mathematical understanding, but that no textbook is comprehensive. A great responsibility still rests on the teacher for digital tools to be used to the extent prescribed by the syllabus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Tuomi, Juha. "Digitala läromedel och didaktik : Upplevelsen av digitala och fysiska läromedel i gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134577.

Full text

Abstract:

The purpose of the research is to identify how pupils and teachers experience different kind of study material in school. It is also important to know which factors affect these experiences. This is what my study will examine. The key-factor to be able to interpret different kinds of multimodal literacy is to understand its textual genre. Pupils and teachers need a certain level of technological skills to be able to create multimodal text and to have an estimation of the purpose of different text genres. To analyze the research material a hermeneutic method is used with a phenomenographic focus of the experience that the survey data and interviewed informants provide for the research. Results shows that some experience is similar between the teachers and pupils concerning the different study materials, then again preference might differ when it comes to preparations for tasks or lectures. Something all informants agree upon, is that the computer as digital tool is positive since it is used in every subject in school and it is never lost or forgotten at home by pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Olsson, Sandra. "Digitala läromedel och återkoppling i matematik för årskurs 1-3. : Lärares möjlighet till återkoppling med digitala läromedel." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84694.

Full text

Abstract:

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback.
Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Berg, Fredrik. "Digitala läromedel i svenskundervisningen : En studie av svensklärares attityder till digital undervisningspraktik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155574.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate upper secondary school teachers’ perception of publisher produced digital tools within the frame of each teachers’ subject teaching in Swedish. The study questions following the issues: (1) what attitude do teachers have towards publisher produced digital tools within the field of their subject Swedish? (2) Which, if any, expectations from the principal/ school administration do the teachers have of using the publisher produced digital tool in their education? And (3) how is the publisher produced digital tool applied in the education? To answer these questions, semi-structured interviews were conducted with six upper secondary school teachers who, among other subjects, teach Swedish. This study relies on a phenomenographic method and the phenomenon is the publisher produced digital tool. The result shows that the six interviewed teachers use publisher produced digital tools between 10 and 20 percent of their lesson time in subject of Swedish. That low utilization can partially be explained by the teachers’ long tradition of constructing their own teaching materials. Another explanation could be that publisher produced digital tools are relatively new and that the teachers feel uncomfortable using them. The expectations from the principal/school administration about the teachers’ usage of these digital tools in their teaching is relatively low. Whether the usage of publisher produced digital tools is going to increase or not in the future is unknown – it is up to the teachers of Swedish to determine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Bergsten, Markus, and Jonathan Stefansson. "Multimodalitet och digitala mervärden i digitala läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434971.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Marteliison, Malin. "Textila läromedel 2.0 : textillärares användning och syn på digitala läromedel." Thesis, Umeå University, Department of Creative Studies (Teacher Education), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30838.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna.

Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lidåker, Tim. "The Potential of Argument Mapping as a Tool for Teaching Critical Thinking in Secondary School." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149438.

Full text

Abstract:

With our modern deluge of information through social media, news and blogs, the importance of giving our children a better understanding of source criticism and critical thinking has become increasingly clear. In the field of critical thinking, the use of argument mapping software, a visual way of structuring arguments, has been shown to increase the understanding of arguments, and college students using the method score as much as three times higher on critical thinking tests. This thesis presents a simplified digital argument mapping tool, developed in order to explore the feasibility of argument mapping for students in secondary school (aged 13-15). The tool is then tested on two secondary school classes. The thesis shows that the students are proficient at basic argument mapping with the tool, but also that the more complex facets of the method require more instruction in order to be used by the students. Recommendations are presented for further development of the argument mapping tool, as well as further studies of critical thinking using argument mapping in secondary school. The thesis has shown the argument mapping has potential for use in secondary school, and should be further studied.
Med vårt moderna överflöd av information genom sociala media, nyheter och bloggar, så ökar vikten av att ge våra unga en bättre förståelse för källkritik och kritiskt tänkande. I fältet kritiskt tänkande har en metod som kallas argument mapping, en visuell metod för att strukturera argument, visats öka förståelsen av argument, samt vid användning studenter i universitet har metoden ökat resultaten på test i kritiskt tänkande upp till tre gånger. Uppsatsen presenterar ett förenklat digitalt argument mapping-verktyg, utvecklat för att studera hur elever på högstadiet (13-15 år) kan använda sig av metoden, som sedan testas på två högstadieklasser. Resultatet visar att studenterna klarar av grundläggande argument mapping med verktyget, men att de mer komplexa delarna av metoden behöver vidare instruktion för att eleverna ska kunna förstå. Rekommendationer presenteras baserat på den data som samlats in, både för vidareutveckling av det designade verktyget, samt för framtida studier av kritiskt tänkande och argument mapping i högstadiet. Uppsatsen visar att argument mapping har potential för användning av högstadieelever, och bör därmed undersökas vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Fredin, Sofia, and Nilsson Josefina. "Förenkling eller förvirring? Läromedels möjligheter och begränsningar : En analys av tryckta och digitala läromedel inom ämnet svenska som andraspråk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315974.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hult, Johanna, and Caroline Hansson. "I ett hav av digitala läromedel : En analys av fritt tillgängliga digitala läromedel inomhållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37374.

Full text

Abstract:

Mängden digitala läromedel har bidragit med nya utmaningar, då det ställer nya krav på hur lärare väljer ut dem. Syftet med studien är att analysera möjligheter för lärande i digitala läromedel, inom ämnet biologi. Tre gratis och fritt tillgängliga digitala läromedel haranalyserats utifrån en kombination av en kvalitativ innehållsanalys och funktionell analys. Studien utgår frånfrågeställningen, Vilka kvaliteter framträder i digitala läromedel för årskurserna f-6, om hållbar utveckling?Resultatet visar att de digitala läromedlen som analyserats innehållerkvaliteter som behandlar möjligheten att ta ställning i verklighetsförankrade problem, digital aktivitet kan medverkatill hållbara livsvaloch drillning och repetition om återvinning. Studiens slutsats är att digitalaläromedel ger olika möjligheter för lärande, men kan sällan ses som kompletta och självständiga.Lärare behöver möjlighet tillkompetensutveckling för att få mer kunskap om vad de digitala läromedlen erbjuder undervisningen och vad de behöver kompletterasmed.Det hade varit av intresse att undersöka vidare om hur digitala läromedel kan analyseras, genom en sådan forskning hade det varit önskvärt att formulera ett analysverktyg som är väl avgränsat, tydligt och lättillgängligt att använda för verksamma lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Sundin, Fredrik. "Sekulära livsåskådningar och nyreligiösa rörelser i läromedel : En studie av olika läromedels presentation av nyreligiösa rörelser och sekulära livsåskådningar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135688.

Full text

Abstract:

This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Larsson, Emma, and Lena Hansemark. "Tvådimensionella figurer i digitala läromedel : En innehållsanalys av digitala läromedel i grundskolans årskurs 1–3 med fokus på tvådimensionella figurer." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84672.

Full text

Abstract:

Detta arbete berör ämnesområdet matematik med inriktning geometri. Syftet med detta arbete har varit att analysera olika digitala läromedel för grundskolans årskurs 1–3 för att synliggöra hur innehållet kan förstås utifrån olika lärteorier. De vetenskapliga lärteorierna som ligger till grund för detta arbete är Variationsteorin och van Hieles teori för geometriskt tänkande. I analysen har geometriuppgifter gällande tvådimensionella figurer analyserats utifrån variationsteorin, kring variationsmönster och kritiska aspekter. Samma uppgifter analyserades även utifrån van Hieles teori kring nivåer och faser för det geometriska tänkandet. En innehållsanalys gav oss möjlighet att undersöka både hur frekvent en viss aspekt av de olika teorierna förekom men även hur uppgifter i de valda digitala läromedlen kunde förstås enligt de två teorierna. Resultatet av denna innehållsanalys visade att innehållsmässig variation i uppgifter kan bidra till förståelse för tvådimensionella figurer och dess egenskaper. Resultatet visade även att det fanns möjlighet till progression av kunskaper om tvådimensionella figurer och dess egenskaper, detta genom uppgifter med varierande svårighetsgrader som avancerade inom och mellan årskurserna.
This study concerns the subject of mathematics with focus on geometry. The aim of this study has been to analyze different digital textbooks suited for compulsory school years 1-3 to visualize how the content can be understood based on different learning theories. This study is based on the Variation Theory and the van Hiele Model of Geometric Thinking. In this analysis, geometry assignments regarding two-dimensional figures have been analyzed based on patterns of variation and critical aspects of the Variation Theory. The same assignments were also analyzed based on van Hiele’s theory of levels and phases of geometric thinking. A content analysis gave us the opportunity to examine both how frequently a certain aspect of the various theories occurred but also how the assignments could be understood according to the two theories. The results of this study showed that content variation in assignments can contribute to an understanding of two-dimensional figures and their properties. The results also showed that there were opportunities for progression of knowledge about two-dimensional figures and their properties, this through assignments with varying degrees of difficulty that advanced within and between grades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lektorp, Emilia. "Databaserat läromedel : Lärares erfarenheter av digitaliserat läromedel i matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32568.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur man arbetar med matematikämnet i dagens digitaliserade värld. Det syftar också på hur vi som lärare kan forma undervisningen på bästa sätt och skapa förutsättningar för elever i denna ständiga förändring. Vi som lärare har ansvaret att vidareutbilda och vara pålästa för att kunna erbjuda elever digitalisering i skolan. För att få fram dessa resultat har intervjuer gjorts med hjälp av enastående lärare som gett sina allra bästa knep och delat erfarenheter till en snart nykläckt lärare. Intervjuer och enkäter har gjorts för att samla både för och nackdelar med digitaliseringen i matematikens värld och hur lärare går till väga i klassrummet när datorn åker fram. Det som går att utläsa från studien är att lärare som har en positiv inställning till arbete med datorn, samt har de rätta verktygen, har bra möjligheter att erbjuda eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära sig matematikens grunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Kleanthous, Nilsson Petra. "Digital slöjd : En studie om elevers och lärares syn på två digitala läromedel i textilslöjden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176330.

Full text

Abstract:

Detta är en kvalitativ studie om elevers och lärares syn på de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever användningen av dessa läromedel. Studien bygger på intervjuer av två lärare och två fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser på och upplever användningen av de digitala läromedlen. Med fokus på individen i en ”skola för alla” är det viktigt att anpassa utbildning och lärande utifrån elevers olikheter. Vi lär oss på olika sätt, medan en person lär sig bäst genom att se och höra kan en annan lära sig bäst genom att exempelvis läsa text. I denna studie undersöks hur lärstilar synliggörs genom användningen av de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om användningen av dessa läromedel kan öka elevers möjlighet till inlärning utifrån Vygotskijs närmaste utvecklingszon. Resultatet visar att läromedlen används på olika sätt beroende på tillgång till It-teknik i slöjdsalen, vilket även påverkar behållningen av undervisningen. I den elevgrupp som använder de digitala läromedlen fullt ut visar resultatet att eleverna upplever att de lär sig mer genom att läromedlen skapar möjligheter till ett självständigt arbete som kan ske i elevens takt och att på så vis kan arbeta med avancerade projekt. De säger att mindre tid av slöjdlektionen går åt till att stå i kö vilket de menar gör undervisningen mer effektiv. Studiens resultat indikerar även att användningen av dessa digitala läromedel i slöjdsalen kräver ett engagemang av läraren och en medvetenhet om att det leder till nya undervisningsformer för både elever och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Al-Hamawi, Shahad, and Nerma Dazamlija. "En textanalys av läsförståelseövningar i digitala läromedel." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43013.

Full text

Abstract:

Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades finns det både likheter och skillnader emellan dem. De tre läromedel har samma funktioner som exempelvis att man kan lyssna på texten man läser, övningar med svårighetsgrad med mera. Till vidare forskning hade det varit givande att fortsätta studier inom digitala läromedel. Det hade varit till stor fördel att analysera lärarens material som tillkommer i de digitala läromedlen. För att få en bredare syn på hur de digitala läromedlen fungerar utifrån ett lärarperspektiv hade varit gynnsamt till framtida arbetsområden inom ämnet svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Frank, Jenny. "Digitala läromedel i undervisningen : En studie om användningen av digitala läromedel i svenskämnet på gymnasiet ur ett tidsperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30442.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Berggren, Matilda, and Simon Ekroth. "Analysera digitala läromedel : Utvecklandet av ett analysverktyg för granskning av pedagogiskt lärarstöd hos digitala läromedel inom de Naturorienterande ämnena." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51759.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att initiera ett verktyg för granskning av pedagogiskt lärarstöd i digitala läromedel inom de Naturorienterande ämnena. Analysverktyget har utvecklats utifrån tidigare forskning rörande läromedelsdesign, lärarkompetenser och granskning av digitala läromedel. I utformningen av verktyget har vi tagit avstamp i multimodaliteters meningsbärande potential utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på lärande. Vår slutsats är att det är av intresse att ta fram ett verktyg för analys av digitala läromedel som inkluderar multimodaliteters meningsskapande och synliggör lärarpedagogisk potential eftersom granskning av läromedel idag måste genomföras av den enskilde läraren och då torde detta verktyg vara tillämpbart.
The purpose of the present study is to initiate a tool for reviewing pedagogical teacher support in digital teaching materials within science. The analysis tool has been developed based on previous research regarding teaching aid design, teacher competencies and review of digital teaching materials. In designing the tool, our starting point was the potential of multimodality as bearer of meaning from a sociosemiotic perspective on learning. Our conclusion is that it is of interest to develop a tool for analysis of digital teaching materials that includes the creation of meaning in multimodality and makes visible teacher pedagogical potential, as review of teaching materials today must be carried out by the individual teacher hence this tool should be applicable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hjelmberg, Evelina. "Boken versus appen, läromedel i olika förpackningar : En komparativ studie av uppgiftsuppbyggnaden i fyra olika stavningsläromedel för åk 1-3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49291.

Full text

Abstract:

This study investigates the similarities and differences that exist between different types of teaching material for spelling in grades 1–3, in book form and digital form. The study focuses on how the teaching material designs tasks and how it corresponds to theories of spelling. The method is comparative analysis of the four analysed teaching aids. In performing this comparison the study proceeds from a theory of the mental lexicon and theories of writing development. The result shows that when the pupils work in both forms of teaching material they get practice in their phonological, semantic, syntactic and orthographical awareness. The analysis reveals a difference between the design of tasks in the book Stava 3 and the digital application Qnoddarnas värld. Through the app and the book the pupils can practise their phonological awareness in different ways. The app speaks the sounds and the words, whereas in the book the pupils themselves make the sounds. The book contains text and pictures, while the app has voices that speak and things that move. In the book there are more difficult tasks in the chapter, in Qnoddarnas värld one is automatically taken to the next level, and in the Stavningslek app the pupil can practise at the same level without being taken further. The study can make teachers aware of what the teaching materials offer, what the pupil is able to practise, and teachers can thus choose the right material for each pupil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Malmqvist, Maria. "Digitala eller analoga läromedel i matematik : En fenomenografisk studie om högstadieelevers uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i matematik." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41289.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga.
The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Johansson, Philip. "Den digitala läroplattformen: en läromedelsanalys." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34591.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla.
The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Digitalt läromedel'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles