Dissertations / Theses: 'Direktyva 2005'

1

Bedugnis, Vitalij. "Nesąžiningos komercinės praktikos reglamentavimo ir praktinės problemos." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20140623_192017-81050.

Full text

Abstract:

Darbe nagrinėjami nesąžiningos komercinės veiklos draudimo instituto, kuris neseniai atsirado Europos vartotojų teisėje, taikymo ribų nustatymo probleminiai aspektai. Ilgą laiką Bendrijoje teisinis reguliavimas vartotojų apsaugos srityje neapėmė visų sričių ir veikė tik atskirus sektorius. Šią situaciją visiškai pakeitė direktyvos, nustačiusios bendruosius nesąžiningos komercinės veiklos vartotojų atžvilgiu draudimo principus, priėmimas. Direktyvos nuostatų taikymo apimties nustatymas yra sudėtingas procesas, kuris pirmiausia priklauso nuo tuo, koks turinys suteikiamas abstraktaus pobūdžio direktyvos sąvokoms. Direktyvai nustačius, kad komercine veikla vartotojų atžvilgiu gali būti pripažintas bet koks prekybininko veiksmas, neveikimas, elgesys ar pareiškimas, direktyvos nuostatų veikimo ribos tapo itin plačios, nors komercinės veiklos sampratos turinį kiek apriboja būtinas tiesioginio veikimo elementas – tam, kad būtų pripažinta komercine, veikla tiesiogiai turi būti susijusi su produkto pirkimo skatinimu, pardavimu ar tiekimu. Direktyvos reguliavimas nuo nesąžiningos komercinės prekybininkų veiklos iš tikrųjų skirtas saugoti vidutinį vartotoją, kuris yra pakankamai gerai informuotas, atidus bei apdairus. Mažesni vidutinio vartotojo standartai taikomi itin pažeidžiamoms vartotojų grupėms. Nors pačioje direktyvoje yra numatytos tam tikros išimtys iš jos taikymo srities, tačiau daugumos šių išimčių pasižymi itin abstrakčiu pobūdžiu, todėl itin sudėtinga konkrečiai nubrėžti... [toliau žr. visą tekstą]
This paper deals with the problematic detection of the limits of unfair commercial prohibition institute that recently emerged in European consumer law. Some time ago the Community legislation of consumer protection did not cover all areas and dealt only individual sectors. This situation has been completely changed after the directive, setting main unfair commercial practices prohibition principles towards consumers, has been introduced. Detention of the scope of the directive is a complex process, which primarily depends on the kind of content, given the nature of abstract definitions of the directive. Directive has established that as the commercial activities may be recognized any dealer’s act, omission, conduct or statement, accordingly the scope of the directive provisions become extremely broad. The content of commercial activities are limited with necessary direct element – the recognition of the commercial activities must be directly related to product promotion, sale or supply. Directive, regulation of unfair commercial traders actually intended to protect the average consumer who is reasonably well informed, observant and circumspect, protection. Lower the average consumer standards apply particularly to vulnerable groups of consumers. Although the directive provides for certain exemptions from its scope, the majority of these exceptions are of highly abstractly nature, and therefore extremely difficult to draw specific boundaries, where the operation of the... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bartkus, Paulius. "Vienos valstybės ribas peržengiantis įmonių jungimasis: teoriniai ir praktiniai aspektai." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090122_141234-24524.

Full text

Abstract:

Šiame magistro baigiamajame darbe išsamiai analizuojama vienos valstybės ribas peržengiančio įmonių jungimosi problematika Europos Sąjungoje ir Lietuvoje. Nagrinėjami trys vienos valstybės ribas peržengiančio jungimosi būdai: vienos valstybės ribas peržengiantis įmonių jungimasis vadovaujantis Europos Bendrijų Teisingumo Teismo sprendimu SEVIC byloje, vienos valstybės ribas peržengiantis akcinių bendrovių jungimasis pagal ES Tarybos Reglamentą 2157/2001 ir vienos valstybės ribas peržengiantis ribotos atsakomybės bendrovių jungimasis pagal Dešimtąją direktyvą ir juos įgyvendinančius nacionalinius teisės aktus. Darbą sudaro keturi skyriai. Pirmajame skyriuje aptariamos dvi vyraujančios teorijos dėl įmonėms taikytinos teisės, t.y. inkorporacijos ir realios buveinės teorijos, ir analizuojamas šių teorijų poveikis vienos valstybės ribas peržengiančiam jungimuisi. Prieinama prie išvados, jog būtent nuo to, kokios valstybės teisė bus taikoma konkrečiai įmonei, didžia dalimi, kiek to nereglamentuoja atitinkami Europos Sąjungos teisės aktai, priklausys ir pats jungimasis, t.y. tokie klausimai kaip kreditorių, akcininkų, obligacijų turėtojų ir darbuotojų teisių apsauga ir pan. Antrajame skyriuje vienos valstybės ribas peržengiantis įmonių jungimasis analizuojamas Europos Bendrijų Teisingumo Teismo sprendimo SEVIC byloje kontekste ir prieinama prie išvados, jog vienos valstybės ribas peržengiančiame jungimesi turi teisę dalyvauti visos įmonės, kaip jos apibrėžtos Europos Bendrijų... [toliau žr. visą tekstą]
The issues of company’s cross-border mergers in European Union and Lithuania are thoroughly analyzed in this master thesis. Three cross-border merger ways are scrutinized herein: cross-border mergers of the companies pursuant to the decision of the Court of Justice of the European Communities in SEVIC case, cross-border mergers of the public limited liability companies pursuant to EU Council Regulation 2157/2001, and cross-border mergers of the limited liability companies pursuant to Tenth Directive and pursuant to national legal acts implementing above European Union legal acts. The thesis is composed of four sections. Two prevailing theories on issues of applicable law to companies, i.e. incorporation and real seat theories, and its effect to cross-border mergers are discussed in the first section. It is approached herein to the conclusion that cross-border mergers largely depend exactly on the law of the state applicable to company in so far as European Union legal acts prescribe otherwise, i.e. such issues like the creditors, shareholders, debenture holders, and employees rights protection and etc. Cross-border mergers of companies in the context of the decision of the Court of Justice of the European Communities in SEVIC case are analyzed in the second section and it is approached to the conclusion herein that all companies as they are described in Article 48 of the Treaty Establishing European Community are entitled to participate in cross-border mergers with the... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Larsson, Görgen. "De direkta bekämpningssystemens död?" Thesis, Försvarshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1792.

Full text

Abstract:

De direkta bekämpningssystemen har stundtals ifrågasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnätverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gällt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmågor som de direkta bekämpningssystemen har idag sägs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekämpningssystem med precisionsförmåga. Ett av nyckelorden härvidlag ärlångräckviddighet, d v s porté på 100 km och däröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekämpningssystem på det framtida slagfältet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med enkonstruktiv disposition, och som teorigrund utnyttjades tre av de nio principer för krigföring som sammanställtsav J.F.C. Fuller. Dessa tre principer var Offensiv, Massan och Överraskning. Dessa tre principer kanockså ses som en sammanfattning – åtminstone vad gäller bekämpningssystem – av alla Fullers nioprinciper. Inledningsvis diskuterades krigföringens principer inom ramen för NBF. Därefter redovisadesgrundvärden inom teknikutvecklingen, utvecklingen i omvärlden samt försvarsindustrins synpunkter. Efterdetta skedde en analys av Försvarsmaktens pågående eller avslutade arbeten inom området(Arméstudien, Markstridsdoktrinen och Markmålsstudien). Slutligen skedde en diskussion om behovet avdirekta bekämpningssystem. Resultatet av denna var att det även fortsättningsvis behövs en blandning avdirekta och indirekta bekämpningssystem på det framtida slagfältet. De direkta bekämpningssystemenbehövs för att nedkämpa mål där korta bekämpningstider är ett måste och för att ta och hålla terräng, blandannat för att möjliggöra gruppering av indirekta bekämpningssystem. För att bekämpningssystemen skallkomma helt till sin rätt i arméstridskrafterna bör de övergripande bekämpningssystem som ingår i NBF varaförband (bataljoner, brigader). De direkta och indirekta bekämpningssystemen ingår i dessa övergripandebekämpningssystem som delsystem.
The direct weapon systems have been questioned several times during thetransformation of the Swedish Armed Forces into the Network-Based Defence.This applies particularly to certain platforms as the Main Battle Tank. Thisessay has examined if the future battlefield still needs the presence of directweapon systems. In this examination have J.F.C Fuller’s The Principles of Warbeen used. Due to the relative small amount of pages in this essay have onlythree out of nine principles been used. They are Offensive, Mass and Surprise.These three principles can in addition be seen as a summary of all nine in thecontext of indirect and direct weapon systems. The result of the examinationwas that the future battlefield still demands the presence of both direct andindirect weapon systems in an appropriate mix. The direct weapon systems areneeded to destroy targets when short timeframes are essential. Another need fordirect weapon systems is when indirect weapon systems are to be deployed andthe terrain in question must be secured.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Urbonienė, Neringa. "Intelektinės nuosavybės teisių gynimas: Direktyvos 2004/48/EB įgyvendinimo ES valstybėse narėse aspektai." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20101124_204025-68620.

Full text

Abstract:

2004 m. balandžio 29 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2004/48/EB dėl intelektinės nuosavybės teisių gynimo yra pirmasis teisės aktas Europos Bendrijoje, skirtas pašalinti esminius valstybių narių nacionalinių įstatymų reguliavimo skirtumus intelektinės nuosavybės teisės gynimo srityje. Šiame darbe analizuojamos Direktyvos 2004/48/EB nuostatos, susijusios su intelektinės nuosavybės teisės gynimo būdais, priemonėmis ir procedūromis, bei vertinamas šių nuostatų įgyvendinimas ES valstybių narių nacionalinėje teisėje. Analizei pasirinkta Lietuva ir ES valstybės narės, turinčios didžiausias šios srities tradicijas ir esminius egzistavimo skirtumus: apsiribota Jungtine Karalyste, Vokietija bei Prancūzija. Darbe nesiekiama nagrinėti visų teisinių gynimo būdų ar išsamiai gvildenti teisių gynimo nuostatas ir jų taikymo praktiką analizuojamose valstybėse: pagrindinis dėmesys skiriamas atskirų teisių gynimo būdų ir priemonių esmei atskleisti bei atskirų Direktyvos nuostatų įgyvendinimo vertinimui minėtų valstybių teisėje. Darbe remtasi tarptautiniais ir regioniniais teisės aktais, nagrinėjamų valstybių įstatymais, teismų praktika, teisės doktrina, Direktyvos ir įstatymų parengiamaisiais darbais; daug dėmesio skirta monografijoms, Lietuvos ir užsienio leidiniuose išspausdintiems moksliniams straipsniams.
The Directive 2004/48/EC of the European Parliament and of the Council of 29 April 2004 on the enforcement of intellectual property rights is the very first EU legislation aiming to approximate the legislative systems and to assimilate disparities in the field of intellectual property rights enforcement. In this paper we analyze the provisions of Directive 2004/48/EC related to the measures, procedures and remedies of intellectual property rights enforcement. Also, we evaluate the implementations of these provisions into the national legislatures of the EU Member states. The analysis focuses on Lithuania and some of the EU member states that have old traditions and essential differences on the matter: the United Kingdom, Germany and France. We do not attempt to examine all the civil remedies nor to describe thoroughly the practices of application of the civil remedies in the Member States in question; instead, the main attention in this paper is focused on the revelation of the legal nature of corresponding measures, procedures and remedies, and evaluation of appropriate implementations of Directive’s provisions into the selected legislature systems. The paper references various international, regional and national legislations of the four states, judiciary practices, travaux préparatoires, jurisprudence; as well as various studies, papers and publications of Lithuanian and foreign authors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Andersson, Ola, and Niclas Larsson. "En studie om EU-direktiv 2005/0182 : – med fokus på personlig integritet, etik och gällande direktiv." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-802.

Full text

Abstract:

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.

Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet. Även etikens syn på hur lagring av personuppgifter ska hanteras och rättfärdigas tas upp.

Studien har kommit fram till ett resultat kring varje problemområde. I relation till redan gällande direktiv och konventioner visar studien att det är väldigt öppet för tolkningar. Dock är det framförallt mot artikel 8 i ECHR som det nya direktivet strider mot.

Peter Seipel har definierat sex olika teorier kring synen på personlig in-tegritet. Direktivets påverkan på den personliga integriteten har analy-serats med hjälp av dessa teorier. Sammanfattningsvis kan det konstate-ras att lagring av trafikdata och lokaliseringsdata kan ses som ett in-trång i den personliga integriteten, frågan är om detta intrång är berät-tigat?

Inom etiken är synen på direktivet koncentrerat till vems nytta direkti-vet är och vilket mål direktivet ska uppnå. Ofta hamnar olika regler och ställningstagande i konflikt med varandra där två saker kan ses som rätt, men de båda inte kan samexistera.

At the beginning of year 2006 EU directive 2005/0182 was approved by the European parliament. The directive contains rules concerning the retention of traffic and localization data created with electronically communication. This data will be stored between six months and 1 year depending on the data type. The intension is to use the data to detect, investigate and prosecute heavy criminals and terrorists.

This study contains three different problem areas, if the directive op-poses to existing directives and conventions. The relationship between personal integrity and storage of personal information is also investi-gated. The last area is ethical issues with the storing of personal data.

The result is divided into three parts, one for each problem area. It shows that the new directive don’t comply with article 8 in the European convention on human rights. Although all the articles presented are open for wide interpretation.

Peter Seipel has made a categorization of six different views of the per-sonal integrity. It is clear that the new directive will affect the personal integrity.

The ethical view on the directive is concentrated to who will benefit from the changes and witch goals are the directive set to meet. Often the rules of ethics will conflict with each other because of two sets of rules can’t exist together.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andrikonytė, Laura. "Asmens duomenų apsauga elektroninių ryšių sektoriuje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20110709_152128-53173.

Full text

Abstract:

Šio magistro darbo tema yra „Asmens duomenų apsauga elektroninių ryšių sektoriuje“. Pagrindinis dėmesys šiame darbe yra skiriamas ES lygmeniu galiojančiam reguliavimui. Taigi pirmoje šio darbo dalyje yra aptariamos 1995 m. spalio 24 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyvos 95/46/EB Dėl asmenų apsaugos tvarkant asmens duomenis ir dėl laisvo tokių duomenų judėjimo nuostatos. Apibrėžiama sąvoka „asmens duomenys“. Taip pat vertinami direktyvoje įtvirtinti reikalavimai teisėtam asmens duomenų tvarkymui. Antroje šio darbo dalyje nagrinėjami reikalavimai srauto duomenų ir vietos nustatymo duomenų, nesudarančių srauto duomenų, tvarkymui. Todėl detaliai aptariamos bei įvertinamos 2002 m. liepos 12 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyvos 2002/58/EB Dėl asmens duomenų tvarkymo ir privatumo apsaugos elektroninių ryšių sektoriuje (Direktyva dėl privatumo ir elektroninių ryšių) (toliau – „Direktyva 2002/58/EB“) nuostatos, apžvelgiamos bei apibendrinamos įvairios 29 straipsnio Duomenų apsaugos darbo grupės rekomendacijos, nuomonės, darbo dokumentai. Trečioji šio darbo dalis taip pat nagrinėja srauto ir vietos nustatymo duomenų, nesudarančių srauto duomenų, reglamentavimo ypatumus. Taigi šioje dalyje yra išsamiai aptariami tiek Direktyvos 2002/58/EB reikalavimai dėl duomenų saugojimo pagal 15 straipsnio 1 dalyje įtvirtintą išimtį, leidžiančią ribotą laikotarpį saugoti minėtus duomenis. Taip pat išsamiai vertinama 2006 m. kovo 15 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2006/24/EB... [toliau žr. visą tekstą]
The theme of this master paper is ‘Personal Data Protection in the Electronic Communications Sector‘. The major attention in the paper is granted to the regulation that is effective on the level of the EU. Therefore, the first part of this paper deals with the provisions of the Directive 95/46/EC of the European Parliament and of the Council of 24 October 1995 on the protection of individuals with the regard to the processing of personal data and on the free movement of such data. The concept of ‘personal data’ is analyzed. As well as the requirements settled for the lawful personal data processing are provided. The second part of the paper deals with such spheres as the requirements settled for the processing of traffic data and location data. Thus, the provisions of the Directive 2002/58/EBof the European Parliament and of the Council of 12 July 2002 concerning the processing of personal data and the protection of privacy in the electronic communications sector and different notions, working documents of the Article 29 Working Party on the Protection of the Individuals are discussed and summarized. The third part of the paper deals with the requirements for processing of traffic and location data, as well. Therefore, the third part of this paper is granted to the analysis of the provisions of the Directive 2002/58/EC concerning the exception of the Art. 15 part 1 on the retention for such data. Besides this, the provisions of the Directive 2006/24/EC of the European... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kulikauskienė, Renata. "Europos Sąjungos laisvo paslaugų teikimo direktyva ir jos įgyvendinimas." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2008. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20080626_132855-03732.

Full text

Abstract:

Magistriniame darbe aptariami laisvo paslaugų judėjimo iššūkiai Europos Sąjungos Bendrojoje rinkoje, susiejant juos su laisvo paslaugų judėjimo direktyva bei jos įgyvendinimu. Visose Europos Sąjungos valstybėse narėse paslaugų sektorius ir jo administravimas yra reikšmingas – sudaro 60-70 proc. veiklos. Siekiant sukurti tolydžią bei konkurencingą rinką, laisvas paslaugų judėjimas yra ne mažiau svarbus nei laisvas asmenų, kapitalo ar prekių judėjimas. Kartu paėmus ir pilnai įgyvendinus, šios keturios laisvės sudaro vieningos rinkos pagrindą. Laisvą paslaugų judėjimą siekiama užtikrinti panaikinant šiam judėjimui kylančias kliūtis. Tačiau tų kliūčių šalinimas nėra lengvai įgyvendinamas dėl valstybių narių siekio apsaugoti savasias rinkas. 2004 m. Europos Komisija pateikė Paslaugų direktyvos projektą, kuriuo buvo siekiama panaikinti administracines kliūtis, kylančias paslaugų teikėjams, norintiems teikti paslaugas kitoje valstybėje narėje. Šiame projekte numatytas šalies kilmės principo taikymas, kuriuo remdamiesi paslaugų teikėjai kitoje valstybėje narėje paslaugas gali teikti vadovaudamiesi savo šalyje galiojančių teisės aktų nuostatomis. Pasiūlytame direktyvos projekte šalies kilmės principas, “vieno langelio” principu veikianti kontaktinė institucija susilaukė daug diskusijų ir vertinimų tarp šalių narių ir jų atstovų Europos Parlamente. Direktyvos oponentai teigė bijantys atviros rinkos pigiai darbo jėgai ir nekokybiškoms paslaugoms. Po ilgai trukusių diskusijų 2006 m... [toliau žr. visą tekstą]
This master‘s theses discuss the idea of free service movement challenges in the common market of European Union, linking them with the directive of free service movement and its implementation. Service sector and its administration in all states of European Union is very significant and it makes 60-70% of activity. Trying to achieve gradual and competative market, free service movement is not less important than free movement of persons, capital and goods. Taking all them together and implementing, these four subjects form united basis of market. Free service movement is warranted by eliminating arising obstacles for it. However the elimination of obstacles can not be easily implemented because state members are trying to protect their markets. In 2004 European Committee represented the project of Service directive, with the help of this project administrative obstacles were tried to be eliminated for people who want to give service in the other member state. This project includes application of country origin‘s principle, according to it service provider can suggest services in another country, following the law acts obtained in his country. In the suggested directive project country origin‘s principle, „one window“ principle in acting contact institution received a lot of discussions and evaluations among members and their representatives in Europarliament . The opponents of directive afirmed that they were afraid of open market for cheap manpower and nonqualitative... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Emmy. "Direktivet om europeiska företagsråd : En granskning av 2009 års revidering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-346945.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Eriksson, Daniel. "Åldersdiskriminering : En utredning om Sveriges implementering utav direktiv 2000/78/EG." Thesis, Örebro University, Örebro University, Örebro University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11064.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Žilinskaitė, Nendrė. "Pridėtinės vertės mokesčio reglamentavimas ES." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20090908_194104-26111.

Full text

Abstract:

Magistro darbe „PVM reglamentavimas ES“ pirmiausia glaustai aptarti ES teisės instrumentai, jų esmė ir reikšmė PVM reglamentavimui. Stengiamasi atskleisti PVM harmonizavimo procesą, jo istorinę eigą, tikslus, kadangi tolesnė PVM reglamentavimo analizė, neaptarus ES teisės aktų PVM srityje derinimo, būtų neįmanoma. Detaliausiai nagrinėjamas bene reikšmingiausias šio proceso rezultatas – 2006/112/EB direktyva dėl PVM bendros sistemos, kuria nauja redakcija išdėstyta PVM Šeštoji direktyva. Ši direktyva analizuojama ETT praktikos kontekste. Aptariamas PVM objektas, apmokestinamasis asmuo, apmokestinamieji sandoriai, apmokestinamųjų sandorių vieta, apmokestinamųjų sandorių vietos reglamentavimas elektroninės komercijos kontekste, apmokestinimo momentas, apmokestinamoji vertė, tarifų dydis ir struktūra, PVM atskaita. Išskirtinis dėmesys darbe skiriamas leidžiančių nukrypti nuostatų analizei, sukčiavimo PVM problemai, valstybių narių bendradarbiavimo PVM srityje reglamentavimui. Šiais konkrečiais aspektais apibrėžiama magistrinio darbo tyrimo erdvė. Apibendrinant PVM reglamentavimo apžvalgą, išskirtos PVM reglamentavimo tendencijos, PVM derinimo strategija. Stengiamasi atskleisti reikšmę ir ryšį ES teisės normų, skirtų kovai su sukčiavimu bei jo prevencijai, ir normų skirtų valstybių bendradarbiavimui. Leidžiančios nukrypti nuostatos analizuojamos, kaip reguliavimas, turintis tiek neigiamą, tiek teigiamą aspektus. ES valstybių narių nacionaliniai teisės aktai nagrinėjami gana... [toliau žr. visą tekstą]
First of all, in this master work “Legal regulation of the Value Added Tax in the Eu” there are briefly described legal instruments which are used in EU for legal regulation of VAT. Purpose and effect of these instruments concerning legal regulation of the VAT in EU are discussed. The main purpose of this work is to analyze the process of harmonization of VAT, history of this process, and results. Further evaluation of legal regulation of VAT would not be possible without analyzing VAT harmonization. Mostly, attention is paid to very important result of harmonization – Council Directive 2006/112/EC on the common system of value added tax, which is a new edition of Sixth Council Directive 77/388/EEC of 17 May 1977 on the harmonization of the laws of the Member States relating to turnover taxes - Common system of value added tax: uniform basis of assessment. This directive is analyzed in the context of case-law of the European Court of Justice. Territorial scope, taxable persons, taxable transactions, place of taxable transactions, e-commerce concerning place of transaction, chargeable event and chargeability of taxable amount, rates, and deductions are the aspects analyzed. Special attention is paid to analysis of derogations, VAT fraud problem, and cooperation of EU member states in regulation of VAT administration process. Area of this work is defined by mentioned aspects. The tendencies of VAT legal regulations and the strategy of VAT harmonization are described. The... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Jablonskis, Sigitas. "Naujų EB direktyvų viešųjų pirkimų srityje įgyvendinimo problematika Lietuvos Respublikoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20110709_152122-45900.

Full text

Abstract:

Šio magistro darbo objektas – naujų EB direktyvų viešųjų pirkimų srityje įgyvendinimo Lietuvos teisėje problemos. 2004 m. kovo 31 d. Europos Parlamentas ir Taryba priėmė direktyvas 2004/17/EB „dėl viešųjų pirkimų tvarkos vandentvarkos, energetikos, transporto ir pašto paslaugų srityse koordinavimo” ir 2004/18/EB „dėl viešojo darbų, prekių ir paslaugų pirkimo sutarčių sudarymo tvarkos derinimo”. Šios direktyvos nustato paprastesnius viešųjų pirkimų teisinio reguliavimo rėmus, galimybę taikyti modernias technologijas, sudaro sąlygas konkurencijos ir rinkos plėtrai, racionaliam viešojo sektoriaus lėšų naudojimui. Nauji šiose direktyvose įtvirtinti institutai taip pat skatina naudoti viešuosius pirkimus kaip įrankį, siekiant aplinkosaugos, socialinės apsaugos ar korupcijos mažinimo tikslų. Siekiant atskleisti naujų EB direktyvų viešųjų pirkimų srityje įgyvendinimo Lietuvos nacionalinėje teisėje problemas, šiame magistro darbe, atsižvelgiant į Europos Bendrijos Teisingumo Teismo pateiktus išaiškinimus, pirmiausia yra nagrinėjama direktyvų genezė, reguliavimo dalykas, pricipai bei pagrindinės direktyvų nustatytos viešųjų pirkimų vykdymo taisyklės. Toliau, naudojant lyginamąjį, sisteminį ir teliologinį tyrimo metodus, atskleidžiamos direktyvų nuostatos, kurios yra netinkamai perkeltos į Lietuvos nacionalinę teisę. Taip pat tiriama, kaip Lietuvos nacionaliniai teismai, atsižvelgdami į nagrinėjamose direktyvose nustatytus tikslus, laikosi pareigos aiškinti ir taikyti viešųjų pirkimų... [toliau žr. visą tekstą]
The present Master Thesis focuses on the problems related to the new EC directives regulating public procurement as well as their implementation in the legal system of the Republic of Lithuania. On March 31, 2004 the European Parliament and the Council established Directive 2004/17/EC coordinating the procurement procedures of entities operating in the water, energy, transport and postal services sectors, and Directive 2004/18/EC coordinating the procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts. These directives set the simpler and more straightforward framework for legal regulation of public procurement, generated opportunities to apply modern technologies, created favorable conditions for competition in the market and market expansion, and the effective use of the public sector funds. The new institutes established in the above-mentioned directives also encourage the usage of public procurement as a tool in achieving certain goals in environmental protection, social security and corruption reduction. In order to reveal the problems related to the new EC directives regulating public procurement as well as the problematic aspects of their implementation in the national legal system of the Republic of Lithuania, and taking into account the jurisprudence of the Court of Justice of the European Communities, the present paper first of all analyzes the origins of the said directives, the object of regulation, the principles... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Macelytė, Sandra. "Profesinių kvalifikacijų pripažinimo direktyvų nuostatų perkėlimo į nacionalinę teisę problematika." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2007. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2006~D_20070115_125453-74009.

Full text

Abstract:

The present master paper investigates the challenges which are met while trying to implement the provisions of the directives on professional qualifications into national law. Despite the fact that the directives regulating the recognition of professional qualifications have already been implemented into the national law of the Republic of Lithuania after the new European Parliament and Council directive 2005/36/EC codifying all the existed directives on the recognition of professional qualifications, has been adopted, the competent authorities face new challenges trying to implement the provisions of new directives. Due to this fact, several stages of the implementation of the directives of European Union are distinguished.: the obligations Lithuania had to fulfil before the accession to EU and after the new Directive 2005/36/EC was adopted. The main objective of this paper is to analyse problematical issues regarding the transposition of directives on recognition of regulated professional qualifications into national law. The attempt was made to disclose the main features of the systems regarding recognition of regulated professional qualifications. A great deal of attention is alloted to the analysis of the process of recognition, the presumptions and the development of General system of recognition and Sectoral directives. The main legal documents on professional qualifications as well as provisions of the new law are widely discussed. Currently more and more emphasis... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Miniotaitė, Agnė. "Palūkanų ir dividendų apmokestinimas Europos Sąjungoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20090908_194053-60022.

Full text

Abstract:

Šiame darbe nagrinėjamas palūkanų ir dividendų apmokestinimo reguliavimas Europos Sąjungos teisės aktais. Palūkanų apmokestinimą Europos Sąjungoje reguliuoja 2003 m. birželio 3 d. direktyva 2003/49/EB dėl bendros apmokestinimo sistemos, taikomos palūkanų ir autorinių atlyginimų mokėjimams tarp skirtingų valstybių narių asocijuotų bendrovių, kuri panaikina išskaičiuojamąjį mokestį dukterinės įmonės patronuojančiai bendrovei išmokamoms palūkanoms. Dividendų apmokestinimą Europos Sąjungoje reglamentuoja 1990 m. liepos 23 d. direktyva 90/435/EEB dėl bendrosios mokesčių sistemos, taikomos įvairių valstybių narių patronuojančioms ir dukterinėms bendrovėms, kuri skirta suvienodinti pelno mokesčio, paskirstyto tarp įmonių, veikiančių skirtingose valstybėse narėse, apmokestinimą, sumažinti ar visiškai panaikinti dvigubą apmokestinimą. Europos Teisingumo Teismas taip pat bando formuoti palūkanų ir dividendų apmokestinimo politiką Europos Sąjungoje, kuri, nors ir ne visais atvejais yra vieninga, tačiau labai reikšminga švelninant ar naikinant dvigubą tų pačių pajamų apmokestinimą tarp Europos Sąjungos valstybių narių. Darbe taip pat nagrinėjami palūkanų ir dividendų apmokestinimo reguliavimo ypatumai Lietuvoje tiek, kiek susiję su palūkanų ir dividendų mokėjimais tarp Lietuvos ir kitų Europos Sąjungos valstybių narių, aukščiau nurodytų direktyvų įgyvendinimo Lietuvoje problemos, kadangi kai kurios Lietuvos teisės aktuose įtvirtintos palūkanų ir dividendų, mokamų tarp Lietuvos ir... [toliau žr. visą tekstą]
Regulation of interest and dividend taxation by the legal acts of the European Union is analysed in this paper. Taxation of interest in the European Union is regulated by the Council Directive of 2003/49/EC of 3 June, 2003 on a common system of taxation applicable to interest and royalty payments made between associated companies of different Member States, which exempts from a withholding tax interest paid by the subsidiary to its parent company. Taxation of dividends in the European Union is regulated by the Council directive of 1990/435/EEC of 23 July, 1990 on a common system of taxation applicable in the case of parent companies and subsidiaries of different Member States, which was adopted in order to harmonize the taxation of corporation tax, distributed between companies acting in different Member States, to reduce or eliminate double taxation. The European Court of Justice is also trying to form a tax policy of interest and dividends in the European Union, which is not always unanimous, but very important in reducing or eliminating double taxation between different Member States. The specificity of regulation of interest and dividend taxation in Lithuania is also analysed herein, concerning the payments of interest and dividends made between Lithuania and other Member States, also studying the problems of implementing the directives indicated above in the national legislation of Lithuania, because some rules of Lithuanian legislation of taxation of interest and... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jern, Bruhn Elin. "67-årsregeln i LAS : Strider regeln mot EU-rätten?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19040.

Full text

Abstract:

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas. Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår. För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd. 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten om syftet med regeln är berättigat och om medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga. Syftet är berättigat om det exempelvis främjar sysselsättningen och arbetsmarknaden. Regeln ska även använts oberoende av sociala och demografiska förhållanden och oavsett hur arbetsmarknaden har sett ut. Medlen är lämpliga och nödvändiga om regeln inte tvingar en arbetsgivare att ersätta en äldre arbetstagare med en yngre, inte resulterar i obligatorisk pensionsavgång, inte resulterar i att arbetstagaren förlorar sitt diskrimineringsskydd, gör skillnad på avslutande och upphörande och slutligen beaktar den ekonomiska situationen som uppstår efter anställningens avslutande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Valackienė, Elvira. "NATURA 2000 proceso poveikio Lietuvos miškų ūkio sektoriui įvertinimas." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2007. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20070116_105103-35611.

Full text

Abstract:

Biodiversity is a concurrent part of the nature inheritance. The human’s activity (development of cities, industry, agriculture, transport infrastructure, pollution, etc) is influencing the nature’s disbalance. Natural areas of habitats are on the way to disappear or their status is getting worse. There is a need for special means to ensure the protection of many species of fauna and flora and their natural habitats, because they are in danger of disappearing. The network “Natura 2000” has few goals: to cover the fragile and valuable natural habitats and species of particular importance for the conservation of biological diversity within the territory of EU and to guarantee sustained efforts to protect the most important areas properly. The main objective of the “Natura 2000” network is to ensure the survival of species that are threatened or rare throughout Europe. These legal EU documents ensure the creation of the above-mentioned European network of protected territories in public territories as well as in private lands. Economic and farming activities are restricted in these areas as a way to protect natural habitats types, rare animals as well as are plants habitats. That way the interests of land owners become quite different from the nature protectionists and the prohibitions of land or forest property rights. It is quite difficult to evaluate the economical loss while establishing some new protected areas in public and private lands. The evaluation is specific for... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Grevas, Martynas. "Europos Sąjungos politika skatinant alternatyvių energijos šaltinių panaudojimą." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2008. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2008~D_20080625_135314-39553.

Full text

Abstract:

Žmonija, žengdama progreso keliu, visą laiką yra priversta spręsti energetines problemas. Iš pradžių vėjas ir vanduo, kietas kuras ir garas. XIX amžiaus pabaigoje, išradus vidaus degimo variklį, vis daugiau reikėjo skysto kuro ir dujų – prasidėjo naftos era, kuri tebesitęsia iki šiol. Jau senokai visame pasaulyje siekiama, kad nors dalis žmonijai reikalingos energijos būtų gaunama panaudojant netradicinius, ekologiškai švarius jos gavybos būdus. Taigi šiame darbe bus pristatoma bendra alternatyvių energijos šaltinių koncepcija, jų istorija. Išskiriami privalumai ir trūkumai bei analizuojama, kodėl alternatyvūs energijos šaltiniai yra patrauklūs, perspektyvūs ir siektini naudoti kiekvienos valstybės energetikos ekonomikoje. Taip pat bus pateikiamos Europos Sąjungos reformos, skatinančios liberalizuoti centralizuotą energijos ūkį ir taip sudaryti tiesiogines galimybes alternatyvios energijos gamintojams bei vartotojams. Atskiru atveju stengiamasi konkrečiai ir tikslingai išanalizuoti ir išnagrinėti Kogeneracijos direktyvą ir jos barjerus, kurie padėtų įgyvendinti šį tikslą. Ne maža darbo dalis yra skirta Europos Sąjungos energetikos rinkos liberalizavimo apžvalgai bei Lietuvos energetikos pokyčiams, kurie skatintų alternatyvios energijos panaudojimą. Taipogi šioje dalyje yra išanalizuota su kokiomis problemomis, pavojais bei iššūkiais susiduria Europos Sąjungos vidinė ir išorinė energetikos politika siekdama energetinio saugumo.
The mankind, in the course of its progress, is forced to solve energy problems all the time. At first, wind and water, solid fuel and vapour. After having invented the internal combustion engine at the end of the 19th century, the demand for liquid fuel and gas started to increase - the era of oil began which lasts up today. The mankind throughout the world has aimed for a long time to extract at leats part of the necessary energy using non-traditional, ecologically clean methods of its extraction. Therefore, this work will present the general concept of alternative energy sources and its history. The advantages and disadvantages are distinguished as well as the question why alternative energy sources are attractive, perspective and should be strived to be applied in energy economy of every state is analysed. Also the reforms of the European Union will be presented that encourage to liberalize the centralized energy economy and thus form the direct possibilities for producers and consumers of alternative energy. In a separate case, we try to analyse accurately and precisely the Cogeneration directive and its barriers that would help to implement this aim. A large part of the work is devoted for the review of the energy market liberalization of the European Union as well as changes in energy in Lithuania that would encourage the usage of alternative energy. This part of the work also analyses the problems, risks and challenges that are encountered by the domestic and foreign... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Šiurkienė, Lina. "Farmakologinio budrumo teisinis reguliavimas." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2012. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2012~D_20120703_131018-48035.

Full text

Abstract:

Magistro baigiamajame darbe nagrinėjamas farmakologinio budrumo teisinis reguliavimas. Pirmajame skyriuje analizuojama farmakologinio budrumo sąvoka, rūšys, pateikiama trumpa farmakologinio budrumo istorija. Antrame skyriuje analizuojami šiuo metu galiojantys Europos Sąjungos teisės aktai, reglamentuojantys farmakologinį budrumą, palyginant juos su 2012 m. liepą įsigaliosiančiais teisės aktais, pabrėžiant esminius pakeitimus ir jų reikšmę Europos Sąjungos farmakologinio budrumo sistemai. Trečiajame skyriuje yra atliekama Lietuvos Respublikos teisės aktų, reglamentuojančių farmakologinį budrumą, analizė bei įvertinamas nacionalinės farmakologinio budrumo sistemos efektyvumas.
The legal regulation of pharmacovigilance is overviewed in this master thesis. In the first part the concept, sorts and history of pharmacovigilance are analysed. In the second part the current European Union legislation on pharmacovigilance is analysed, comparing it to legislation that will come into force in july, 2012, pointing to the main changes and its meaning to the European Union system of pharmacovigilance. In the third part Lithuanian legislation on pharmacovigilance is analysed and the efficiency of national system of pharmacovigilance is assessed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ladieta, Laurynas. "Bendrovių reorganizavimo procese susiklostantys mokestiniai teisiniai santykiai." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20101124_204022-43577.

Full text

Abstract:

Magistriniame darbe analizuojami reorganizavimo procese susiklostantys mokestiniai teisiniai santykiai bei šių santykių reglamentavimas Lietuvoje bei Europos Sąjungoje. Darbas susideda iš dviejų stambių dalių. Pirmoji skirta reorganizavimo teisinio reglamentavimo mokestinių aspektų Lietuvoje analizei. Šioje dalyje aptariami bendrieji reorganizavimo principai, pelno mokesčio IX skyriuje reglamentuojami reorganizavimo bei perleidimo atvejų pagrindiniai bruožai atskleidžiami lyginant juos su Civiliniame kodekse reglamentuojamais reorganizavimo būdais bei žvelgiant į reorganizavimą per Akcinių bendrovių įstatymo prizmę, siekiant glaudžiau susieti civilinius bei mokestinius teisinius santykius. Analizuojamos reorganizavimo bei perleidimo atvejų metu atsiradusių turto vertės padidėjimo pajamų nepripažinimo reorganizuotos bendrovės, jos dalyvių ar bendrovės, reorganizuotos bendrovės turto, teisių bei pareigų perėmėjos, pajamomis sąlygos bei aptariamos įsigyjančiojo vieneto mokestinių nuostolių perkėlimo galimybės. Šioje darbo dalyje taip pat gvildenamos problemos, susijusios su reorganizavimo pradžios bei pabaigos momentų nustatymu, iškeliami klausimai, ar objektyviai pateisinama Lietuvos Respublikos įstatymų leidėjo pozicija pelno mokesčio įstatymo 42 str. 2 d. 8 punkte neįtvirtinti nuostatos, leidžiančios keičiant perleidžiančiojo vieneto akcijas į įsigyjančiojo vieneto akcijas susidariusį akcijų kainų skirtumą apmokėti pinigais bei ar tikslingas 2005 m. Gruodžio 20 dienos pelno... [toliau žr. visą tekstą]
The object of this work is tax aspects of legal regulation of company reorganization in Lithuania and European Union. This work compounds of two large parts. The first part is dedicated to analyse tax aspects of legal regulation of company reorganization in Lithuania. In this part are discussed general principles of reorganisation, the main features of reorganisation cases (which are regulated in ninth chapter of corporation tax law) are revealed by comparing them with reorganisation means, which are regulated in civil code and looking to reorganization through prism of corporation law in pursuance to relate civil and tax relations. Capital value rise assignment to company‘s, its shareholder‘s gains and taking over of losses of the acquiring company rules are discussed. Moreover, in this part of work are ventilated such problems like: determination of company’s reorganization beginning and ending moments, if is justifiable legislator’s position not to fix opportunity of cash payment not exceeding 10 % of the nominal value of acquiring company’s shares when shares are exchanged in process regulated in 42 article 2 part 8 particle of corporation tax law and if modification of 42 article of corporation tax law, made on 2005 December 20, is advisable. In addition some parts of this work are dedicated to right of recognition of the prestige as permissible deduction, taxation questions, when individual sells his shares, which were got in process of reorganisation. The second part... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Narvydas, Simonas. "Paslaugų rinkos integracija Europos Sąjungoje ir valstybių narių nacionalinės preferencijos." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20140620_204932-93866.

Full text

Abstract:

Šiame darbe paslaugų direktyvos (PD) kontekste yra analizuojamas paslaugų rinkos integracijos Europos Sąjungoje procesas. Metodologines gaires šiam tyrimui suteikia viena pastarojo meto Europos integracijos teorijų – liberalus tarpvyriausybiškumas. Ši teorija išsamiausiai yra išplėtota jos kūrėju laikomo Andrew Moravcsiko knygoje "The Choice for Europe." Todėl ši knyga yra pagrindinis darbo teorinio pagrindo šaltinis. Išplėtojus ir pritaikius nagrinėjamai problemai A. Moravcsiko idėjas, darbe buvo išsikelta hipotezė, kad ES paslaugų rinkos integracija priklauso nuo nacionalinių valstybių preferencijų, kurias formuoja vidaus ekonominiai interesai ir valstybių derybinių galių. Remiantis A. Moravcsiko teorine prielaida, kad tik svarbiausios valstybės turi įtaką ES, buvo analizuojamos trys didžiosios valstybės – Vokietija, Prancūzija ir Didžioji Britanija. Detaliau išskaidžius pagrindinę hipotezę buvo nusistatytos kelios darbo tezės: PD galutinį turinį ir Britanijos nuolaidas sąlygojo tai, kad paslaugų sektoriaus liberalizavimas šiai valstybei galėjo atnešti daugiausiai naudos, todėl ji turėjo mažiausiai derybinės galios lyginant su Prancūzija bei Vokietija; Britanija už padarytas nuolaidas išlošė kitose jai svarbiose derybose; Komisija be iniciatyvos teisės šiame procese nevaidino svarbaus vaidmens ir išliko tik stebėtoja. A. Moravcsiko teigimu, būtent ekonominiai, o ne geopolitiniai interesai atlieka svarbiausią vaidmenį priimant sprendimus. Taigi pagrindiniai nepriklausomi... [toliau žr. visą tekstą]
This paper analyzes the process of the services market integration in the context of Services Directive and the national preferences of member states towards this document in particular and towards the process of services liberalization in general. The methodological guidelines for the research are provided by one of the contemporary theories of EU integration – liberal intergovernmentalism, as developed by Andrew Moravcsik in his prominent book The Choice for Europe. The main argument of this author is that “European integration can be best explained as a series of rational choices made by national leaders.”(A. Moravcsik: 18) What follows as the main hypothetical proposition is that the integration of services market in the European Union rests upon national preferences of member states, which are shaped by domestic economic interests groups and upon relative bargaining powers of these member states. According to A. Moravcsik’s argumentation, it is assumed in this paper that it suffice to analyze three major member states – Germany, France and United Kingdom (UK). The analysis of this paper proved the relative interdependence between gains and bargaining power. It was showed, that UK has more competitive services providers, especially those providing professional services, then France and Germany. It is the reason why the service market opening could bring more benefits to British providers. This situation led UK to have less persuading arguments and made them make... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Vasytė, Lina. "Asmenų lygiateisiškumo principo įgyvendinimas Lietuvos darbo teisėje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20101125_190710-84381.

Full text

Abstract:

Asmenų lygiateisiškumas yra viena kertinių teisinių vertybių demokratinėje valstybėje. Tai yra principas, svarbus kiekvienai teisės šakai tiek nacionaliniu, tiek Europos Sąjungos ir tarptautiniu lygmeniu. Magistro darbe analizuojama asmenų lygiateisiškumo principo darbo teisėje samprata ir turinys Europos Sąjungos teisės ir Lietuvos nacionalinės teisės kontekste, Europos Sąjungos direktyvų, skirtų kovai su diskriminacija dėl lyties, rasės ar etninės priklausomybės, religijos ar įsitikinimų, negalios, amžiaus, seksualinės orientacijos, reikalavimų valstybėms narėms perkėlimas į nacionalinę teisę. Per išsamią nacionalinio ir Europos Sąjungos teisinio reglamentavimo, teisės doktrinos ir teismų praktikos dėl asmenų lygiateisiškumo principo įgyvendinimo darbo teisėje analizę identifikuoti ir ištyrinėti pagrindiniai Europos Sąjungos direktyvų nuostatų perkėlimo į nacionalinę teisę trūkumai ir, svarbiausia, praktinio principo įgyvendinimo konkrečiai Lietuvos darbo teisėje probleminiai aspektai. Magistro darbe išsamiai analizuojamas individualių asmens, kuris buvo diskriminuojamas darbe, teisių gynimo procesas (darbuotojų teisių apsauga institucine prasme, įrodinėjimo taisyklių diskriminacijos bylose specifika, vertinama, kaip asmenys realiai gali pasinadoti teise į žalos atlyginimą), identifikuojamos kliūtys, trukdančios nukentėjusiems nuo diskriminacijos asmenims pasinaudoti teise į pažeistų teisių gynybą. Asmenų lygiateisiškumo principo pasireiškimas ir įgyvendinimas Lietuvos... [toliau žr. visą tekstą]
The principle of equality is one of the most important principle in the democratic State. The principle of non-discrimination is mentioned in the many of international treaties, established in the European Union law as well as in national law systems. This work analysis conception and matter of the principle of equality in Labour Law. Furthmore, it is analysed the European Union Directives combating discrimination on the grounds of religion or belief, disability, age, sexual orientation, racial or ethic origin, sex, and putting these documents into effect in Lithuanian Labour Law. In this work analysis protection mechanism (what kind of institutions protect violated rights; how persons can use the right to compensation or reparation; also specific of the rules of burden of proof) of rights of persons who consider themselves wronged by failured to apply the principle of equal treatment to them in the workplace. Through deep analysis it is compared and researched Lithuanian and the European Union legal acts, practice of the Court of Justice of the European Union, and doctrine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Vasiliauskas, Mantas. "Darbuotojų teisių apsauga verslo ar verslo dalies perdavimo atveju." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20101124_204049-95156.

Full text

Abstract:

Šiame darbe analizuojama verslo ar verslo dalies perdavimo sąvoka bei darbuotojų teisių apsaugos tam tikri aspektai ES teisėje, teismų praktikoje, taip pat lyginama su šių nuostatų įgyvendinimu Lietuvos teisėje bei praktikoje. Siekiant nustatyti, ar šios direktyvos pilna apimti įgyvendintos Lietuvos teisėje, atlikta ETT praktikos analizė, kurioje atskleista, jog verslo ar verslo dalies perdavimas yra platesnė sąvoka, nei nustatyta direktyvose (77/187, 98/50 ir 2001/23) ir apima pačius įvairiausius perdavimo būdus, įskaitant ir tuos, kai perdavėjo bei perėmėjo nesieja jokia sutartis, administraciniu ar teismo sprendimu ir pan. Nustatyta, jog Lietuvoje verslo ar verslo dalies perdavimas tam tikrais atvejais gali būti laikomas savarankišku įmonės ar jos dalies įgyjimo būdu, šalia įmonės ar jos esminės dalies pirkimo-pardavimo, o taip pat ir reorganizavimo. Nepaisant to, Lietuvos teisėje nėra pateikta verslo ar verslo dalies perdavimo sąvoka, kaip ji yra apibrėžiama ES teisėje todėl praktikoje dažniausiai įvardinama kaip įmonės reorganizavimas arba struktūrinis pertvarkymas. Nagrinėti darbuotojų teisių apsaugos aspektai ES teisėje nustato aiškią apsaugą bei jos apimtį. Kita vertus, ETT praktika atskleidė darbo santykių apsaugos išimtis ir susiaurino jos taikymo sritį. Įgyvendinant direktyvas Lietuvos teisėje, nebuvo įtvirtinta jokia papildoma apsauga perimamiems darbuotojams, išskyrus tai, jog verslo ar verslo dalies perdavimas negali būti teisėta priežastimi nutraukti darbo... [toliau žr. visą tekstą]
This article analyses the definition of transfer of business or part of business, the protection of particular employees’ rights in the European law, case law, and compares realisation of current provisions in the Lithuanian law and application in the national case law. The European Court of Justice case law is analysed with the aim to determine if the European directives regarding the safeguarding of employees’ rights in the event of transfers of undertakings, businesses or parts of undertakings or businesses were introduced into the Lithuanian law on the whole extent. According to the judgements of the European Court of Justice, the concept of the transfer of business or part of business should cover a wider number of transfers than it is stated in directives, including those transfers, where there is no contract between transferor and transferee, transfers as a result of a legislative or administrative decision. Purchasing or reorganisation of enterprise does not always coincide with transfer of business or part of business and can be considered as a separate type of acquirement of business or part of business. However, the Lithuanian Labour Code does not provide for a definition of transfer of business, as it is done by The European Court of Justice and in Lithuanian case law it is often recognised as reorganisation or structural changes. The most basic protected employees’ rights were analysed and it showed that the European law provides clear protected rights and its... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Sedrisovaitė, Ieva. "Atsinaujinančių energetikos išteklių skatinimo priemonės Europos Sąjungos teisėje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110124_124519-88459.

Full text

Abstract:

Magistro baigiamajame darbe aptariama bendra ES energetikos politika, Energijos bendrijos santykis su AEI skatinimu ES, jos įtaka bendrų ES valstybių narių ir trečiųjų šalių projektų (pagal AEI skatinimo direktyvoje numatytas bendradarbiavimo priemones) patrauklumui. Taip pat aptariama naujoji ES atsinaujinančios energetikos politika. Analizuojamas AEI skatinimo santykis su ES aplinkos teise. Šio santykio analizė svarbi siekiant išsiaiškinti, koks yra AEI skatinimo teisinis pagrindas ES teisėje. Pažymėtina, kad iki Lisabonos sutarties AEI skatinimas vyko būtent aplinkos teisės nuostatų pagrindu. Darbe taip pat aptariama ir AEI bei aplinkos politikos tikslų kolizija, nagrinėjama ESTT praktika. Taip pat aptariama AEI skatinimo direktyva 2009/28/EB, joje numatytos pavyzdinės skatinimo priemonės bei detali jų analizė. Detaliai aptariamos pagrindinės direktyvoje numatytos priemonės – paramos schemos, statistiniai perdavimai, bendri valstybių narių projektai ir projektai su trečiosiomis šalimis, bendros paramos schemos, informavimas ir mokymas. Be kita ko, aptariamas ir valstybės pagalbos AEI skatinimo atžvilgiu klausimas. Nagrinėjant šią problemą buvo remiamasi labai svarbia šiai sričiai PreussenElektra byla. Taip pat aptarti ir direktyvos trūkumai tokie kaip, sankcijų skyrimo mechanizmo nebuvimas. Tai sąlygoja galimybes valstybėms narėms aplaidžiai vykdyti savo įsipareigojimus, kadangi jokia reali bauda ar sankcija už tai negresia. Čia reikėtų atkreipti dėmesį, kad ES visgi gali... [toliau žr. visą tekstą]
Renewable energy sources are one of the oldest energy sources known to mankind. It has been widely used until the industrial revolution. Despite all the advantages the use of fossil-fuel has brought to economic and industrial progress, but at the same time it caused massive impact on climate change, energy efficiency. It was the main reason for EU to change its energy policy and return to renewable energy. To promote renewable energy in EU a directive 2009/28/EC was adopted. Directive recommends member states to use these incentives: support schemes, joint projects, joint support schemes, statistical transfers. This thesis analyses these incentives presented in directive, their advantages and disadvantages, legal issues, loopholes. This thesis also analyses Lithuanian RES draft law’s compliance with EU law.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ayar, Médoc Rebecca. "Den semidispositiva arbetstidslagen : En studie av hur EU-direktiv, svensk lag och kollektivavtal samspelar kring arbetstidsreglering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62611.

Full text

Abstract:

Working time is a constantly discussed topic. In Sweden working time is largely controlled by collective agreements. About 90% of all workers are covered by a collective agreement. For those who are parts of a collective agreement, it is important to consider the regulations in both the Swedish Arbetstidslagen (ATL) and the Working Time Directive (the Directive) when making a collective agreement. The purpose of this thesis is to examine various aspects of working time regulation in the form of directives, law and collective agreements. The thesis intends to contribute to knowledge of how the regulations regarding working hours in Sweden meet the requirements of the Directive by the EU. Further, the purpose is to examine how deviations from ATL can be regulated by collective agreements. The legal dogmatic method has been used in combination with an EU legal method. Directive, law, preparatory acts, case law, doctrine and literature were studied to investigate the legal situation. Collective agreements have been used as a source of law as well as empirical material. When studying implementation of the Directive to Swedish law, certain contradictions can be identified. The Swedish model collides with the Directive and the Swedish legislators as well as the Labour court choose to safeguard the Swedish model. Another contradiction is the purpose of the directive, protection of worker's health and safety, it is important and the Court of Justice of EU returns to it in many cases. A counterpart is lacking in ATL, instead, a connection is made to AML. Furthermore, the definition of working time is an issue where differences can be noticed between the Directive and Swedish law. Interpretations of the Court of Justice of EU and ATL defines different interpretations of call time and a new case may affect the travel time. The Court of Justice of EU calls the member countries to have equivalent definitions of working time and it should originate from the Directive. Regarding deviations through collective agreements the study shows that there are difficulties to interpret 3 § ATL, which is giving contradictory instructions regarding deviations. The paragraph and the EU-lock puts a great responsibility on the parties of the labour market to be familiar with both the Swedish law and the Directive. Some regulations are better for workers in ATL than the Directive at first glance, but this can be settled by collective agreements. Practice shows that there may be errors in the preparation of collective agreements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Katinas, Giedrius. "Biodegalų gamybos perspektyvos Lietuvoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20140626_184226-12144.

Full text

Abstract:

Darbo objektas – biodegalų gamybos perspektyvos Lietuvoje. Darbo tikslas – įvertinti biodegalų gamybos perspektyvas Lietuvoje, remiantis rapsų aliejaus ir biodegalų pasiūlos ir paklausos tendencijomis ES bei Lietuvos rinkoje atliktu tyrimu. Darbo uždaviniai: • Apžvelgti darnaus vystymosi koncpeciją bei Lietuvos darnaus vystymosi strategiją, siekiant išsiaiškinti jos įtaką biodegalų paklausai ir gamybos plėtrai Lietuvoje; • Pateikti biokuro teisinį reglamentavimą Lietuvoje ir ES; • Išanalizuoti ES biodegalų rinką; • Atlikti tyrimą, siekiant išsiaiškinti Lietuvos gyventojų nuomonę apie biokuro naudojimą; • Remiantis atliktu tyrimu įvertinti biodegalų paklausą Lietuvoje bei įvertinti biodegalų gamybos perspektyvas Lietuvoje. Darbo struktūra: Siekdamas atsakyti į iškeltus uždavinius savo darbą suskirsčiau į tris dalis: 1. Darnaus vystymosi strategijos ir biokuro teisinio reglamentavimo apžvalga; 2. ES biodegalų rinkos analizė; 3. Tyrimo apie biokuro naudojimą Lietuvoje aprašymas ir rezultatų vertinimas. Pagrindiniai rezultatai: Išlaikius pastarųjų metų biodegalų sunaudojimo augimo tempus, nesunkiai bus įvykdytos ES Biokuro direktyvoje numatytos rekomendacinės vertės. Nuo 2008 metų Lietuvoje biodegalus gaminančių įmonių pajėgumų pilnai užteks artimiausių metų poreikiams patenkinti. Siekiant išnaudoti pilną biodegalų rinkos potencialą reikia užtikrinti aktualios informacijos skleidimą apie šios alternatyvios kuro rūšies ekologinę naudą, technines savybes, ekonomiškumą, žemą kainą... [toliau žr. visą tekstą]
Object of the paper – perspectives of biofuel production in Lithuania. Aim of the paper – evaluate the perspectives of biofuel production in Lithuania according to supply and demand tendencies of rapeseed oil and biofuel in the EU and also to a study carried out in Lithuania. Goals of the paper: • Overlook the concept of sustainable development and the sustainable development strategy of Lithuania in order to find out their influence to biofuel supply, demand and production expansion in Lithuania; • Overlook the jurisdictial reglamentaion of biofuels in Lithuania and the EU; • Analyze the EU biofuel market; • Make a study in order to find out the opinion of Lithuanian people regarding usage of biofuels; • According to the results of the study evaluate demand and production perspectives of biofuels in Lithuania. Structure of the paper: 1. Review of sustainable development strategy of Lithuania and jurisdictial reglamentation of biofuels; 2. Analysis of EU biofuels market; 3. Implementation of the study and evaluation of its results. Main results: if the biofuel consumption rate in Lithuania will remain the same as for the couple last years, we will easily reach the goals of EU Biofuel directive. Starting from the year 2008 companies making biofuels in Lithuania will have enough production capacity to fulfill the demand of biofuel. In order to use the biofuel market in Lithuania to its full potential the following actions must be implemented: spreading of information regarding... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hellbom, Fredrik. "Genomförandet av bemanningsdirektivet 2008/104/EG : En problematisk implementering för Sverige?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13986.

Full text

Abstract:

Abstract The use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them. There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation. For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ). That the Swedish type of collective agreement, that lacks universal applicability, is insufficient as the sole means of implementing EU directives establishing rights for all workers. The main purpose of this thesis is to analyze if and how it’s possible to implement the directive on temporary agency work, within the established Swedish model for labour market regulation, and at the same meet the requirements of the EU-law.
Sammanfattning Användandet av uthyrd arbetskraft från bemanningsföretag har ökat avsevärt de senaste decennierna. EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG har tillkommit med anledning av att arbetsvillkoren och den rättsliga regleringen med avseende på bemanningsarbete idag skiljer sig kraftigt bland EU:s medlemsstater. Bemanningsdirektivet har ett tudelat syfte, dels syftar det till att förbättra arbetsvillkoren för bemanningsanställda genom införandet av en likabehandlingsprincip av bemanningsanställda. Därtill syftar direktivet till att skapa större acceptans och undanrö-ja hinder för bemanningsföretagen. Inom EU:s medlemsstater finns en rad olika arbetsmarknadsmodeller representerande. Den svenska och nordiska modellen karaktäriseras av minimalt med statlig reglering, och en hög grad av reglering genom kollektivavtal som förhandlas fram och sluts mellan arbetsmarknadens parter. Den kontinentala modellen som kan sägas var den härskande inom övriga EU och så även för EU:s reglering, bygger på reglering genom lag och en lagfäst möjlighet till att allmängiltigförklara (utsträcka) vissa kollektivavtal. Vilket innebär att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, tvingas tillämpa ett visst avtal. För Sveriges del uppkommer ett potentiellt problem i genomförandet av bemanningsdirektivet, då det följer av äldre rättspraxis från EU-domstolen att vår svenska typ av kollektivavtal inte är ett fullgott sätt att implementera EU-direktiv. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om och hur det går att genomföra bemanningsdirektivet inom den svenska modellen, och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU-rätten. Enligt min bedömning kommer det krävas att en bakomliggande lagstiftning införs, som garanterar direktivets skydd för samtliga arbetstagare. Den nödvändiga lagstiftningen kan dock utformas på ett sätt som inte undergräver den svenska modellen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Silversved, Ann Sofie, and Ebba Winqvist. "A Directive’s Effect on Offset : Directive 2009/81/EC and its Effects on Offset Agreements in the Defence Sector." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-92815.

Full text

Abstract:

The public procurement of defence materiel was previously regulated in Directive 2004/18/EC but due to the special character of the defence market, a new Directive has been issued; Directive 2009/81/EC. The purpose of this Directive is to be better suited for the special features of the defence market. Directive 2009/81/EC will now regulate most of the contracts that, due to their sensitive and secret character, were earlier exempted from the rules of the Treaties on the basis of Article 346 TFEU and from Directive 2004/18/EC on the basis of its Article 14. It is, however, still possible to exempt some contracts on the basis of these Articles. Directive 2009/81/EC regulates the procedure for contract awarding and affects the possibilities of the Member State to choose a tender with Offset agreement over one without and thereforethe Directive affects the offering company as well.Earlier a company has been free to shape its contracts concerning public procurement of defence material with little regard to the regulations of the Internal Market. With the implementation of the new directive, the situation has become uncertain. In particular the state of law concerningOffset agreements, commonly offered as a part of a tender in contracts concerning defenceprocurement, has become uncertain. This as Offset is not explicitly mentioned in Directive2009/81/EC but several bodies of the European Union have expressed opinions regarding the legality of Offset and whether or not it is a discriminating measure.We have found that Offset agreements, both related and un-related to the subject matter of the contract, can be exempted on the basis of Article 346 TFEU if they support essential security interest. However, that the procurement concerns the defence sector is not enough for contracts to be exempted if these contracts only support other interests, e.g. industrial or economical, rather than those of essential security. This as the exemption of these contracts would have adistorting effect on the trade on other markets than the one related to defence procurement.Even though Offset is not mentioned as a criterion for awarding of contracts in Article 47.1(a) Directive 2009/81/EC, this does not exclude the possibility that it could be. If Offset is to be used as an award criterion, it cannot be of significant weight when determining the economically most advantageous tender and can in no case be discriminating. Also, a differencebetween direct and indirect Offset must be made since indirect Offset agreements do not fulfill the requirements, in 47.1(a) Directive 2009/81/EC, in order to be considered asan award criterion. It is therefore only possible to use direct Offset agreements as an award criterion according to Directive 2009/81/EC if this is done in a non-discriminating way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Carnö, Amanda. "Verksamhetsövergång till skydd för arbetstagarna? : Bestämmerlserna enligt EU och AD." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för juridik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37575.

Full text

Abstract:

Flertalet jurister hävdar idag att det är svårt att skydda arbetstagarna vid en verksamhetsövergång. Skyddet som är upparbetat till arbetstagarnas förmån fullgör inte sitt huvudsakliga syfte. De hävdar även att arbetstagarnas skydd behöver omarbetas eftersom det idag är möjligt för förvärvaren av en verksamhet att välja vad de vill ska innefattas i samband med övergången. Det är därför nödvändigt att ta reda på när en verksamhetsövergång föreligger enligt AD eftersom det är då arbetstagarna är skyddade. I dagen samhälle skyddas arbetstagare vid en verksamhetsövergång med hjälp av bestämmelserna i 6 b § LAS som tolkas med Rådets direktiv 2001/23/EG i bakgrunden. I 6 b § LAS finns det ingen tydlig riktlinje om när en verksamhetsövergång anses ha genomförts utan endast att den ska vara föremål för en ekonomisk enhet som är bestående. På grund av den kortfattade informationen använder sig AD av de så kallade Spijker-kriterierna som upparbetats av EU-domstolen i samband med en bedömning om övergång har skett. Kriterierna benämns även som en helhetsbedömning och tar reda på om verksamheten har bibehållit sin identitet och om verksamheten kan benämnas som en bestående ekonomisk enhet. För att verksamheten ska ha en möjlighet att betraktas som bestående krävs att de tillgångar eller arbetstagare som övergår kan betraktas som en självständig enhet. Det är dock inte de enda som krävs för att en verksamhetsövergång ska vara genomförbar. Det krävs att övergången ska vara lagenlig, vilket är ett underförstått uttryck från AD och EU-domstolen De olika kriterierna betydelse varierar beroende på verksamhetsslag och det har visat sig att den ekonomiska enhetens självständighet har brustit i de flesta mål resulterat i att skyddet inskränks. Det komplexa vid en verksamhetsövergång är att få självständigheten att övergå. Författarens egna kommentarer riktar in sig på att skyddet behöver stärkas genom ett kompletterande skydd för att nå upp till sitt syfte. Syftet är enkelt och bör inte vara allt för svårt att uppnå.
Several lawyers claim that nowadays it is hard to protect workers and that the protection does not fulfil its essential purpose. They also argue that the protection needs to be revised because it is possible for the purchaser of a business to choose what they want to include in the transition. It is therefore necessary to determine when an activity transition exists in the Swedish Labour Court because that is where workers are protected. Todays society protects workers at an operations transition using the provisions of section 6 b § LAS interpreted with Councils Directive 2001/23/EC in mind. In paragraph 6 b § LAS there are no clear guidelines on when an activity transition is considered as implemented, only that it should be subjected to a lasting economic entity. Because of the brief information the Swedish Labour Court uses the so-called Spijker-criteria incurred by the EU-Court in connection with an assessment of when a transition has taken place. The criteria are also referred to give an overall picture and determine whether a business has maintained its identity and whether a business can be designated as a permanent economic entity. If the business should be considered as definitive it is required that the assets or workers transitioning can be regarded as an independent entity. It is also necessary for it to be subject to a transition that is considered to be lawful. “Lawful transfers” is an implicit expression and is not covered by the Swedish Labour Court. The various criteria importance varies according to the type of activity and it has been proven that the economic units independence in most cases has widened the protection. The hard part of a business transfers is to gain an independence. It has also shown that several criteria is taken into account. The author's own comments addresses that the protection needs to be strengthened. Sweden, for example, is acquiring an additional protection to ensure achievement of the aim. The aim is simple and should not be too complex to achieve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ejdeskog, Tim. "Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO och dess inverkan på svensk rätt : en europarättslig studie om svensk institutionell och processuell autonomi samt principen om god förvaltning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16937.

Full text

Abstract:

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the procedural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have impacted Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main purpose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good administration, procedural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the European Union regarding the general principle of good administration. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive. However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted. At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Margelytė, Renata. "Mėlynosios vėliavos programos įgyvendinimo galimybės įteisintuose Kauno miesto paplūdimiuose." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090810_111441-53751.

Full text

Abstract:

Neracionaliai naudojant paplūdimių ir jų maudyklų pajūrio bei vidaus vandenis, iškyla grėsmė žmonių sveikatai ir vandens išteklių naudingumui. Siekiant išvengti vandens telkinių devastacijos ir besimaudančiųjų susirgimų rizikos, būtina gerinti vandens telkinių stebėseną, kuri atitiktų ES direktyvų keliamus reikalavimus, darnaus vystimosi aspektus. Šiuo principu Aplinkosauginis švietimo fondas Europoje ir už jos ribų yra pristatęs Mėlynosios vėliavos programą. Darbo tikslas − įvertinti įteisintų Kauno miesto paplūdimių ir jų maudyklų atitikimą Mėlynosios vėliavos programos reikalavimams. Darbo tikslui pasiekti išanalizuota paplūdimių ir jų maudyklų teisinė bazė Europos Sąjungoje ir Lietuvoje, nustatyta įteisintų Kauno miesto paplūdimių ir jų maudyklų mikrobiologinė tarša, atliktas įteisintų paplūdimių galimybių vertinimas pagal privalomus Mėlynosios vėliavos programos paplūdimių kriterijus (aplinkosauginio švietimo ir informavimo, vandens kokybės, aplinkosauginio valdymo, saugumo ir paslaugų). Nustatant įteisintų Kauno miesto paplūdimių ir jų maudyklų mikrobiologinę taršą, naudojami Kauno visuomenės sveikatos centro 2000-2006 m. ir Lietuvos Higienos instituto 2007-2008 m. mikrobiologiniai maudyklų vandens kokybės tyrimų duomenys. Apibendrinus tyrimų rezultatus nustatyta, kad Europos Parlamento ir Tarybos Direktyvos 2006/7/EB dėl maudyklų vandens kokybės valdymo nuostatos perkeltos į LR higienos normą HN 92:2007 „Paplūdimiai ir jų maudyklų vandens kokybė“ bei Maudyklų vandens... [toliau žr. visą tekstą]
Unreasonable using of inland water recourses for recreation may cause a risk for human health and ecosystems’ stability. In order to avoid the devastation of ponds and the risk of infectious diseases, it is necessary to improve the water ponds monitoring, that should fulfil the requirements of European Union (EU) directives of sustainable development. For this reason the Foundation for Environmental Education has created the Blue Flag program, that is applied both for European and other countries. The aim of this work is to evaluate the possibilities of valid Kaunas town beaches to get the certificate of the Blue Flag program. For this reason, it was analyzed the bathing-places juridical basis in EU and Lithuania and determined the microbiological pollution of valid Kaunas town beaches. Evaluation of beaches was done according to the Blue Flag program compulsory criteria for water ponds: environmental education and information, water quality, environmental management, security and services. The water monitoring data of Kaunas public health centre and Lithuanian Institute of Hygiene were used for the assessment of water microbiological pollution. It was found out that the statements of the European Parliament and of the Council directive 2006/7/EB for bathing water quality were transferred to the LR Hygiene Norm HN 92:2007 “Beaches and Bathing water quality“ and to the bathing water quality monitoring project for the years of 2009-2011. The highest microbiological pollution... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hagersten, Anna. "Ogitlighetsförklaring av offentliga kontrakt : En studie av undantag för tvingande hänsyn till allmänintresset." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54208.

Full text

Abstract:

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol. Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG. I och med implementeringen av det nya direktivet införs nu i svensk upphandlingsrätt en ogiltighetssanktion, vilken innebär att domstol får behörighet att upphäva ett ingånget offentligt kontrakt. För att inte alltför problematiska och oproportionerliga konsekvenser skall uppstå till följd av ogiltighetsförklaringen lämnar direktivet dock ett visst utrymme för flexibilitet i tillämpningen av ogiltighetssanktionen: att hänvisa till att tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att kontraktets verkan upprätthålls. Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset har sitt ursprung i gemenskapsrätten och utgör möjligt undantag från den gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet. Det handlar om de så kallade gemenskapsrättsliga rättfärdigandegrunderna, vilka återfinns dels i EG-fördragets artikel 30, dels i gemenskapsrättslig praxis. Avseende tillämpningen av den upphandlingsrättsliga undantagsgrunden hänvisar regeringen i ”Ds 2009:30” till dessa rättfärdigandegrunder. Uppsatsen visar att en dylik hänvisning inte fullt ut besvarar frågan hur undantagsgrunden skall tillämpas på upphandlingsområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Cilio, Burman Giulia. "Offentlig upphandling : En kritisk analys av svensk rätts förenlighet med artikel 32.2 stycke 5 i direktiv 2004/18/EG om förbud mot konkurrensbegränsning vid användning av ramavtal." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247639.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Liljeblad, Elin. "Begreppet onormalt lågt anbud i direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling : Om begreppets innebörd och konsekvenserna av att det saknas förbud mot att anta onormalt låga anbud." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4374.

Full text

Abstract:

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet.

As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Widstrand, Daniel. "Informationsssamhället och intresseavvägningar i upphovsrätten." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2252.

Full text

Abstract:

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Žvinklienė, Vaida. "Vandenų apsaugos politika Europos Sąjungoje ir Lietuvoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2006. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2006~D_20061215_144254-31992.

Full text

Abstract:

These days we all face with drinking water and not menace to human’s health water’s problem. There are the greater part of fresh water polluted in many countries of European Union (EU). Water is intensive use in energetic, in chemistry industry, in agriculture, and that’s why the flowing water of industrial establishment and agriculture mostly pollutes the rivers, lakes and the seas route of entry, unraveling natural biological cycle, natural environment of organisms, and they menace to human’s health and life. That’s why relevant and effective security of water resources protection is very important. Water protection policy has direct impact on human’s health and the quality of their life’s, thus, this sector falls among the priority fields in environmental protection policy. These days the main consideration is directed to the waist water’s treatment and to secure the quality of drinking water at the moment in Lithuania. The Republic of Lithuania has been participating in the EU waters protection policy. This is related to the important changes in water’s sector legal base, possibilities for funding the projects related to water��s pollution reduction, institutional structure and other aspects. In this master’s work the main attention was directed to the sponsorship analysis of the water sector because if it’s wanted to secure an effective waters’ resources, it’s needed sufficient sponsorship. While implementing one of the EU requests, its need to increase investments to... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Strazdaitė, Eglė. "Europos Sąjungos teisės taikymas Lietuvos Respublikos teismuose." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20101124_200846-72056.

Full text

Abstract:

2004 m. gegužės 1 d. Lietuva tapo pilnateise Europos Sąjungos nare. Nuo šios dienos prasidėjo naujas svarbus Lietuvos teisės raidos, taikymo bei aiškinimo etapas. Europos Sąjungos teisės principai, šaltiniai bei pagrindinės nuostatos tapo mūsų nacionalinės teisės sistemos dalimi. Baigiamojo darbo tema – „Europos Sąjungos teisės taikymas Lietuvos Respublikos teismuose“. Darbo tikslas - išnagrinėti Lietuvos Aukščiausiojo Teismo bei Vyriausiojo administracinio teismo praktiką Europos Sąjungos teisės taikymo kontekste, įvertinti teismų veiklą iki įstojimo į Europos Sąjungą dienos ir po įstojimo, akcentuoti pagrindinius sunkumus, su kuriais susiduria teismai taikydami Europos Sąjungos teisę, taip pat palyginti šių teismų praktiką. Baigiamąjį darbą sudaro įvadas, dvi dalys, kurių kiekviena suskirstyta į skyrius ir poskyrius, tyrimo pagrindu suformuluotos išvados, darbo santrauka lietuvių ir anglų kalbomis bei panaudotos literatūros sąrašas. Pirmojoje dalyje autorė nagrinėja Europos Sąjungos teisės taikymą nacionaliniuose teismuose lemiančias sąlygas. Šių sąlygų analizė leidžia teigti, jog tam, kad Europos Sąjungos teisė būtų taikoma tinkamai, nacionalinis teismas, visų pirma, turi pripažinti specifinį Europos Sąjungos teisės pobūdį. Antra, valstybės narės teismas, taikydamas nacionalinės teisės normas, turi atsižvelgti į Europos Sąjungos viršenybės principą, t. y. esant prieštaravimui tarp nacionalinės ir Europos Sąjungos teisės turi būti taikomos Europos Sąjungos teisės normos... [toliau žr. visą tekstą]
Lithuania became a full right member of European Union on May 1-st 2004. From that day a new relevant stage of Lithuanian law development, application and interpretation has begun. Principles, sources and main regulations of European Union became a part of our national legal system. The thesis of Master work is „The Application of European Union Law by Lithuanian National Courts“. Aim of the work is to explore practice of Lithuanian Supreme Court and Supreme Administrative Court of Lithuania in the light of European Union law application, to verify courts’ work before and after the accession, to emphasize main mistakes, which courts make while applying the European Union law, also to compare the practice of those Courts. Master work consists of preface, two body parts, each of these have its sections and subsections, conclusions are formulated on base of analysis, work summary is written in Lithuanian and English languages and list of literature, that was used. In the first part an author approaches the conditions determining the application of European Union law by Lithuanian national Courts. The analysis of these conditions enables us to tell, that in order to apply European Union law in correct manner, firstly, Lithuanian national Court has to acknowledge specific nature of European Union law. Secondly, while applying norms of national court, the court of member state has to take the supremacy principle of European Union law into consideration, which means that if there is... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ekdahl, Samuel, and Stefan Swiatek. "SOU 2015:8 – En studie över intressenternas attityder till en ny företagskategori samt ny årsredovisningslag." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10411.

Full text

Abstract:

Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten.
Within the EU, the work with harmonization of laws is an on-going process. The aim is to design and implement legislation of the highest quality, while taking into account that the administrative burdens are proportionate to their advantage. Against this background, the EU has worked to promote relief for small and medium-sized entities at the international as well as the national level, resulting in an audit of its own directives. As a result of the European Parliament and Council Directive of 2013 concerning the annual accounts, consolidated financial statements and related reports of certain types, an investigation was added by the government at the end of 2012. The investigators task was to submit proposals to the legislative provisions of Swedish law that would be required to implement the Directive. In addition to the Directive itself, the investigation treated the question whether the existing annual accounts legislation should be redesigned in a more transparent and clear manner. The investigation resulted in an interim report that dealt with the implementation of the new EU accounting directives, as well as a final report, that handled a review of the annual accounts act. The consultation on the final report was sent to 57 agencies and the answer to this was to be at the Ministry of Justice no later than 1 December 2015. Answers were received from 36 agencies.The purpose of this study is to examine and report on the attitudes of the various consultative agencies regarding the proposals set forth by the investigation. By creating a modified stakeholder model, we categorize instances of the various stakeholders and examine whether there is a correlation in the responses based on the stakeholder group each instance is categorized into, and what issues are of most importance to the instances. The study is qualitative in nature and the empirical data is based on the submitted consultation responses.The study shows that most agencies welcome the introduction of a new business category, micro-entities. There are some concerns regarding the limits for this category, since the limits suggested by the Swedish investigation are lower than the limits suggested by the EU. The investigation believes that it is helpful to have the same limit as for auditing duty, while those who advocate higher levels believes it will cause more problems for Swedish companies compared to their European peers. The cost saving estimated by the investigation are believed to be too narrowly calculated by several agencies, who argue that the costs will be higher for both the individual entity as well as for society. Regarding the modernization of the annual accounts acts all agencies agree that it is something that needs to be done, based on that the laws are too complex and lack logical structure. The proposals regarding the establishment of the annual report and approval certificate has rendered the least opinions of the consulted agencies. The replying agencies are the ones most affected by these new rules.The conclusions that we draw are that most of the agencies are positive towards the proposals presented by the investigation. The debate over the limits for micro-entities will likely continue after the category has been introduced to legislation. We believe that it is important for Sweden to apply the values that the EU directive advocates, for harmonization reason among other things. Regarding the cost issue we see that it is more important to promote relief for the smaller companies, than the meaning of increased costs in the short term. Regarding the modernization of the annual account acts we are, just as the consultative agencies, in favour of it because we believe it to be of utmost importance to improve the clarity of the legal text.(This essay is written in Swedish)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Kazickaitė, Rūta. "Tiesioginių mokesčių teisinis reguliavimas Europos Sąjungoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20090908_193933-82532.

Full text

Abstract:

Europos Sąjunga neturi bendro unifikuoto mokesčių politikos modelio, todėl kiekviena valstybė narė formuoja savo mokesčių politiką. Tačiau valstybės turi atsižvelgti į ES direktyvas ir kitus mokesčius reglamentuojančius dokumentus, kadangi skirtingos apmokestinimo sistemos sukuria fiskalines kliūtis bendros rinkos funkcionavimui. Dėl ypatingos ES sąrangos Bendrijos teisės poveikis nacionalinei teisei gali pasireikšti įvairiai: unifikacija, harmonizacija ir koordinacija. Tiesioginių mokesčių srityje tinkamiausias reguliavimo būdas – harmonizacija, vykdoma direktyvų pagrindu, bei ją skatinančios ir lydinčios koordinacinės priemonės. Artimiausias ir pagrindinis tikslas tiesioginių mokesčių harmonizavimo procese – dvigubo apmokestinimo išvengimas, nors teoriniame lygmenyje keliami glaudesnio valstybių narių mokestinių sistemų suderinimo siekiai. Realių rezultatų tiesioginio apmokestinimo harmonizavimo srityje buvo pasiekta tik po ilgų diskusijų ir daugybės Europos Komisijos bandymų. Kai kuriuos postulatus suformavo ETT savo sprendimuose, o šie buvo išplėtoti į bendro pobūdžio įpareigojimus valstybėms narėms. Pozityvaus reguliavimo taisyklės šioje srityje apsiriboja šiais įpareigojimais valstybėms narėms: neapmokestinti kitos valstybės motininėms bendrovėms išmokamų dividendų, netaikyti išskaičiuojamo mokesčio palūkanų ir autorinių atlyginimų mokėjimams tarp skirtingų valstybių asocijuotų įmonių, neapmokestinti įmonių reorganizavimo, turto perleidimo, keitimosi akcijomis... [toliau žr. visą tekstą]
Integration of the European Union (EU) does not cover unification of direct taxation through the Member States. Therefore, each Member State runs its own taxation model. Nevertheless, due to the fiscal obstacles being construed in the light of Common Market the Member States are to take account of directives and other legal acts. Concerning specific institutional organization of the European Community as international body one should perceive, that Community legislation may affect national systems in three ways: by unification, harmonization and coordination. The second one is chosen for attainment of the consistency of direct taxation in the EU (coordination shouldn‘t be excluded either). The proximate and basic aim for this way of implementation is to be regarded as avoidance of double taxation in the international scene, though, it is not always so in the working practice of Community institutions (where it seems to be greater objectives leading to unification). After long-drawn discussions some significant results in the field of the harmonization of direct taxation were finally achieved, namely these: the Member States were obliged to retain from withholding taxes on distributed profits and on payments of interests and royalties under certain conditions; also transactions of mergers, divisions, transfers of assets and exchanges of shares concerning companies of different Member States were relieved from any taxes; Member States were required to make interests payers in... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nilsson, Mimmi. "Företrädesrätt till återanställning : - En begränsning enligt bemanningsdirektivet mot arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24956.

Full text

Abstract:

In the directive 2008/104/EC on Temporary agency work there is a regulation concerning that there shouldn’t be any restrictions or prohibitions in national legislation if it can not be attributed to the public interest. According to that the purpose of this paper is to investigate whether the Swedish law about reemployment in 25 § LAS is a restriction for temporary work agencies, it’s role on the labor market and also to investigate what consequences a restriction can have from a diversity perspective. To fulfill the purpose I have been using a legal dogmatic method based on determination of the current law. I have by the legal research determined that reemployment is not a restriction for temporary work agencies. The Swedish Labor Court has established this through inter alia two judgments about hiring temporary employees while workers still had their rights to reemployment. Both of the judgments indicate that it is today permitted when the purpose not is to circumvent the law. In cases where the employer's purpose is to circumvent the law it can be seen as a limitation of temporary work agencies since the law does not allow this. I note that such procedure can be attributed to the public interest and that the legal regulation in Sweden works. The investigation highlighted 38 § MBL as a form of a limitation on temporary agencies as employers are forced to primary negotiation before they hire agency staff and hence this legal regulation abolished. The industry of temporary work agency is an important part of the Swedish labor market because of its over-representation of young workers and immigrants who contributes with diversity but it is also important because it is considered as promoting flexibility. Restrictions and prohibitions in Swedish law could result in difficulties for the industry of temporary agency work to play a role in the labor market while vulnerable groups could lose its way in to the labor market. Keywords: Temporary work agency, the directive 2008/104/EC on Temporary agency work, restrictions and prohibitions, reemployment.
I direktiv 2008/104/EG, bemanningsdirektivet, finns en reglering angående att det inte får finnas begränsningar eller förbud i nationell lagstiftning om det inte kan hänföras till allmänintresset. Syftet med uppsatsen är således att utreda om Sveriges företrädesrätt till återanställning utgör en begränsning för bemanningsföretagen och deras uthyrning av arbetskraft, deras betydelse på arbetsmarknaden och vidare vad begränsningar kan leda till utifrån ett mångfaldsperspektiv. För att uppfylla syftet har en rättdogmatisk metod använts med utgångspunkt i att fastställa gällande rätt. Genom rättsutredningen har jag kommit fram till att företrädesrätten inte bör anses utgöra en begränsning för bemanningsföretag. AD har fastställt detta i bl.a. två fall angående inhyrning från bemanningsföretag när arbetstagare fortfarande varit företrädesberättigade sombåda indikerar att inhyrning idag är fullt tillåtet när syftet inte är att kringgå lagen. I de fall där arbetsgivarens syfte är att kringgå lagen kan det ses som en begränsning för bemanningsföretag eftersom inhyrningen för att kringgå lagen inte är tillåten. Jag konstaterar dock att sådana förfarande kan hänföras till allmänintresset vilket är tillåtet enligt bemanningsdirektivet och att lagregleringarna i Sverige därmed fungerar. Genom utredningen uppmärksammades 38 § MBL som en form av en begränsning för bemanningsföretagen då arbetsgivare är tvingade till primär förhandling innan de hyr in personal från ett bemanningsföretag och enligt mig kan det inte hänföras till allmänintressetoch därav borde lagregleringen ses över. Bemanningsbranschen är en viktig del av den svenska arbetsmarknaden då den dels genom en överrepresentation av unga och utlandsfödda alternativt inrikesfödda med utlandsfödda föräldrar bidrar med mångfald men även då den anses främja flexibilitet. Begränsningar eller förbud i den svenska rätten skulle således leda till att bemanningsbranschens skulle få svårare för att få en plats på arbetsmarknaden samtidigt som de svaga grupperna med liten förankring till arbetsmarknaden skulle förlora sin väg in till arbetsmarknaden. Nyckelord: Bemanningsföretag, bemanningsdirektiv, direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag,begränsningar eller förbud, företrädesrätt till återanställning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ratkevičiūtė, Kornelija. "Eismo saugumo gerinimo priemonių diegimo Lietuvos automobilių keliuose vertinimas stojant į Europos Sąjungą." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2004. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2004~D_20040702_131353-45822.

Full text

Abstract:

In the work there is the data presented, that show the condition of automobile road network and road safety problems in Lithuania. The road network and its conditions are analyzed, as well as the means allocated for road building, repairement and supervision. The possibility to realize measures for improving road safety and analysis of compliance of the Lithuanian road safety legislation with that of the European Union.The work consists of four parts.The first part analysis the today’s road safety situation in Lithuania.The second part analyses the road safety factors, the measures for improving road safety.The third part describes the purposes and peculiarities of European Union, relation between Lithuania and EU. There is an analyses Lithuanian and Europe Union road safety legislation.The fourth part analyses the methods for calculating losses at accidents and economic evaluation of the road safety measures. In the research part of the work there is given analysis of the benefit – cost for the road safety improvement measures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Arutiunian, David. "Vandenų apsaugos ir kokybės valdymo aspektai Europos Sąjungoje ir Lietuvoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2007. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20070115_173849-62928.

Full text

Abstract:

Water protection and quality management in the European Union and Lithuania Summary Key words: water protection, strategic planning, integrated protection, sustainable development, financial instruments, water directives, transference of legislation, legislation on water protection. The major objective of this master thesis is to examine how water protection policy is implemented in the EU and Lithuania, to analyze possibilities of water policy financing, and to discuss the process of harmonizing EU’s and Lithuania’s legislation on water protection issues. The hypothesis raised in this thesis states that successful implementation of water policy is being highly influenced by the integrated water management, which covers policy agenda setting, legislation scope, institutional capabilities and financing efficiency. The thesis consists of six parts. In the first part of this thesis author examines three different stages of water policy implementation in the EU in a chronological order. The development of policy formation is discussed and features of every stage are defined. In the second part of the thesis water directives of different stages of EU water policy are presented and examined. The third part of this thesis is targeted to examine the development of water policy in Lithuania and at the same time to determine the changes of water legislation in Lithuania prior to its membership in the European Union and after its entry. The fourth part of the thesis aims to... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ekstrand, Johan, and Jennifer Landström. "Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169309.

Full text

Abstract:

Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Patel, Nisha. "Fast etableringsställe : Platsen för tillhandahållande av tjänster vid fasta etableringsställen i olika medlemsstater." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11051.

Full text

Abstract:

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).

Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om tjänsterna tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, som är beläget på en annan plats än där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska mervärdesbeskattning ske där. Artikeln ger upphov till tolkningsproblem och behörighetskonflikter mellan konkurrerande stater, varför en enhetlig tolkning av begreppet fast etableringsställe erfordras. Tolkningsproblemen avser definitionen av ett fast etableringsställe och frågan när en tjänst kan hänföras till ett fast etableringsställe.

En utredning av EG-domstolens praxis visar att ett fast etableringsställe måste uppvisa en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att självständigt kunna tillhandahålla bestämda tjänster. Platsen där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet är den primära anknytningspunkten. Hänsyn till en annan plats, till eller från vilket tjänsterna tillhandahålls, kommer endast i fråga om den primära anknytningen inte leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt eller då en konflikt med en annan medlemsstat uppstår.

Slutsatsen är att mervärdesbeskattning vid tillhandahållande av tjänster till fasta etableringsställen i olika medlemsstater bör ske vid den plats där de fasta etableringarna är belägna. En sådan slutsats leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt vilket medför att tjänsterna kan hänföras till de fasta etableringarna. Vid ett sådant fastställande tillgodoses den allmänna principen om att beskattning bör ske i konsumtionslandet. Slutligen tillgodoses det grundläggande syftet med artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse vilket är att förhindra behörighetskonflikter och snedvridning av konkurrensen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rohdin, Sofia. "Finns det rättsligt hjärterum för att främja mångfald på universiteten? : En Critical Race-teoretisk analys av universitetens rättsliga utrymme att använda positiv särbehandling och breddad rekrytering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418757.

Full text

Abstract:

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Woivalin, John. "Gråsälen - en skyddsvärd art, ett problem eller en resurs? : En rättsvetenskaplig undersökning om artskydd, säljakt och handel med sälprodukter i EU." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435929.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Larsson, Mona. "STRAFFRÄTTSLIG PLIKT ATT BISTÅ NÖDSTÄLLD : En analys med huvudfokus på Norges lagstadgade plikt att bistå nödställd samt på Sveriges reglering angående medhjälp till självmord." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-13758.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda. Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma? Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd? För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland. Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt. Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed. Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Direktyva 2005'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles