Contents
Academic literature on the topic 'Dikotomi'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Dikotomi.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Dikotomi"
1
Mughits, Abdul. "Berakhirnya Mitos Dikotomi Santri-Abangan." Millah III, no. 2 (2016): 276–88. http://dx.doi.org/10.20885/millah.voliii.iss2.art8.
Full text
2
Puspita, Anggun Wira, Rina Muda Siraturrahmah, and Muhammad Khairul Rijal. "Problematika dan Solusi Dikotomi Ilmu." Tarbiyah Wa Ta'lim: Jurnal Penelitian Pendidikan dan Pembelajaran 5, no. 2 (2020): 1–5. http://dx.doi.org/10.21093/twt.v5i2.2213.
Full textAbstract:
Science is a knowledge of a field which is arranged systematically according to certain methods that can be used to explain certain symptoms in that field. Etymologically, science comes from the Arabic Language from the word ‘ilm’ which means to understand or know. Science is not merely knowledge based on agreed theories and can be systematically tested with a set of methods that are recognized in a particular field of science. In terms of philosopy, science is formed bbecause human tray to think further about the knowledge they have. Religion is a system that regulates the rules of God Almighty and it’s rules of association relate to human association and it’s enviroment. With the relevant knowledge. And the separation of general science and religious science make negative thinking on the side of those who are more inclined in their own religious or general science. The purpose of this paper is to discuss the problems and solutions caused by the dichotomy itself to achieve an education that has a vision and mission without a grouping system accordingto the dicipline science.
3
Imaduddin, Imaduddin. "Pendidikan Islam Dan Dikotomi Ilmu." Jurnal Pendidikan Islam 6, no. 1 (2017): 211–20. http://dx.doi.org/10.38073/jpi.v6i01.39.
Full textAbstract:
Umat Islam adalah umat yang mempunyai semangat dan motivasi yang selalu hidup dan berkembang seiring dengan perubahan struktur kehidupan yang mengitarinya. Perubahan yang mengarah pada perbaikan yang selalu memotivasi dan menyemangati umat islam tersebut berangkat dari sebuah keyakinan beragama yang sangat mendalam.
 Keyakinan beragama tersebut mempu melahirkan sebuah perubahan yang tidak hanya terjadi pada individu umat islam, tetapi jauh lebih luas dari keyakinan individu tersebut yaitu menjadi sebuah perubahan kolektif yang mampu merubah sebuah peradaban dan kebudayaan masyarakat sebuah komunitas, baik kecil maupun besar bahkan sebuah negara dan benua.
4
Imaduddin, Imaduddin. "Pendidikan Islam Dan Dikotomi Ilmu." Jurnal Pendidikan Islam 6, no. 1 (2017): 211–20. http://dx.doi.org/10.38073/jpi.v6i1.39.
Full textAbstract:
Umat Islam adalah umat yang mempunyai semangat dan motivasi yang selalu hidup dan berkembang seiring dengan perubahan struktur kehidupan yang mengitarinya. Perubahan yang mengarah pada perbaikan yang selalu memotivasi dan menyemangati umat islam tersebut berangkat dari sebuah keyakinan beragama yang sangat mendalam.
 Keyakinan beragama tersebut mempu melahirkan sebuah perubahan yang tidak hanya terjadi pada individu umat islam, tetapi jauh lebih luas dari keyakinan individu tersebut yaitu menjadi sebuah perubahan kolektif yang mampu merubah sebuah peradaban dan kebudayaan masyarakat sebuah komunitas, baik kecil maupun besar bahkan sebuah negara dan benua.
5
GÜMÜŞ, İnan. "TÜRK DİKOTOMİ ALGISININ ORHON YAZITLARINDAKİ GÖRÜNÜMÜ." Journal of Social Sciences 3, no. 7 (2016): 292. http://dx.doi.org/10.16990/sobider.239.
Full text
6
Mustaqim, Muhamad. "Pengilmuan Islam dan Problem Dikotomi Pendidikan." JURNAL PENELITIAN 9, no. 2 (2015): 255. http://dx.doi.org/10.21043/jupe.v9i2.1321.
Full text
7
Ibrahim, Ibrahim. "TIONGHOA INDONESIA: Dari Dikotomi Ke Mono-Identitas?" Society 1, no. 1 (2013): 46–55. http://dx.doi.org/10.33019/society.v1i1.41.
Full textAbstract:
Yang paling umum digunakan oleh berbagai elemen dalam mendefinisikan identitas Tionghoa adalah dengan membaginya menjadi dikotomi utama, yaitu totok dan peranakan. Namun demikian, definisi totok dan peranakan sendiri memiliki batasan yang terus diperdebatkan. Totok umumnya dipahami dari sisi kelahirannya dan Puritanisme Tionghoa, sementara peranakan dipahami sebagai identitas yang saling memadukan satu sama lain dengan lokalitas. Seiring berjalannya waktu, dikotomi totok dan peranakan tidak relevan lagi. Perkembangan politik baru-baru ini telah menyebabkan opsi identitas Tionghoa diukur sendiri-sendiri dengan tingkat fleksibilitas yang lebih likuid.
8
Gondhowiardjo, Tjahjono D. "Dikotomi Paradigma dalam Pendidikan dan Pelayanan Oftalmologi." Ophthalmologica Indonesiana 44, no. 1 (2018): 1. http://dx.doi.org/10.35749/journal.v44i1.154.
Full textAbstract:

 
 
 Edisi ini menampilkan dua makalah terkait dengan keberhasilan penatalaksanaan trauma bolamata yang dapat mengancam kebutaan. Makalah pertama menunjukkan pentingnya untuk segera melakukan pemeriksaan neuro imaging pada dugaan adanya benda asing intra okular, yang sangat membantu penatalaksaan dan tindakan bedah selanjutnya. Makalah kedua, memperlihatkan bahwa pemberian methylprednisolon intra vena awitan dini (kurang dari 24 jam) pasca trauma tumpul pada syaraf optik (Neuropati Optik Traumatik) dapat memberikan perbaikan tajam penglihatan yang signifikan, walaupun tidak didapatkan adanya faktor-faktor yang bisa dijadikan sebagai prediktor. Disisi lain, ketebalan serabut syaraf retina (RFNL) di kuadrant temporal yang terlihat dengan pemeriksaan digital Optical Coherence Tomography (OCT) dapat menjadi prediktor fungsi penglihatan sentral pada penderita Non Arteritik Iskemik Neuropati (NAION). Secara tidak langsung, ketiga makalah tsb menunjukkan bahwa sekalipun mungkin terdapat ketergantungan kita pada bantuan pemeriksaan imaging digital, namun ketajaman eksekusi klinis tetap harus menjadi hal utama dalam penanganan kedaruratan penglihatan. 
 Kondisi pasien yang berpotensi menyebabkan kebutaan dan relatif sering dijumpai adalah ulkus kornea; yang menurut World Health Organization (WHO) merupakan penyebab kebutaan ke empat di dunia. Sayangnya, makalah deskriptif terkait ulkus kornea yang ditampilkan terasa penuh dengan duplikasi penampilan data (pada teks, grafik atau tabel), sehingga kita kurang dapat menga mbil manfaat pembelajaran. Hal itu, disebabkan karena kurang menampilkan substansi yang seharusnya dapat di tonjolkan, yang justru mungkin menjadi faktor pembeda atau kesamaan (compare and contrast) dengan laporan serupa yang berasal dari insititusi dengan situasi dan lingkungan yang berbeda. Begitu pula dengan kesimpulan yang terasa datar dan umum. Makalah yang menunjukkan adanya keterkaitan yang bermakna pada aktivitas luar gedung yang kurang dari empat (4) jam per hari pada pelajar sekolah dengan kondisi myopia, kedalaman pembahasan-nya akan menjadi lebih tajam apabila dilakukan analisa bi variate. Issu yang menarik ini, telah menjadi dasar kebijakan dalam kurikulum pendidikan sekolah dasar di Negara maju, yang meng-alokasi-kan sejumlah waktu tertentu bagi para peserta didik untuk beraktifitas /belajar diluar gedung. 
 Katarak, adalah keadaan yang hampir selalu terjadi pada penderita pasca vitrektomi, terutama dengan penggunaan minyak silikon. Tindakan fakoemulsifikasi merupakan treatment of choice untuk keadaan tsb, namun termasuk dalam katagori tindakan yang sulit; sehingga dalam era BPJS ini masuk dalam kriteria yang seharusnya di tangani pada rumah sakit rujukan tipe A. Artikel yang ditampilkan, menunjukkan bahwa tindakan fakoemulsifikasi terbukti dapat meningkatkan kemampuan penglihatan penderita dengan angka komplikasi yang rendah apabila dilakukan oleh operator yang handal, namun kemungkinan terjadi nya re-detachment terpantau meningkat pada penderita yang minyak silikon nya telah dikeluarkan. Hal ini merupakan suatu kenyataan dan implementasi langsung dari konsep “volume pressure” sebagai bagian dari homeostasis regulasi cairan akueous bolamata. 
 
 
9
Naif, Naif. "URGENSI INOVASI PENDIDIKAN ISLAM: MENYATUKAN DIKOTOMI PENDIDIKAN." Kordinat: Jurnal Komunikasi antar Perguruan Tinggi Agama Islam 15, no. 1 (2016): 1–16. http://dx.doi.org/10.15408/kordinat.v15i1.6304.
Full textAbstract:
Pendidikan adalah salah satu faktor terpenting dalam usaha pembangunan yang dilakukan oleh sebuah negara. Pendidikan merupakan upaya pengembangan potensi manusiawi dari para peserta didik, baik berupa fisik, cipta maupun karsa agar potensi tersebut menjadi nyata dan dapat berfungsi bagi perjalan kehidupan. Sejarah mencatat bahwa Negara yang memiliki perhatian yang tinggi pada dunia pendidikan, maka negara tersebut akan mengalami kemajuan yang lebih tinggi dibandingkan dengan negara lain yang menomorduakan masalah pendidikan. Namun, perhatian yang besar dari negara saja tidaklah cukup, karena praktisi dan akademisi harus berupaya keras untuk melakukan inovasi tiada henti dalam mengelola dan mengembangkan pendidikan, inovasi pendidikan tersebut haruslah didasarkan pada tujuan pendidikan guna meningkatkan kualitas pendidikan, yang pada akhirnya akan mencerdaskan kehidupan bangsa dan membentuk insan yang kompetitif dan bermartabat
10
Setiawan, Iwan Setiawan. "Islam dan Nasionalisme: Pandangan Pembaharu Pendidikan Islam Ahmad Dahlan dan Abdulwahab Khasbullah." Hayula: Indonesian Journal of Multidisciplinary Islamic Studies 2, no. 1 (2018): 1–16. http://dx.doi.org/10.21009/hayula.002.1.01.
Full textAbstract:
Sampai hari ini, dikotomi antara “Islam” dan “Nasionalis” masih terjadi. Dikotomi ini menjadikan seorang Muslim merasa tidak nyaman dalam pergaulan di masyarakat, khususnya saat bertemu dengan kelompok yang berbeda agama. Pada akhirnya, dikotomi ini menjadikan sebuah pertanyaan “Apakah menjadi Muslim bisa menjadi Nasionalis”? Artikel akan menjawab pertanyaan diatas dengan melihat sejarah dua tokoh pendidikan Islam dan Pahlawan Nasional. Mereka adalah Ahmad Dahlan dan Abdulwahab Khasbullah, dua pendiri organisasi terbesar di Indonesia, Muhammadiyah dan Nahdlatul Ulama. Dengan meneliti tentang dua tokoh Pendidikan Islam di masa Kolonial Belanda sebelum era kemerdekaan, kita bisa menemukan jawaban atas pertanyaan diatas. Tujuan artikel ini untuk menunjukkan bahwa tokoh Islam bernama Ahmad Dahlan dan Abdulwahab Khasbullah adalah seorang Nasionalis. Penelitian ini merupakan Library Research, dimana sumber pustaka diambil dari buku-buku, jurnal, majalah dan Koran. Library Research juga sering disebut dengan istilah penelitian Kepustakaan.
Dissertations / Theses on the topic "Dikotomi"
1
Eklund, Emelie. "Brottsling – brottsoffer : En grådaskig dikotomi." Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63427.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna. Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ”rollblandning” brukar användas för att beskriva. Intervjuerna kom sedan att ligga till grund för studiens inriktning och utformning. Enligt intervjupersonerna var rollblandning som mest framträdande inom tre områden; våld i nära relationer, våld mellan ungdomar och våld mellan socialt marginaliserade personer. Utifrån situationer som berört dessa områden och som berättats för mig under intervjuerna konstruerade jag vinjetter som skickades till brottsoffersamordnarna. I min analys framkom det att brottsoffersamordnarnas föreställningar färgas av en brottsofferdiskurs där stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner har stor betydelse. I sitt resonemang kring vinjetterna ger brottsoffersamordnarna uttryck för detta fast på olika sätt beroende på om våldet skett mellan ungdomar, mellan socialt marginaliserade personer eller i en nära relation. Bland annat verkar föreställningarna kring personer som både har begått brott och utsatts för brott påverkas av deras ålder och kön . Vilket t.ex. visar sig genom att män som utsatt och utsatts för våld i nära relationer har svårare att få hjälp och stöd som brottsoffer än kvinnor som också utsatt och utsatts för våld i nära relationer. Slutsatsen är att brottsoffersamordnarna behöver ifrågasätta och frångå sina stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner och i förlängningen verka för att sprida detta inom polisen för att kunna öppna dörren mot en större kunskap om brottsoffer inom polisen.
2
Eldnatt, Frida. "Lidelsefullt lidande : En problematisering av njutningens och smärtans dikotomi." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6617.
Full textAbstract:
<p>Smärta har en historisk tradition av att uppfattats som njutningens motsats. Smärtans ställning som alltigenom negativ ses ofta som en ”sanning” som inte kan motsägas. Dock finns det individer som njuter av smärta på ett sexuellt plan, så kallade masochister. I denna studie undersöker författaren hur masochisterna själva beskriver relationen mellan smärta och njutning. Den tidigare forskningen fokuserar mestadels på den dominante partens problematiker och upplevelser i en sadomasochistisk situation och utelämnar därmed masochistens syn på smärta, njutning och risker.</p><p>Genom att använda sig av Grundad Teori försöker författaren att förutsättningslöst kartlägga den masochistiska upplevelsen av smärta och njutning och utarbetar en teori om masochistens syn på sin egen avvikelse och utveckling, på förstärkning av känsla och den personliga förhöjningen och känslan av att befinna sig i ett ”tillstånd” i den masochistiska leken, den fullständiga tilltron till partnern och på den ömsesidiga kommunikationen, de egna avvägningarna och gränsdragningarna och hur de ser njutning och smärta som i symbios. Alla dessa aspekter leder fram till en känsla av frihet. I diskussionen används Mays teorier om frihet och öde tillsammans med Eberhards teorier om riskbedömningar, vilka bägge innefattar tankar kring ”negativa” förnimmelser som ångest, rädsla och vrede.</p><p>Det blir klart att alla negativa förnimmelser har både ”skadliga” och ”normala” former. Det masochisterna upplever i leken är en form av ”normal smärta” som inte har några negativa beståndsdelar utan som fungerar som en utvecklingsmekanik och en språngbräda för att uppnå frihet.</p>
3
Olsson, Nils-Johan. "Från rasbiologi till rekordår – en dekonstruktion av fyra svenska myndighetsdiskurser om romer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84378.
Full textAbstract:
I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.
4
Fagerstrandh, Jenny. "Flickskolan i Kalmar : En studie av Kalmar flickskolas elever 1900-1907 och undervisningen som bedrevs där." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60936.
Full textAbstract:
The schools were different one hundred years ago. Children went to different schools depending on their social class and gender. The education for boys was often considered to be more important and in need of higher standards compared to the education for girls. The girls' school in Kalmar grew to become an important piece of history, in terms of history about education and gender. The purpose of this study is to follow twelve girls who studied at Kalmar girls' school 1900-1907. What can be said about their background and their time after their education at the girls' school? The purpose is also to do a research on the teaching that was conducted in that particular girls' school and compare the results to the education in Swedish schools in present time. The study also revolves around Yvonne Hirdman's gender theory about keeping the genders seperated and Ingela Schånberg's thesis on women and their education between 1870-1970. The results shows that some selection of the students took place and the girls who studied at that particular school were connected to the higher class of society. When comparing the different educations, several differences were found between the education on Kalmar girls' school and any school in present time.
5
Ax, Maria, and Jessica Elfgren. "”Det är såhär det är, men inte hur det borde vara” : En studie om elevers genusmedvetenhet i år 6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175299.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.
6
Christiernin, Björn. "Bilder av islam och dess utövare : En analys av lärobokstexter i ämnet religion för grundskolans mellanår." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255696.
Full textAbstract:
Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ”andrafiering” av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ”vi” (svenskar) konstrasteras mot ”dem” (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades. En annan slutsats som drogs är att läroboken, sedd som en diskurs, påverkas av faktorer i den samhällskontext den produceras i exempelvis läroplaner. Analysen visade att läroböckerna pekade på flera gemensamma nämnare mellan islam och andra religioner som kristendom och judendom. Därför drogs slutsatsen att de analyserande lärobokstexterna inte kunde ses som en del i en anti-muslimsk/islamofob diskurs. I övrigt bekräftades till stor del tidigare forskning som visat en mer nyanserad bild av islam och muslimer i läroböcker från senare år. Vid sidan om detta framträdde även en generaliserad bild över friheten hos kvinnor med muslimsk bakgrund boende i samhällen utan lagstött religiöst tvång.
7
Jörgensen, Jonas, and Andreas Zalewski. "Dikotomi i förändring : en studie i hur maktrelationen mellan politiker och tjänstemän påverkas av övergången till en nämndlös politisk organisation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17612.
Full text
8
Rosén, Maria. "Manligt, kvinnligt, jämlikt? : En genusanalys av läromedlet Den levande litteraturen." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2544.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.</p>
9
Redmalm, Anna. "Att utmana normer med grafisk form: Ett designprojekt och en fallstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22512.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen studeras hur avvikande visuella uttryck kan användas inom design för att utmana normer. I uppsatsen undersöks hur designen av tidningen Bang utmanar normativa dikotomier som funktion/form, maskulint/feminint och original/imitation. Uppsatsen tar avstamp främst i queerteori, såsom Judith Butlers resonemang om original och imitation, Fanny Ambjörnssons undersökning av färgen rosa och Judith Halberstams studier av ”queera misslyckanden” i animerad film. Dessa teorier används i en fallstudie av Bangs design för att förstå hur avvikande uttryck kan utmana normer. Fallstudien görs genom analys av tre lösnummer av Bang och diskussioner om normkritisk design i media. Fallstudien inkluderar också en intervju med Lotta Sjöberg, skaparen av den normkritiska facebookgruppen Family Living – the true story. Utifrån detta material undersöks hur normkritisk design blir subversiv, såväl som vilka problem som kan finnas med strategin. Slutligen dras slutsatsen att normkritisk design erbjuder ett icke-essentialistiskt sätt att förhålla sig till normer och design.<br>This is a study on how deviant visual expressions can be used within design in order to challenge norms. The essay examines how normative dichotomies such as function/form, masculine/feminine and original/imitation are challenged within the magazine Bang’s design. The essay mainly draws on queer theory, such as Judith Butler’s ideas on original and imitation, Fanny Ambjörnsson’s study of the colour pink and Judith Halberstam’s theories on ”queer failures” within animated film. These theories are used in a case study of Bang’s design in order to understand how deviant expressions can challenge norms. In the case study, three issues of Bang and media discussions on norm critical design are analysed. The case study also includes an interview with Lotta Sjöberg, creator of the norm critical Facebook group Family Living – the true story. This material is examined in order to explain how norm critical design becomes subversive, as well as potential problems with the strategy. Finally, the essay concludes that norm critical design offers a non-essential way of relating to norms and design.
10
Salo, Pia, and Sussie Ekman. "Varför förstår inte mamma? : En kvalitativ studie om barn till föräldrar med utvecklingsstörning." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-437.
Full textAbstract:
<p>The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the</p><p>parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,</p><p>and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents</p><p>caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research</p><p>summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review</p><p>similarities and discrepancies.</p><p>The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and</p><p>interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.</p><p>In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers</p><p>have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different</p><p>conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and</p><p>raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.</p><p>The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences</p><p>in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents</p><p>with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed</p><p>roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the</p><p>difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms</p><p>today.</p><p>There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese</p><p>childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how</p><p>theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in</p><p>this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered</p><p>promotive, as well as higher education.</p><p>Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.</p>
Books on the topic "Dikotomi"
2
Unu, Nitibaskara. Dilema dikotomi konservasi dan pemanfaatan. Pusat Studi Lingkungan, Universitas Nusa Bangsa, 2005.
Find full text
3
Nugraha, Agung. Hutan, industri dan kelestarian: Dialektika dikotomi sepanjang zaman. Wana Aksara, 2007.
Find full text
4
Nirwanto, D. Andhi. Dikotomi terminologi keuangan negara dalam perspektif tindak pidana korupsi. Aneka Ilmu, 2013.
Find full text
5
Widyawati, Setya. Studi tentang dikotomi pandangan umat Islam terhadap seni: Laporan penelitian perorangan. Sekolah Tinggi Seni Indonesia, 1999.
Find full text
6
Sutrisno. Problem dikotomi ilmu dalam Islam: Upaya integrasi ilmu di UIN Sunan Kalijaga, Yogyakarta : laporan penelitian individual. Proyek Peningkatan Perguruan Tinggi Agama, IAIN Sunan Kalijaga, 2004.
Find full text
8
Amit, Karin. Mizraḥim leʻumat Ashkenazim: Ha-ḥaluḳah ha-etnit ha-dikoṭomit ṿe-hatslaḥatam shel bene ha-dor ha-rishon ṿeha-sheni be-shuḳ ha-ʻavodah ha-Yiśreʼeli. [ḥ. mo. l., 2001.
Find full text
9
Puteh, Alis. Pendidikan & Pembangunan Kejayaan Bahasa Melayu Sebagai Bahasa Pengantar di Malaysia. UUM Press, 2012. http://dx.doi.org/10.32890/9789675311970.
Full textAbstract:
Bahasa pengantar merupakan wahana yang paling berpengaruh untuk mengekalkan dan menggiatkan semula sesuatu bahasa dan budaya. Dasar bahasa pengantar yang menentukan kelompok sosial dan kelompok mana yang akan mempunyai peluang politik dan peluang ekonomi serta kelompok mana pula yang akan dipinggirkan. Setelah lebih 54 tahun bahasa Melayu dinobatkan sebagai bahasa pengantar, pemerkasaan semula bahasa Inggeris telah menimbulkan satu kontroversi. Kontroversi ini berkait rapat dengan falsafah Dikotomi Fishman (1968). Kajian tersebut turut mendapati bahawa perbezaan pendidikan iaitu antara persekolahan yang dikelola oleh golongan mubaligh dengan persekolahan yang dikelola oleh kerajaan menghasilkan rakyat yang mempunyai tanggapan politik yang berbeza.