Academic literature on the topic 'Diskretionära periodiseringar'

Inför aktiefinansierade företagsförvärv påvisar tidigare studier att det finns incitament för förvärvande företag att manipulera resultatet med avsikt att öka den egna aktiekursen för att köpa målföretaget för ett mindre antal egna aktier. Forskning påvisar att resultatmanipulering förekommer bland amerikanska förvärvande företag och att det förekommer i högre utsträckning i Europa än i USA. I och med att publika företag inom EU sedan 2005 använder den gemensamma redovisningsstandarden IFRS möjliggörs studiens syfte, att undersöka om resultatmanipulering förekommer bland publika förvärvande företag i EU inför ett företagsförvärv. I studien genomförs tre t-test som undersöker förändring i andelen diskretionära periodiseringar, vilka tas fram av den modifierade Jones-modellen. Inga av resultaten påvisar att resultatmanipulering förekommer. Att resultaten inte styrker förekomsten av resultatmanipulering inför företagsförvärv i EU behöver inte innebära att resultatmanipulering inte förekommer. Liknande studier kan eventuellt påvisa resultatmanipulering om modellen utvecklas och tar hänsyn till fler omständigheter.

Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv. Resultatet från den andra hypotesprövningen visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna Små förvärv och Stora förvärv medan resultatet från den tredje visade att storleksförhållandet mellan företagen har en inverkan på användningen av EM. Detta visades genom att företagen med de tio största förvärven har en signifikant högre summa diskretionära periodiseringar än de med de tio minsta förvärven.

Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Verkställande direktörer kan ha incitament att manipulera resultatet i syfte att öka sin variabla lön, åtminstone påvisar amerikanska studier ett positivt samband mellan andel rörlig lön och resultatmanipulation. Då implementering av incitamentsprogram till VD sedan 2000-talets början ökat i Sverige, samtidigt som sambandet ej undersökts i en svensk kontext, syftar studien till att undersöka alternativhypotesen det finns ett samband mellan verkställande direktörers relativa andel rörlig ersättning och diskretionära periodiseringar genom regressionsanalys. Studiens urval baseras på Large och Mid Cap-bolag listade på Nasdaq Stockholm och det slutliga stickprovet utgörs av 208 observationer fördelade över 79 företag under åren 2017-2019. Resultatmanipulation via diskretionära periodiseringar utgör studiens beroende variabel och estimeras genom Modified Jones Model medan ration rörlig till total VD-lön utgör studiens oberoende variabel. Regressionsanalysen påvisar ett signifikant positivt samband på 5 %-nivån mellan resultatmanipulation och andel rörlig lön. Detta indikerar att bolag med hög andel rörlig lön har lägre resultatkvalitet.

Den här uppsatsen undersöker vilka effekter frivillig revision, som möjliggjorts genom slopandet av revisionsplikten, har på resultatkvaliteten i svenska aktiebolag. Våra resultat indikerar, i motsats till förväntningarna utifrån tidigare studier av främst obligatorisk revision, att den frivilliga revisionen verkar försämra resultatkvaliteten. Om detta beror på metodologiska brister som till exempel utelämnandet av relevanta kontrollvariabler eller om revisionens effekter helt enkelt ändras i och med att den inte längre är lagstadgad måste undersökas vidare för att fastställas.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

Denna studie undersöker om det föreligger en skillnad i resultatkvalitet mellan familjeföretag och icke-familjeägda företag i en svensk kontext. Likt tidigare studier utgår denna studie från agentteorin, the alignment effect och the entrenchment effect. Majoriteten av tidigare studier inom området har främst genomförst i USA eller Ostasien och finner tvetydliga resultat. För att mäta hur ovan nämnda teorier påverkar familjeföretags resultatkvalitet i Sverige använder denna studie den modifierade Jones-modellen för att beräkna företagets diskretionära periodiseringar, vilka används som proxy för resultatkvalitet. Genom en multipel regressionsmodell på ett stickprov om 1475 observationer från NASDAQ Stokholms Large-, Mid- och Small cap-listor under perioden 2003 - 2013 finner denna studie, i enlighet med the entrenchment effect, att familjeföretag i genomsnitt har en högre grad av diskretionära periodiseringar än icke-familjeägda företag.