Dissertations / Theses on the topic 'Dikotomi'

Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna. Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ”rollblandning” brukar användas för att beskriva. Intervjuerna kom sedan att ligga till grund för studiens inriktning och utformning. Enligt intervjupersonerna var rollblandning som mest framträdande inom tre områden; våld i nära relationer, våld mellan ungdomar och våld mellan socialt marginaliserade personer. Utifrån situationer som berört dessa områden och som berättats för mig under intervjuerna konstruerade jag vinjetter som skickades till brottsoffersamordnarna. I min analys framkom det att brottsoffersamordnarnas föreställningar färgas av en brottsofferdiskurs där stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner har stor betydelse. I sitt resonemang kring vinjetterna ger brottsoffersamordnarna uttryck för detta fast på olika sätt beroende på om våldet skett mellan ungdomar, mellan socialt marginaliserade personer eller i en nära relation. Bland annat verkar föreställningarna kring personer som både har begått brott och utsatts för brott påverkas av deras ålder och kön . Vilket t.ex. visar sig genom att män som utsatt och utsatts för våld i nära relationer har svårare att få hjälp och stöd som brottsoffer än kvinnor som också utsatt och utsatts för våld i nära relationer. Slutsatsen är att brottsoffersamordnarna behöver ifrågasätta och frångå sina stereotypa föreställningar om brottsoffer och gärningspersoner och i förlängningen verka för att sprida detta inom polisen för att kunna öppna dörren mot en större kunskap om brottsoffer inom polisen.

<p>Smärta har en historisk tradition av att uppfattats som njutningens motsats. Smärtans ställning som alltigenom negativ ses ofta som en ”sanning” som inte kan motsägas. Dock finns det individer som njuter av smärta på ett sexuellt plan, så kallade masochister. I denna studie undersöker författaren hur masochisterna själva beskriver relationen mellan smärta och njutning. Den tidigare forskningen fokuserar mestadels på den dominante partens problematiker och upplevelser i en sadomasochistisk situation och utelämnar därmed masochistens syn på smärta, njutning och risker.</p><p>Genom att använda sig av Grundad Teori försöker författaren att förutsättningslöst kartlägga den masochistiska upplevelsen av smärta och njutning och utarbetar en teori om masochistens syn på sin egen avvikelse och utveckling, på förstärkning av känsla och den personliga förhöjningen och känslan av att befinna sig i ett ”tillstånd” i den masochistiska leken, den fullständiga tilltron till partnern och på den ömsesidiga kommunikationen, de egna avvägningarna och gränsdragningarna och hur de ser njutning och smärta som i symbios. Alla dessa aspekter leder fram till en känsla av frihet. I diskussionen används Mays teorier om frihet och öde tillsammans med Eberhards teorier om riskbedömningar, vilka bägge innefattar tankar kring ”negativa” förnimmelser som ångest, rädsla och vrede.</p><p>Det blir klart att alla negativa förnimmelser har både ”skadliga” och ”normala” former. Det masochisterna upplever i leken är en form av ”normal smärta” som inte har några negativa beståndsdelar utan som fungerar som en utvecklingsmekanik och en språngbräda för att uppnå frihet.</p>

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.

The schools were different one hundred years ago. Children went to different schools depending on their social class and gender. The education for boys was often considered to be more important and in need of higher standards compared to the education for girls. The girls' school in Kalmar grew to become an important piece of history, in terms of history about education and gender. The purpose of this study is to follow twelve girls who studied at Kalmar girls' school 1900-1907. What can be said about their background and their time after their education at the girls' school? The purpose is also to do a research on the teaching that was conducted in that particular girls' school and compare the results to the education in Swedish schools in present time. The study also revolves around Yvonne Hirdman's gender theory about keeping the genders seperated and Ingela Schånberg's thesis on women and their education between 1870-1970. The results shows that some selection of the students took place and the girls who studied at that particular school were connected to the higher class of society. When comparing the different educations, several differences were found between the education on Kalmar girls' school and any school in present time.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ”andrafiering” av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ”vi” (svenskar) konstrasteras mot ”dem” (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades. En annan slutsats som drogs är att läroboken, sedd som en diskurs, påverkas av faktorer i den samhällskontext den produceras i exempelvis läroplaner. Analysen visade att läroböckerna pekade på flera gemensamma nämnare mellan islam och andra religioner som kristendom och judendom. Därför drogs slutsatsen att de analyserande lärobokstexterna inte kunde ses som en del i en anti-muslimsk/islamofob diskurs. I övrigt bekräftades till stor del tidigare forskning som visat en mer nyanserad bild av islam och muslimer i läroböcker från senare år. Vid sidan om detta framträdde även en generaliserad bild över friheten hos kvinnor med muslimsk bakgrund boende i samhällen utan lagstött religiöst tvång.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i läromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till läroplanens mål om att skolan skall förmedla jämställdhet. Janssons lärobok från 1995 är ett vanligt förekommande läromedel och passar därför bra för en kvalitativ analys av hur isärhållandet av män och kvinnor verkställs och vilka normer som tillämpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen är inspirerad av Williams studie från 1997 och har även Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultaten visar att läroboken bidrar till att bekräfta och förstärka dikotomin och hierarkin, det vill säga att isärhålla kvinnor och män och framhålla mannen som norm, med vilken kvinnan jämförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan läroboken Den levande litteraturen och läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och låta undervisningen spegla både manliga och kvinnliga perspektiv.</p>

I den här uppsatsen studeras hur avvikande visuella uttryck kan användas inom design för att utmana normer. I uppsatsen undersöks hur designen av tidningen Bang utmanar normativa dikotomier som funktion/form, maskulint/feminint och original/imitation. Uppsatsen tar avstamp främst i queerteori, såsom Judith Butlers resonemang om original och imitation, Fanny Ambjörnssons undersökning av färgen rosa och Judith Halberstams studier av ”queera misslyckanden” i animerad film. Dessa teorier används i en fallstudie av Bangs design för att förstå hur avvikande uttryck kan utmana normer. Fallstudien görs genom analys av tre lösnummer av Bang och diskussioner om normkritisk design i media. Fallstudien inkluderar också en intervju med Lotta Sjöberg, skaparen av den normkritiska facebookgruppen Family Living – the true story. Utifrån detta material undersöks hur normkritisk design blir subversiv, såväl som vilka problem som kan finnas med strategin. Slutligen dras slutsatsen att normkritisk design erbjuder ett icke-essentialistiskt sätt att förhålla sig till normer och design.<br>This is a study on how deviant visual expressions can be used within design in order to challenge norms. The essay examines how normative dichotomies such as function/form, masculine/feminine and original/imitation are challenged within the magazine Bang’s design. The essay mainly draws on queer theory, such as Judith Butler’s ideas on original and imitation, Fanny Ambjörnsson’s study of the colour pink and Judith Halberstam’s theories on ”queer failures” within animated film. These theories are used in a case study of Bang’s design in order to understand how deviant expressions can challenge norms. In the case study, three issues of Bang and media discussions on norm critical design are analysed. The case study also includes an interview with Lotta Sjöberg, creator of the norm critical Facebook group Family Living – the true story. This material is examined in order to explain how norm critical design becomes subversive, as well as potential problems with the strategy. Finally, the essay concludes that norm critical design offers a non-essential way of relating to norms and design.

<p>The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the</p><p>parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,</p><p>and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents</p><p>caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research</p><p>summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review</p><p>similarities and discrepancies.</p><p>The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and</p><p>interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.</p><p>In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers</p><p>have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different</p><p>conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and</p><p>raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.</p><p>The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences</p><p>in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents</p><p>with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed</p><p>roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the</p><p>difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms</p><p>today.</p><p>There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese</p><p>childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how</p><p>theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in</p><p>this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered</p><p>promotive, as well as higher education.</p><p>Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.</p>

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattning på omsorgens betydelse i förskolan och vad omsorgsarbetet med de äldre barnen är. Vår strävan för studien är att synliggöra omsorgen och dess betydelse i förskolan och hur den implementeras med de äldre barnen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska material består av sju stycken ostrukturerade intervjuer med sju stycken deltagare på fem olika förskolor, i vilka olika teman för omsorg framkommit. De teman som framkom var Ta vara på omsorgssituationer, Omsorg och lärande, Uppmärksamhet och Relationer. Dessa teman analyserades sedan med analysverktygen care as an activity och care as an approach. Resultatet visar att förskollärare talar om omsorg i olika aspekter. Omsorg framkommer i relation till lärande då lärandet tas tillvara på i omsorgssituationer men också som själva förutsättningen för barns lärande. Omsorgen anses även ha ett lärande i sig självt. I arbetet med de äldre barnen betonar förskollärarna omsorgen genom att barnen ska uppmärksammas och deras relationer ska vårdas. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att omsorg och lärande inte ingår i en dikotomi. Den omsorgsaspekt som framkommer mest är för övrigt den som relateras till förskollärarnas förhållningssätt - det är alltså inte den fysiska omsorgen som förskollärarna beskriver i första hand.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka om de informanter som deltagit anser att Afghanistan är jämställt. Uppsatsen har också som syfte att se hur informanternas individuella trosuppfattning påverkar synen på jämställdhet och deras följande av pashtunwali. Samt om informanterna anser att islam eller pashtunwali förespråkar eller förhindrar jämställdhet. Informanterna befinner sig alla i Afghanistan och har svarat på frågor via Google forms i form av postala intervjuer. Metoden som använts i denna uppsats är kvalitativa analyser. För att analysera svaren har jag använt mig av Hirdmans genussystem och Connells teori om maskulinitet.   Resultaten visar tydliga svar på att informanterna inte betraktar Afghanistan som jämställt. Detta visar sig bland annat i att män värderas högre och män erhåller många fler valmöjligheter än kvinnor. Kvinnor begränsas ständigt av regler uppsatta av män. Informanterna anser att islam förespråkar jämställdhet men pashtunwali är ett starkt hinder på vägen mot ett jämställt samhälle.<br>This paper aims to investigate whether the informants who participated believe that Afghanistan is equal. This paper also intends to see how the informants' individual beliefs affect the view of gender equality and their following of pashtunwali. And if they believe that Islam or Pashtunwali promotes or is an obstacle against equality. The informants are all located in Afghanistan and have answered questions via Google forms in the form of postal interviews. The method used for this paper is qualitative analyzes. To analyze the answers, I have used Hirdman's gender system and Connell's theory of masculinity.       The results show clear reactions that the informants do not consider Afghanistan to be equal. This is shown for instance by the fact that men are valued higher and men are given many more choices than women. Women are constantly limited by rules set by men. The informants believe that Islam advocates for equality, but pashtunwali is a strong obstacle on the road to an equal society.

AbstractStudiens syfte är att undersöka spänningsfältet mellan begreppen undervisning och omsorg, beträffande hur uppdragen tolkas av förskollärare samt huruvida utrymme för närvarande mellanmänskliga möten finns, utifrån våra respondenters upplevda erfarenheter och tankar.Den nya reviderade läroplanen trädde i kraft 2019 och med den en förskola som är mer och mer undervisningscentrerad. Utifrån detta har vi genomfört en studie som riktar sig mot att urskilja spänningsfältet mellan undervisning och omsorg. Vi ifrågasätter om begreppen får ta lika stor plats, diskuteras och synas. Arbetets teoretiska referensram belyser begreppen omsorg, undervisning och förhållningssätt, där vi utgått från ett relationellt perspektiv kopplat till Aspelin samt omsorgsetik utifrån Noddings. Kapitlet kring tidigare forskning belyser dikotomin mellan undervisning och omsorg, transformering av begreppen, tvetydighet av begreppen samt undervisning i relation till omsorg och lärande. Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin grundar sig på semistrukturerade djupintervjuer med sju förskollärare. Resultatet av studien visar att det finns en verbal dikotomi mellan begreppen omsorg och undervisning. Vi ser att omsorg blivit en tyst kunskap medan begreppet undervisning diskuterats aktivt och på olika sätt på arbetsplatserna. Dock ser vi att förskollärarna bedriver omsorg, men utan att sätta ord på den. Begreppen transformeras där undervisning blir allt. Vårt resultat visar att vidare diskussioner kring begreppen omsorg och undervisning är nödvändigt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka genusrelaterade diskurser som kommer till uttryck i mötet mellan pedagoger och barn på förskolan. Det görs genom att studera (icke-)kategorisering av genus och retoriska strategier i pedagogers tal under planerade aktiviteter. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism med diskurspsykologi som metodologi. Produktionen av empiri har föregåtts av icke-deltagande observation med observationsschema som dokumentationsmetod. Studiens resultat visar att det sker både en kategorisering och en icke-kategorisering av genus samt att pedagoger använder sig av särskilda ord i sina uttalanden och tystnad för att göra detta.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

<p><strong><p>Abstract</p><p>The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way.</p></strong></p><br><p>Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.</p>

<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman’s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book’s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version. However, studying the extent of named men and women, we can determine that male characters are overrepresented in both versions, with a total of 80 % of all persons named in the books being of the male gender. To further problematize our material, we discuss how the student’s identity, based on E.H. Erikson’s theory of identity, could be affected by the subject matter content. We believe that it can be malicious to student’s self-image, and that it is the teacher’s responsibility to debate with the students about how the gender system’s two principles are present in our society.

Vi har i denna studie undersökt hur män och kvinnor samt pojkar och flickor gestaltas i läromedel riktat till barn i förskoleklass och årskurs 1–3. De utvalda läromedlen är läseböcker i läromedelsserien Livet i Bokstavslandet, som är utgivna mellan år 2015 och 2017. Vi har även undersökt hur materialet svarar mot den samtida läroplanens krav om jämställdhet. Studien har genomförts med en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. I analysen av de aktuella läromedlen har vi utgått från Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteori. Resultatet visar att gestaltningen av könen i de analyserade läromedlen i vissa aspekter är i enlighet med rådande styrdokument medan de ur andra hänseenden motsäger dessa.

Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.

Purpose- The aim of this master’s thesis is to analyse the dichotomy between west and east and how this is seen in the following two libraries; Library of Congress (LC) and Bibliotheca Alexandrina (BA). I want to analyze if the portrait of east, as slow and hostile, and of west, as welcoming and forward, and how this, if at all, is actually seen in LC and BA. The presence and use of patriotism and nationalism in libraries is also examined. I asked myself the following questions: 1) How do LC and BA present themselves on their websites and how does this correspond to the dichotomy?, 2) How do LC and BA relate to patriotism on their websites?, and 3) Can one see what, if anything, LC and BA say about each other and how does this correspond to the dichotomy? These are questions that libraries world-wide might gain from to ponder, how and why, a western norm is almost always seen as superior to an eastern option.   Method- The approach was norm critical analysis of LC and BA’s websites. The method used was comparative text and image studies combined with netnography. Benedict Andersons and Jürgen Habermas’ theories about patriotism and nationalism was used, as well as Edward Saids Orient perspective. Andersons’ idea of an imagined community was also central.   Key Findings- The analysis shows that the dichotomy is actually the other way round, BA are the modern and welcoming ones, while LC are more traditional by way of expressing themselves. The dichotomy is also in some cases even very misleading of how the East is interpreted by the West. The conclusion is three major findings, 1) BA want to create and share knowledge both with each other and with the world as a whole, whilst LC is more about gathering knowledge and keeping this in the library for the sake of the United States welfare, 2) LC speak of themsleves as modern and of BA as ancient just as the dichotomy often display the two of them, but this is not a correct statement; BA has, for instance, modern western superheroes displayed on their website for children, while LC, on the other hand, has heroes such as the late American president Abraham Lincoln and American veterans on display for children (in other words, mostly an American perspective that one might find difficult to relate to if being a non-american citizen, while BA is more global with well-known cartoon figures), and lastly, 3) LC displays patriotism through stories of war by having a prominent section dedicated to American veterans on their website, while BA speaks more of a patriotism through a proud cultural heritage.   Originality/value- This kind of study had not been done before in LIS research.   Paper type- This is a two years master’s thesis in Library and Information Science (LIS) in Archive, Library and Museums studies

I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka diskurser som är aktuella kring våldtäkt samt att undersöka om Thordis Elva genom sin biografi På andra sidan förlåtelsen En sann historia synliggör tendenser till en förändrad diskurs och vad den i så fall skulle kunna innebära. Arbetet med studien har utgått från boken som kom ut under våren 2017 och genom ett diskursanalytiskt angreppssätt har frågor ställts till materialet för att hitta lämpliga teorier och metoder för analysen. Ur ett språkvetenskapligt, performativt och genusteoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv har en kvalitativ analys utförts i tre nivåer enligt den modell Fairclough tagit fram inom den kritiska diskursanalysen. På mellannivån har den diskursiva praktiken analyserats genom begreppssamling där flytande signifikanter identifierats med hjälp av konstruktion av möjliga och omöjliga ekvivalenskedjor. På textnivå har två systemisk-funktionella analyser utförts. I den första av dessa har processtyper och deltagare analyserats ur den del av texten där författaren talar med sin våldtäktsman om det han gjorde mot henne sexton år tidigare. Den andra textuella analysen räknar hennes respektive hans repliker och ord i direkta anföringar i samma del av texten. Den tredje nivån – sociala praktiker – har undersökts genom sammankoppling av diskursiv praktik och bakomliggande teori med tidigare forskning. Resultatet visar en svag tendens till förändring av den diskursiva praktiken kring våldtäkt. Genom biografin dekonstrueras hegemoniska begrepp som offer–förövare-dikotomin, skam och skuld samt ansvar. Här erbjuds nya sätt att tala kring våldtäkt och personer som utsatts eller som utsatt. Problematisering, dekonstruktion och adderande av perspektiv synliggör och ifrågasätter en bakomliggande social diskurs med hög interdiskursivitet till patriarkala strukturer som hegemoniskt genomsyrar juridiska diskurser, mediadiskurser och andra diskurser kring våldtäkt.

Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet. Detta i motsats till Sverigedemokraterna som i istället får rollen som en hjälte - demokratins beskyddare i Sverige.<br>This paper examines the communicative crisis defense of the Sweden democrats after the criticism that appeared after the mass murder by the right-wing extremist Anders Behring Breivik at Utöya in 2011. In this analysis a narrative examination is made of the party leader Åkessons explanation to why the crisis emerged and how his apology interacts with the party’s internal story. The first part of the results shows that Åkesson structures a narrative where the society’s witch hunt on the party stands as an explanation to why the crisis has emerged. The second part of the analysis shows that Åkesson uses the crisis to strengthen the role of the Sweden democrats as an anti-establishment party by using dichotomies. In his crisis narrative he attributes similar characteristics to his critics and Breivik. The consequence of this is that the two actors stand as a collective villain in the narrative. To the contrary, the Sweden democrats became a hero in the narrative - the protector of democracy in Sweden.

Uppsatsen undersöker hur flick- respektive pojkspelare och deras idrottsutövande inom ungdomsfotbollen konstrueras i förhållande till varandra och till den stereotypa bild av kvinnligt och manligt idrottande som media upprättar. Vidare ämnar den besvara om fotbollsklubbarnas framställning av fotbollslagen genomsyras av Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål om jämställt idrottande.   Tolv texter från sex fotbollsklubbar i Stockholms län har genomgått en textuell innehållsanalys med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Analyserna har utförts med Hirdmans genussystem, Faircloughs kritiska diskursanalys och Halls synsätt på stereotypisering som teoretisk utgångspunkt.   Resultatet visar på ett upprätthållande av det manliga könet som norm inom fotbollen och en reproduktion av de idrottsstereotypa bilder av manligt och kvinnligt idrottande som media tenderar att visa upp. Flickorna får inte bara mindre textuellt utrymme utan frånkopplas ofta en seriös fotbollssatsning i jämförelse med pojkarna. En del arbete tycks således finnas kvar innan jämställdhetsmålet är uppnått inom ungdomsfotbollens verksamheter.

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status. Kulturens och sportens historiska bakgrunder och nutida plats i den samhälleliga diskursen speglas så i de journalistiska skillnaderna. Resultatet av undersökningen gestaltas i ett ljudverk som syftar till att tydliggöra hur skillnaderna ser ut genom att vända på genrerna. Hur låter det om man rapporterar om kultur som om det vore sport och hur skulle ett reportage om en sporthändelse låta med kulturjournalistikens verktyg?<br>The purpose of this dissertation is to study and examine the differences between culture and sports journalism to examine what the grounds of the differences are, and what the consequences are for our understanding of culture and sport in society. Why do sports and culture journalism sound so different? And, what does it mean? Through detailed study of two Swedish Radio news programmes, Kulturnytt and Radiosportens nyheter, the differences between the two genres is made evident and concrete. The differences are analysed through concepts as genre, hegemony, dichotomy and the division between high and low social status. The conclusions of this dissertation are that the division between sport and culture is kept stable by journalistic genres, which in turn is created by the expressions differences in social status. Culture and sport's historical background and contemporary place in the discourse is thus reflected in the journalistic differences. The results of the genre examination are interpreted in a radio piece, aiming to clarify how the differences are constructed by reversing the genres. How would it sound to report on culture as if it were sports, and how could a story about a sport event sound using the instruments of culture journalism?

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ”kulturarv” i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 – 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008). Genom en kvalitativ och närläsande metod, med kvantitativa inslag, analyseras empirin utifrån en postkolonialt teoretisk utgångspunkt där begrepp som eurocentrism och dikotomier utifrån gränser mellan ”Vi” och ”De Andra” står i fokus. Undersökningen visar att trots att läroboksförfattarna delvis har olika ingångar till begreppet ”kulturarv” och västvärlden förmedlas en bild av att det är det västerländska som är den otvivelaktiga utgångspunkten. Läroböckerna legitimerar detta val delvis olika. Genomgående är att urvalet i varje lärobok stundtals faller tillbaka på eurocentristiska antaganden och stereotypa dikotomier mellan ”Vi” och ”De Andra”. Tre viktiga slutsatser betonas. Den första är att alla läroböcker använder ett västerländskt litterärt urval. Den andra slutsatsen är att läroböckerna lutar sig mot den västerländska litteraturen inte bara via explicita eller tysta legitimeringar utan också via aktiva gränsdragningar mellan ”Vi” och ”De Andra”. Slutligen poängteras att ”kulturarvet” tycks vara relevant igen mot bakgrund av det läroplanen definierar som ”internationaliseringen”.

The purpose of this paper was to examine how ”the other” is portrayed in Joseph Conrad’s novel Heart of darkness from a postcolonial perspective. Thru this analysis determine if and in what way the novel may be beneficial to education surrounding postcolonial perspectives in the subject Swedish at upper secondary school. Thru close reading of the text focusing on the novels portrayal of “the other”, the analysis concludes that the novel gives a stereotypical and dichotomous picture rooted in the novels contemporary science and culture of the western world. The way “the other” is portrayed in Joseph Conrad´s Heart of darkness does not consist with the fundamental values of the Swedish upper secondary school. The analysis has concluded that the novels potential as an educational tool in the education surrounding postcolonial perspectives is limited due to it´s lack of non-European perspectives.

Den ideella sektorn är byggd på ideellt engagemang och volontärer som jobbar utan ersättning. Inom dessa organisationer finns det dock ofta avlönade nyckelpersoner som innehar en ledande position. Om det är lönen eller att hjälpa stödsökande människor som motiverar ledarna är ännu inte utforskat. I tidigare forskning görs i regel en dikotom uppdelning av inre och yttre motivationsfaktorer. I förhållande till denna uppdelning kan ledarnas lön ses som något som ger dem extern motivation men samtidigt arbetar de tillsammans med oavlönade människor – ofta med det explicita syftet att skapa en bättre värld – vilket brukar kopplas till intern motivation. Med bakgrund av denna dubbelhet i ledarnas roll syftar denna uppsats till att problematisera den dikotoma uppdelningen i förhållande till motivation genom att undersöka hur ledarna förhåller sig till motivation. Urvalet består av tio kvinnliga ledare inom ideella organisationer som alla är avlönade för sitt arbete. Med hjälp kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk tolkningsgrund har syftet besvarats, och sedan analyserats i en fördjupad analys utifrån begrepp om emotioners betydelse i arbete samt organisationsteori. Studiens resultat visar att det finns ett dilemma mellan frihet och ansvar som ledarna förhåller sig till. Ledarna är starkt motiverade av att göra gott, men drivkraften möjliggörs av den ekonomiska ersättningen och båda har således betydelse för motivationen. Ytterligare ett fynd är att motivationen kan ha negativa konsekvenser. Resultatet visar att dikotomier som intern och extern motivation, egoism och altruism, inte på ett rättvisande sätt speglar den sociala verkligheten för dessa ledare. Snarare smälter olika motivationsaspekter samman: studiens slutsats är att ledarna motiveras av frihet som medför ansvar och att denna motivation är långt mer komplicerad än vad som föreslås i uppdelningen inre och yttre.

In the German Democratic Republic (GDR) the overthrow of the socialist regime did not only bring about both an economic and political shift, it resulted also in the inclusion of the GDR into the Federal Republic of Germany. The fall of the Wall brought with it transformations in everyday life as well as changes in social identities. This study examines how people who grew up in the GDR define the East and the West in unified Germany, as well as identifying which concepts play a role in the self-interpretations given by former GDR citizens. Through applying discourse theory, I investigate how identities are partially fixed and change over time, relating this always to historically situated discourses. In the analysis, East and West are considered as floating signifiers, which, through articulations made with other categories such as class, nation, place and gender, come to be filled with meaning. The study is based on twenty-five life story interviews conducted in Eastern Germany. The group of interviewees consisted of fifteen women and ten men born in the GDR between the years of 1970 and 1979, all of whom had different levels of education. The demise of the socialist state and the transition to a capitalist society is central in the interviewees’ life stories. Their narratives about the past are formed in a discursive order other than the one in which the events themselves took place. Conversely, the past is used as a foil against which the present is compared. With the dislocation, the interviewees have developed a reflexive stance to both themselves and the world. The study reveals both how East and West are still used to make the world intelligible in a number of fields and, at the same time, how these same concepts are transcended. It shows in what ways the interviewees employ different strategies to adapt to the new circumstances and to handle a potentially marked position in unified Germany.

To get a deeper understanding of mothers own experiences this bachelor thesis will investigate mothers' perceptions of her own motherhood and the characteristics of a good versus a bad mother based on themes of class and femininity , parenthood and identity. This will be examined on the basis of questions about what is a good versus bad mother and how this dichotomisation affect mothers in the role of mother. Through breif interviews in two places with different socioeconomical background the informants, moms with children under 24 months visiting open preschool, expressed their view on motherhood and how to find new knowledge. The results show that mothers obtains knowledge from various forums , depending on the socio-economic status , but that the mothers preferred to discuss with other parents to share experiences and tips.

<p>Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.</p>

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om huruvida textböcker i historia för årskurs 4–6 beskriver kvinnor och män som dikotomier, dvs isärhållande av könen, samt om detta problematiseras. Studiens teoretiska utgångspunkter är genussystemets principer enligt Yvonne Hirdman samt femininitets- och maskulinitetsnormerna. För att skapa ett analysverktyg användes Maria Nikolajevas motsatsschema. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och har textanalys som metod. Fem textböcker i historia årskurs 4–6 analyserades.  Resultatet visade att majoriteten av personbeskrivningarna i textböckerna beskrivs som dikotomier med utgångspunkt i maskulinitets- och femininitetsnormer. Männen tillskrevs främst manliga attribut men också ett fåtal kvinnliga. Kvinnor som beskrivs som enskilda individer i textböckerna tillskrevs huvudsakligen manliga attribut men även ett mindre antal kvinnliga. Samhällsgrupper bestående enbart av kvinnor tillskrevs huvudsakligen kvinnliga attribut, till skillnad från de enskilda kvinnorna.  Resultatet visade att personbeskrivningar och levnadsvillkor inte problematiseras utifrån ett genusperspektiv, varken i brödtexten eller via arbetsmetoder, med undantag av två fall i två olika textböcker. Utöver detta exempel förekom ingen problematisering av könens levnadsvillkor med genusperspektiv.

<p>This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality.</p><p>The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”.</p><p>One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church.</p><p>In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”.</p><p>Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated.</p><p>Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it!</p>

As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender.<br>I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.

Based on the Salem witch trials of 1692-1693, Arthur Miller’s play The Crucible treats a historical event that could be considered overflowing with patriarchal oppression. Despite the author’s clear disapproval of the historical cruelty, the play continuously reveals patriarchal structures and shows misogynist tendencies in its depiction of women. This essay suggests that the two main female characters Abigail Williams and Elizabeth Proctor function as representations of binary oppositions based on the patriarchal assumption of two categories of women: the ‘bad girl’ and the ‘good girl,’ which both reinforce the idea of women as unnuanced objects rather than multifaceted subjects. By arguing that Abigail and Elizabeth represent the binary pairs ‘selfish/sacrificing’ and ‘promiscuous/frigid,’ the essay finds that the two women are depicted as ‘either/or’ and that the unnuanced portrayals result in an unsympathetic reading of them. Finally, the essay concludes that regardless if the woman is a ‘good girl’ or a ‘bad girl,’ she is socially punished or given unflattering characteristics in order not to compete with the male protagonist in terms of reader sympathy.<br>Arthur Millers pjäs The Crucible skildrar häxprocesserna i Salem 1692-1693, en historisk händelse som kan anses vara genomsyrad av patriarkalt förtryck. Trots författarens uttalade förakt gentemot häxprocessernas grymhet finns det tydliga och återkommande patriarkala strukturer i den stundom misogyna pjäsen, särskilt i dess kvinnoporträtt. Denna uppsats visar hur de två kvinnliga huvudkaraktärerena Abigail Williams och Elizabeth Proctor fungerar som representationer av binära motsatser baserade på den patriarkala idén om två kategorier av kvinnor: den ’dåliga flickan’ och den ’duktiga flickan’, vilka förstärker synen på kvinnor som onyanserade objekt snarare än mångfacetterade subjekt. Genom att argumentera för hur Abigail och Elizabeth representerar de binära paren ’självisk/självuppoffrande’ och ’promiskuös/frigid’ finner denna uppsats att Abigail och Elizabeth är porträtterade som ’antingen/eller’ och att den onyanserade karaktäriseringen resulterar i en osympatisk läsning av dem. Slutligen påvisar uppsatsen att oavsett om kvinnan är en ’duktig flicka’ eller en ’dålig flicka’ blir hon socialt bestraffad eller försedd med osmickrande karaktärsdrag i syfte att inte konkurrera med den manliga protagonisten om läsarens sympati.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ”present and real” in Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling. Clara is unique among the works of Schelling since it is written as a discussion embedded in a symbolic and fictional context. One of the reasons for this is its aim to ground all scientific knowledge in that which is “present and real”. After having presented an overview of the life and philosophy of Schelling, as well as his relevance in contemporary philosophy, this essay is constituted by a thorough textual analysis of Clara. The analysis reveals how the text through descriptions of emotions, environments and a symbolic story highlights a certain “qualitative aspect” of the present and real.  As what is simultaneously ”the ideal in the real” and “the real in the ideal” this aspect escapes rational quantifying reason, revealing a foundational indivisible unity of life. An awareness of this intuitively known aspect of life can give rise to an immediate knowing, and felt as inspiration it can trigger the mind into the process of making what is immediately known into scientific “realized” knowledge. This way, an awareness of the pre-rational can lead to a permanent clairvoyance – a cognition in which that, which initially appears as irrational, can be made comprehensible. Interestingly, “the ideal in the real” coincides with the concept of “qualia”, the potential existence of which is lively debated within the field of consciousness studies today. Not much has been written about Clara so far, possibly partly because it concerns “the Spirit World” in its substantial sense. However, this essay hopes to show that Clara is phenomenologically, ontologically and epistemologically relevant and that it has a philosophical value of its own.<br>Denna uppsats syftar till att analysera den filosofiska innebörden av uttrycket ”närvarande och verkligt” i F. W. J Schellings verk Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World. Detta verk är unikt bland Schellings övriga verk då det är utformat som en diskussion satt i en symbolisk och fiktiv kontext, bland annat i syfte att förankra all vetenskaplig kunskap i det närvarande och verkliga. Efter en presentation av Schellings liv, filosofi och dagsaktualitet utgörs uppsatsen av en ingående textanalys som visar hur Schelling med hjälp av känslo- miljö- och händelseskildringar i Clara framhäver en särskild ”kvalitativ aspekt” av det närvarande och verkliga. Denna undflyr det rationella kvantifierande förnuftet och uppenbarar livets grundläggande odelbara enhet. Såsom det ideala i det reala sammanfaller denna aspekt med begreppet ”kvalia” vars existens livligt debatteras inom medvetandefilosofin idag. Clara visar dock att det ideala i det reala även är detsamma som det reala i det ideala och att en medvetandegörning om denna kvalitativt, omedelbart och intuitivt kända aspekt av livet kan ge upphov till ett omedelbart vetande och inspiration som kan realiseras vetenskapligt. I samverkan med förnuftet kan denna förrationella medvetenhet leda till en beständig klarsynthet inom vilket allt, även det som först förefaller irrationellt, kan göras begripligt.  Inte mycket har tidigare skrivits om Clara, möjligen delvis beroende på att den berör andevärlden i konkret bemärkelse, vilket kan verka vetenskapligt avskräckande. Denna uppsats hoppas dock visa på verkets fenomenologiska relevans och dess filosofiska egenvärde. [1]För mer info om kvaliadebatten se exempelvis: Edmond Wright (editor). The case for qualia. (Cambridge: MIT press, 2008)

I mitt projekt utvecklar jag konstnärliga designmetoder för att studera, samla in och berätta om kvinnohistoria och interiörhistoria, inspirerat av feministiska och queerteoretiska perspektiv på temporalitet, identitet, historia, material och berättande. Mitt examensarbete utgår från min 90-åriga mormors berättelser om sina barndomsminnen av hennes två mormödrar ‘Momma’ och ‘Mormor’ och hur det var att spendera somrarna på deras gård, Fridhem. I formgivning av bordet Fridhem, tavlan Systrar på gungbräda i trädgården, installationen Flytande fragment och installationen av dessa under Konstfacks Vårutställning 2021 tillsammans med ljudverket Minnen från Momma och Mormors Fridhem, manifesterar jag studierna och berättelsen.

Missiology is about God's call and his sending forth of people to do his will. His call is always linked to his purpose. Thus, the primary purpose of God is salvation. And his salvation is all embracing. Similarly, the Church is the sacrament of salvation and is mandated to proclaim faith and salvation to all. Hence, the mission of God (missio Dei) takes place in the Church, and is implanted by the Church in the world (missiones Ecclesiae). The mission which Jesus gives to the Church is made possible by his own mission (missio Christi), and thus has its foundation in God. The history of the Catholic Diocese of Bethlehem begins with the German Missionaries of the Congregation of the Holy Spirit (Spiritans). Importantly, for the Spiritans, the growth of the diocese depended upon the training of the lay people to teach catechism, to lead Priestless Sunday services and gradually by the training of the local clergy as well. The present situation in the Catholic Diocese of Bethlehem is the seemingly shallow understanding of faith and mission, and also the dwindling number of Catholics. This is clearly evident in the number of baptisms in the baptismal register and the head counts on Sundays. Nevertheless, the diocese is still called to preach the Good News to the poor and the oppressed. This thesis assesses the efforts of the pioneers (German Missionaries) as well as the current situation in the Catholic Diocese of Bethlehem, and recommends a paradigm shift for the future.<br>PhD (Missiology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Abstract in English, Afrikaans and Sesotho<br>Scuba diving is a popular marine recreational activity along the eastern and southern coast of Africa. This region is characterised as the East African Marine Ecoregion (EAME) and is known for its richness in marine fauna and flora, including some of the Indian Ocean‟s most diverse and abundant coral reef ecosystems, making it a popular destination for scuba divers. The future of the scuba diving industry has come under threat as a result of environmental, social, political and economic impacts, and there is a need to better understand how these external risks impact on scuba diving tourism businesses in the EAME. Empirical evidence suggests that external risks, both international and domestic, have an effect on the tourism industry as a whole. However, limited research has been conducted on the impact of such external risks on the dive tourism industry specifically. Existing research has also focused extensively on environmental risks rather than on how external risks of a political, economic and social nature affect dive operator sustainability in the EAME. Most studies have also focused on the demand side (divers) as opposed to the supply side (dive operators). In addition, as dive tourists have greater flexibility to change their destination should risks arise, this threatens the success of dive operators in higher risk areas. To address these problems, the primary objective of the research undertaken sought to comprehensively identify the impact of external risks (environmental, economic, social and political) on dive operators in four countries within the EAME from a supply-side perspective. In order to achieve the primary objective, the following secondary objectives were achieved: 1. Identified scuba diving tourism operators in the EAME and their scope of operation. 2. Determined the external risks most relevant to dive operators in the EAME and assessed their level of impact. 3. Compared the individual external risks experienced by each of the countries in the EAME (Kenya, Tanzania, Mozambique and South Africa) using a cross-case analysis. 4. Assessed the perception of dive operators regarding whether external risks would influence a dive tourists decision to travel to the dive operators area of operation in the EAME ii The study consisted of two phases. Phase 1 comprised structured interviews with a select group of dive operators to gain insight into the external risks most prevalent in the scuba diving industry, as well as to assist in developing a quantitative structured survey (Phase 2), which was subsequently completed by dive operators in Kenya, Tanzania, Mozambique and South Africa. Data was imported into SPSS for quantitative statistical analysis. From the primary data collected, the major findings from this study determined that current economic and political risks have the greatest impact on dive operators in the EAME, and this trend is expected to continue. Environmental degradation of coral reefs, while not seen as a threat at present, constitutes a key threat for the near future. The greatest influences expressed in terms of risk categories impacting on dive tourism are domestic economic risks, international economic risks, domestic political risks and international political risks. A cross-case analysis conducted on the four countries concluded that external risks have varying effects within the different countries. Finally, the results indicated that external risks significantly influence a dive tourist's decision to travel to the EAME. By identifying and assessing the external risks that have an impact on dive operators in the EAME, this research contributes to knowledge on the dive tourism industry in the EAME, as well as dive tourism further afield and the wider field of tourism management. The study's findings create awareness of the effect that external risks have on dive operators in the region. A conceptual framework was developed which encompasses external risks in the scuba diving industry. Risk radars, risk maps and colour-coded tables were further outputs this study which can assist businesses, society and economies in responding to current and future threats and crises in a more informative and intuitive way. This can be achieved by implementing risk management strategies to mitigate or reduce exposure to external risks; strengthening stakeholder involvement along the tourism value chain; and stressing the need for government involvement towards the protection of the environment and promotion of small business growth in the region. Future research can include a wider view of the marine tourism industry and other areas of the Blue Economy.<br>Skubaduik is 'n gewilde mariene ontspanningsaktiwiteit langs die oos- en suidkus van Afrika. Hierdie streek staan bekend as die Oos-Afrika Mariene Ekostreek (East African Marine Ecoregion, EAME) en is bekend vir sy rykheid aan mariene fauna en flora, insluitende sommige van die Indiese Oseaan se mees diverse en welige koraalrif-ekostelsels, wat dit 'n gewilde bestemming vir skubaduikers maak. Die toekoms van die skubaduikbedryf word bedreig weens die impak van omgewings-, sosiale, politieke en ekonomiese gebeure, en daar is 'n behoefte om beter te verstaan hoe hierdie eksterne risiko's skubaduiktoerisme-besighede in die EAME beïnvloed. Empiriese bewyse suggereer dat eksterne risiko's, internasionaal sowel as plaaslik, 'n invloed op die toerismebedryf as 'n geheel het. Beperkte navorsing is egter gedoen oor die impak van sulke eksterne risiko's op spesifiek die duiktoerisme-bedryf. Bestaande navorsing het ook uitvoerig gefokus op omgewingsrisiko's eerder as hoe eksterne risiko's van 'n politieke, ekonomiese en sosiale aard duik-operateur-volhoubaarheid in die EAME beïnvloed. Die meeste studies het ook gefokus op die aanvraagkant (duikers) in teenstelling met die aanbodkant (duik-operateurs). Verder, omdat duiktoeriste meer buigsaamheid het om hulle bestemming te verander indien risiko's voorkom, bedreig dit die sukses van duik-operateurs in hoë-risiko-gebiede. Om hierdie probleme te hanteer is die primêre doel van die navorsing wat gedoen is om op omvattende wyse die impak van eksterne risiko's (omgewing, ekonomies, sosiaal en polities) op duik-operateurs in vier lande in die EAME te identifiseer uit 'n aanbodkant-perspektief. Om die primêre doelwit te behaal, is die volgende sekondêre doelwitte bereik: 1. Skubaduik-toerisme-operateurs in die EAME en hulle operasionele omvang is geïdentifiseer. 2. Die eksterne risiko's wat die relevantste vir duik-operateurs in die EAME is, is bepaal en hulle vlak van impak is geassesseer. 3. Die individuele eksterne risiko's wat deur elkeen van die lande in die EAME (Kenia, Tanzanië, Mosambiek en Suid-Afrika) ervaar is, is vergelyk deur die gebruik van 'n kruisgeval-analise. 4. Die persepsie van duik-operateurs wat betref of eksterne risiko's 'n duiktoeris se besluit sal beïnvloed om na die duik-operateur se operasionele gebied in die EAME te reis, is geassesseer. Die studie het uit twee fases bestaan. Fase 1 het gestruktureerde onderhoude met 'n geselekteerde groep duik-operateurs behels om insig te kry in die eksterne risiko's wat die algemeenste in die skubaduikbedryf voorkom, en om te help om 'n kwantitatiewe gestruktureerde peiling (fase 2) te ontwikkel, wat gevolglik deur duik-operateurs in Kenia, Tanzanië, Mosambiek en Suid-Afrika voltooi is. Data is ingevoer in SPSS vir kwantitatiewe statistiese analise. Uit die primêre data wat ingesamel is, het die belangrikste bevindings van hierdie studie bepaal dat die huidige ekonomiese en politieke risiko's die grootste impak op duik-operateurs in die EAME het, en daar word verwag dat hierdie tendens sal voortduur. Die omgewingsagteruitgang van koraalriwwe, hoewel dit nie tans as 'n bedreiging beskou word nie, is 'n sleutelbedreiging vir die nabye toekoms. Die grootste invloede wat uitgedruk is as risiko-kategorieë wat 'n invloed op duiktoerisme het, is plaaslike ekonomiese risiko's, internasionale ekonomiese risiko's, plaaslike politieke risiko's en internasionale politieke risiko's. 'n Kruisgeval-analise wat op die vier lande uitgevoer is, het bevind dat eksterne risiko's wisselende uitwerkings binne die verskillende lande het. Laastens het die resultate aangedui dat eksterne risiko's 'n duiktoeris se besluit om na die EAME te reis, aansienlik beïnvloed. Deur die eksterne risiko's te identifiseer en te assesseer wat 'n impak op duik-operateurs in die EAME het, dra hierdie navorsing by tot kennis oor die duiktoerismebedryf in die EAME, asook duiktoerisme verder weg en die wyer veld van toerismebestuur. Die studie se bevindings skep 'n bewustheid van die uitwerking wat eksterne risiko's op duik-operateurs in die streek het. 'n Konseptuele raamwerk is ontwikkel wat eksterne risiko's in die skubaduikbedryf omvat. Risiko-radars, risiko-kaarte en tabelle wat volgens kleur gekodeer is, was verdere uitsette van hierdie studie wat besighede, die gemeenskap en ekonomieë kan help om te reageer op huidige en toekomstige bedreigings en krisisse op 'n meer ingeligte en intuïtiewe manier. Dit kan bereik word deur risikobestuurstrategieë te implementeer om blootstelling aan eksterne risiko's te mitigeer of te verminder; belanghebberbetrokkenheid op die toerismewaardeketting te versterk; en om die behoefte vir regeringsbetrokkenheid by die insluit.<br>Ho sesa tlasa metsi a lewatle ke mosebetsi o tsebahalang haholo wa boithabiso ba lewatle haufi le mabopo a ka botjhabela le borwa ba Afrika. Sebaka sena se kgethollwa e le lefatshe la bophelo ba mawatle a Afrika Botjhabela (EAME) mme se tsejwa ka leruo la sona la diphoofolo tsa lewatle le dimela, ho kenyelletsa le tse ding tsa diphedi tse fapaneng tsa lewatle la Indian, e leng se etsang hore e be sebaka se tumeng bakeng sa batho ba sesang tlasa lewatle. Bokamoso ba indasteri ya ho tola tlasa lewatle bo kotsing ka lebaka la tshusumetso ya tikoloho, kahisano, dipolotiki le moruo, mme ho na le tlhokahalo ya ho utlwisisa hantle hore dikotsi tsena tsa kantle di ama jwang dikgwebo tsa bothori bo amanang le ho sesa tlasa lewatle EAME (Mabatoweng a Afrika Botjhabela a diphedi tsa mawatle). Bopaki bo hlakileng bo fana ka maikutlo a hore dikotsi tsa kantle, tsa matjhaba le tsa lehae, di na le tshwaetso indastering ya bohahlauli ka kakaretso. Leha ho le jwalo, dipatlisiso tse fokolang di ile tsa etswa mabapi le sefutho sa dikotsi tse jwalo tsa kantle indastering ea bohahlaudi ba ho sesa ka ho kgetheha. Dipatlisiso tse teng di boetse di tsepamisitse maikutlo haholo ka dikotsi tsa tikoloho di sa shebe hore na dikotsi tsa kantle tsa dipolotiki, tsa moruo le tsa kahisano di ama jwang ho tsitsisa tshebetso ho EAME. Diphuputso tse ngata di boetse di tsepame lehlakoreng la tlhokahalo (disesi) ho fapana le lehlakore la diphallelo (batho ba sesang). Ho phaella moo, jwalo ka ha disesi tsa bahahlaudi di ena le maemo a mangata a ho fetola dibaka tsa bona ha ho hlaha dikotsi, sena se senya katleho ya disesi dibakeng tse nang le dikotsi tse ngatanyana. Ho rarolla mathata ana, sepheo se ka sehloohong sa dipatlisiso tse entsweng di ile tsa leka ho lemoha ka ho hlaka sefutho sa dikotsi tsa kantle (tikoloho, moruo, kahisano le dipolotiki) ho disesi dinaheng tse nne tse ka hare ho EAME ho tloha lehlakoreng la phepelo. E le ho finyella sepheo se ka sehloohong, dipheo tse latelang di ile tsa fihlellwa: 1. Ho kgetholla basebeletsi ba bahahlaudi ba ho sesa lebatoweng la EAME le tsela ya tshebetso ya bona. 2. Ho etsa qeto ya dikotsi tse ka ntle tsa bohlokwa ho tsamaisa ba disesi ho EAME le ho hlahloba boemo ba tsona ba tshusumetso. 3. Ho bapiswa dikotsi tse ka ntle tsa naha ka nngwe ho EAME (Kenya, Tanzania, Mozambique le Afrika Borwa) ho sebedisa dintlha tsa ho hlahloba diketsahalo. 4. Hlahloba maikutlo a disesi mabapi le hore na dikotsi tse ka ntle di tla susumetsa qeto ya bahahlaudi ba ho etela sebakeng seo ba sebetsang ho sona ho EAME Thuto e ne e ena le mekgahlelo e mmedi. Mokgahlelo wa 1 o ne o ena le dipuisano tse hlophisitsweng le sehlopha se kgethilweng sa basebetsi ba disesi ho utlwisisa dikotsi tse ka ntle tse atileng haholo indastering ya ho sesa, le ho thusa ho ntlafatsa tlhahlobo e entsweng ka bongata (Phase 2), e ileng ya qetella e phethilwe ke basebetsi ba disesi Kenya, Tanzania, Mozambique le Afrika Borwa. Lesedi le ile la kenngwa ka SPSS bakeng sa tlhahlobo ya dipalopalo. Ho tswa leseding la motheho le bokelletsweng, diphuputso tse kgolo tsa thuto ena di bontshitse hore dikotsi tsa moraorao tsa moruo le tsa lipolotiki di na le tshusumetso e kgolo ho ba sebetsang e le basebetsi ba disesi EAME, mme mokgwa ona o lebeletswe hore o tswele pele. Ho senyeha ha tikoloho ya dimela/diphedi tsa lewatle, ha ho sa nkuweng e le tshoso hona jwale, ke tshoso e ka sehloohong bakeng sa nako e tlang. Tshusumetso e matla ka ho fetisisa e hlalositsweng ka mekgahlelo ya dikotsi tse amang tsela ya ho etela dibaka tsa bohahlaudi ke dikotsi tsa moruo wa lehae, dikotsi tsa matjhaba tsa moruo, dikotsi tsa dipolotiki tsa lehae le dikotsi tsa matjhaba tsa dipolotiki. Phuputso e entsweng dinaheng tse nne e qetile ka hore dikotsi tsa ka ntle di na le diphello tse fapaneng dinaheng tse fapaneng. Qetellong, diphello di bontshitse hore dikotsi tsa ka ntle di susumetsa haholo qeto ya mohahlaudi wa ya sesang tlasa lewatle ho etela EAME. Ka ho kgetholla le ho hlahloba dikotsi tse ka ntle tse nang le tshwaetso basebetsing ba disesi EAME, dipatlisiso tsena di tlatsetsa tsebong lefapheng la bohahlaudi ba ho ho sesa tlasa lewatle dibakeng tsa EAME, ha mmoho le bahahlaudi ba ho sesa ka ho phatlalla tsamaisong ya bohahlaudi. Diphuputso tsa thuto di etsa hore ho be le tlhokomediso ya phello ya ka moo dikotsi tse ka ntle di nang le kameho disesing sebakeng seo. Ho na le moralo o ileng wa etswa o kenyeletsang dikotsi tsa kantle indastering ya ho sesa tlasa lewatle. Diwaelese tse nkgellang dikotsi, dimmapa tsa dikotsi le ditafole tse nang le mebala di ne di boetse di hlahisa thuto ena e ka thusang dikgwebo, setjhaba le moruo ho arabela dikotsing tsa moraorao le tsa nakong e tlang ka ditsela tse rutang le tse nang le tsebo. Sena se ka fihlellwa ka ho kenya tshebetsong maano a tsamaiso ya kotsi bakeng sa ho fokotsa ho pepeseha dikotsing tsa kantle; ho matlafatsa tshebetsong ya bankaseabo motjheng wa bohlokwa wa bohahlaudi; le ho totobatsa tlhokahalo ya ho nka seabo ha mmuso ho sireletsa tikoloho le tshehetso ya kgolo ya dikgwebo tse nyenyane sebakeng seo. Phuputso ya nako e tlang e ka kenyelletsa pono e pharaletseng ya indasteri ya bahahlaudi ba lewatle le dibaka tse ding tsa Blue Economy.<br>Environmental Sciences<br>M. Com. (Tourism Management)

Abstract in English, Afrikaans and Sesotho<br>The study was inspired by the global phenomenon of failure rates of outsourcing ventures; yet, the outsourcing value proposition of 3PL providers is promising and potentially lucrative. The approach of the outsourcing venture was thus investigated, specifically how to align and integrate outsourcing parameters appropriately at the inception of the outsourcing venture in order to attain the benefits brought about by the outsourcing decision over the projected life of the outsourcing venture. To this effect, a strategic decision-making model, with the objective of ascertaining optimal alignment and integration was developed. The model comprises a dualistic development followed by a methodological process path to operationalise the strategic decision-making model. A services continuum (development one) is established, which is a permutation matrix that classifies four aspects of importance (service type, category of 3PL provider, strategic alignment and investment), in order to align the aspects optimally and enable appropriate model application. The services continuum is a conglomeration of nine models:  a capabilities matrix for 3PL provider services;  a framework for evaluating the supply chain role of 3PL providers;  a mathematical model;  a supplier selection and evaluation process;  a presentation of the Hayes–Wheelwright framework;  an outsourcing variables differentiated model;  four categories of the 3PL providers model;  an estimated path model; and  a process integration via survey data collection model. The services continuum was extended for utilisation with risk management practices, and an outsourcing risk matrix (development two) was established. The enablement of the outsource risk matrix is an element review, consisting of three categories: collaboration and integrated planning systems; performance measurement; and broad-based black economic empowerment. The strategic decision-making methodology process path was developed as having three phases, which operationalise the strategic decision-making model. The research was primarily focussed on literature reviews, with the models classified according to the services continuum. To a lesser extent, the research focussed on primary data, which served as model application input specifically for application requirements related to Sasol. The study established a universally applicable strategic decision-making model, as well as the application of the model for Sasol’s outbound (final packaged product) supply chain.<br>Thuto e ile ya kgothaletswa ke tshebetso ya lefatshe mabapi le maemo a ho hloleha ha ho nyaolwa/ntshuwa ha diprojeke kgwebong; leha ho le jwalo, tlhahiso ya boleng ba ditshebeletso tsa 3PL e a tshepisa ebile e ka ba le hlahiso ya tjhelete e ngata. Ka tsela eo, mokgwa wa ho tswa kgwebong o ile wa phenyekollwa, haholoholo mabapi le ho tsamaisana le ho kenyelletsa maemo a ho ntshetsa pele maruo ka mokgwa o nepahetseng ha ho thehwa kgwebo ya ho ntshetsa pele ho fumana melemo e tliswang ke qeto ya ho ntshetsa pele ka bophelo ba morero wa ho nyaolwa kgwebong. Ka lebaka lena, ho ntshetswa pele mokgwa/motlolo o motle wa ho etsa diqeto, ka sepheo sa ho netefatsa hore ho na le boemo bo nepahetseng le ho kopanngwa ho tsitsitseng. Motlolo ona o na le ntshetso pele e habedi e latelwang ke tshebetso ya mokgwa wa ho kenya tshebetsong tsela ya ho nka diqeto. Tatellano ya ditshebeletso e tswelang pele (ntshetsopele ya pele) e a thehwa, e leng phethoho ya tikoloho e kgethollang dikarolo tse nne tsa bohlokwa (mofuta oa tshebeletso, mokga wa mofani wa 3PL, kemiso ya moralo le matsete), e le ho dumellana le dintlha ka tsela e nepahetseng le ho etsa hore ho sebediswe motlolo hantle. Ditshebeletso tse tswelang pele ke kopano ya dimotlolo tse robong:  bokgoni ba maemo a tikoloho bakeng sa ditshebeletso tsa bafani ba 3PL;  sebopeho sa ho hlahloba phepelo ya tatellano ya ho nka karolo ha bafani ba 3PL;  mokgwa/motlolo wa mathemathiks;  kgetho ya mofani le mokgwa wa o hlahloba;  tlhaloso ya moralo wa Hayes-Wheelwright;  mefuta e fapaneng ya ho nyaola dikarolo tse fapaneng;  ntho tse mene tsa bafani ba 3PL;  mohlala wa tsela ya dimotlolo; le  mokgwa wa ho kopanya ka mokgwa wa ho bokella lesedi la dipatlisiso. Dishebeletso tse tswelang pele di ile tsa atoloswa bakeng sa tshebediso ya mekgwa ya taolo ya dikotsi, mme maemo a tikoloho a kotsing ya boipheliso (ntlafatso ya bobeli) a thehwa. Ho kengwa tshebetsong ha kotsi ya maemo a tikoloho ke ntho e shejwang botjha e nang le mekga e meraro: mekgwa ya ho sebedisana le meralo e kopanetsweng; tekanyo ya tshebetso; le ho matlafatsa bofuma ba batho batsho lehlakoreng la moruo. Mokgwa wa ho etsa diqeto o ile wa ntlafatswa e le o nang le mekgahlelo e meraro, e sebetsang ka mokgwa o motle wa ho etsa diqeto. Phuputso e ne e lebisitswe haholo ditabeng tsa tlhahlobo ya dingodilweng, le dimotlolo tse kgethollwang ho latela ditshebeletso tse tswelang pele. Ho ya ka tekanyo e nyenyane, dipatlisiso di lebisitse tlhokomelong ya lesedi la mantlha, le neng le sebetsa e le mokgwa wa ho kenya letsoho bakeng sa ditlhoko tsa kopo tse amanang le Sasol. Phuputso ena e thehile mokgwa wa ho etsa diqeto tse amohelehang lefatsheng ka bophara, hammoho le ho sebediswa ha setshwantsho sa phepelo ya tlhahiso ya Sasol (thlahiso ya ho qetela).<br>Dié studie is deur die globale verskynsel van die falingstempo van uitkontrakteringsondernemings geïnspireer; ten spyte hiervan lyk die uitkontrakteringswaardevoorstel van 3PL-verskaffers belowend en is dit potensieel winsgewend. Die benadering wat die uitkontrakteringonderneming volg, is derhalwe ondersoek en in die besonder hoe om die uitkontrakteringparameters by die aanvang van die uitkontrakteringonderneming toepaslik in lyn te stel en te integreer om die voordele te benut van die uitkontrakteringsbesluit oor die geprojekteerde lewe van die uitkontrakteringsonderneming. ’n Strategiesebesluitnemingsmodel wat ten doel het om optimale inlynstelling en integrasie te verseker, is dus ontwikkel. Die model bestaan uit ’n dualistiese ontwikkeling, gevolg deur ’n metodologiese prosesbaan om die strategiese besluitnemingsmodel te operasionaliseer. ’n Dienstekontinuum (ontwikkeling een) is op die been gebring, wat ’n permutasiematriks is wat vier aspekte van belangrikheid (dienssoort, kategorie van die 3PL-verskaffer, strategiese inlynstelling en investering) klassifiseer, ten einde die aspekte optimaal in lyn te stel en toepaslike modeltoepassing moontlik te maak. Die dienstekontinuum bestaan uit ’n versameling van nege modelle:  ’n bekwaamheidsmatriks vir 3PL-diensverskafferdienste;  ’n raamwerk om die voorsieningskettingsrol van 3PL-verskaffers te evalueer;  ’n wiskundige model;  ’n verskafferseleksie en evalueringsproses;  ’n aanbieding van die Hayes-Wheelwright-raamwerk;  ’n uitkontrakteringsveranderlike-gedifferensieerde model;  vier kategorieë van die 3PL-verskaffersmodel;  ’n geraamde baanmodel; en  prosesintegrasie deur middel van ’n ondersoekdata-insamelingsmodel. Die dienstekontinuum is uitgebrei vir gebruik by risikobestuurspraktyke en ’n uitkontrakteringrisikomatriks (ontwikkeling twee) is op die been gebring. Die bemagtiging van die uitkontrakteringsrisikomatriks is ’n elementhersiening, wat uit drie kategorieë bestaan: samewerkings- en geïntegreerdebeplanningstelsels; prestasiemeting; en breë swart ekonomiese bemagtiging. Die strategiese besluitnemingsmetodologieprosesbaan is met drie fases ontwikkel, wat die strategiese besluitnemingsmodel operasionaliseer. Die navorsing het hoofsaaklik op literatuuroorsigte gefokus, met die modelle wat volgens die dienstekontinuum geklassifiseer is. Die navorsing het in ’n mindere mata op die primêre data gekonsentreer, wat as die modeltoepassingsinset gedien het, in die besonder vir die toepassingsvereistes wat op Sasol betrekking het. Die studie het ’n universele, toepaslike strategiesebesluitnemingsmodel daargestel, asook die aanwending van die model op Sasol se uitgaande voorsieningsketting (finaal verpakte produk).<br>Business Management<br>D. Phil. (Management Studies)