Relevant bibliographies by topics / Diskrimineringsgrunder

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Diskrimineringsgrunder'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Diskrimineringsgrunder.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Diskrimineringsgrunder"

1

Andersson, Sandra, and Jesica Larsson. "Likabehandlingsarbetes Komplexitet : En kvalitiativ studie om förskollärares syn på likabehandlingsarbetet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38237.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ahlsved, Tidén Frida, and Janina Sjöholm. "Normkritiskt perspektiv på nationella prov : En kvalitativ innehållsanalys av texthäften i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan utifrån diskrimineringsgrunderna." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387203.

Full text
Abstract:
Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.   Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lyngö, Johanna, and Natalie Nilsson. "Exkludering i en skola för alla : Hur olika aktörer bidrar till exkludering och hur man övervinner exkluderande mekanismer i skolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40178.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka inkludering i skolan. Elever som hör till diskrimineringsgrunderna löper större risk att exkluderas i skolan, vilket går emot både Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Det är varje lärares ansvar att jobba för ökad inkludering i skolan, och kanske bör samhällskunskapslärare ta ett extra ansvar då deras ämne är så starkt kopplat till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetade efter två frågeställningar: ●      Vilka exkluderande mekanismer finns runt dessa grupper och vilka aktörer pekar forskarna på som bidragande till exkluderingen? ●      Vilka metoder pekar forskningen på som framgångsrika när det kommer till inkludering i skolan? Resultatet pekar på att det finns flera aktörer och mekanismer som bidrar till inkludering och exkludering, samt att det är en mycket komplex process. Således är det ett problem som inte är helt enkelt att lösa. Den huvudsakliga lösningen är en helhetssyn och att inkludering prioriteras av alla på skolan. Vi bedömer detta som relevant för läraryrket bland annat eftersom inkludering är kopplat till höjda skolresultat och ökad trivsel, men också eftersom diverse policies och myndigheter förespråkar en inkluderande skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Adrian, Josefin. "Hade vi haft nån sån, då hade litteraturen funnits : Om vilka diskrimineringsgrunder som finns representerade i några förskolors val av barnlitteratur samt syftet med valen av dessa böcker." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26644.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svanholm, Ingela. "Ålder som diskrimineringsgrund i arbetslivet." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5051.

Full text
Abstract:

 

Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen. Vid en närmare granskning kan ändock en form av diskriminering komma att ske i praktiken. Denna studie belyser åldersdiskrimineringsfrågan inom arbetslivet, specifikt avseende på utvalda områden. Fokus ligger på att försöka utröna under vilka förutsättningar som missgynnanden av ålder kan rättfärdigas vad gäller rekrytering, lön, semester och pensionsavgång. Ålder som diskrimineringsgrund har från början sin rättsliga utgångspunkt från EG-rätten men är även nu en del av den civilrättsliga lagstiftningen inom svensk rätt. Kollektivavtal som utgör en väsentlig del av den svenska arbetsmarknaden har i mångt och mycket bestämmelser som är åldersrelaterade vilket gör det intressant att ställa dessa mot ålder utifrån en likabehandlingsprincip. Ålder skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder och efter EG-domstolens upphöjande av ålder till en allmän rättsprincip, i Mangold-målet, har debatten kring åldersdiskriminering tagit fart och olika tolkningar av ett sådant förbud har inbringat olika infallsvinklar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sundström, Carl. "Undervisning av diskrimineringsgrunden sexuella trakasserier i grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156068.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Aly, Emilie. "Diskrimineringsgrunderna : utvecklingen av det svenska diskrimineringsskyddet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434643.

Full text
Abstract:
I Sverige finns det sju lagstiftade diskrimineringsgrunder. Dessa sju lagstiftade grunder är kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nuvarande svenska diskrimineringslagstiftningen är till stor del påverkad av EU -rätten. I uppsatsen beskrivs bakgrunden till den nuvarande diskrimineringslagen samt dess sju utvalda grunder. Syftet är att analysera hur urvalsprocessen har sett ut i valet av lagstiftade grunder för att utmynna i en slutsats om Sveriges lagstiftning har begränsningar inom diskriminering. Genom att rättsanalytiskt studera den nuvarande lagstiftningen, den äldre lagstiftningen och internationell påverkan drar jag slutsatser i hur detta sammanlänkas.  Slutsatsen i arbetet landar i att utvecklingen med jämställdhetsarbetet har förändrats under förgående decennier för att i dagsläget bestå av en civilrättslig paraplylagstiftning med skydd för svagare parter. EU och Europarådet har haft ett stort inflytande i utformandet av den nationella lagstiftningen i form av förhållningsregler och aktivt arbete med de mänskliga rättigheterna. I frågan om Sveriges eventuella begränsningar framgår inget entydigt svar utan måste ses utifrån flera olika aspekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kernehed, Emma. "Hur en kommun arbetar med inkludering i externt kommunikationsmaterial." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138989.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att undersöka hur en kommuns externa bildkommunikation stämmer överens med de interna riktlinjerna för bildspråk. Detta görs med utgångspunkt i begreppet inkludering, som i sammanhanget innebär vem som är representerad i bild och hur. Syftet ska besvaras genom en fallstudie med Botkyrka kommun som undersökningsobjekt. En litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och bildanalys, är metoder som legat till grund för studiens genomförande. Studiens slutsats visar att kommunens manual för bildspråk innehåller flera viktiga aspekter för att bedriva en inkluderande extern bildkommunikation. Riktlinjerna berör normer, stereotyper, genus och samtliga diskrimineringsgrunder. Främst fokus får kön och etnicitet, vilket speglas i bildmaterialet. Normer om religion, etnicitet, funktion och ålder ifrågasätts i bildmaterialet, medan individer utifrån könsöverskridande identitet och uttryck, och sexuell läggning exkluderas. Vidare saknar kommunen addering av det intersektionella perspektivet som kan synliggöra ytterligare minoriteter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Marrero, Ericson Helena. "Ålder, en dynamisk diskrimineringsgrund : Ett examensarbete om åldersdiskriminering." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-319758.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Berggren, Linda, and Caroline Cederlund. "Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131795.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Diskrimineringsgrunder' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography